1(5) Beredningsdatum 2014-08-26 Arbetsmarknadsdepartementet Lise Donovan 070-28 56 210 lise.donovan@tco.se Yttrande över EU:s strategiska ram för arbetsmiljö 2014 2020 Referensnummer: 14-0070 Den 6 juni 2014 presenterade EU-kommissonen ett meddelande om EU:s strategiska ram för arbetsmiljö 2014 2020, COM(2014) 332 final. I meddelandet presenteras tre utmaningar och åtgärder som grupperats i sju strategiska mål. TCO, som har getts möjlighet att yttra sig över den strategiska ramen, inkommer härmed med sitt yttrande till Arbetsmarknadsdepartementet. Sammanfattningsvis är TCO positivt till att Kommissionen äntligen tagit ett övergripande strategiskt initiativ på arbetsmiljöområdet. Den strategiska ramen tar upp viktiga utmaningar och åtgärder men har även stora brister. TCO är bl.a. kritiskt till att ramen saknar tillräcklig konkretion och att för mycket fokus ligger på avreglering/regelförenkling och hänsynstaganden till små och medelstora arbetsgivare, vilka i det svenska sammanhanget utgör den absoluta merparten av alla arbetsgivare. TCO anser att en fungerande europeisk arbetsmarknad och ett långsiktigt hållbart arbetsliv kräver att arbetsmiljöskyddet gäller för alla arbetstagare, oavsett storlek på arbetsplatsen. Nedan utvecklar vi våra synpunkter på Kommissionens strategiska ram. TCO välkomnar att EU aktivt vill arbeta för en förbättrad arbetsmiljö i EU:s medlemsstater utifrån den strategiska ramen genom att stärka de nationella arbetsmiljöstrategierna och genom t.ex. policysamordning och idéutbyte. Förhoppningen är att ett sådant arbete bidrar till att säkerställa en god arbetsmiljö inom samtliga medlemsstater, vilket minskar personliga och samhällsekonomiska kostnader av arbetsrelaterad ohälsa och bidrar till en inre marknad där företag och branscher inom olika medlemsstater konkurrerar på lika villkor. Det är särskilt positivt att Kommissionen betonar dialogen med och det aktiva deltagandet av arbetsmarknadens parter på EU-nivån. TCO 114 94 Stockholm Org nr: 802003-5252 Besöksadress Linnégatan 14 Stockholm Leveransadress: Linnégatan 12 114 47 Stockholm Tel: 08 782 91 00 www.tco.se info@tco.se I:\PRELYTTR\REMISSER\Yttranden 2014\Y14-0070 EUs strategiska ram för arbetsmiljö 2014-2020.docx TCO ref nr: Ange nummer
2(5) TCO anser att EU-lagstiftningen inom arbetsmiljöområdet är mycket betydelsefullt för arbetsmiljöarbetet inom hela unionen, och att Kommissionens strategiska ram kan vara en viktig del i arbetet för ett samlat arbetsmiljöarbete inom unionen. Det är därför av stor vikt att den strategiska ramen tydligt lyfter fram de komponenter som har relevans för arbetet för ett hållbart och säkert arbetsliv. Den strategiska ramen tar upp utmaningar och åtgärder, men det är en anmärkningsvärd avsaknad av en förnyad och förstärkt lagstiftning och bindande åtaganden samt andra verksamma åtgärder för att komma med rätta med de problem som finns på arbetsmiljöområdet. Arbetsmiljöregleringen behandlas i stora stycken som en administrativ och byråkratisk börda. För att bli effektiv anser TCO att den strategiska ramen, utöver förslag på bästa praktik och rekommendationer, bör innehålla tydliga målformuleringar och åtaganden. Den strategiska ramen och de föreslagna åtgärderna brister i konkretion. En undersökning utförd av Europeiska arbetsmiljöbyrån i Bilbao riktad till 36 000 företag i EU:s medlemsstater visar entydigt att det är lagstiftning som främst driver företagen att vidta förebyggande arbetsmiljöåtgärder. Det finns således all anledning att verka för en skärpt och moderniserad arbetsmiljölagstiftning. Strategin uppmärksammar inte i tillräcklig utsträckning behovet av nya direktiv och förändrad arbetsmiljöreglering med utgångspunkt i erfarenheter och resultat från arbetsmiljöforskning och för att möta nya risker i arbetsmiljön. Strategin riskerar därför att inte få någon större respekt och effekt i medlemsländerna. Samtidigt kan det noteras att Kommissionen lyfter fram betydelsen av en samordning mellan åtgärder inom arbetsmiljöområdet och åtgärder inom andra områden, t.ex. folkhälsoområdet. TCO vill i detta sammanhang betona att det är viktigt att det inte sker en glidning av ansvar för arbetsmiljön från arbetsgivare och andra aktörer inom arbetsmiljöområdet till andra sakområden och enskilda individer. Särskilt ur integritetssynpunkt är det väsentligt att slå vakt om den enskilda individens rätt till att själv utforma sitt privatliv utan kontroll och inblandning från arbetsgivarnas sida. Man får inte heller glömma bort att det finns olikheter mellan medlemsländerna i hur lagstiftningen inom arbetsmiljö- och arbetsskadeområdet är uppbyggt. Det är viktigt att det inom EU finns en förståelse och respekt för att de institutionella strukturerna av historiska och institutionella skäl skiljer sig mellan länderna åtminstone så länge intentionerna inom EU:s lagstiftning får genomslag på nationell nivå i medlemsländerna. TCO anser vidare att en fungerande europeisk arbetsmarknad och ett långsiktigt hållbart arbetsliv kräver att arbetsmiljöskyddet gäller för
3(5) alla arbetstagare, oavsett storlek på arbetsplatsen. Trots omfattningen och det allvarliga med de problem som den strategiska ramen lyfter fram ser Kommissionen dessvärre alltjämt avreglering och regelförenkling, i linje med REFIT-programmet, som en viktig lösning för att underlätta för små och medelstora företag. Svensk arbetsmiljölagstiftning innehåller redan bestämmelser om förenklingar för småföretag, bl.a. avseende skriftlighetskrav vid upprättandet av riskbedömningar och handlingsplaner. Ytterligare förenklingar riskerar att leda till att anställda i mindre företag får ett sämre arbetsmiljöskydd. Även om förenklingar av administrativa processer kan underlätta för alla de företag som har att följa regelverket, framstår betoningen på regelförenklingar som motsägelsefullt. Om, som Kommissionen skriver, det rådande regelverket har visat sig i stort fungera på EUnivån och även i vissa länder på nationell nivå, kanske problemet snarare är brister i verktygen för att säkerställa att reglerna följs än ett alltför komplicerade regelverk. TCO delar Kommissionens uppfattning att regelefterlevandet inom arbetsmiljöområdet kan bli bättre, särskilt när det gäller små och medelstora företag. Enligt artikel 7, paragraf 3, i direktivet om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet, 89/391 EEG, anges det att arbetsgivare ska anlita sådan sakkunnig hjälp som krävs för att säkerställa att skyddande och förebyggande åtgärder vidtas på arbetsplatsen. Att EU-lagstiftningen slår fast att arbetsgivarna har en sådan skyldighet bör lyftas fram i diskussionen om hur arbetsgivare följer gällande lagar och regler med en tydlig målsättning att medlemsländerna i nationell lagstiftning genomför denna del av direktivet genom att tydligt ange arbetsgivarens ansvar. I detta sammanhang vill TCO understryka vikten av stödfunktioner till arbetsgivare i allmänhet, och speciellt till små och medelstora företag. Det kan vara i form av t.ex. teknisk hjälp och praktiska verktyg men även sådant som en fungerande företagshälsovård och tillräckligt frekventa arbetsmiljöinspektioner så att arbetsgivarna kan få hjälp att följa regler och lagstiftning inom arbetsmiljöområdet. Även den svenska skyddsorganisationen kan uppmärksammas som bl.a. består av över 90 000 skyddsombud som är arbetstagarnas representanter i det organiserade arbetsmiljöarbetet. TCO välkomnar att Kommissionen lyfter fram betydelsen av arbetsmiljöinspektioner, för att dels höja medvetenheten om vilken lagstiftning som finns, dels se till att lagstiftningen följs. Att se över vilken inspektionskapacitet olika medlemsländer har är ett viktigt led i att säkerställa regelefterlevnaden i de olika medlemsländerna. Samtidigt är enbart en översyn inte tillräckligt, det behövs också
4(5) tydliga målformuleringar om den omfattning och kvalitet som krävs av inspektionsverksamheten för att se till att lagstiftning och regler följs. I detta sammanhang kan det också noteras att i Sverige går det för närvarande omkring 0,54 arbetsmiljöinspektörer per 9 000 anställda, vilket understiger EU:s genomsnitt som i den strategiska ramen anges vara omkring en arbetsmiljöinspektör per 9 000 anställda 1. TCO kan konstatera att det svenska Arbetsmiljöverket är underbemannat, i vart fall när det gäller antalet arbetsmiljöinspektörer i förhållande till hur många de är i övriga EUländer. När det gäller översyn av effektiviteten av sanktionsavgifter och böter är det viktigt att beakta att effektiviteten av sådana åtgärder också beror på hur omkringliggande institutioner fungerar (t.ex. rättväsendet) och att dessa skiljer sig åt mellan medlemsländerna. Det kan därför vara svårt att dra generella slutsatser om effektiviteten av en viss åtgärd utifrån dess effektivitet i de enskilda medlemsländerna. Varje medlemsland måste finna de åtgärder som passar bäst under de förhållanden som råder i det enskilda medlemslandet. När det gäller att anpassa arbetslivet efter en äldre arbetskraft är det värt att framhålla arbetsmiljöforskningens betydelse och det faktum att den generellt sett är eftersatt i Sverige. TCO tycker att det är bra att Kommissionen i den strategiska ramen tar upp åtgärder för att underlätta för äldre att stanna kvar längre i arbetslivet. Det är också positivt att Kommissionen lyfter fram utsatta grupper och de hälsorisker som är starkt kopplade till dagens allt mer gränslösa arbetsliv, särskilt när det gäller målsättningen att identifiera åtgärder som har visat sig effektiva i att förebygga arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Kommissionen bör också i betona betydelsen av att arbetsgivare tar sitt ansvar för rehabilitering och arbetsanpassning för att de som har drabbats eller drabbas av ohälsa ändå ska kunna vara kvar i arbetslivet. Därutöver är det viktigt att Kommissionen understryker vikten av en god arbetsmiljö under hela arbetslivet för alla arbetstagare oavsett ålder så att fler ska orka och vilja stanna kvar längre i arbetslivet. De direktiv som styr de nuvarande arbetsmiljöregleringarna är i huvudsak utformade under perioden 1989 1995. Sedan dess har självklart arbetslivet förändrats, arbetsmiljöforskningen har 1 Svenska uppgifter är hämtade ifrån tidningen Arbetarskydd, 2013-01-17: Riksdagsledamot vill ha fler arbetsmiljöinspektörer. I artikeln anges att det i Sverige finns 0,6 inspektörer per 10 000 anställd, vilket här har räknats om för jämförelse med siffrorna för genomsnittet i EU.
5(5) utvecklats och nya riskområden har identifierats. Detta gäller inte minst den psykosociala arbetsmiljön, som bara nämns i förbigående i den strategiska ramen, detta trots att stress enligt en aktuell Eurobarometerundersökning av arbetstagarna uppfattas som den största arbetsmiljörisken (53 procent). TCO vill i detta sammanhang också peka på betydelsen av rörlighet och kompetensutveckling i arbetslivet. Om fler ska kunna och vilja stanna kvar längre i arbetslivet måste möjligheterna att utveckla den egna kompetensen inom sitt arbetsområde öka, liksom möjligheterna att ställa om till annat arbete där den egna arbetsförmågan kan tas bättre tillvara. Den strategiska ramen för arbetsmiljö bör därför också lyfta fram betydelsen av omställning och kompetensutveckling. En förbättrad insamling av statistik över arbetsmiljörelaterade problem i de olika medlemsländerna är en förutsättning för att kunna jämföra effektiviteten i olika åtgärder och för att minska och förebygga hälsorisker inom arbetslivet och skapa förutsättningar för ett långt och hållbart arbetsliv. TCO välkomnar därför Kommissionens ambition på detta område. Samtidigt är det, som också Kommissionen påpekar i strategin, svårt att få fram jämförbar statistik om arbetsskador och hälsorisker inom arbetslivet. Inte minst därför att medlemsländerna har olika definitioner av vad som t.ex. räknas som en arbetsskada. Även om en ökad samstämmighet i identifieringen av arbetsskador och hälsorisker kopplade till arbetslivet är önskvärd, t.ex. ur ett informationsperspektiv, är det ändå viktigt att enbart den omständigheten inte leder till en likriktning av definitioner och begrepp nationellt. Att olika länder har delvis olika begrepp och definitioner är en spegling av de system och samhällen de uppkommit i, vilket i sin tur bl.a. beror på skillnader i institutionella förutsättningar och hur institutionerna har utvecklats historiskt. Eva Nordmark Ordförande Lise Donovan Jurist