Tvångsvården 2008 Sammanställning från inventeringen den 6 maj 2008
Artikelnr 2008-126-40 Publicerad www.socialstyrelsen.se, oktober 2008 Korrigerad: Tabell 3, sid 17/text på sid 17, 10 november 2008 2
Förord Vården av människor som har berövats sin frihet på grund av psykisk sjukdom måste ägnas särskild uppmärksamhet och den vård som då erbjuds måste vara av högsta kvalitet. Det gäller alla personer som vårdas under tvångslagarna: lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård och lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. Dessa vårdformer är ofta föremål för debatt, både inom den psykiatriska professionen och hos massmedier och allmänhet. Socialstyrelsen genomförde den 6 maj 2008 en nationell inventering av alla som detta datum tvångsvårdades enligt LPT respektive LRV. Syftet med inventeringen var att få ett underlag för fortsatta diskussioner om tvångsvårdens omfattning och innehåll, samt att få underlag för uppföljning av den nya vårdformen öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård. Med denna rapport redovisar Socialstyrelsen den nuvarande omfattningen av tvångsvården enligt LRV och LPT. I januari 2009 kommer en rapport med mer omfattande beskrivningar och analyser av tvångsvårdens innehåll och utveckling. Denna rapport vänder sig till alla som på olika sätt är berörda yrkesverksamma, beslutsfattare och de som är ansvariga för den psykiatriska tvångsvården. Rapporten har sammanställts av utredarna Nina Frohm, Susanne Rolfner- Suvanto, Claes-Göran Stefansson och medicinskt sakkunnige Mårten Gerle. Anders Printz Projektchef NU-projektet 3
4
Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Socialstyrelsen konstaterar följande: 7 1. Vårdgivarna har svårt att ange vårdens omfattning. 7 2. Nästan hälften av antalet disponibla vårdplatser upptas av tvångsvårdade patienter. 7 3. Beläggningssiffrorna är höga. 7 4. De regionala skillnaderna är stora. 7 5. Antalet som överlämnas till LRV-vård är konstant. 7 6. Patienterna fördelas jämnt mellan vårdformerna. 7 7. Vårdtiden för LRV-patienter är längre. 7 8. Många av patienterna får permissioner. 8 9. Samma diagnoser inom båda vårdformerna. 8 10. Många patienter har eller har haft missbruksproblem. 8 11. Undersökningen visar demografiska skillnader 8 12. Grövre våldsbrotts inte vanligt bland LRV-patienterna 8 Bakgrund 9 Tvångsvårdens struktur 11 Rättspsykiatrisk vård 11 Staten ansvarar för den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten 11 Landstinget ansvarar för den rättspsykiatriska vården 11 Tvångsvård enligt LPT 12 Den nya vårdformen 12 Metod 14 Resultat 15 Vårdform 15 Regionala skillnader 15 Demografiska variabler 17 Ålder och kön 17 Diagnoser 20 Missbruk 22 Brottstyp som grund för den rättpsykiatriska vården 24 Vårdtider 25 Referenser 27 Bilaga 1 28 Inventering av patienter inskrivna i psykiatrisk slutenvård den 6 maj 2008 28 Bilaga 2 31
Inventering den 6 maj 2008 av patienter som vårdas enligt LRV eller LPT, oavsett ålder 31 6
Sammanfattning Socialstyrelsen konstaterar följande: 1. Vårdgivarna har svårt att ange vårdens omfattning. Många kliniker har inte ett sådant informations- och uppföljningssystem att de snabbt och säkert kan få fram uppgifterna om antalet vårdplatser och vårdade. Vissa kliniker har därför svårt att redovisa korrekt antal LRV- och LPT-patienter. 2. Nästan hälften av antalet disponibla vårdplatser upptas av tvångsvårdade patienter. Över 1 800 av de cirka 4 000 disponibla vårdplatserna upptas av tvångsvårdade patienter. 3. Beläggningssiffrorna är höga. Under inventeringsdagen var beläggningen av vårdplatserna 99 procent. Det är i ett internationellt perspektiv höga beläggningssiffror. Variationen var dock betydlig mellan klinikerna. 4. De regionala skillnaderna är stora. Inventeringen visade att det finns skillnader mellan landstingen när det gäller antalet belagda vårdplatser enligt HSL och tvångsvårdade enligt LPT och LRV samt permitterade. 5. Antalet som överlämnas till LRV-vård är konstant. Statistik från rättsmedicinalverket (RMV) och tidigare inventeringar som Socialstyrelsen gjort visar att antalet personer som skrivs in i den rättspsykiatriska vården varje år är relativt konstant. 6. Patienterna fördelas jämnt mellan vårdformerna. Av samtliga tvångsvårdade patienter som ingår i inventeringen fördelas cirka hälften av patienterna för vård enligt LPT och den andra hälften för vård enligt rättspsykiatrisk vård (LRV). 7. Vårdtiden för LRV-patienter är längre. Cirka hälften av LPT-patienterna har en vårdtid på under 3 månader, och för patienter i LRV-vård är den genomsnittliga vårdtiden 5 år 7
och 7 månader. 11 procent av patienterna inom LRV-vård (93 personer) har vårdats i mer än 7 år. 8. Många av patienterna får permissioner. På inventeringsdagen var 40 procent av alla LRV-vårdade patienter och 42 procent av de LPT-vårdade patienterna på permission. Det stora antalet permitterade kan tala för att kommunerna har ökat sin kapacitet att ta emot permitterade patienter. 9. Samma diagnoser inom båda vårdformerna. De vanligaste diagnoserna är schizofreni eller övriga psykoser, oavsett vilken vårdform det gäller inom tvångsvården. 10. Många patienter har eller har haft missbruksproblem. Hela tre fjärdedelar av patienterna som vårdas enligt LPT och LRV hade ett känt missbruk eller har haft ett missbruk vid inventeringsdagen. 11. Undersökningen visar demografiska skillnader Något fler kvinnor än män vårdas enligt LPT, men bland de LRVvårdade är männen närmare sex gånger så många som kvinnorna. Medelåldern för samtliga patienter i inventeringen är 42 år. Den yngsta personen i materialet är 14 år och den äldsta är 90 år. 12. Grövre våldsbrotts inte vanligt bland LRV-patienterna Misshandel eller olaga hot är det vanligaste brottet bland dem som överlämnas till rättspsykiatrisk vård. Andra grövre brott är mindre förekommande. 8
Bakgrund Socialstyrelsen har i uppdrag att följa och stödja utvecklingen av kommunernas och landstingens insatser för människor med psykiska funktionshinder, både inom socialtjänsten och i den psykiatriska hälso- och sjukvården. Våren 2008 lade regeringen fram en proposition (2007/08:70) till riksdagen om en ny vårdform öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård. Lagen trädde i kraft den 1 september 2008. I samband med införandet beslutade regeringen att ge kommunerna ett extra bidrag 145 miljoner kronor under 2007 och 75 miljoner kronor under 2008. Syftet var att förstärka eller fortsätta utbyggnaden av sociala insatser till personer med psykiska funktionshinder, med tyngdpunkt på att förbereda sig för den nya lagen. Syftet med den nya vårdformen är att tillgodose vårdbehovet hos de tvångsvårdade patienter som inte behöver vårdas inom psykiatrisk slutenvård men som behöver iaktta vissa villkor för att kunna få nödvändig psykiatrisk vård. För att domstolen ska kunna besluta om öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård måste det dock finnas en samordnad vårdplan mellan landsting och kommuner. Därför behöver dessa parter ha ett bättre samarbete kring de aktuella patienterna. I propositionen understryker regeringen vikten av att Socialstyrelsen följer upp reformens effekter på individnivå. Det handlar om rättsäkerhet för den enskilda patienten, men också samhällsskyddsaspekter. I samband med att de psykiatriska tvångsvårdslagarna trädde i kraft 1992 1 fick Socialstyrelsen uppdraget att upprätta ett system för att följa utvecklingen av tvångsvården. Fokus skulle ligga på två områden: För det första individrapporter om en viss sorts tvångsvård, som underlag för tillsyn, och för det andra samlade uppgifter om tvångsvården i stort, som underlag för en nationell beskrivning av tvångsvården och dess utveckling. Utvärderingar av systemet visade dock att det inte uppfyllde de uppställda kraven, speciellt när det gäller den nationella beskrivningen av tvångsvårdens utveckling. Enligt SOSFS 2002:1 om uppgiftsskyldighet till patientregister ska både slutenvården och öppenvården (dock inte primärvården) lämna uppgifter till Socialstyrelsen. I denna rapportering ingår uppgifter om vårdform, dvs. om patienten är frivilligt vårdad eller vårdad enligt de psykiatriska tvångsvårdslagarna, samt uppgifter om vårdtid. Denna inrapportering är emellertid ofullständig, särskilt när det gäller vårdform. Med tanke på införandet av den nya vårdformen behövde Socialstyrelsen aktuell kunskap om LRV- och LPT-vårdens omfattning och innehåll i Sverige, och inventeringen genomfördes för att få ett underlag för att kunna följa den nya vårdformen. Denna rapport sammanställer individuppgifter från den 6 maj 2008 om dem som vårdades enligt LRV och LPT samt, via aggregerad data, om dem 1 Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (LRV). 9
som var frivilligt vårdade. Uppgifterna ska ge perspektiv på hur tvångsvården har utvecklats och dessutom fungera som en utgångspunkt för att följa utvecklingen av den psykiatriska tvångsvården i Sverige framöver. Sammanställningen ger en översiktlig presentation av tvångsvården ( basdata ). En utförligare sammanställning och analys presenteras i januari 2009. 10
Tvångsvårdens struktur Rättspsykiatrisk vård Området rättspsykiatri består dels av den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten, för vilket Rättsmedicinalverket (RMV) sedan 1991 är huvudman, och dels den rättspsykiatriska vården för vilket landstingen är huvudman för. Staten ansvarar för den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten Den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten arbetar på uppdrag av domstolarna. Uppgiften är att undersöka om en person som är åtalad för brott har begått detta under påverkan av en allvarlig psykisk störning samt att kartlägga om det finns förutsättningar för att överlämna den misstänkte till rättspsykiatrisk vård. Den rättspsykiatriska utredningen kan vara av två slag, antingen en paragraf 7-utredning eller en rättspsykiatrisk undersökning (RPU). Reglerna om dessa undersökningsformer finns sedan 1992 i lag och förordning om rättspsykiatrisk undersökning (1991:1137 respektive 1991:1413) och i 1 7 lagen (1191:2041) om särskild personutredning i brottmål m.m. Domstolen bör begära en rättspsykiatrisk undersökning om en person som misstänks ha en allvarlig psykisk störning riskerar att dömas till fängelse. Undersökningsverksamheten bedrivs sedan april 1999 vid två enheter inom RMV i Stockholm (Huddinge) och Göteborg, samt på entreprenad vid de psykiatriska klinikerna i Umeå och Malmö. Om undersökningen visar att personen uppfyller kriterierna för vård enligt LRV kan domstolen överlämna honom eller henne till sådan vård. Varje år undersöks cirka 650 personer, av vilka cirka hälften överlämnas till rättspsykiatrisk vård. Av dem döms de flesta till vård med särskild utskrivningsprövning. Det innebär att det är länsrätten, i stället för chefsöverläkaren, som beslutar om frigång, permission, överförning till öppen rättspsykiatrisk vård och utskrivning. När LRV trädde i kraft 1992 förväntades det leda till att färre patienter än förut skulle överföras till rättspsykiatrisk vård, men så har det hittills inte blivit. Antalet personer har varit konstant över åren och beräknas till cirka 375 personer per år. Landstinget ansvarar för den rättspsykiatriska vården Sjukvårdshuvudmännens skyldigheter enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) att erbjuda hälso- och sjukvård omfattar också dem som vårdas enligt LRV. Den rättspsykiatriska vården ska ges utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet som allmänt gäller för all hälso- och sjukvård. Kravet på innehåll och kvalitet i vården är i stora delar detsamma som inom den övriga vården. 11
Det som skiljer är att den rättspsykiatriska vården bl.a. vårdar patienter som på grund av sin farlighet måste vistas på enheter med särskild kompetens och som är utrustade för att också kunna skydda samhället mot dessa patienter. Behandlingens inriktning är att förebygga återfall i brott. Patienterna har ofta svårbehandlade tillstånd och många är dessutom omotiverade till behandling, vilket ofta leder till långa vårdtider. Syftet med vården, enligt LRV, är att patienterna ska bli så friska att det är liten risk för återfall i allvarlig brottslighet på grund av den psykiska störningen. Samtidigt är syftet, som vid all annan hälso- och sjukvård, att förbättra människors hälsa och öka deras livskvalitet genom att främja ett självständigt liv ute i samhället på samma villkor som andra. Tvångsvård enligt LPT Hälso- och sjukvårdslagens bestämmelser gäller även för personer som tvångsvårdas (LPT 1 ), och reglerna i LPT ska ses som undantagsregler i förhållande till hälso- och sjukvårdslagen. Patienter som tvångsvårdas har rätt till en god vård som bygger på respekt för deras självbestämmande och integritet. För att någon ska kunna vårdas mot sin vilja krävs att den personen lider av en allvarlig psykisk störning (LPT 3 ). Det ska också finnas ett behov av vård på sjukhus. I bedömningen av vårdbehovet ska läkaren bl.a. ta hänsyn till om personen till följd av sin psykiska störning är farlig för någon annan persons fysiska eller psykiska hälsa. En tredje förutsättning för tvångsvård är att patienten motsätter sig vården. Om en person ska kunna omhändertas för vård mot sin vilja krävs en särskild läkarundersökning, och om de ovanstående förutsättningarna är uppfyllda kan läkaren utfärda ett vårdintyg (LPT 4). När det finns ett vårdintyg ska ett intagningsbeslut fattas inom 24 timmar efter det att personen kom till vårdinrättningen (6 b ), vilket görs av chefsöverläkaren vid den aktuella psykiatriska vårdenheten. Medan frågan om intagning avgörs får personen hindras att lämna vårdinrättningen, förutsatt att det finns ett vårdintyg (6 ). En patient som är intagen på en psykiatrisk vårdinrättning för frivillig vård kan under vissa förutsättningar föras över till tvångsvård (konvertering). För att detta ska kunna ske måste förutsättningarna för tvångsvård vara uppfyllda, och dessutom ska det befaras att patienten till följd av sin psykiska störning kan komma att skada sig själv eller någon annan (11 ). Detta ytterligare krav finns för att patienter inte ska tveka att frivilligt söka upp den psykiatriska vården, av rädsla för att föras över till tvångsvård och sedan utsättas för tvångsåtgärder som t.ex. medicinering mot sin vilja. För att kunna fatta ett beslut om konvertering måste det först finnas ett vårdintyg (11 ), och beslutet om konvertering måste fattas inom 24 timmar efter det att vårdintyget utfärdats. Senast dagen efter ska beslutet till länsrätten för prövning. Den nya vårdformen Den 1 september 2008 trädde en ny vårdform inom den psykiatriska hälsooch sjukvården i kraft, öppen psykiatrisk tvångsvård i lagen (1991:1128) om 12
psykiatrisk tvångsvård (LPT) och öppen rättspsykiatrisk vård i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (LRV). Den nya vårdformen innebär att patienter som tidigare vårdats i sluten psykiatrisk tvångsvård kan vårdas utanför sjukvårdsinrättningen. Detta förutsätter dock bl.a. att patienten måste iaktta särskilda villkor för att kunna få den nödvändiga psykiatriska vården. Chefsöverläkaren ansöker om sådan vård och beslutet fattas av en allmän förvaltningsdomstol (länsrätten). Den nya vårdformen ska anpassas till varje patients individuella behov av vård och insatser, och förutsätter i de flesta fallen ett nära samarbete mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Ansökan om öppen psykiatrisk tvångsvård ska innehålla en samordnad vårdplanering som bl.a. anger patientens behov av insatser från hälso- och sjukvården respektive socialtjänsten samt vilken enhet vid landstinget, kommunen eller någon annan huvudman som ansvarar för de insatser som planeras. Den samordnade vårdplanen ska även visa vilka beslut kommunen har fattat för att tillgodose patientens behov. 13
Metod Socialstyrelsen genomförde den 6 maj 2008 en inventering (bilaga 2) av samtliga patienter som den aktuella dagen vårdades enligt LPT eller LRV. Inventeringen innebar att chefsöverläkaren vid varje psykiatrisk klinik rapporterade om de inskrivna patienterna (både inneliggande och permitterade). Samtidigt begärde myndigheten in samlade uppgifter (bilaga 1) om det totala antalet inskrivna patienter i slutenvård, dvs. både de som vårdades frivilligt (enligt HSL) samt de som vårdades enligt LPT och LRV. Till skillnad från tidigare inventeringar inkluderades även uppgifter om antalet inskrivna barn och ungdomar, tillsammans med uppgifter om antalet barn och ungdomar som hade vårdats under de senaste 12 månaderna. Barn- och ungdomspsykiatrins slutenvårdsplatser redovisas dock inte i denna rapport eftersom dessa uppgifter bara delvis har inkommit från vårdgivarna. Det har också visat sig vara svårt att definiera vad som är slutenvård inom barn- och ungdomspsykiatrin.
Resultat Socialstyrelsen identifierade den 6 maj 2008 sammanlagt 3 066 personer som antingen vårdades enligt LPT eller LRV. Inventeringen avsåg samtliga patienter, oavsett om de var inneliggande eller permitterade på inventeringsdagen. Vårdform Med vårdform menas vilken lag som ligger till grund för patientens vård. Av LRV 1 1 4 stycket framgår vilka som omfattas av den lagen. När det gäller LPT står motsvarande uppgifter i 6 och 11. Tabell 1. Antal inventerade patienter uppdelat efter vårdform uppdelat efter inneliggande och permitterade samt vårdform. Vårdform Inneliggande Permitterade Totalt Män Kvinnor Män Kvinnor Samtliga Vård enligt 430 474 327 317 1548 LPT Vård enligt LRV 46 7 2 0 55 Häktad, RPU, kriminalvård Vård enligt LRV med särskild 665 111 459 67 1302 utskrivningsprövning Vård LRV utan särskild 77 15 61 8 161 Utskrivningsprövning Summa 1 218 607 849 392 3 066 Av samtliga patienter som vårdades enligt LPT var 42 procent på permission vid inventeringstillfället, liksom 40 procent av LRV-patienterna med särskild utskrivningsprövning. Av de patienter som vårdades enligt LRV utan särskild utskrivningsprövning var 43 procent på permission. Regionala skillnader Inventeringen visade att det finns skillnader mellan landstingen när det gäller antalet belagda vårdplatser enligt HSL och tvångsvårdade enligt LPT och LRV samt permitterade personer från tvångsvård. Detta framgår av tabell 2. 15
Tabell 2. Antal slutenvårdsplatser inom vuxenpsykiatrin, vårdplatser, belagda vårdplatser samt inneliggande enligt HSL, LRV och LPT samt permitterade från LPT och LRVden 6 maj 2008. Hemortslandsting Belagda HSL LPT LRV LPT LRV vårdplatser inneliggandliggandliggandrandrade Inne- Inne- Permitte- Permitte- Stockholm 668 286 227 155 151 121 Uppsala 144 78 30 36 14 13 Sörmland 276 226 23 27 23 16 Östergötland 100 28 25 47 6 17 Jönköping 165 94 33 38 6 10 Kronoberg 112 68 24 20 10 7 Kalmar 83 54 13 16 23 18 Gotland 9 8-1 1 4 Blekinge 62 45 9 8 4 3 Skåne 548 334 131 83 119 68 Halland 81 39 19 23 6 16 Västra 834 509 162 163 88 127 Götaland Värmland 102 48 29 25 14 13 Örebro 94 47 19 28 13 38 Västmanland 141 91 14 46 7 19 Dalarna 168 109 18 41 32 17 Gävleborg 93 45 23 25 9 20 Västernorrland 144 54 13 28 51 22 Jämtland 64 44 12 8 11 4 Västerbotten 101 46 37 18 16 24 Norrbotten 98 32 36 30 40 18 Asylsökande - 7 5 - - Riket 4 057 2 285 904 868 644 595 Beläggningen totalt under mätdagen var hög (99 procent), med vissa variationen mellan landstingen, vilket tyder på att kapaciteten är maximalt utnyttjad och att det inte finns utrymme för akuta belastningar. De platser som disponeras på någon av de sex rättspsykiatriska regionvårdsklinikerna redovisas på det landsting där kliniken är belägen. Till exempel har Karsuddens sjukhus i Katrineholm 60 platser för patienter från Stockholm, 24 platser för Göteborgs landsting och 20 platser för hemlandstinget. De övriga rättspsykiatriska regionvårdsenheterna finns i Kronoberg (Växjö), Östergötland (Vadstena), Dalarna (Säter), Västernorrland (Sundsvall) och Umeå. Dessa sex landsting har relativt högre beläggningssiffror än landstingen utan någon regionenhet. Över hälften av platserna var belagda av frivilligt vårdade patienter enligt HSL och totalt 44 procent av vårdplatserna upptogs av patienter som vårdades enligt LPT och LRV. På inventeringsdagen befann sig 40 procent av samliga LRV-vårdade patienter på permission, liksom 42 procent av samtliga LPT-vårdade patienter. 16
Tabell 3 nedan innehåller en jämförelse av de heldygnsvårdade personerna över länen med hänsyn till olikheter i befolkningsstorlek. Tabell 3. Antal inneliggande och permitterade patienter enligt LPT och LRV med särskild utskrivningsprövning redovisat per hemortslandsting och per 100 000 invånare Hemortslandsting LPT Inneliggande LPT Permitterade LRV Inneliggande LRV Permitterade Samtliga Stockholm 12 8 7 6 31 Uppsala 9 4 9 4 26 Sörmland 9 9 9 6 33 Östergötland 6 1 10 4 21 Jönköping 10 2 10 3 25 Kronoberg 13 6 10 4 33 Kalmar 6 10 7 8 30 Gotland 4 2 2 7 14 Blekinge 6 3 5 3 17 Skåne 11 10 6 6 32 Halland 7 2 8 6 22 Västra Götaland 11 6 9 8 34 Värmland 11 5 8 5 28 Örebro 7 5 9 14 35 Västmanland 6 3 18 8 34 Dalarna 7 12 11 6 36 Gävleborg 8 3 8 7 27 Västernorrland 5 21 10 9 46 Jämtland 10 9 6 3 28 Västerbotten 14 6 6 9 36 Norrbotten 14 16 11 7 48 Riket 10 7 9 7 33 Tabellen visar vissa regionala skillnader när det gäller tvångsvårdade. Norrbotten och Västernorrland är de landsting som har högst antal tvångsvårdade, medan Gotland och Blekinge har lägst antal tvångsvårdade. Demografiska variabler Ålder och kön Medelåldern för samtliga patienter i den här inventeringen är 42 år. Den yngsta personen som finns med i materialet är 14 år och den äldsta är 90 år. 17
Tabell 4a. Inneliggande personer enligt LRV med särskild utskrivningsprövning efter kön och ålder vid endagsinventeringen 2008 Ålder Män Kvinnor Antal Procent Antal Procent <= 17 år 3 - - - 18 24 år 69 10 12 11 25 34 år 187 28 31 28 35 44 år 201 30 40 36 45 54 år 131 20 21 19 55 64 år 50 8 6 5 65 w år 24 4 1 1 Summa 665 100 111 100 Medelåldern för män som vårdas enligt LRV med särskild utskrivningsprövning var 39 år. Den yngsta mannen är 16 och den äldste 76 år. Den yngsta kvinnan som vårdas enligt LRV med särskild utskrivningsprövning är 18 år och den äldsta kvinnan är 68 år. Medelåldern för kvinnorna var 37,5 år. Tabell 4b. Permitterade personer enligt LRV med särskild utskrivningsprövning efter kön och ålder vid endagsinventeringen 2008 Ålder Män 2008 Kvinnor 2008 Antal Procent Antal Procent <= 17 år 1 - - - 18 24 år 19 4 2 3 25 34 år 99 22 11 16 35 44 år 113 25 24 36 45 54 år 141 31 18 27 55 64 år 67 14 8 12 65 w år 19 4 4 6 Summa 459 100 67 100 Den yngsta mannen på permission från LRV med särskild utskrivningsprövning är yngre än 15 år och den äldste är 84 år. Medelåldern för de permitterade männen var 43,5 år. Bland de kvinnor som var på permission under inventeringsdagen var medelåldern 43 år, med en spridning mellan 22 år och 80 år.
Tabell 4c. Inneliggande och permitterade personer enligt LRV utan särskild utskrivningsprövning efter ålder vid endagsinventeringar 2008 Ålder Inneliggande Permitterade Antal Procent Antal Procent 18 24 år 12 13 3 4 25 34 år 22 24 16 24 35 44 år 23 25 23 33 45 54 år 22 24 18 26 55 64 år 9 10 5 7 65 w år 4 4 4 6 Summa 92 100 69 100 Sammanlagt 23 kvinnor vårdades enligt LRV utan särskild utskrivningsprövning, varav åtta var på permission. Den yngsta patienten var 19 år och den äldsta 40 år. Medelåldern bland de inneliggande patienterna var 40 år. Bland de permitterade patienterna var medelåldern 42 år, med en spridning mellan 23 och 66 år. Tabell 4d. Inneliggande personer enligt LPT efter kön och ålder vid endagsinventeringen 2008 Ålder Män 2008 Kvinnor 2008 Antal Procent Antal Procent <= 17 år 1-5 1 18 24 år 62 15 85 18 25 34 år 86 20 93 20 35 44 år 97 23 86 18 45 54 år 104 24 80 17 55 64 år 48 11 63 13 65 w år 32 7 61 13 Summa 430 100 474 100 Den yngsta mannen som LPT-vårdades inom vuxenpsykiatrin var 15 år och den äldste 88 år, med en medelålder på 42 år. Medelåldern bland kvinnor var 42,5 år. Den yngsta kvinnan som LPT-vårdades inom vuxenpsykiatrin var 16 år och den äldsta var 90 år. 19
Tabell 4e. Permitterade personer enligt LPT efter kön och ålder vid endagsinventeringen 2008 Ålder Män 2008 Kvinnor 2008 Antal Procent Antal Procent <= 17 år - - 2 1 18 24 år 28 9 26 8 25 34 år 62 19 50 16 35 44 år 86 26 59 19 45 54 år 70 21 82 26 55 64 år 49 15 60 19 65 w år 32 10 36 11 Summa 327 100 315 100 Medelåldern för män på LPT-permission är 44 år. Den yngste mannen på permission var 15 år och den äldste 86 år. Kvinnornas medelålder är 46 år, med en spridning mellan 15 och 79 år. Diagnoser Tabell 5a. Psykiatrisk huvuddiagnos enligt ICD-10 hos inneliggande och permitterade personer enligt LRV med särskild utskrivningsprövning vid endagsinventeringen 2008 Huvuddiagnos enligt ICD- 10 Inneliggande Permitterade Antal Procent Antal Procent Missbruk och drogrelaterade 41 5 19 4 Organisk psykos och demens 16 2 19 4 Schizofreni 273 35 225 43 Övriga psykoser (inkl bipolär 197 25 135 26 sjd) Personlighetsstörningar 105 14 68 13 Utvecklingsstörning 15 2 13 2 Störning i utvecklingen, beteendestörning 112 14 36 7 Övriga tillstånd 13 2 8 1 Oklart 4 1 4 - Summa 776 100 526 100 Bland dem som dömts till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning var schizofreni den vanligaste diagnosen med 38 procent av samtliga, följt av övriga psykoser (25 procent). Med andra ord har två tredjedelar av patienterna en psykossjukdom, vilket beror på den gällande definitionen av termen allvarlig psykisk störning (dvs. tillstånd av psykotisk svårig-
hetsgrad oavsett anledning), som är en av förutsättningarna för att dömas till rättspsykiatrisk vård. Andelen personer i diagnosgruppen störning i utvecklingen och beteendestörningarna har ökat jämfört med tidigare inventeringar, vilket troligen beror på att nya kunskaper om det neuropsykiatriska sjukdomspanoramat har förbättrat diagnostiken. I tidigare inventeringar fick dessa personer troligen diagnosen personlighetsstörning eller övrig psykos. Andelen inventerade personer med personlighetsstörning har minskat för varje inventering som Socialstyrelsen genomfört. Detta kan också bero på de förändringar i tvångsvårdslagarna som trädde ikraft 1992 och som innebär att fler personer med personlighetstörning döms till fängelse. En del av dem som skrevs in innan dessa lagar trädde i kraft är nu utskrivna. Av de patienter som var på permission från LRV har knappt hälften diagnosen schizofreni. Tabell 5b. Psykiatrisk huvuddiagnos enligt ICD-10 hos inneliggande och permitterade personer enligt LRV utan särskild utskrivningsprövning vid endagsinventeringen 2008 Huvuddiagnos enligt ICD- 10 Inneliggande Permitterade Antal Procent Antal Procent Missbruk och drogrelaterade 7 8 4 6 Organisk psykos och demens 4 4 2 3 Schizofreni 31 34 39 57 Övriga psykoser (inkl bipolär 31 34 13 19 sjd) Personlighetsstörningar 7 8 3 4 Utvecklingsstörning 4 4 2 3 Störning i utvecklingen, beteendestörning 7 8 5 7 Övriga tillstånd 1-1 1 Summa 92 100 69 100 Schizofreni är den vanligaste diagnosen bland de permitterade enligt LRV utan särskild utskrivningsprövning. Närmare 70 procent av de inneliggande patienterna har diagnoserna schizofreni och övriga psykoser. 21
Tabell 5c. Psykiatrisk huvuddiagnos enligt ICD-10 hos inneliggande och permitterade personer enligt LPT vid endagsinventeringen 2008 Huvuddiagnos enligt ICD- 10 Inneliggande Permitterade Antal Procent Antal Procent Missbruk och drogrelaterade 24 3 9 2 Organisk psykos och demens 31 3 5 1 Schizofreni 304 34 336 52 Övriga psykoser (inkl bipolär 371 41 214 33 sjd) Personlighetsstörningar 78 9 26 4 Utvecklingsstörning 4-3 - Störning i utvecklingen, beteendestörning 35 4 24 4 Övriga tillstånd 52 6 21 3 Oklart 5-6 1 Summa 904 100 644 100 Den vanligaste diagnosen bland de inneliggande LPT-patienterna är övriga psykoser, och bland de permitterade är schizofreni vanligast. Sammanfattningsvis visar endagsinventeringen att de vanligaste diagnoserna oavsett vårdform är schizofreni eller övriga psykoser. Missbruk I Socialstyrelsen rapport om den rättspsykiatriska vården (2002) konstateras att ett missbruk vid utskrivningen var den viktigaste faktorn som kan kopplas till återfall i våldsbrott. Det framgår inte av rapporten vilken typ av missbruk det rör sig om, men oavsett typ bör det vara ett rimligt kvalitetskrav att patienterna även får behandling för sitt missbruk under den pågående vården. Flera kliniker har också olika behandlingsmetoder för missbruk som ska tillämpas samtidigt som behandlingen för den psykiska sjukdomen. Behandling av missbruk kommer att redovisas i en särskild rapport som Socialstyrelsen publicerar i januari 2009. Tabell 6a. LRV med särskild utskrivningsprövning uppdelat efter, inneliggande och permitterade och om de inte har något känt missbruk, tidigare missbruk som inte är aktuellt eller aktuellt missbruk Inneliggande Permitterade Missbruk Antal Procent Antal Procent Inget känt missbruk 278 36 199 38 Tidigare missbruk men ej 308 40 242 46 aktuellt Aktuellt missbruk (alkohol, 177 23 81 15 narkotika, blandmissbruk) Annat, t.ex. spelmissbruk 6 0,5 1 - Bortfall (ej besvarad fråga) 7 0,5 3 1 Summa 776 100 526 100 22
Inventeringen visar att andelen som tidigare haft ett missbruk är större än de som inte har något känt missbruk. Bland de permitterade patienterna var det en mindre andel som hade ett pågående missbruk jämfört med de inneliggande. Av de inneliggande männen hade 64 procent ett tidigare eller pågående missbruk, medan motsvarande siffra var 51 procent för kvinnorna. Alla permitterade patienter med ett aktuellt missbruk fick behandling för det, men endast 18 procent av de inneliggande patienterna. Tabell 6b. LPT uppdelat efter, inneliggande och permitterade och om de inte har något känt missbruk, tidigare missbruk som inte är aktuellt eller aktuellt missbruk Inneliggande Permitterade Missbruk Antal Procent Antal Procent Inget känt missbruk 335 37 222 34 Tidigare missbruk men ej 353 39 271 42 aktuellt Aktuellt missbruk (alkohol, 215 24 99 16 narkotika, blandmissbruk) Bortfall (ej besvarad fråga) 1-52 8 Summa 904 100 644 100 Av de patienter som var inneliggande enligt LPT hade 63 procent ett pågående eller tidigare missbruk, jämfört med de permitterade där motsvarande siffra var 58 procent. Chefsöverläkarna har uppgett att 16 procent av de inneliggande enligt LPT behandlades för sitt missbruk, jämfört med 15 procent av patienterna på permission. Tabell 6c. LRV utan särskild utskrivningsprövning uppdelat efter, inneliggande och permitterade och om de inte har något känt missbruk, tidigare missbruk som inte är aktuellt eller aktuellt missbruk Inneliggande Permitterade Missbruk Antal Procent Antal Procent Inget känt missbruk 35 38 22 33 Tidigare missbruk men ej 31 34 28 42 aktuellt Aktuellt missbruk (alkohol, 24 26 17 25 narkotika, blandmissbruk) Bortfall (ej besvarad fråga) 2 2 - - Summa 92 100 67 100 Bland de patienter som vårdas enligt LRV utan särskild utskrivningsprövning hade majoriteten ett pågående eller tidigare missbruk. Det var marginellt fler av de inneliggande patienterna som inte hade något känt missbruk, jämfört med de permitterade. 11 procent av de inneliggande fick någon be- 23
handling mot sitt missbruk, jämfört med 24 procent av patienterna på permission. Sammanfattningsvis hade en majoritet av patienterna ett pågående eller tidigare missbruk, oavsett vårdform. Dessa siffror baseras dock endast på chefsöverläkarnas bedömningar för varje patient. Brottstyp som grund för den rättpsykiatriska vården Alla patienter som vårdas enligt LRV har dömts för något brott. Som en del av inventeringen fick chefsöverläkarna ange det allvarligaste brott som låg till grund för den rättspsykiatriska vården. Tabell 7a. LRV med särskild utskrivningsprövning uppdelat efter inneliggande och permitterade personer och brott Inneliggande Permitterade Brott Antal Procent Antal Procent Mord, dråp vållande 149 19 92 17 Våldtäkt 29 4 19 4 Övriga sexualbrott 30 4 18 3 Rån 31 4 16 3 Grov misshandel 76 10 37 7 Misshandel/olaga hot 226 29 166 32 Mordbrand 85 11 36 7 Övriga brott 74 9 41 8 Uppgift saknas 76 10 101 19 Summa 776 100 526 100 Det vanligaste brottet för dem som är dömda till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning är misshandel eller olaga hot. Sett till patienternas kön är detta också den vanligaste brottstypen bland männen, medan kvinnornas vanligaste brott är mordbrand. Tabell 7b. LRV utan särskild utskrivningsprövning uppdelat efter inneliggande och permitterade personer och brott Inneliggande Permitterade Brott Antal Procent Antal Procent Mord, dråp vållande 2 2 - - Våldtäkt - - 1 1 Övriga sexualbrott 4 4 5 7 Rån - - 1 1 Grov misshandel 2 2 2 3 Misshandel/olaga hot 39 42 28 41 Mordbrand 2 2 3 4 Övriga brott 34 37 20 30 Uppgift saknas 9 11 9 13 Summa 92 100 69 100 24
Även hos patienter som vårdas enligt LRV utan särskild utskrivningsprövning (SUP) är misshandel eller olaga hot det vanligaste brottet. Det finns en högre andel av brott i den här gruppen som placeras in i övriga brott. I kategorin övriga brott ingår bl.a. hemfridsbrott, narkotikabrott m.fl. Vårdtider De genomsnittliga vårdtiderna för personer i olika vårdformer framgår av tabell 8 nedan. I januari 2009 kommer Socialstyrelsen att presentera en fördjupad redovisning av vårdtiderna för olika brott och diagnoser. Tabell 8a. Pågående vårdtid indelat efter vårdform (inneliggande)för män, i antal och procent Pågående vårdtid Vårdform LRV m SUP LRV u SUP LPT Antal Procent Antal Procent Antal Procent Mindre än ett år 108 16 22 29 315 73 1 3 år 190 29 41 53 86 11 4 6 år 186 28 9 12 13 3 7 10 år 81 12 3 3 6 1 Längre än tio år 100 15 2 3 10 2 Totalt 665 100 77 100 430 100 Män som vårdas enligt LRV med särskild utskrivningsprövning har en medelvårdtid på 5 år och 9 månader. De kortaste tiderna för dessa män gäller patienter som precis blev överförda dagarna före inventeringsdagen, medan den man som har längst vårdtid har vårdats i 59,5 år. Färre män har dömts till LRV utan särskild utskrivningsprövning och bland dessa är medelvårdtiden 1 år och 9 månader. Den som har vårdats längst har befunnits sig 12 år inom vården. LPT-vårdade män har en betydligt kortare vårdtid, med 8 månader som genomsnitt. Den man som har längst vårdtid enligt LPT har varit inskriven i 22 år och 5 månader. Tabell 8b. Pågående vårdtid indelat efter vårdform (inneliggande)för kvinnor, i antal och procent Pågående vårdtid Vårdform LRV m/u SUP LPT Antal Procent Antal Procent Mindre än ett år 19 15 337 80 1 3 år 59 47 76 17 4 6 år 25 20 15 3 7 9 år 9 7 5 1 Längre än tio år 14 11 1 - Totalt 126 100 474 100 25
Få kvinnor vårdas enligt LRV, och därför särredovisas de inte utifrån särskild utskrivningsprövning. Kvinnornas medelvårdtid är 4 år och 2 månader och den som har vårdats längst har en vårdtid på 28 år. De kvinnor som är inneliggande inom tvångsvården har en medelvårdtid på 5 månader, och den längsta vårdtiden är 37 år. 26
Referenser 1. Rättspsykiatrisk vård utvärdering omvärdering. Socialstyrelsen 2002 2. Brottslighet över tid: BRÅ:s webbplats 2008-10-08 3. Effekter av ändringar i de psykiatriska tvångsvårdslagarna. Socialstyrelsen 2001. 4. Regeringens proposition (2007/08:70) Inför den nya vårdformen öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen psykiatrisk vård 5. Psykiskt funktionshindrades rättigheter, andra upplagan, En handbok, Norstedts Juridik 2004 6. Regeringens proposition 1990/91:58. Psykiatrisk tvångsvård m.m. 27
Bilaga 1 Inventering av patienter inskrivna i psykiatrisk slutenvård den 6 maj 2008 (Avser såväl patienter som vårdas frivilligt som dem som vårdas enligt LRV respektive LPT) Klinikens namn:.... Verksamhetschefrens namn:.... Telefonnummer:......... e-postadress:....... 1. Disponibla vårdplatser Antal disponibla vårdplatser inom psykiatrisk heldygnsvård på kliniken den 6 maj 2008? 2. Inskrivna patienter Antal inskrivna patienter på kliniken den 6 maj 2008. Redovisa även inskrivna patienter som var på permission den 6 maj. Män Kvinnor Samtliga män och kvinnor Patienter intagna enligt HSL Patienter intagna enligt LRV Patienter intagna enligt LPT Samtliga frivilligt intagna och tvångsintagna 28
3. Patienter på permission Antal inskrivna patienter på kliniken som var på permission den 6 maj 2008. Redovisa inskrivna patienter som var på permission den 6 maj, oavsett permissionens längd. Män Kvinnor Samtliga män och kvinnor Patienter intagna enligt LRV Patienter intagna enligt LPT Samtliga enl LRV och LPT 4. Inskrivna barn och ungdomar Antal av de inskrivna den 6 maj 2008 som var barn/ungdomar. Redovisa endast dem som vid inskrivningen på kliniken var yngre än 18 år. Barn/ungdomar intagna enligt HSL Pojkar Flickor Samtliga pojkar och flickor Barn/ungdomar intagna enligt LRV Barn/ungdomar intagna enligt LPT Samtliga frivilligt intagna och tvångsintagna barn/ungdomar 5. Inskrivna barn och ungdomar under de senaste 12 månaderna Antal barn/ungdomar som var inskrivna på kliniken någon gång under perioden den 6 maj 2007 den 6 maj 2008. Redovisa endast dem som vid inskrivningen på kliniken var yngre än 18 år. Barn/ungdomar som var inskrivna flera gånger under den aktuella perioden ska endast räknas en gång. 29
Barn/ungdomar intagna enligt HSL Pojkar Flickor Samtliga pojkar och flickor Barn/ungdomar intagna enligt LRV Barn/ungdomar intagna enligt LPT Samtliga barn/ungdomar som varit intagna de senaste 12 månaderna Denna blankett ska sändas in senast den 27 maj 2008 till Socialstyrelsen, NU!-projektet, Nina Frohm, 106 30 STOCKHOLM. 30
Bilaga 2 Diarienummer 00-6233/2007 Inventering den 6 maj 2008 av patienter som vårdas enligt LRV eller LPT, oavsett ålder Inventeringen gäller samtliga patienter som vårdas enligt LRV eller enligt LPT den 6 maj 2008. Patienter på permission ska också ingå i inventeringen. Chefsöverläkaren ansvarar för att rapporteringen genomförs. En blankett ska fyllas i för varje patient och skickas in. De ifyllda blanketterna insänds senast den 27 maj 2008 till, Socialstyrelsen, NU!-projektet, Nina Frohm, 106 30 Stockholm. Frågor besvaras av: Nina.Frohm@socialstyrelsen.se eller telefon 08-247 33 58 UPPGIFTER OM VÅRDINRÄTTNINGEN 1. Sektorns/klinikens/vårdinrättningens namn: 2. Avdelningens namn, adress och telefonnummer: 3. Vilken säkerhetsklass har kliniken/avdelningen? Ett Två Tre Vet ej 4. Uppgiftslämnarens namn och e-postadress: UPPGIFTER OM PATIENTEN 5. Personnummer. Tio siffror, t.ex. 540712-1223 för 12 juli 1954. Om personnummer saknas ange födelseår. - 31
6. Kön Man Kvinna 7. Har patienten minderåriga barn som den har vårdnaden eller umgänge med? Ja Nej Vet inte 8. Hemorts län och kommun. Ange enligt bifogad förteckning över län och kommuner, t.ex. 0180 för Stockholm Om patienten saknar hemkommun: Senaste hemkommun:... 9. Patientens födelseland Född i Sverige Född i annat nordiskt land Född i annat europeiskt land, ange vilket: Född i utomeuropeiskt land, ange vilket:... 10. Datum för påbörjad LRV eller LPT-vård (även om vårdtillfället innehåller moment av frivillig vård, tvångsvård som permission, eller om vården påbörjats på annan vårdinrättning.) Ange år, månad och dag, t.ex. 08-04-28. - - 11. Vårdform den 6 maj 2008. Ange ett alternativ Vård enligt LPT, intagen enligt 6 Vård enligt LPT, efter konvertering enligt 11 LPT Vård enligt LRV, överflyttad från kriminalvårdsanstalt Vård enligt LRV, häktad Vård enligt LRV, under pågående rättspsykiatrisk undersökning Vård enligt LRV med SUP Vård enligt LRV utan SUP 12. Har patienten en samordnad vårdplan? Ja Nej Om Ja: Vilka aktörer som har deltagit i vårdplanen? Ange ett svar för samtliga alternativ. Kommun/kommundel (Socialtjänsten) Ja Nej Primärvård Ja Nej Försäkringskassa Ja Nej Arbetsförmedling Ja Nej Patienten Ja Nej Närstående/anhörig Ja Nej Annan Ja Nej Om Annan: Ange med vilken/vilka:... Var god vänd 32
13. Har patienten permission den 6 maj 2008? Ja Nej Om Ja: Ange var permission är förlagd. Ange ett alternativ Eget boende Hos närstående Gruppboende eller annat kommunalt stödboende Hem för vård eller boende (HVB) Annat behandlingshem SIS institution Annat Om Annat: Ange med vilken/vilka: 14. Är patienten den 6 maj 2008 avviken från kliniken eller från permissionen? Ja Nej Om Ja: Beskriv kortfattat när och hur patienten avvek:.............. 15. Har patienten missbruk? Inget känt missbruk Tidigare missbruk men ej aktuellt Aktuellt alkoholmissbruk Aktuellt narkotikamissbruk Aktuellt blandmissbruk Annat, ange vad:... Om patienten har ett pågående aktuellt missbruk: Får patienten behandling för missbruket? Ja Nej Vet ej 16. Vilken/vilka pågående behandlingsinsatser får patienten den 6 maj 2008? Markera med kryss aktuella behandlingar Neuroleptika (inkl. Litium) Depå Per os Läkemedelsbehandling Samtalsbehandling/ Pedagogisk metod Struktur för innehållet förutom direkta behandlingsinsatser Arbetsterapi Psykodynamisk inriktad terapi Kognitiv beteendeterapi Vardagsträning Ångestdämpan- Andra form av psy- Fysiska akti- 33
de/lugnande koterapi viteter Antidepressiva läkemedel SSRI preparat Annat Sömnmedel Narkotikaklassade Övriga sömnmedel Läkemedel vid missbruk Antabus Suboxone Subutex/Metadon Psykostimulantia, medel vid ADHD Psykopedagogiska insatser Familjeintervention ESL Annat (ange nedan) Kulturella aktiviteter Rådgivning i sociala frågor (t.ex. betala räkningar) Annat (ange nedan) 17. Huvudsaklig diagnos: Ange klassifikationsnummer (3 siffror) enligt Socialstyrelsens klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 (ICD 10) och benämning: Diagnos 1 F Benämning...... Diagnos 2 F Benämning..... 18. Patienten är överlämnad till rättspsykiatrisk vård på grund av det allvarligaste brottet?...... 19. Patienten kan komma att bli föremål för överföring till den nya vårdformen tvång inom öppenvård som träder i kraft 1 september 2008? Ja Nej Vet inte 34