En studie av Karlstads och Trollhättans Socialdemokratiska kvinnoklubb

De kuvade kvinnorna En studie av Karlstads och Trollhättans Socialdemokratiska kvinnoklubb 1939-1945 The subdued women A Study of Karlstads and Trollhättans Social Democratic Women s club 1939-1945 Elin Augustsson Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Historia med didaktisk inriktning 3 C, 15 hp Handledare Ramona Ivener Examinator Mikael Svanberg 2016-02

Abstract The Second World War contributed to the demand of women on the labor market and this resulted in that women could get admission to the labor market that primarily where dominated by men and could advance their positions in the politic and social sectors. The women s movement submitted their own post-war planning that was more long term than the SAP:s post-war planning, this to make sure that the women should be able to retain their newfound position in the society even after the war. In the front of the women s movement were the highly educated women with higher positions and the intension with my paper is to examine the situation on a local level, if the women of two Social Democratic women s clubs were equally keen to advance their positions in the labor market and increase their influence in the politic area. The purpose is to examine how the work of Karlstads Social Democratic women s club and Trollhättans Central Social Democratic women s clubs were done and what they were thinking about employment and education. Together with how the clubs view their role in the preparation for war and the reserve labor. The intension is also to se how the current gender order was visible and reflected in the work, the discussions and the opinions of the clubs. The study consists of a text analysis of the women s clubs meeting protocols and I have chosen to account for the survey thematically and to examine the clubs parallel in order to give a clear picture of the study. The examination showed that the work, the discussions and the opinions of the women s clubs were relatively similar. A prominent picture of the clubs was that they were stuck in the gender contract and the traditional social structures and thus had a limited interest in reserve labor, education and politics compared to the women s covenant. The women in the clubs were mostly interested in typical women questions and thought their duty in the society were to be mothers and raise their children. The study though showed a slight shift in the gender contract during the Second World War and that the women s clubs dared to push the limits of the contract to some extent and this on the appeal of the women s covenant.

Sammanfattning Andra världskriget bidrog till att kvinnor blev efterfrågade på arbetsmarknaden och detta medförde att kvinnorna kunde ta sig in på mansdominerande områden och flytta fram sina positioner inom den politiska och sociala arenan. Kvinnorörelsen lade fram en egen efterkrigsplanering, som var mer långsiktig än SAP:s efterkrigsprogram, för att se till att kvinnorna skulle få behålla sina nyvunna positioner i samhället även efter kriget. Längst fram i kampen stod oftast mer bildade och högre uppsatta kvinnor och avsikten med min uppsats är att undersöka hur det såg ut på lokal nivå, om kvinnorna inom två socialdemokratiska kvinnoklubbar var lika måna om att ta sig in på arbetsmarknaden och skapa sig inflytande inom politiken. Syftet är att utforska hur Karlstads Socialdemokratiska kvinnoklubb och Trollhättans Centrala Socialdemokratiska kvinnoklubbs arbete såg ut och hur de såg på arbete och utbildning. Samt hur klubbarna såg på sin roll i beredskapstider och på det kvinnliga beredskapsarbetet. Intentionen är även att studera hur den rådande genusordningen speglas i klubbarnas arbete, diskussioner och åsikter kring arbete och utbildning. Avsikten är likaledes att parallelläsa de två klubbarna för att få en bredare kvalitativ analys. Undersökningen består av en textanalys av kvinnoklubbarnas mötesprotokoll och jag har valt att redogöra för undersökningen tematiskt, samt klubbarna parallellt för att ge en så tydlig bild som möjligt av undersökningen. Resultatet visade på att kvinnoklubbarnas arbete, diskussioner och åsikter såg relativt lika ut. En framträdande bild som ges av båda klubbarna är att de var fast inom genuskontraktet och de traditionella samhällsstrukturerna och därmed hade ett begränsat intresse för beredskapsarbete, bildning och politik, jämfört med kvinnoförbundet. Kvinnorna inom klubbarna intresserade sig i första hand för kvinnofrågor och engagerade sig främst inom typiska kvinnointressen och såg på sin roll i samhället som mödrar och uppfostrare. Dock visade undersökningen på att en viss förskjutning i genuskontraktet skedde under andra världskriget och att kvinnoklubbarna, med uppmaning från kvinnoförbundet, vågade tänja på kontraktets gränser till viss del.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 1.1 Introduktion... 3 1.1.1 Två städer... 4 1.2 Syfte och forskningsfrågor... 5 1.3 Avgränsningar... 6 1.4 Tidigare forskning... 7 1.5 Teori... 11 1.6 Metod och material... 13 2. UNDERSÖKNINGSDEL... 15 2.1 Bakgrund... 15 2.2 Undersökning... 17 2.2.1 Arbete... 17 2.2.2 Bildning... 24 2.2.3 Engagemang... 29 3. SLUTSATSER OCH DISKUSSION... 37 Käll- och litteraturförteckning Bilaga

1. INLEDNING 1.1 Introduktion För cirka 85 år sedan var inte gifta kvinnor välkomna på arbetsmarknaden och kvinnor generellt fick hålla sig till kvinnodominerande näringar, exempelvis inom textilindustrin, servering och jordbruket. 1 Men när en dörr in till arbetsmarknaden och de mansdominerande yrkena öppnades, stod kvinnan vid ett vägskäl. Det var inget enkelt val, skulle hon våga gå emot de gamla strukturerna och tänja på genuskontraktet 2, eller skulle hon vara lojal och stanna i hemmet, som hon så länge socialiserats in i. 3 Under mellankrigstiden pågick en het debatt om gifta kvinnors rätt till arbete och den ökande arbetslösheten bidrog till ytterligare motstånd till gifta kvinnors förvärvsarbete. Vissa menade att den gifta kvinnan hotade mannens arbete och även hans roll som familjeförsörjare. När andra världskriget bröt ut år 1939, behövdes dock männen inom försvaret och de inkallade männen kom att lämna sina arbeten, som i sin tur bidrog till en stor arbetskraftsbrist i Sverige. Detta medförde att gifta kvinnor blev efterfrågade och accepterade på arbetsmarknaden under krigsåren och kunde ta sig in inom tidigare mansdominerande områden. 4 Flera kvinnor kom att utnyttja situationen och ta arbeten inom mansdominerande yrken, medan vissa kvinnor, främst husmödrar, inte var lika entusiastiska och valde att stanna inom hemmet. 5 Kvinnorörelsen var viktig för kvinnans kamp för jämställdhet och lika värde i samhället och kvinnornas samarbete hade tidigare i historien bidragit till bland annat rösträtt för kvinnor under 1920-talet och fullt medborgarskap för kvinnor under 1930-talet. Under 1940-talet kämpade kvinnorörelsen för att kvinnorna skulle få behålla sina nya positioner inom arbetsmarknaden även efter kriget, således ville de undvika att ta ett steg tillbaka och lämna den nyvunna marken. 6 Dock var inte samarbetet mellan kvinnorna alltid så enkelt, vissa forskare menar att det var ett önsketänkande från kvinnorörelsen att alla kvinnor strävade efter samma mål, men så var inte alltid fallet. Kvinnorna kom från olika klasser, yrken och generationer och kvinnorörelsen kantades av olika ideologier och detta bidrog till splittringar inom densamma. 7 Men den starka längtan hos kvinnorna att bli accepterade, bidrog likväl till att kvinnor från vitt skilda sociala 1 Frangeur, Renée, Yrkeskvinna eller makens tjänarinna?: striden om yrkesrätten för gifta kvinnor i mellankrigstidens Sverige, 1998, 63f. 2 Hirdman, Yvonne, Genus: om det stabilas föränderliga former, 2., [rev.] uppl., 2003. 3 Florin, Christina, Sommestad, Lena & Wikander, Ulla (red.), Kvinnor mot kvinnor: om systerskapets svårigheter, 1999, s. 10. 4 Overud, Johanna, I beredskap med Fru Lojal: behovet av kvinnlig arbetskraft i Sverige under andra världskriget, 2005, s. 11. 5 Almgren, Nina, Kvinnorörelsen och efterkrigsplaneringen: statsfeminism i svensk arbetsmarknadspolitik under och kort efter andra världskriget, 2006, s. 46f. 6 Almgren, N,. 2006, s. 202. 7 Florin, C. Sommestad, L & Wikander, U. 1999, s. 7f. 3

och politiska grupper, med olika ideologiska åsikter, kom att samarbeta under krigsåren för att ta sig in på den politiska och sociala arenan. 8 Bildning var en viktig del i kvinnornas kamp för att ta sig in på den politiska och sociala arenan och inom Socialdemokratiska kvinnoförbundet kämpade man med att få kvinnorna i klubbarna intresserade och förstå vikten av att utbilda sig. Brist på kunskap orsakade nämligen kvinnoförbundet problem, främst genom att de manliga partikamraterna inte såg kvinnoförbundet som lämpliga inom den politiska arenan, på grund av deras brist på kunskap och föreningsvana. Därav satsade kvinnoförbundet fullt ut på studieverksamhet, ett arbete som på sikt skulle ge resultat, då kvinnoklubbisternas intressen främst var att sy och sticka. På grund av klubbarnas ovana inom den politiska kulturen uppstod ofta konflikter, både mellan olika politiska organisationer, men även mellan klubbarna och förbundet. 9 Förbundet, med Hulda Flood i ledningen, lade således ned mycket kraft och tid på bildning och i ett tal i samband med en studiekonferens år 1942 underströk Hulda Flood vikten av studier, att bildning leder till självständighet och hjälper kvinnorna att mer intensivt delta i organisationsarbetet. 10 Kvinnan var samhällets problembarn nummer ett menade Alva Myrdal, socialdemokratisk politiker, diplomat och författare. Hon syftade på hemmakvinnorna som inte hade behov av att lämna sina roller som husmödrar och därmed blev de ett hinder för sig själva i demokratiseringsprocessen. Framförallt blev det tydligt under efterkrigsåren, då efterkrigsplaneringens mål var den demokratiska människan och ett jämställt samhälle. Större delen av kvinnobefolkningen hade arbetat inom hemmet och haft det som sin huvudsakliga uppgift under historien och därmed blivit fast inom husets fyra väggar. 11 Det var således inte lätt för kvinnorna, som blivit socialiserade in i att deras plats var i hemmet, att bryta sig loss från de gamla strukturerna. Kvinnorna hade vuxit upp med att deras uppgift var att ta hand om barnen, hushållet och de äldre. 12 Detta har bidragit till att jag blivit intresserad av att undersöka hur kvinnorna inom två socialdemokratiska kvinnoklubbar, i Karlstad och Trollhättan, såg på utbildning och arbete, således hur de såg på sin roll i samhället under andra världskriget. Men likaså hur klubbisterna såg på beredskapsarbete och reservarbetskraft som efterfrågades under andra världskriget. 1.1.1 Två städer Karlstad som tidigare gått under namnet Tingvalla, var redan på vikingatiden en stor knytpunkt mellan Vänern och Klarälven. Staden fick stadsrättigheter 1584 och det var Karl IX som kom att namnge staden. Under 1500-1600-talet var det bergsbruk och järnhantering som dominerade i Karlstad, men under 1800-1900-talet kom skogsbruket att vara den ledande näringen. Länet Värmland bildades år 1779 och Karlstad 8 Florin, C. Sommerstad, L. & Wikander, U. 1999, s. 43. 9 Karlsson, Gunnel, Från broderskap till systerskap: det socialdemokratiska kvinnoförbundets kamp för inflytande och makt i SAP, 1996, s. 107f. 10 Karlstads Socialdemokratiska kvinnoklubb, E1:1, 10-11 oktober 1942. 11 Hirdman, Yvonne, Att lägga livet tillrätta: studier i svensk folkhemspolitik, 1989, s. 192. 12 Florin, C. Sommerstad, L. & Wikander, U. 1999, s. 10. 4

blev därefter residensstad. 13 Karlstad har alltid varit ett viktigt administrativt och ekonomiskt centrum för Värmland, då Karlstad bland annat hade lasarett, lärdomsskolan, biliotek, teater och restauranger och även var ett viktigt handelscentrum. Därmed åkte både yngre och äldre in från grannkommunerna till Karlstad för att göra affärer, ärenden och för att roa sig. 14 Trollhättan i sin tur tillhörde det område som inledningsvis kallades Stora Edet, men sedan fick namnet Trollhättan, av den anledningen att det sades att det fanns troll i fallen och att öarna var trollens hättor. Trollhättan blev en egen församling år 1857, men det kom att dröja fram till år 1916 innan staden fick stadsrättigheter. En kanal kom att byggas genom Trollhättan för att underlätta handeln mellan västerhavet och Vänern och den första slussleden kom att stå färdig under 1800-talet i Trollhättan. De första trollhätteborna var bönder, sedan blev även sågare vanligt, i och med sågverken längst Göta älv, samt mjölnare, efter att Göteborg grundades år 1621 och timmer blev efterfrågat. Trollhättan kom sedan att bli en modernare industristad i och med slussleden år 1844 och industrier som Nohab, Strindberg & Biörck, Volvo Aero Corporation och Saab bildas och sätter Trollhättan på kartan. 15 Kvinnorna gick från att inte ha varit välkomna på arbetsmarknaden, till att bli efterfrågade och viktiga på arbetsmarknaden under krigsåren och inte minst inom de mansdominerande yrkena. Kvinnorörelsen var en viktig del i kvinnornas kamp mot jämställdhet och lika värde. Men samarbetet var inte alltid lätt som nämnts, då kvinnor med olika ideologier skulle samarbeta över klassgränserna. Detta är intressant ur den synvinkeln att det inte var okomplicerat för alla kvinnor att ta chansen när den väl gavs till dem, då de så länge socialiserats in i att deras plats var inom hemmet och inte som familjeförsörjare. De högre uppsatta och utbildade kvinnorna, som strävade efter att flytta fram kvinnans roll i samhället, drog inte alltid jämt med andra kvinnor, exempelvis husmödrar, som var lojala hemmet och familjen. Tanken är därmed att undersöka hur kvinnorna i två socialdemokratiska kvinnoklubbar påverkades av kriget, hur deras tankegångar gick och vad de diskuterade. Det är intressant att undersöka hur de ställde sig till det kvinnliga beredskapsarbetet och hur deras arbete såg ut och vad de bidrog med under dessa krigsår. Var klubbisterna fast i de gamla strukturerna och genuskontraktet eller hade kontraktet börjar lösas upp? 1.2 Syfte och forskningsfrågor Jag har tidigare skrivit en B-uppsats om Karlstads Socialdemokratiska kvinnoklubbs arbete under åren 1940-1945 och denna studie kan ses som en pilotstudie till detta större arbete. Min C-uppsats har syftet att undersöka hur kvinnorna inom Karlstads och Trollhättans Socialdemokratiska kvinnoklubb ställde sig till det kvinnliga beredskapsarbetet, som efterfrågades då det blev brist på manlig arbetskraft under andra världskriget. Intentionen blir således att undersöka vilka tankar som florerade inom de båda klubbarna angående kriget och den kvinnliga arbetskraften. Det är här även av intresse att undersöka om SAP:s 13 Karlstad.com, Karlstads historia. http://www.karlstad.com/information/karlstads-historia/ 14 Moberg, Ove (red.), Karlstads historia. D. 4, Karlstad under fyra sekler: sammanfattning av delarna I-III: utvecklingen efter 1950, 1983, s. 349. 15 Trollhattan.se, Trollhättans historia. http://www.trollhattan.se/startsida/kommun-ochpolitik/kommunfakta/trollhattans-historia/. 5

efterkrigsprogram och även kvinnorörelsens egen efterkrigsplanering kommer på tal inom klubbarna och hur kvinnorna i så fall ställde sig till denna. Detta är relevant i den bemärkelsen då det kan visa på hur politiskt intresserade kvinnorna i klubbarna var, samt visa hur de såg på sin roll i samhället efter kriget. Huvudfokus kommer således ligga på hur kvinnorna såg på arbete, men fokus kommer även ligga på hur klubbarna såg på utbildning. Detta är relevant då bildning var en viktig del i kvinnans kamp för ökat inflytande inom den sociala och politiska arenan. Jag har som nämnt valt att undersöka två socialdemokratiska kvinnoklubbar, då det blir möjligt att göra en parallelläsning kring hur kvinnorna i respektive klubb ställde sig till kvinnans roll i krigstider och vilka åsikter och diskussioner som fördes inom klubbarna. Detta gör att undersökningen får en större bredd och det blir möjligt att se om de olika klubbarnas åsikter och arbeten ter sig olika, eller om de följer samma linje. Jag kommer i min uppsats att utgå ifrån historikern Yvonne Hirdmans teori om genuskontraktet. 16 Hirdmans begrepp genuskontrakt är användbart i detta sammanhang för att försöka urskilja om den rådande genusordningen i samhället under 1940-talet är synlig i kvinnornas åsikter och diskussioner om kvinnans roll i krigstider. Samt om det går att tyda ett kontrakt utifrån kvinnornas åsikter och tankar kring arbete och utbildning, inom de båda kvinnoklubbarna. Utifrån dessa målsättningar är de två första frågeställningarna empiriskt inriktade, medan den tredje frågeställningen avser att uppfylla uppsatsens teoretiska ambition. Hur såg Karlstads respektive Trollhättans kvinnoklubbs arbete ut och vilka diskussioner och åsikter fördes kring arbete och utbildning? Hur såg klubbarna på kvinnans roll i krigs- och beredskapstider och på det kvinnliga beredskapsarbetet? Hur speglas den rådande genusordningen i kvinnornas arbete, diskussioner och åsikter kring arbete och utbildning? 1.3 Avgränsningar Avgränsningen har gjorts till två socialdemokratiska kvinnoklubbar, Karlstads och Trollhättans Socialdemokratiska kvinnoklubb, på grund av att jag bor och studerar i Karlstad och därmed har tillgång till arkivmaterialet rörande Karlstads Socialdemokratiska kvinnoklubb. Jag undersökte även Karlstads Socialdemokratiska kvinnoklubb i min B-uppsats och är därmed insatt i delar av klubbens material. Valet av Trollhättans Centrala Socialdemokratiska kvinnoklubb gjorde jag delvis på grund av att jag är uppvuxen i Vänersborg, en grannkommun till Trollhättan. Men eftersom Vänersborg är en gammal residensstad, liksom Karlstad, och Trollhättan är en arbetarstad, där socialdemokratin länge verkat, ansåg jag att det vore intressant att parallelläsa Trollhättan Centrala Socialdemokratiska kvinnoklubb med Karlstad Socialdemokratiska kvinnoklubb. Detta för att bredda undersökningen, samt se om kvinnornas intressen och syn på kvinnans roll i krigstider såg olika ut. 16 En vidare beskrivning av genuskontraktet kommer i teoriavsnittet. 6

Den huvudsakliga anledningen till den tidsmässiga avgränsningen: 1939-1945, är att andra världskriget utspelar sig under dessa år, en period då kvinnor blir en efterfrågad arbetskraft på grund av brist på manliga arbetare. Men samtidigt en period där de gamla strukturerna ersätts av de nya och detta utgör grunden för denna uppsats syfte: att undersöka hur kvinnorna i klubbarna såg på kvinnans roll under krigstider och deras syn på arbete och utbildning. 1.4 Tidigare forskning Flera tidigare forskare har undersökt beredskapstidens inverkan på genuskontraktet och kvinnornas möjlighet att flytta fram sina positioner inom den politiska och sociala arenan. Det har även forskats om hur den kvinnliga arbetskraften mottogs under krigsåren. Samt hur arbetarrörelsens efterkrigsprogram kom att påverka kvinnans roll och i vilken utsträckning kvinnor lyckades påverka densamma. Det finns även flera avhandlingar som utreder socialdemokraternas historia och hur Socialdemokratiska kvinnoförbundet länge kämpade för att få inflytande i partiet. Dock saknas det forskning som berör enskilda socialdemokratiska kvinnoklubbars syn på kvinnans roll under krigstider och hur klubbarna såg på arbete och utbildning under dessa tider. Historikern Renée Frangeur har undersökt debatten om den gifta kvinnans roll i samhället under mellankrigstiden, i avhandlingen Yrkeskvinna eller makens tjänarinna? Frangeurs avhandling berör inte samma år som min uppsats, men är relevant då den berör kvinnans förvärvsarbete och olika syn på densamma. Frangeur undersöker debatten om den gifta kvinnans rätt till lönearbete fram till år 1940, samt kvinnans kamp för att nå denna rättighet. Frangeur använder sig av Yvonne Hirdmans genusteori genuskontraktet i sin analys av undersökningen. Hon väljer dock att använda begreppet genusordning i sin avhandling istället, då hon menar att det lika väl kunde vara en könskamp och inte nödvändigtvis ett kontrakt mellan mannen och kvinnan. 17 Jag kommer i likhet med Frangeur tillämpa Hirdmans teori genuskontraktet, men jag har valt att använda begreppet genuskontrakt och kommer således göra analysen utifrån att det finns ett osynligt genuskontrakt mellan mannen och kvinnan. 18 Frangeurs resultat visar på att det fanns tre typer av manlighet inom debatten om gifta kvinnors rätt till arbete. Den första var familjeförsörjarmanligheten, som syftar till de män som ställde sig emot behörighetslagen, lagen som gav gifta kvinnor rätt till statlig tjänst, och förändringen inom familjeförsörjningsrollen. Dessa män menade att kvinnans naturliga roll var inom hemmet och inte som familjeförsörjare. Den andra manligheten var medelvägsmanlighet, där mannen tog båda sidorna i debatten. Männen förespråkade en jämställd arbetsmarknad, men samtidigt underströk de att kvinnans naturliga roll var inom hemmet. Den tredje och sista typen av manlighet, som Frangeur såg i analysen, var likställighetsmanligheten. Dock var denna grupp av män väldigt liten och argumenterade försiktigt för 17 Frangeur, R., 1998, s. 14. 18 Hänvisar till diskussionen inom teoridelen. 7

likställighet mellan könen. 19 Om några av dessa typer av manlighet kan synas i de socialdemokratiska kvinnoklubbarnas mötesprotokoll, ska bli intressant att se. Frangeur redogör även i sin avhandling för en splittring bland kvinnorna under 1920-talet. Hon menar att husmodersorganisationen valde att inte lägga fram sin åsikt i debatten och de socialdemokratiska kvinnorna hyllade moderskap framför arbete. 20 Dock kom motsättningarna mellan yrkeskvinnor och hemmakvinnor att avta under 1930-talet och kvinnorna kom istället att bilda en gemenskap, med undantag för vissa socialdemokratiska kvinnor, för att driva kampen om den gifta kvinnans rättigheter på arbetsmarknaden. 21 Det är intressant att se om min undersökning av Karlstads och Trollhättans Socialdemokratiska kvinnoklubb under 1940-talet visar på ett engagemang från kvinnornas håll för att öka kvinnas roll på arbetsmarknaden, som Frangeur menar ökade redan under 1930-talet. Jag ställer mig dock kritisk till detta då min b-uppsats pekade på att kvinnorna i Karlstads Socialdemokratiska kvinnoklubb i början av 1940-talet var föga intresserade av beredskapsarbete och förvärvsarbete. Min undersökning visade bland annat att både kvinnodistriktet och kvinnoförbundet ett flertal gånger under krigsåren uppmanade kvinnorna inom klubben att anmäla sig till beredskapsarbete och reservarbetskraft. Denna kontinuerliga uppmaning kan tolkas som att kvinnorna tidigare inte anmält sig och därmed fortsatte förbundet och distriktet att uppmana kvinnorna att göra sin plikt gentemot samhället. 22 Frangeur undersökte även hur genusordningen kom att påverkas av debatten och resultatet hon fick fram av analysen var att genusordningen rör sig på olika nivåer och dessa påverkades på olika sätt. På det övergripande och mer symboliska planet, det så kallade metafysiska planet, var synen på kvinnan oförändrad, således var kvinnan fortfarande kopplad till omsorg och barnafödande under 1940-talet. På doktrinnivå, ett plan där bland annat politiska och religiösa normer skapas, skedde det dock förändringar, främst inom de politiska och sociala planen. Då kvinnan i slutet av 1930-talet kom att erkännas lönearbete oberoende av vilket civilstånd hon hade. Familjeförsörjningsidealet kom även att förändras och tvåförsörjarfamiljen blev erkänd både politiskt och juridiskt. Frangeur menar att välfärdsstaten stöttade modern och arbetskvinnan genom att kvinnorepresentanter valdes in i statliga utskott, som arbetade med kvinnofrågor och befolkningsfrågan. Inom den sista nivån, institutionell politisk och facklig nivå, skedde en successiv och mer långsam förändring. Kvinnorna skapade sig successivt inflytande inom politiska organisationer, men lyckades inte med att integrera sig inom fackföreningarna och de högsta arbetarorganisationerna. De gifta kvinnorna på arbetsmarknaden kom att öka i antal under 1930-talet och ännu mer i början av 1940-talet, särdeles skedde en successiv förändring inom detta område. 23 Detta är relevant, då det är intressant att se om jag kan tyda vilket politiskt inflytande klubbarna hade och hur stort intresset för förvärvsarbete som fanns, eller om kvinnorna fortfarande var starkt kopplade till omsorg och barnafödande. Johanna Overud, historiker och författare, har även hon undersökt genuskontraktet mellan mannen och kvinnan i sin avhandling Beredskap med fru lojal. Dock fokuserade hon på att synliggöra genusrelationen 19 Frangeur, R,. 1999, s. 345ff. 20 Frangeur, R,. 1999, s. 348f. 21 Frangeur, R,. 1999, s. 354. 22 Augustsson, Elin, Den röda rosens kvinnor. En studie av Karlstads Socialdemokratiska kvinnoklubb 1940-1945, 2015, s. 26. 23 Frangeur, R,. 1999, s. 364. 8

och villkoren för genuskontraktet under beredskapsåren. 24 Medan Frangeurs resultat visade att välfärdsstaten under 1930-talet bidrog till ett skifte mellan tradition och modernitet vid slutet av 30-talet. Samt att gifta och ogifta kvinnor sågs som viktiga och som en tillgång på arbetsmarknaden, 25 visade Overuds resultat att staten fortfarande under 1940-talet hade traditionella idéer om kvinnas roll. Overuds analys, som även den utgår ifrån Hirdmans genusteori om genuskontraktet, visar att staten genom sin propagandafilm om Fru lojal, hade en strategi att förvärva gifta kvinnor med myndiga barn, som var lojala sina familjer. Därmed var de villiga att lämnad sina arbeten för sina män när kriget var slut. Tanken var således inte att kvinnan skulle bli en permanent arbetare, utan Fru syftade till att peka på vart kvinnan egentligen hörde hemma. Overud menar att vi kan se Fru lojal som en lösning mot den hotande genusordningen. 26 Frangeur och Overud är eniga i att krigsutbrottet bidrog till att gifta kvinnor erkändes på arbetsmarknaden och att de kom att efterfrågas i hög grad, då det fanns ett stort behov av dem. Således kom de fram till att krigsutbrottet bidrog till en viss förskjutning i genusordningen. Dock menar Overud att motståndet mot kvinnan på arbetsmarknaden fanns kvar och även de gamla samhällsstrukturerna, medan Frangeurs resultat visar på en förändring hos statens och arbetsmarknadens attityd mot den gifta kvinnan på arbetsmarknaden. 27 Overuds avhandling är relevant i detta sammanhang då den behandlar de åren jag valt att undersöka i min uppsats och likt mig studerar Overud kvinnor under beredskapstiden. Dock kommer mitt fokus ligga på kvinnorna inom två socialdemokratiska kvinnoklubbar och deras syn på kvinnans roll under krigs- och beredskapstider, medan Overud istället undersöker synen på kvinnornas arbete ur statens, arbetsgivarnas och fackets perspektiv. Overud menar vidare att hon kan tyda en början på ett kontraktsbrott i och med kvinnans nya position i samhället. 28 Detta är av intresse för mig, då jag har i syfte att undersöka om genuskontraktet är synligt hos Karlstads och Trollhättans socialdemokratiska kvinnors åsikter, således om samhällets genusordning speglas genom kvinnornas åsikter om deras roll under beredskapstider. Eller om jag likt Overud kommer att urskilja att kontraktet börjat urholkas i mitten av 1940-talet. Historikern Nina Almgrens avhandlingen Kvinnorörelsen och efterkrigsplaneringen, är relevant i det avseendet att den berör samma år som jag, det vill säga åren under andra världskriget, däremot lägger hon även fokus på perioden efter kriget, fram till år 1947 och jag undersöker endast en kort period efter kriget, år 1939 till och med år 1945. Nina behandlar efterkrigsplaneringen i sin avhandling, som är relevant för min uppsats, då det är intressant att se om SAP:s efterkrigsprogram lyfts och diskuteras inom klubbarna. En annan relevant del som berörs i Almgrens avhandling är kvinnorörelsen och kvinnornas egen efterkrigsplanering. Nina Almgrens huvudsyfte med avhandlingen är att undersöka relationen mellan kvinnorörelse, stat och arbetsmarknad under andra världskriget och till och med år 1947, samt att undersöka kvinnans strategier för att påverka efterkrigsplaneringen. Almgren använder begreppet statsfeminism som teori för att analysera förhållandet mellan kvinnan och staten. 29 Ett resultat som Almgren fick fram var att olika sätt att se på den kvinnliga arbetskraften, samt olika strategier för att utnyttja densamma, orsakade splittringar mellan stat och kvinnorörelse, men även inom kvinnorörelsen. Dock visar resultatet på att kvinnorörelsen gemensamt strävade efter och krävde staten på en långsiktig 24 Overud, J,. 2005, s. 25. 25 Frangeur, R,. 1998, s. 359. 26 Overud, J,. 2005, s. 174f. 27 Overud, J,. 2005, s. 66. Frangeur, R,. 1998, s. 359. 28 Overud, J,. 2005, s. 225. 29 Almgren, N,. 2006, s. 3. 10f. 9

och mer aktiv plan för kvinnans fortsatta roll på arbetsmarknaden. 30 Jag har förhoppningar om att min undersökning kommer visa hur kvinnorna i klubbarna ställde sig i frågan om kvinnans roll under beredskapstiden och om de intresserade sig för kvinnans framåtskridande inom arbetsmarknaden och de mansdominerade yrkena, samt om efterkrigsprogrammet diskuterades. Även Gunnel Karlsson, historiker och chef över nationella sekretariatet för genusforskning, har redovisat för en splittring mellan socialdemokratiska kvinnoförbundet och kvinnoklubben i sin avhandling Från broderskap till systerskap. Karlssons avhandling undersöker socialdemokratiska kvinnoförbundets historia från 1908-1978 och deras kamp för inflytande i partiet. Karlsson använder Hirdmans genusteori om genuskontraktet för att analysera relationen mellan Socialdemokratiska kvinnoförbundet och SAP. 31 Karlsson menar att 1930-talet kan ses som en genombrottstid för kvinnoförbundet, då de erkändes som sidoorganisation till partiet och även fick en roll som politisk aktör. Dock kom kvinnoförbundet fortfarande ha svårt att nå ut till kvinnorna runt om i landet under 1930-1940-talet. De hade även svårt att få ett fungerande samarbete mellan kvinnoförbundet och kvinnoklubbarna, då de inte alltid drog jämt, speciellt i frågan om kvinnans roll i samhället. 32 Karlsson menar att det fanns ett avstånd mellan husmodern och de högre uppsatta i förbundet, exempelvis ansåg vissa klubbmedlemmar att de i förbundet satt på sina höga löner och förkastade vikten av hemmet, familjen och gud. 33 Karlssons resultat visade på att det fanns två olika strategier för att skapa sig inflytande inom partiet, antingen skulle de använda sig av kvinnolinjen eller partilinjen och i slutänden kom det att bli kvinnolinjen som vann. Detta innebar att de tog en kvinno- och särroll i form av en sidoorganisation till partiet, istället för att integrera sig i partiet. Kvinnoförbundet skulle som sidoorganisation ta hand om kvinnorna och kvinnofrågorna och detta menar Karlsson kan ses som en början på ett överenskommet genus- och husmoderskontrakt. 34 Dock menar Karlsson att fördelen med en sidoorganisation var att kvinnorna fick en garanterad plats inom partiet, som annars skulle varit svårt då det fortfarande fanns så starkt motstånd från partimännen. 35 Teoretiskt förklarar således Karlsson relationen mellan förbundet och partiet som ett osynligt genuskontrakt. Utåt var alla partimedlemmar jämställda och hade lika rättigheter, men i verkligheten var kvinnan underställd mannen på grund av sitt kön. Kvinnornas intresse, exempelvis gifta kvinnors rätt till förvärvsarbete, semester för husmödrar och höjt barnbidrag, sågs inte som berättigade. Inom de frågor där mannens och kvinnans intressen skiljde sig åt, sågs de mer som ett hot mot partiet. Kvinnans intresse skulle således gå i samma linje med mannens intresse. Partimännen såg inte detta som makt eller över- och underordnad, utan som kvinnoproblem, då de menade att kvinnorna saknade politisk erfarenhet och var för påverkade av sina kvinnoklubbar. 36 Karlssons avhandling är intressant för min undersökning i det avseendet att hon likt mig inriktat sig på Socialdemokratiska partiet. Hon behandlar dock både partiet och förbundet, men även till viss del kvinnoklubbarna, som min uppsats inriktar sig på. Hon redogör för ett osynligt genuskontrakt mellan förbundet och partiet och även för splittringar inom förbundet, men också splittringar mellan förbundet och klubbarna, som är relevant för min undersökning. Det är intressant att se om detta visar sig i min undersökning, hur vida klubbens 30 Almgren, N,. 2006, s. 232. 31 Karlsson, G., 1996, s. 30f. 32 Karlsson, G,. 1996, s, 68. 33 Karlsson, G,. 1996, s. 110. 34 Karlsson, G,. 1996, s. 120. 35 Karlsson, G,. 1996, s. 327. 36 Karlsson, G,. 1996, s. 13, 125f. 10

kvinnor drog jämt med kvinnoförbundets åsikter om arbete och utbildning, samt klubbarnas bidrag under beredskapstider och om det fanns meningsskiljaktigheter även inom klubben. På internationell nivå har Penny Summerfield, professor i modern historia, skrivit om brittiska kvinnors arbete under andra världskriget i artikeln: They didn t want women back in that job! : the second world war and the construction of gendered work histories. Artikeln är intervjubaserad och bygger på individuella arbetarhistorier från 42 kvinnor, födda omkring 1922, runt om i Storbritannien. 37 Summerfield beskriver att behovet av kvinnlig arbetskraft i Storbritannien i mitten av 1940-talet bidrog till en tillfällig förändring, när de kom till kvinnas roll på arbetsmarknaden. Likt Sverige, propagerade Storbritannien för att kvinnans patriotiska skyldighet var att avlösa mannen från hans arbete, tills han var tillbaka från krigstjänstgöringen. Således sågs kvinnans arbete inom de mansdominerande yrkena, som tillfälliga och behövliga enbart i krissituationer. 38 Hon menar vidare att det fanns de kvinnor som var mindre entusiastiska till förvärvsarbete och självmant ville dra sig tillbaka när männen återvände efter kriget, men också de kvinnor som blev frustrerade när de märkte att de arbeten de lyckas erövra i och med kriget gick mot sitt slut. Det fanns även de kvinnor som hade chans att fortsätta med arbetet inom det mansdominerande yrket, men som hyste förakt mot det och därmed valde att inte fortsätta. 39 Summerfields artikel är relevant för min studie, då det är intressant att se om dessa olika sorters kvinnor kan tydas fram redan under kriget inom klubbarna, eller om det är en sorts kvinna som är överrepresenterad. Utifrån min redogörelse ovan av tidigare forskning inom mitt område, kan jag sammanfattningsvis konstatera att mycket har skrivit inom området. Tidigare forskning, som är relevant för min uppsats, har behandlat dels den gifta kvinnans roll i samhället och rätt till förvärvsarbete. Dels behovet av kvinnlig arbetskraft i Sverige under andra världskriget och synen på densamma ur statens, fackets och arbetsgivarens perspektiv. Dels har relationen mellan kvinnorörelsen, staten och arbetsmarknaden undersökts, samt SAP:s efterkrigsprogram och kvinnorörelsens egen efterkrigsplanering, som syftade till att behålla kvinnornas nyvunna plats på arbetsmarknaden. Dels har tidigare forskning redogjort för Socialdemokratiska kvinnoförbundets historia och förbundets kamp för inflytande inom partiet. Dock saknas det forskning rörande lokala socialdemokratiska kvinnoklubbar och deras arbete och syn på bildning och kvinnans roll under kristider. Därmed anser jag att min uppsats kommer att bidra med ny kunskap inom området och hjälpa till att fylla ut det tomrum i forskningen som jag bedömer finns i dagsläget. 1.5 Teori Den teoretiska utgångspunkten i min uppsats utgörs som nämnts av Yvonne Hirdmans teori om genuskontraktet. Jag kommer använda mig av denna när jag ska analysera Karlstads och Trollhättans 37 Summerfield, Penny. They didn t want women back in that job!: the second World war and the construction of gendered work histories, Labour History Review, Vol. 63, No. 1, 1998, s. 83. 38 Summerfield, P,. 1998, s. 86f. 39 Summerfield, P,. 1998, s. 99f. 11

Socialdemokratiska kvinnoklubbs syn på kvinnans roll under krigs- och beredskapstider, samt synen på arbete och utbildning. Hirdman diskuterar, i boken Genus: om det stabilas föränderliga former, manligt och kvinnligt och samhällsstrukturen som styr över mannen och kvinnan, som kan ses som ett genuskontrakt mellan dem. Hirdman vill med sin teori visa hur en man formas till en man och hur en kvinna formas till en kvinna och hur dessa sedan bildar samhällets bärande väggar. Hirdman menar att vi tidigare inte sett detta och att vi nu med detta begrepp ska kunna se det vi tidigare inte såg. 40 Hirdman har valt att använda begreppet genus, istället för kön, då hon anser att kön har en mer laddad och sexuell koppling. Genus i sin tur, menar Hirdman, ger diskussionen mer distans och är även nödvändig att använda i diskussionen om kön, för att inte bli missförstådd. Begreppet kön är även mer sammankopplat till kroppen, medan begreppet genus är kopplat till fler saker, exempelvis vad som är manligt, respektive kvinnligt inom politik, mat och kläder etcetera. 41 Begreppet genuskontrakt syftar i sin tur till ett kulturellt nedärvt kontrakt mellan mannen och kvinnan, där överenskommelsen styr mannen och kvinnas olika förpliktelser, rättigheter och skyldigheter i samhället. Hirdman menar att begreppet genuskontrakt ringar in den bestämda strukturen som finns i samhället, som styr mannen och kvinnan, men samtidigt syftar ordet kontrakt till att det finns utrymme till förhandling. 42 Begreppet genuskontrakt blir en slags grund för att systematisera utifrån, utan att det finns risk att det förändras över tid. Genuskontrakt menar Hirdman syftar till att fastställa den orörliga uppfattningen över mannen och kvinnans villkor i historien. 43 Genuskontraktet har funnits i alla tider och inom alla samhällen, menar Hirdman, och är relativt konkreta föreställningar om hur män och kvinnor ska vara mot varandra på olika nivåer i samhället. Genuskontraktet hjälper oss att förstå kvinnans begränsade möjligheter och se mellanrummet mellan manligt och kvinnligt. Genuskontraktet reglerar således relationen mellan könen, men det befintliga kontraktet kan inte motverka konflikter, menar Hirdman. Konflikterna växer fram i de så kallade gråzonerna, när mannen och kvinnan testar hur långt kontraktets gränser går att tänja. 44 Således tänja på de stereotypiska uppfattningarna att mannen är försörjaren, beskyddaren och den med ansvar, medan kvinnans roll är att föda barn, uppfostra och ta hand om hushållet. 45 Det som följaktligen blir aktuellt för min studie är att se hur teorin om genuskontraktet kan förklara kvinnornas syn på sin egen roll under krigs- och beredskapstider, samt synen på arbete och utbildning. Om den rådande genusordningen i samhället påverkade kvinnornas syn, eller om de försökte tänja på kontraktets gränser. 40 Hirdman, Y., 2003, s. 11. 41 Hirdman, Y,. 2003, s. 15f. 42 Hirdman, Y,. 2003, s. 84. 43 Hirdman, Y,. 2003, s. 88. 44 Hirdman, Yvonne, Gösta och genusordningen: feministiska betraktelser, 2007, s. 216ff. 45 Hirdman, Y,. 2003, s. 88. 12

1.6 Metod och material Jag har valt att använda mig av kvalitativ metod i min studie, då jag vill undersöka hur kvinnorna i Karlstad och Trollhättans Socialdemokratiska kvinnoklubb såg på kvinnans roll under krigs- och beredskapstider, samt hur deras syn på arbete och utbildning såg ut. Karin Widerberg, norsk sociolog och genusforskare, förklarar att kvalitativ metod används när forskaren vill undersöka ett fenomens karaktär eller mening, medan kvantitativ metod i sin tur syftar till att undersöka fenomenets frekvens, således fastställa mängd. 46 Kvalitativ metod ger även möjlighet till en mer djupgående analys och kunskap inom outforskade och forskade områden, som inte kvalitativ metod kan bidra med, menar Bengt Starrin, professor i socialt arbete och socialpolitik, och Per-Gunnar Svensson, professor i hälso- och sjukvårdens inre organisation. 47 Om vi förhåller oss till beskrivningen ovan faller min studie av Karlstads och Trollhättans Socialdemokratiska kvinnoklubb således under kvalitativ metod, då min studie syftar till att fastställa ett fenomens karaktär. Tanken är även att mer djupgående undersöka ett till synes outforskat område och därmed inte ett fenomens frekvens under de givna åren. I och med den kvalitativa metoden har jag möjlighet att mer ingående undersöka två socialdemokratiska kvinnoklubbars mötesprotokoll under andra världskriget. Detta bidrar i sin tur till att jag mer djupgående kan undersöka hur kvinnornas tankegångar kring arbete såg ut, samt deras inställning till utbildning, då detta är syftet med uppsatsen. Det jag hoppas på att få se i protokollen är hur kvinnornas diskussioner och åsikter kring arbete och bildning såg ut, samt hur de ställde sig till reservarbetskraft och beredskapsarbete, således om de var måna om att ta sig in på den mansdominerade arbetsmarknaden. Min förhoppning med den kvalitativa analysen är att således att kunna undersöka om eller vilka frågor som lyftes inom dessa områden, men även att få en inblick i hur många kvinnor i klubbarna som anmälde sig till reservarbetskraft och beredskapsarbete. Den kvalitativa analysen är hermeneutisk till sin form, då jag undersöker handlingar och människor utifrån dess sammanhang och hur tid och rum påverkar människans handlande. Således kommer jag utgå ifrån hur förhållandena såg ut under den givna tiden och hur det påverkade kvinnornas åsikter och synpunkter. 48 Widerberg menar att hermeneutik är tolkningslära, som syftar till att tolka, förtydliga och klargöra ett fenomen. Hon menar även att det finns vissa grundläggande antaganden i analysmetoden, som utgör dess ryggrad. De olika antagandena är att de olika delarna är beroende av varandra, mening skapas och förstås i ett sammanhang, en viss förförståelse krävs för att förstå och tolkningen sker utifrån forskarens förväntningar. 49 Jag kommer även att till viss del använda mig av en komparativ metod, då jag har som syfte att parallelläsa Karlstad och Trollhättans Socialdemokratiska kvinnoklubb. Tanken är att parallellt redogöra för två städer med olika bakgrund, Karlstad som är en gammal residensstad och Trollhättan som är en industristad. Detta för att bredda undersökningen, samt för att se om kvinnorna inom de två olika 46 Widerberg, Karin, Kvalitativ forskning i praktiken, Studentlitteratur, Lund, 2002, s. 15. 47 Starrin, Bengt & Svensson, Per-Gunnar (red.), Kvalitativ metod och vetenskapsteori, 1994, s. 157. 48 Starrin, B. & Svensson, P-G,. 1994, s. 73. 49 Widerberg, K,. 2002, s. 25f. 13

klubbarna hade liknande åsikter och syn på kvinnornas roll under krigs- och beredskapstider och om synen på arbete och utbildning såg lika ut i de två klubbarna eller om de ter sig olika. 50 Källmaterialet jag valt att undersöka är främst protokollsböcker från Karlstads och Trollhättans Socialdemokratiska kvinnoklubbs möten under åren 1939-1945. Mötesprotokollen är handskrivna av mötets sekreterare, och vem som var sekreteraren kunde variera mellan olika medlemmar från gång till gång. Klubbmötena hölls vanligtvis en gång i månaden, med undantag av inställda möten, främst under sommaren, eller extrainsatta möten. Protokollen innehåller i regel cirkulär, skrivelser, motioner och nya frågor, det var även vanligt att en talare bjudits in för att hålla föredrag om ett aktuellt ämne. Dessa föredrag var alltsomoftast uppskattade hos medlemmarna och följdes normalt av en diskussion. Jag har även tittat på klubbarnas kvartalsrapporter, som de skickade in till kvinnoförbundet varje kvartal för att dels redogöra för antal medlemmar klubben hade, dels hur många som hade avgått och tillkommit och dels antalet sjuka, arbetslösa, fyllda 65 år och resterande medlemmar som hade blivit befriade från kontingent. Detta valde jag att titta på för att kunna sammanställa klubbarnas medlemsantal, för att sedan kunna få en inblick i hur många medlemmar som anmälde sig till olika cirklar, närvarade vid möten, samt anmälde sig till beredskapsarbete och reservarbetskraft, i jämförelse med hur många medlemmar de egentligen var i klubben. Arkivmaterialet har funktionen som kvarleva, då materialet är lämningar från Karlstads och Trollhättans Socialdemokratiska kvinnoklubbs möten under andra världskriget. Materialet får funktionen av en kvarleva, då jag valt att undersöka vilken syn kvinnorna hade på arbete och utbildning, samt deras syn på sin roll i samhället under kristider. Därmed blir det inte en berättande källa, då jag inte undersöker vad som hände i klubbarna under andra världskriget. 51 Kvarlevors äkthet är för det mesta hög, men det finns ändå anledning att vara källkritisk. Dels måste jag titta på källans sanningshalt och om den är tendentiös, således om någon i klubben har velat utelämna något i protokollet eller lägga till något med avsikt. Dock ser jag det som högst otroligt att någon i klubben skulle haft någon anledning att lägga till eller utelämna något i protokollen, då det inte var några privata ärenden eller känsliga områden som togs upp på mötena. De ändringar som gjordes i protokollen var oväsentliga, i den mening att det endast gällde rättelse av småfel. Närhetsfaktorn är en annan relevant aspekt att titta närmare på, dock anser jag att trovärdigheten är hög i detta fall, då protokollen skrevs under mötets gång och därmed fanns ingen risk för att det gått för lång tid mellan att mötet ägt rum och att protokollet nedtecknades. Med undantag att vissa ändringar gjordes i protokollen vid senare tillfälle, dock var dessa ändringar, som nämnts ovan, endast mindre ändringar av småfel och dylikt. 52 En viss källkritik måste även riktas mot mig själv när det kommer till textanalysen och att tyda skriv- och handstilen i mötesprotokollen. Vissa feltolkningar kan ha gjorts på grund av att vissa ord och meningar varit svårtolkade på grund av skrivstilen, men främst på grund av den personliga handstilen och att protokollen skrivits ned mycket snabbt under mötets gång. 50 Florén, Anders & Ågren, Henrik, Historiska undersökningar: grunder i historisk teori, metod och framställningssätt, 2., [uppdaterade] uppl., 2006, s. 33. 51 Thurén, Torsten, Källkritik, 3., [rev. och omarb.] uppl., 2013, s. 94. 52 Florén, A & Ågren, H., 2006, s. 65ff. 14

2. UNDERSÖKNINGSDEL 2.1 Bakgrund Sverige var under andra världskriget neutralt, men kriget kom ändå att påverka Sverige i hög grad. Den allt mer ökande andelen inkallade män, särskilt efter år 1940 då Tyskland gick in i Norge och Danmark, påverkade arbetsmarknaden avsevärt. Efter Tysklands intåg i Norge och Danmark lade Sverige alla resurser på krigsberedskap och flertalet stridsdugliga män mottog en inkallelse till beredskapsarmén. Detta bidrog således till ett stort behov av arbetskraft, inte minst inom de mansdominerande yrkena. Den accelererande krigsberedskapen bidrog även till att trycket på industrierna steg och behovet av arbetskraft ökade därmed ytterligare. Detta kom att leda till att kvinnor började efterfrågas på arbetsmarknaden och då främst inom industrierna, vilket innebar att kvinnorna kunde ta sig in på mansdominerande områden. Flera kvinnor lämnade sina tidigare lågavlönande arbeten inom textilindustrin och jordbruket och flyttade in till städerna för att arbeta inom de mansdominerande yrkena, som var mer högavlönade. Flera män kände sig dock hotade av kvinnornas intåg på arbetsmarknaden och var oroliga för att de skulle behöva konkurrera om jobb med kvinnorna efter krigets slut, de var således oroliga över att kvinnornas reservarbetskraft skulle vara permanent. 53 Samtidigt som kvinnor gjorde framsteg och tog plats inom den politiska och sociala arenan i samhället under krigsåren, samt arbetade för att ta bort den rådande genusordningen, menar vissa att kvinnorna inte utnyttjade situationen som rådde fullt ut och inte tog den chans som gavs. Trots att de olika kvinnoorganisationerna i hög grad lyckades att samarbeta under krigsåren, fanns det dock splittringar inom kvinnorörelsen. Kvinnor kom från olika klasser, yrkesgrupper och hade olika ideologier och därmed såg de på politik och könsordningen i samhället på olika sätt. Den största skillnaden låg mellan husmodern och yrkeskvinnan. Flera kvinnor, främst husmödrar, ansåg att det inte gick att både vara fru och moder, således att ta hand om barnen och hushållet, och samtidigt förvärvsarbeta. Detta var ett problem som kvinnoorganisationerna var tvungna att förhålla sig till och försöka få att fungera. 54 Dessa splittringar såg jag även mellan Socialdemokratiska kvinnoförbundet och Karlstads Socialdemokratiska kvinnoklubb i min b-uppsats, där jag undersökte Karlstads Socialdemokratiska kvinnoklubb under åren 1940-1945. Kvinnoförbundet uppmanade vid flera tillfällen, främst mellan åren 1942-1944, att kvinnorna i klubben skulle ställa sig till förfogande för beredskapsarbete och förvärvsarbete, men då de flesta kvinnorna i klubben var husmödrar fick uppmaningarna inget vidare gehör. 55 Att dessa kvinnor, från olika klasser och yrkesgrupper, med olika ideologier ändå kunde samarbeta, visar på kvinnornas starka vilja och längtan att ta sig in på den politiska och sociala arenan, som de så länge 53 Almgren, N., 2005, s. 12f. 54 Almgren, N., 2006. s, 1, 165f. 55 Augustsson, E., 2015, s. 26. 15

hade varit utestängda ifrån. Detta kvinnliga nätverk kom att visa sig betydelsefullt för kvinnans ökande roll i samhället. 56 1944 kom regeringen att tillsätta en planeringskommission, som skulle lägga fram en plan för den kommande freden, de skulle således planera Sveriges ekonomiska politik inför efterkrigstiden. De kom även att tillsätta en utredning som skulle undersöka det sociala området och lägga fram en plan för den sociala politiken och dessa två kom att generera i arbetarrörelsens efterkrigsprogram, även kallat 27- punktsprogrammet. Huvuddragen i efterkrigsprogrammet var full sysselsättning i ett fritt samhälle. Samtidigt arbetade kvinnoorganisationerna med att lägga fram ett eget efterkrigsprogram, då de ville se en långsiktig plan, istället för regeringens kortsiktiga plan. Kvinnorna var rädda att de efter kriget skulle tvingas att lämna de nyvunna arbetena för de återvändande männen och därmed förlora nyvunnen mark, således ta ett steg tillbaka. Kvinnorna argumenterade bland annat för att kvinnorna behövdes för att Sverige skulle nå full sysselsättning och för att nå en högre levnadsstandard i samhället krävdes det att kvinnor fick rätt till lönearbete, menade de. 57 Det ges lätt en bild av att kvinnorna ville komma in i de mansdominerade områdena och kämpande för att ta plats inom de politiska och sociala arenorna, men så var inte alltid fallet, exempelvis har det visats att bland annat husmödrar inte alltid ställde sig positiva i denna fråga. 58 Socialdemokratiska partiet bildades år 1889 och de har stegvis under historien ändrat Sverige från att ha varit ett klass- och fattigsamhälle till ett välfärdssamhälle, där grundpelarna har varit jämlikhet och solidaritet. 59 Kvinnoförbundet i sin tur bildades 1920 och blev erkända som sidoorganisation till partiet under 1930-talet och fick därmed en garanterad plats inom partiet, dock kom de att få kämpa i motvind ett tag till. Under kvinnoförbundet finns det kvinnodistrikt, som har som uppgift att sköta kommunikationen mellan förbundet och kvinnoklubbar runt om i Sverige. En sådan klubb är Karlstads Socialdemokratiska kvinnoklubb, som bildades år 1908 och kom att vara fram till år 1986, med undantag att klubben lades ned samma år den startade, men återupptogs igen år 1915. År 1986 kom klubben att delas i två olika klubbar, Karlstads Östra och Centrala Socialdemokratiska kvinnoklubb. 60 Trollhättans Centrala Socialdemokratiska kvinnoklubb bildades i sin tur några år senare, år 1919, då arbetarkommunen tog initiativet att starta en kvinnoklubb. Trollhättans Centrala Socialdemokratiska kvinnoklubb kom att ansluta sig till Trollhättans arbetarkommun omgående och kom sedan att ansluta sig till Sveriges Socialdemokratiska kvinnoförbund när den startades år 1920 och kort där efter även till Västgöta-Dals kvinnodistrikt. 61 Jag anser att det är intressant att undersöka hur kvinnorna i Karlstads och Trollhättans Socialdemokratiska kvinnoklubb ställde sig i frågan om kvinnans roll i beredskapstider och hur de såg på arbete och utbildning. Även om klubbarnas åsikter och diskussioner följde samma linje eller om de skiljer de sig åt är intressant att titta på. 56 Östberg, Kjell, 'Krig och fred i svensk kvinnorörelse', Kvinnor mot kvinnor/ redaktion: Christina Florin, Lena Sommestad, Ulla Wikander., 1999, s. 16-44. 57 Almgren, N,. 2006. s. 63f, 201f, 214. 58 Almgren, N,. 2006. s. 46f. 59 Socialdemokraterna.se, http://www.socialdemokraterna.se/vart-parti/var-historia/. 60 Föreningsarkivet i Värmland, Karlstads Socialdemokratiska Kvinnoklubb, Medlemsmötesprotokoll, A1a:5. 61 Trollhättans föreningsarkiv, Trollhättans Centrala Socialdemokratiska kvinnoklubb, Ämnesordnade handlingar 1907-1964, Historik, F: 1. 16