Den vidunderliga smärtan



Relevanta dokument
Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig smärta. Stefan Bergman. Epidemiologi, Mekanismer och Behandling. Forskningschef FoU-centrum Spenshult

Effektiv behandling av smärta

Smärtläkemedel gamla och nya

Läkemedelsbehandling vid smärta. Stellan Sjökvist Överläkare Smärtbehandlingsenheten NU- sjukvården

Hur förklarar man störd central

SMÄRTA hos äldre. Christopher Lundborg VÖL OP 7 ANOPIVA SU/Sahlgrenska GÖTEBORGS UNIVERSITET SAHLGRENSKA AKADEMIN

FARMAKOLOGISK BEHANDLING AV LÅNGVARIG SMÄRTA

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra

Kan man med egna aktiviteter minska smärta?

Farmakologiska metoder för behandling av långvarig smärta. Svenska Läkaresällskapet

ALLT OM SMÄRTA. Solutions with you in mind

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom Grönvallsalen

Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling. Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder

Kloka Listan Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg


Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare, anestesikliniken Växjö

LÅNGVARIG SMÄRTA. Smärtrehabilitering Växjö Mahira Suljevic

SMÄRTANALYS att välja rätt behandling REK dagen

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård Version:

Smärtlindring. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Ett smärtfritt liv Är det möjligt? Är det önskvärt?

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Dagens program. Sida 1

RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT ÖL, MLA

Smärta palliativa aspekter

Om läkemedel. vid depression STEG 2 4

Information om långvarig smärta

Henrik Grelz Specialist i allmänmedicin, Smärtrehabilitering SUS Lund Doktorand, Lunds universitet; Institutionen för kliniska vetenskaper Malmö

Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009

Långvarig smärta hos äldre. SMÄRTDAGEN Uppsala 2019 Sylvia Augustini Smärtläkare, allmänläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Behandling av långvarig smärta

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras

SFAI fortbildningsföreläsningar 2016

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Kloka Listan Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem

16 SMÄRTA TERAPIRÅD. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart

Långvarig smärta OLM 1

Smärta och smärtbehandling. Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV

Smärta & Smärtbehandling till barn. Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm

Smärta. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada

Smärtbehandling vid cancersjukdom

RA och Smärta. Långvarig och generaliserad smärta. Stefan Bergman

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget

Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro. Akut smärta

Milad Rizk Verksamhetschef, överläkare. Reumatologkliniken Västmanlands sjukhus Västerås

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Smärtfarmaka och akupunktur

Depression. Lilly Schwieler

Akut och långvarig smärta (EB)

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Smärtmekanismer och samsjuklighet

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Neuropatisk Smärta. Den här artikeln behandla smärta med fokus på neuropatisk smärta och besvarar därefter följande frågor:

Strategier vid långvarig smärtproblematik

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta

Smärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Neuropatisk smärta. Smärta initierad eller orsakad av primär lesion eller dysfunktion i nervsystemet

Ewa Styfberg. Läkemedelsberoende Nedtrappning, Abstinens, Råd och Stöd

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

RED FLAGS. Misstänkt malignitet cauda equina-syndrom stora neurologiska bortfall instabil kotfraktur spondylit

Behandling av långvarig smärta en systematisk litteraturöversikt SBUs sammanfattning och slutsatser

När det gör ont innehåll

Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri

Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Rim Alfarra, leg. apotekare Läkemedelskommittén Landstinget Sörmland

Klassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden

16 SMÄRTA. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Smärtskola 3. Först en stunds samling. Workshop. Får ej kopieras utan skriftligt tillstånd copyright Bragee Medect AB 2

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT

Smärta och behandling av smärta

Smärta palliativa aspekter

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

PATIENTER med SMÄRTA En utmaning - Här har du verktygen! Hotell Strandbaden Falkenberg Torsdag 19 april 2007 kl 8-16

Långvarig smärta och rehabilitering. Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan.

Ett rörligare liv. Jag vill beställa hemövningar för: Originalet. Nacke. Rygg. Knän. Hand och tumme. Axlar. Höfter. Fot och tå. Namn.

Vad gör vi med smärta?

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Cancersmärta mer komplext än bara värk i kroppen!

Olika aspekter på smärta Karin Lundbäck, smärtsjuksköterska Margareta Bergström, specialistsjukgymnast inom smärta och smärtrehabilitering

Glucosamine ratiopharm

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi

Från epidemiologi till samhällsinsatser och klinisk praktik för att förebygga kronisk smärta och nedsatt arbetsförmåga

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA

Anna Ekelund arbetar som överläkare SSIH i Värnamo, specialist i anestesi-och intensivvård och diplomerad smärtläkare

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Mellansvenskt läkemedelsforum 2010 i Västerås Neuropatisk smärta

Smärtseminarium. Christopher Lundborg AN/Op/IVA. Central fortledning. Nedåtgående bansystem PAG. Neurotransmittorer: Serotonin Noradrenalin Endorfiner

Transkript:

Den vidunderliga smärtan Artros och annan långvarig smärta Stefan Bergman Distriktsläkare och Forskningschef Landstinget Halland och Spenshult Smärta är en upplevelse Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse till följd av en faktisk eller möjlig vävnadsskada eller beskriven som en sådan skada Smärtan är alltid subjektiv och kan finnas utan skada IASP Smärta är en skyddsmekanism Livshotande tillstånd att inte ha ett fungerande smärtsystem Varnar redan innan en faktiskt skada har skett Utlöser ryggmärgsreflex - snabbt dra undan en kroppsdel Aktiverar stress-systemet slåss eller fly Kan varna om sjukdom 1

Långvarig smärta är vanligt Långvarig smärta i rörelseapparaten 30-50 % Långvarig ryggvärk 20 % Utbredd smärta i mjukdelarna 10-12 % Fibromyalgi 1-5 % (stark kvinnodominans) Smärta i lederna 15-20 % Reumatoid Artrit ½-1 % Artros 10-15 % Vad är artros? Smärta Broskskada Funktionsstörning Ledsvikt Ont i ett knä är inte bara ont i ett knä 15 % av den vuxna befolkningen har långvarig smärta i det ena eller båda knäna Hälften av de som har knäsmärta utvecklar inom 12 år artros som syns på röntgen Mer än hälften av de med knäsmärta har även smärta som är generaliserad i större delen av kroppen Knäsmärta som del i ett allmänt smärtsyndrom Att enbart ha långvarig smärta i knäna drabbar endast 1 % av befolkningen Artrossmärta är sällan ett lokalt eller enskilt fenomen 2

Vad är Fibromyalgi? Ett tillstånd där kroppens centrala reglering av smärtsystemet inte fungerar normalt Det kan finnas en medfödd eller förvärvad sårbarhet Vissa gener har identifierats Ett tillstånd där det inte finns någon skarp gräns mellan vad som är friskt och sjukt och som saknar ett specifikt diagnostiskt test Smärtanalys Anamnes Smärtans Lokalisation Förlopp Karaktär Psyko-social situation Klinisk undersökning Diagnostiska test Mekanismbaserad smärtanalys Kliniska smärtkategorier Nociceptiv smärta Neurogen/Neuropatisk smärta Centralt störd smärtmodulering Fibromyalgi Whip-lash associerad smärta Långvarig ländryggssmärta Men även som del i artrossmärta Idiopatisk smärta (smärta av okänd orsak) Psykogen smärta 3

Centralt störd smärtmodulering Bio-psyko-social modell Perifer smärtgenerator Skada Ledsjukdom Belastade muskler - Cinderella Perifer sensitisering (känsligare smärtreceptorer) Central sensitisering (förstärkning av smärtimpulser) Central disinhibering (bortfall av hämmande signaler) Kognitiva processer (tankar, minnen,föreställningar) Emotionella faktorer (oro, depression, rädsla) Sömnstörning Stress HPA-axeln Autonoma nervsystemet Beteendet (hålla stilla, undvika, fly, passiviseras) Nociceptiva systemet Hjärnan Thalamus Smärta Perception (varseblivning) Kognition (tanke/minne) Emotion (rädsla/oro/depression) Beteende (t.ex undvikande) Vävnads -skada Beröring Nociceptor A-delta C-fibrer Beröring A-beta Endorfiner Serotonin - - Ryggmärgen Perifer vävnad t.ex muskel Behandla olika delar av sjukdomen Sjukdomsprocessen Inflammation Broskskada Muskelbelastning Smärtan Funktionen 4

Behandla långvarig smärta Multimodal behandling Breda och samordnade rehabiliteringsprogram Samtidigt se till helheten i det bio-psyko-sociala samspelet Interdisciplinärt arbetande team Hörnpelare Fysisk aktivitet/träning Kognitivt inriktad behandling ev KBT Läkemedel SBU 2006 EULAR 2007 Först och främst behandling utan läkemedel Motion Fysisk träning Kognitivt inriktad behandling Åtgärder mot stress Hitta balans och lagom Behandling vid Artros Få Operation Några Läkemedel, hjälpmedel Alla Information, viktkontroll, träning Information från Läkemedelsverket nr 3 2004 5

Läkemedel vid långvarig smärta SBU-rapport 2006 Vid nociceptiv smärta, t.ex artros: Paracetamol/NSAID/Coxiber Svaga opioider Starka opioider Vid neuropatisk smärta Amitriptylin Antiepileptika Opioider Vid fibromyalgi Amitriptylin Paracetamol Förstahandsval Lite biverkningar Verkningsmekanismen fortfarande oklar Ska prövas i fulldos Eventuellt kombinera med NSAID/Coxiber eller svaga opioider NSAID/Coxhämmare Finns studier som talar för att dessa kan vara något effektivare än paracetamol vid artros Fler och allvarligare biverkningar än paracetamol Verkar genom minskad prostaglandinbildning Cox-2-selektiva (coxiber) används endast vid risk för magblödning? 6

Svaga opioider Kodein Tramadol Dextropropoxifen Beroende och toleransutveckling Litet vetenskapligt stöd för långtidsbehandling Starka opioider Morfin (ev långverkande Dolcontin) Oxykodon (Oxycontin, Oxynorm) Ketobemidon (Ketogan) Fentanyl (Durogesic) depoplåster Beroende och toleransutveckling Paradoxal ökning av smärtkänsligheten Glukosamin Behandling av smärta vid artros Byggsten i brosk men detta kan inte förklara den smärtstillande effekten Bromsar inte sjukdomen Bättre än placebo - men även motsägande resultat Passar inte för behandling vid behov eller tillfälligt Avslutas om man inte ser effekt efter 2-3 månader Oftast behov av smärtstillande tabletter samtidigt Få biverkningar Skaldjursallergi kontraindikation 7

Injektioner Kortision Intraartikulärt i de flesta leder Mindre riskabelt än man tidigare trott Injektioner några gånger om året Bäst effekt om artros med inflammatorisk reaktion (svullen led med vätska) Hyaluronan (Synvisc, Artzal) Tveksam effekt Byggsten i brosk men okänd mekanism 3-5 injektioner intraartikulärt med 1 veckas intervall Knäleder Läkemedel vid centralt störd smärtmodulering Vid fibromyalgi och andra tillstånd med störd central smärtmodulering kan man hos en del patienter få mycket god effekt av antiepileptika och antidepressiva: Amitriptylin (Saroten, Tryptizol) Gapapentin (Neurontin) Pregabalin (Lyrica) Duloxetin (Cymbalta) Venlafaxin (Efexor) (Milnacipran) Antidepressiva och smärta Serotonin Mixed Noradrenalin citalopram fluvoxamin sertralin paroxetin fluoxetin venlafaxin duloxetin amitriptylin milnacipran imipramin maprotilin desipramin nortriptylin reboxetin Antidepressant Analgesic Antidepressant Fishbain et al. 2000 8

Amitriptylin vid fibromyalgi Del i multimodal behandling Kognitivt förhållningssätt Fysisk aktivitet Väldokumenterat förstahandsval Låg startdos 10-20 mg på kvällen Öka successivt till högst 50 mg Hangover och muntorrhet begränsande Pregabalin (Lyrica) vid fibromyalgi Del i multimodal behandling Kognitivt förhållningssätt Fysisk aktivitet Godkänd indikation i USA men inte i Europa Låg startdos på kvällen (25 mg) Optimal dos 300-450 mg max 600 mg Mer lämpligt vid hög ångestnivå? Duloxetin (Cymbalta) vid fibromyalgi Del i multimodal behandling Kognitivt förhållningssätt Fysisk aktivitet Godkänd indikation i USA men inte i Europa Låg startdos på morgonen (30 mg) Optimal dos 60-90 mg max 120 mg Mer lämpligt vid samtidig depression 9