Verksamhetsplan 2010
Polisens värdegrund Polisens uppdrag är att öka tryggheten och minska brottsligheten. Vi genomför vårt uppdrag professionellt och skapar förtroende genom att vara: Engagerade - med ansvar och respekt. Vi tar ansvar för vår uppgift och värnar om allas lika värde. Effektiva - för resultat och utveckling. Vi är fokuserade på resultat, samarbete och ständig utveckling. Tillgängliga - för allmänheten och för varandra. Vi är hjälpsamma, flexibla och stödjande. Utgivare Dnr Utgiven Fotografer Polismyndigheten i Västerbottens län Box 463 901 09 Umeå Telefon 114 14 AAC-191-9142/09 Januari 2010 Peder Jonsson, Micael Lindahl, Patrick Trägårdh, Per Landfors
Innehållsförteckning Inledning...4 Förutsättningar för att bedriva polisverksamhet...6 Viktiga utgångspunkter för ett framgångsrikt polisarbete...8 Mål för kärnverksamheten...10 Minskad brottslighet och ökad lagföring... 10 Ökad trygghet... 11 Våld i offentlig miljö... 12 Tillgrepp genom inbrott... 13 Trafiksäkerhet... 14 Narkotikabrott... 16 Brott i nära relationer... 18 Grov organiserad och systemhotande brottslighet... 19 Service... 20 Krisberedskap... 22 Mål för gemensam verksamhet...23 Finansiering...24 Bilagor: Organisation... 25 Handlingsplan för polisområde Umeå / Södra Lappland... 26 Handlingsplan för polisområde Skellefteå... 27
Inledning Sveriges tryggaste län Västerbottens län fortsätter att vara länet med den lägsta anmälda brottsligheten per invånare. Det är något som alla som bor och verkar i länet kan vara stolta och glada över. Samtidigt ökar våldsbrottsligheten där en stor del av förklaringen står att finna i en ökad alkoholkonsumtion och en ökad acceptans för detta. I vårt förebyggande arbete har vi lyckats väl i arbetet med närvaro på så kallade hotspots men vi ser samtidigt en oroväckande ökning av våldsbrott utanför stadskärnorna. Polisen kan bli ännu bättre på att utreda brott som begås inom familjen men vi har betydligt svårare att direkt förebygga relationsvåld. Målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Verksamheten ska utgå från medborgarnas intresse. Under de senaste fem åren har antalet poliser ökat netto med drygt 90. Inför 2010 får polismyndigheten ytterligare ekonomiska tillskott och en möjlighet att anställa ännu fler poliser. Detta innebär samtidigt utmaningar för organisationen och inte minst för de chefer och kollegor som ska ta emot, introducera och bidra till utvecklingen av alla nya polisaspiranter. En självklar konsekvens på sikt är ökade krav på polismyndigheten att bli mer effektiv och att verksamhetsresultatet förbättras ytterligare. I arbetet med att öka tryggheten är medborgarnas upplevelse av polisen en viktig beståndsdel. Polisen i Västerbottens län ska förmedla bilden av en engagerad och kompetent polis som behandlar människor med respekt. En annan del i att utveckla verksamheten är de förbättringar som görs i vardagen. Här har polismyndigheten en strategi som i dagsläget bygger på att inte genomföra stora omvälvande organisationsförändringar utan att i stället i varje litet delmoment fundera på hur kvalitén i arbetet kan förbättras samtidigt som ledtider kortas. Det sker hela tiden med medborgarens bästa för ögonen. Utgångspunkter Grunden till de förutsättningar som polismyndigheten har att utgå från i sin verksamhetsplanering bestäms ytterst av riksdag och regering. Det sker av riksdagen genom de lagar de utfärdar, samt av regeringen i form av förordningar och det årliga regleringsbrev som ger direktiv och ekonomiska ramar för Rikspolisstyrelsen och övriga myndigheter i polisorganisationen. Genom de planeringsförutsättningar som Rikspolisstyrelsen upprättar bryts de övergripande målen för hela polisverksamheten ner till mål för respektive myndighet. Parallellt sker vid polismyndigheten ett arbete inom ramen för den interna styrningen och kontrollen där olika riskområden identifieras och värderas. Utifrån dessa värderingar beslutas om en särskild åtgärdsplan vilken tillsammans med Rikspolisstyrelsens planeringsförutsättningar blir en viktig förutsättning i arbetet med den lokala verksamhetsplanen. Den lokala verksamhetsplanen bryts sedan ner i handlingsplaner och planlagda linjeverksamheter. 4
På samma vis som tidigare år finns det tre övergripande områden som behöver ägnas särskild uppmärksamhet för att polismyndigheten ska kunna svara upp mot de krav och förväntningar som omvärlden har på oss: Kärnverksamheten i fokus. Polismyndigheten ska arbeta vidare med att utveckla de arbetssätt som ingår i Polisens underrättelsemodell (PUM) och Polisens nationella utredningskoncept (PNU). Chefsförsörjning. Under 2008 genomfördes ett särskilt projekt i polismyndigheten för att säkra den framtida chefsförsörjningen. Projektet resulterade i ett flertal satsningar som kommer att genomföras under kommande år. Fler poliser. Under de senaste tre åren har det rekryterats mer än 100 nya poliser till myndigheten vilket motsvarar en nettoökning med 23 poliser. Under 2010 ska ytterligare 37 nya poliser anställas. Samtidigt skapar det möjligheter till ökad synlighet och tillgänglighet. Vi kommer att vara fler poliser än någonsin tidigare. Denna verksamhetsplan är beslutad av polisstyrelsen i Västerbottens län den 15 januari 2010 5
Förutsättningar för att bedriva polisverksamhet Polisens underrättelsemodell - PUM Polisens verksamhet styrs i stora delar enligt PUM, som är en modell för bland annat ledning och styrning av det brottsförebyggande arbetet. Målet är att verksamheten i största möjliga utsträckning ska styras av underrättelseinformation och annan kunskap och riktas mot specifika problem i samhället. Ju större kunskap polisen har om brottslighet och andra problem i samhället, desto bättre möjlighet har vi att göra rätt saker, på rätt plats vid rätt tidpunkt. Polisens nationella utredningskoncept - PNU Polisen ska öka förmågan inom området utredning och lagföring så att verksamheten kan bedrivas med högt ställda krav på rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet. Polisens förmåga att klara upp brott är en viktig faktor för allmänhetens förtroende för Polisen. Detta ska uppnås genom att polismyndigheten fullt ut tillämpar PNU. Konceptet bygger bland annat på en ändamålsenlig utredningsorganisation, tydlig ledning och styrning, långtgående förstahandsåtgärder, tillgång till utredningsresurser på brottsfrekvent tid och ett kvalitetssäkrat kriminaltekniskt arbete. Mängdbrott Regeringen har i ett särskilt uppdrag till Rikspolisstyrelsen ställt krav på kortare genomströmningstider och ökad lagföring inom mängdbrottsområdet. Polismyndigheten fortsätter därför arbetet med att prioritera mängdbrottsärenden och samtidigt ytterligare utveckla arbetet med förstahandsåtgärder. Som ett led i utvecklingsarbetet görs en systematiskt dokumentation av gjorda förbättringar. 6
Samverkan Polismyndigheten bedriver sedan en tid ett utvecklat samarbete med kommunerna i länet. För några kommuner, bl.a. Umeå och Skellefteå kommun, har myndigheten redan tecknat samverkansavtal kring det brottsförebyggande arbetet. Avsikten är att utveckla samverkan ytterligare och skriva avtal med samtliga kommuner i länet. Inom ramen för en nationell satsning mot den grova organiserade brottsligheten har en del av en särskild aktionsgrupp etablerats i polismyndigheten. Dessutom finns en del av ett regionalt underrättelsecentra i samverkan med Skatteverket, Tullverket, Kustbevakningen, Åklagarmyndigheten, Kronofogdemyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Migrationsverket och Säkerhetspolisen etablerat i polismyndigheten. Det dagliga arbetet för dessa styrs via de nationella och regionala ledningsgrupperna. Inom ramen för Nordsam 1 pågår redan idag operativ samverkan över länsgränser både i norr och söder. Detta samarbete är en viktig del i att säkra bemanning och resurstilldelning i de mer glest befolkade delarna av länet. Samarbetet inom Nordsam innebär också ett utbyte av erfarenheter och kompetens mellan myndigheterna. Detta samarbete ska utvecklas. Samarbete finns också över nationsgränserna, i första hand mot Norge där samarbete är en del i att planera för och klara de polisiära uppgifterna i samband med tillströmningen av turister under vintern/våren. Polismyndigheten har en väl fungerande samverkan med Åklagarmyndigheten. Samverkan sker bl.a. genom att en särskild åklagare utsetts att delta vid de operativa ledningsmötena i polisområdena för att bl.a. förbättra arbetet gällande mängdbrottsärenden. Dessutom sker möten på strategisk nivå fyra gånger per år där myndigheterna fortsätter att utveckla rutiner för att ytterligare förbättra verksamheten. Ett fortsatt och vidareutvecklat samarbete och samverkan med andra myndigheter och organisationer kommer att bli en naturlig del i en framtida polisverksamhet. 1 Samverkan mellan polismyndigheterna i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten 7
Viktiga utgångspunkter för ett framgångsrikt polisarbete För ett framgångsrikt polisarbete krävs att vissa utgångspunkter beaktas särskilt. Dessa utgångspunkter är väsentliga för att de nationella mål som fastställts för planeringsperioden ska uppnås. Brottsofferarbete I brottsprocessen är Polisen den första myndighetsutövaren som brottsoffret möter. Det är därför viktigt att all personal inom Polisen har kunskap om brottsoffer och ger dem ett bra bemötande. Polismyndigheten ska verka för att brottsofferfrågorna genomsyrar all verksamhet. Personalen ska ha kunskaper om brottsoffer för att motverka att personen ytterligare utsätts för brott. Vidare ska polismyndigheten verka för att personalen har ett professionellt förhållningssätt både när det gäller bevissäkring, dokumentation samt bemötande. Unga brottsoffer är en särskilt utsatt grupp. Deras situation ska särskilt beaktas när de utsätts för brott. Polismyndigheten ska samverka med andra aktörer när det gäller brottsofferfrågor. Centrum mot våld är ett myndighetssamarbete för våldsutsatta kvinnor och barn där arbetet sker med utgångspunkt från brottsoffret. Samverkan sker mellan Polisen, Landstinget, Umeå kommun, Rättsmedicinalverket och Åklagarkammaren bl.a i syfte att få bättre kvalitet i utredningarna som kan leda till ett bättre utredningsresultat. Lokalt personsäkerhetsarbete Hot och våld mot människor kan utgöra ett hinder i den brottsbekämpade verksamheten och är därmed ett hot mot en effektiv rättskipning. Målsättningen med det lokala personsäkerhetsarbetet är att skydda och öka tryggheten för hotade personer samt att avlasta utredningsarbetet. Det lokala personsäkerhetsarbetet i Västerbottens län ska utföras professionellt och baseras på strukturerade hot och riskbedömningar. Polismyndigheten ska tillsammans med andra samverkande aktörer verka för att hotade personer ska få erforderligt skydd och stöd för att våga genomföra rättsprocessen. Utlänningsverksamhet När Sverige i mars 2001 började tillämpa Schengenregelverket i sin helhet och därmed avskaffade personkontrollen vid gränserna mot övriga Schengenstater, åtog sig Sverige en skyldighet att vidta så kallade kompensatoriska åtgärder. Syftet med de kompensatoriska åtgärderna är att förhindra att den fria rörligheten över de inre gränserna leder till ökad brottslighet och olaga invandring. Därför ska polismyndigheten genomföra inre utlänningskontroller i en ökad omfattning. 8
Unga lagöverträdare Brott som begås av och mot ungdomar kräver särskilt fokus. Polisens målsättning ska vara att förebygga nyrekrytering till brottslighet bl.a. genom tidig identifiering, att avbryta ett kriminellt beteende och tillämpa ett utredningsförfarande som bidrar till snabb lagföring av ungdomar. Alkohol och våldsbrott Trots att Västerbottens län har landets lägsta anmälda brottslighet så är utvecklingen över tid tydlig i att misshandel utomhus ökar tillsammans med övriga våldsbrott. Flera forskare ser ett tydligt samband mellan alkohol och kriminalitet. Sambandet mellan alkoholkonsumtion och våld är påfallande starkt då en stor del av alla våldsbrott beror på alkoholkonsumtion. En studie genomförd vid Centrum för våldsprevention vid Karolinska institutet pekar på att risken för våldsutövning ökar kraftigt under de närmaste 24 timmarna efter alkoholintaget. Sannolikheten att en person utövar våld under den tidsperioden sägs vara 13 gånger högre än om alkohol inte intagits. 2 Under den senaste tioårsperioden har systembolagets alkoholförsäljning i länet ökat i samma omfattning som det ökade utomhusvåldet i Västerbottens län. Dessutom har fler krogar fått serveringstillstånd och öppettider på krogar ökat. Ett rimligt antagande är att våldsbrottsligheten i riket och länet kommer att fortsätta att öka så länge som handeln och konsumtionen av alkohol ökar. Polisens insatser kan bromsa och mildra effekterna av en ökad alkoholkonsumtion men en brottsökning torde över tid vara oundviklig så länge som konsumtionsmönstren fortsätter att utvecklas på samma sätt som de senaste åren. 2 Våldsbrottslighet En problembild som underlag för Polisens metod- och verksamhetsut-veckling, Rapport 2007:2, Polisavdelningen, Enheten för omvärld och strategi, sid 11. 9
Mål för kärnverksamheten Polisens uppdrag är att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Uppdraget ska genomföras med högt ställda krav på rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet. Mål och strategier är fastställda för de områden som är våra viktigaste utmaningar framöver. Vårt övergripande fokus ska vara att Polisen ska bidra till att färre brott begås och att fler brott klaras upp. Polisen ska vara tillgänglig och synlig och polisens arbete ska bidra till att människor känner trygghet och mindre oro för brott. Minskad brottslighet och ökad lagföring När det gäller den brottsförebyggande verksamheten är Polisens uppgift att, tillsammans med andra aktörer i samhället och allmänheten, verka för att brottsligheten hålls på så låg nivå som möjligt. För vissa brottstyper, så som narkotikabrott, trafikbrott och brott i nära relationer visar ökning av anmälningar till stor del på polisens insatser mot problemområdet. För dessa brottstyper vill polisen se en ökning av antalet anmälda brott för att minska det mörkertal av brott som finns och som utan polisens insatser inte hade anmälts. Polisens förmåga att klara upp brott är viktigt för de människor som utsatts för brott, men också för allmänhetens förtroende för Polisen. Myndighetens mål Antalet anmälda brott i länet ska inte öka. Andelen ärenden redovisade till åklagare ska uppgå till minst 21 procent. Andelen ärenden äldre än sex månader ska understiga 6 procent. Strategier Västerbottens län har lägst antal anmälda brott per invånare. Polismyndigheten ska arbeta för att även fortsättningsvis behålla denna låga nivå. Detta ska polismyndigheten göra genom att arbeta brottsförebyggande inom ramen för PUM både genom planlagd linjeverksamhet men även genom planlagda insatser då särskilda problem uppkommer. Det brottsförebyggande arbetet ska även ske genom fortsatt samverkan med länets kommuner. För att öka möjligheterna att klara upp anmälda brott ska PNU tillämpas fullt ut av alla medarbetare som berörs av utredningsverksamheten i myndigheten. 10
Ökad trygghet Trygghet är en känsla som baseras på den enskilda individens personliga erfarenheter och verklighetsuppfattning. Polismyndighetens ansvar för att bidra till tryggheten i samhället ska därför handla om att minska människors rädsla att utsättas för brott och fridsstörningar samt att öka förtroendet för polisen. Myndighetens mål Minst 70 procent av länets medborgare ska vara medvetna om att den anmälda brottsligheten i Västerbottens län är lägre än övriga landet. Medborgarnas bild av polisen ska förbättras. Polisens synlighet ska öka. Strategier Enligt de trygghetsundersökningar som genomförts känner sig medborgarna i Västerbottens län trygga. Polismyndigheten ska arbeta för att medborgarna även fortsättningsvis ska känna sig trygga. Arbetet med att öka tryggheten i Västerbottens län ska ske genom att polismyndigheten utvecklar tillgängligheten genom bl.a. ökad synlighet och närvaro. Polismyndigheten ska också förbättra medborgarnas bild av polisen genom att utveckla sin förmåga att möta medborgaren i olika situationer samt en utvecklad mediestrategi. Polismyndigheten ska bidra till att öka människors trygghet i sin vardag genom att delta vid s.k. trygghetsvandringar som genomförs på initiativ av fastighetsägare och medborgare. Polismyndigheten ska öka medborgarnas kunskap om brottsligheten i länet. Detta ska i första hand ske genom en utvecklad mediestrategi. 11
Våld i offentlig miljö En av polisens viktigaste uppgifter är att förebygga och beivra den brottslighet som riktar sig mot människors liv och hälsa. En stor del av våldet i den offentliga miljön kan hänföras till specifika tider och platser där människor möts i samband med bruk av alkohol och droger. Utomhusvåldet är också något som människor oroar sig för vilket skapar otrygghet. Att arbeta för att minska våldet i den offentliga miljön kan därför på sikt öka tryggheten i samhället. Nationellt mål Polisen ska bidra till att minska brottsligheten, dels genom insatser inom det egna ansvarsområdet, dels genom aktiv medverkan i samhällets gemensamma brottsförebyggande arbete. Misshandel utomhus bör minst kunna minska med 2,5 procent till utgången av 2010 jämfört med målnivån för 2009. Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande misshandel utomhus exkl. anmälningar där brottsoffret är i åldern 0-6 år, ska öka till 26 procent till utgången av 2010. Myndighetens tilldelning av de nationella målen Antal anmälda brott gällande misshandel utomhus ska vid utgången av 2010 understiga 865 brott. Andelen ärenden redovisade till åklagare beträffande misshandel utomhus 3 ska uppgå till minst 29 procent vid utgången av 2010. Strategier Polismyndigheten ska arbeta mot våldet i den offentliga miljön enligt de utvärderade arbetsmetoder som visat sig vara framgångsrika inom det brottsförebyggande området. En av dessa metoder är den s.k. Kronobergsmodellen som syftar till att förhindra och/eller minska ungdomars bruk av alkohol och därigenom minska våldet i den offentliga miljön. Arbetet ska ske som en naturlig del av den yttre tjänstgöringen under tider och på platser där många människor vistas samtidigt. Detta ska ske bland annat genom insatser mot alkoholförtäring med utgångspunkt i alkohollagen och lokala ordningsföreskrifter angående förtäringsförbud, ökad krogtillsyn med intensifierad till syn av krogarnas alkoholhantering och ökad rapportering till kommunens tillståndsenhet, samverkan med kommunens tillståndsenhet samt minska alkoholrelaterat våld i krog- och restaurangmiljö genom att bland annat utbilda krogpersonal i ansvarsfull alkoholservering. Förhör av god kvalitet i nära anslutning till händelsen med målsägande, misstänkt, vittnen och andra samt ett ökat användande av rättsintyg kommer att leda till en ökning av antalet personuppklarade brott för våld i offentlig miljö. 1 3 Exklusive anmälningar där brottsoffret är i åldern 0-6 år. 12
Tillgrepp genom inbrott Tillgreppsbrotten står för en betydande del av den samlade brottsligheten i landet. En långsiktig trend är att antalet tillgreppsbrott minskar i antal. Tillgrepp genom inbrott står för mindre än hälften av den anmälda tillgreppsbrottsligheten. Brottstypen är i många fall integritetskränkande och upprepad utsatthet är inte ovanlig. Trots ökade möjligheter till tekniska spårsäkringar och ökad kunskap om brottslingar och brottsliga förutsättningar är denna brottstyp svår att beivra. Nationellt mål Andelen ärenden redovisade till åklagare beträffande Tillgrepp genom inbrott ska öka till 5 procent till utgången av 2010. Myndighetens tilldelning av de nationella målen Andelen ärenden redovisade till åklagare beträffande tillgrepp genom inbrott ska uppgå till minst 8 procent vid utgången av 2010. Strategier Polismyndigheten ska arbeta brottsförebyggande med inriktning mot särskilt brottsaktiva individer då ett stort antal av inbrotten sker av en relativt begränsad krets av gärningsmän. En stor del av tillgreppsbrotten sker för att finansiera narkotikamissbruk. Genom kriminalunderrättelsetjänsten bör information tas fram om aktuella personer. Det är viktigt att poliser i yttre tjänst är tillgängliga och agerar som brottsutredande poliser med högt ställda krav på initiala utredningsåtgärder, så som brottsplatsundersökningar och förhör. För att öka antalet spårsäkringar från inbrottsplatser är det viktigt att lokala brottsplatsundersökare finns tillgängliga på brottsfrekventa tider. Ett ökat antal spår leder till ett större underlag för forensisk analys vilket bidrar till att fler skäligen misstänkta kan bindas till brottsplatsen. Genom att dakta och topsa misstänkta personer ökar våra möjligheter att binda gärningsmän till brott. I dag genomförs daktning (fingeravtryck, signalementsuppgifter och fotografering) med digital teknik och därför är det mycket angeläget att samla in nya daktningsuppgifter i våra register. Även topsning (DNA-prov) ska genomföras när de rättsliga förutsättningarna är uppfyllda. Daktning och topsning ökar våra möjligheter att på kort och lång sikt lösa både mängdbrott och grövre brott. 13
Trafiksäkerhet Polisens trafiksäkerhetsarbete syftar till att öka tryggheten i samhället genom att öka regelefterlevnaden på trafikområdet. Detta bidrar till att minska antalet trafikolyckor med dödade och skadade trafikanter. Nationellt mål Antalet skadade och dödade i trafiken ska minska. Myndighetens mål Antalet skadade och dödade i trafiken ska minska. Strategier Alla poliser i yttre tjänst ska aktivt delta i trafiksäkerhetsarbetet. Prioriterade områden är hastighets- och nykterhetskontroller, insatser mot aggressiv körning samt kontroller av skyddsanordning. Rapportering ska i huvudsak ske genom utfärdande av ordningsbot. Följande riktvärden gäller för 2010: Antalet alkoholutandningsprov ska uppgå till minst 62 700 st. Antalet kontroller av kör- och vilotider av yrkestrafiken ska uppgå till 33 360 arbetsdagar. Antalet kontroller av farligt gods ska uppgå till 175 st. Antalet lagföring genom ordningsbot ska uppgå till minst 10 000 rapporter. Alkoholutandningsprov ska i normalfallet utföras vid varje polisinitierat möte med förare av motordrivet fordon. 14
I samband med kontroll av förare och fordon kan annan brottslighet uppmärksammas och därför måste den enskilde polisanställde ha god kunskap om de personer/brott som kan vara aktuella. Det finns även ett starkt samband mellan brottslig verksamhet och inblandning i trafikolyckor. Kontroller av yrkestrafiken innebär att specialistkompetens måste finnas i nödvändig omfattning för att nå de fastställda nivåerna. Verksamheten som styrs i stora delar av direktiv beslutade av EU:s ministerråd innebär ökade kontroller av yrkestrafiken de närmaste åren. I det nya etappmålet 4, beslutat 2009, som ersätter nuvarande nollvision ingår ett antal användningstillstånd och trafiksäkerhetsdelmål exempelvis nyktra förare, ökad bältesanvändning, bättre hastighetsefterlevnad och ökad regelefterlevnad inom yrkestrafikområdet. Polisen ska bidra till måluppfyllelsen genom att förhindra att farliga situationer och regelbrott uppstår i trafiken. Polisen ska samverka med Vägverket och övriga aktörer inom trafiksäkerhetsområdet för att tillförlitliga analyser ska kunna tas fram. Analyserna ska sedan ligga till grund för de insatser som kan förväntas ge störst effekt för trafiksäkerheten. 4 Vägverket, publikation 2008:31. 15
Narkotikabrott Narkotikabrottsligheten är ett av samhällets allvarligaste problem och bekämpningen av den är därför högt prioriterad av såväl Polisen som samhället i övrigt. Brottsligheten leder till att ungdomar dras in i missbruk som ofta leder till en kriminell livsstil och personligt lidande. Polisen ska därför utveckla förmågan att bekämpa narkotikabrottsligheten på alla nivåer - från den grova och organiserade narkotikabrottsligheten, till gatulangningsnivån och slutligen den lokala missbruksnivån. Narkotikabrottsligheten ska bekämpas genom åtgärder för att minska rekryteringen till missbruk, förmå personer med missbruksproblem att upphöra med sitt missbruk och minska tillgången på narkotika. Nationellt mål Polisen ska bidra till att minska tillgången på och användningen av narkotika i samhället med ökat fokus mot överlåtelsebrott. Myndighetens mål Andelen narkotikabrott avseende överlåtelsebrott ska öka i jämförelse med föregående år. Antalet uppdagade narkotikabrott avseende eget bruk där den misstänkta är under 21 år ska uppgå till minst 20 procent. Strategier Narkotikabrott anmäls aldrig eller sällan av allmänheten utan uppdagas och anmäls genom initiativ av polisen. Fler anmälda brott visar hur aktivt polisen arbetar mot narkotikabrottsligheten. Myndigheten ska arbeta för att upptäcka missbruk i så tidig ålder som möjligt för att bidra till att tidigt bryta framtida missbruk och kriminalitet hos individen. Polisen ska arbeta mot narkotikabrottsligheten på alla nivåer. Det är en förutsättning för att tidigt upptäcka nya missbrukare samt skapa en försämrad tillgång på narkotika med ökade söktider för dem som vill handla med och bruka narkotika. Prioriteringen ska särskilt inriktas mot överlåtelsebrott avseende försäljning till ungdomar för att om möjligt bidra till minskat narkotikamissbruk och begränsa nyrekryteringen till kriminalitet. Det är viktigt att de metoder som bygger på beprövad erfarenhet vidareutvecklas och sprids. Polisen ska förbättra sin förmåga att samverka med andra samhällsaktörer, myndigheter och länder i syfte att effektivisera och bredda arbetet mot narkotika. Samarbete och erfarenhetsutbyte mellan polismyndigheterna ska öka. 16
Under 2010 ska den s.k. Skelleftemodellen vidareutvecklas genom att förutom rattfylleribrott även inkludera narkotikabrott gällande eget bruk. Skelleftemodellen har utvecklats genom samverkan mellan polis, sjukvård och socialtjänst för rehabilitering av rattfyllerister där huvudtanken är att redan vid uppdagat rattfylleri erbjuda samtal med socialtjänst eller beroendevård inom 24 timmar. Tidigt omhändertagande bygger på kunskapen om att dessa personer är mer mottagliga för att ta emot vård direkt efter att de anträffats av polisen. Det goda resultatet som modellen visat för rattfylleribrott gör att även narkotikabrott gällande eget bruk inkluderas i modellen. 17
Brott i nära relationer I regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer framhålls att det är helt grundläggande att människor som utsätts för brott vågar polisanmäla och fullfölja sin anmälan. För att en person som utsätts för brott i en nära relation ska känna sig trygg och säker krävs kontinuerlig information om vad som händer i brottsutredningen och om vilket stöd som är möjligt att få under rättsprocessen. Vidare påtalas vikten av att rättskedjan - särskilt polis och åklagare - fungerar effektivt så att brott utreds och lagförs skyndsamt. Nationellt mål Antalet ärenden redovisade till åklagare rörande brott i nära relation ska öka med 15 procent till utgången av 2010 jämfört med målnivån för 2009. Myndighetens tilldelning av de nationella målen Antalet redovisade ärenden till åklagare rörande brott i nära relation ska uppgå till 150 st vid utgången av 2010. Strategier Polismyndigheten ska arbeta för att öka anmälningsbenägenheten och minska mörkertalet för brott i nära relationer. PUM och PNU är utgångspunkten för att bättre och mer enhetligt förebygga, utreda och klara upp brott i nära relationer. En nationellt framtagen handbok samt tillhörande utbildningsmaterial utgör stöd för Polisens arbete mot sådana brott. Polismyndigheten ska fortsätta att arbeta utifrån regeringsdirektivet för brott i nära relationer. För att förbättra utredningarnas kvalitet ska den yttre personalen ha utredningskompetens och vidta korrekta inledande utredningsåtgärder, bevissäkring och dokumentation genom videokamera i så nära anslutning till brottet som möjligt. Väl utvecklad samverkan med åklagare, socialtjänst och hälso- och sjukvård är ytterligare en förutsättning för att nå framgång i dessa ärenden. Underrättelseinformation ska aktivt utnyttjas för att genomföra kartläggningar och operativa analyser av brott i nära relationer, inklusive hedersbrott. Ett utvecklat lokalt personsäkerhetsarbete och kvalificerad brottsofferkompetens är viktiga förutsättningar för att bekämpa brott i nära relationer. Samtliga åtgärder ska genomsyras av ett professionellt bemötande av brottsoffer och gärningsmän. 18
Grov organiserad och systemhotande brottslighet Grov organiserad brottslighet är ett allvarligt hot mot samhället. En tendens kan ses där den grova organiserade brottsligheten tar sig uttryck i systemhotande brottslighet. Vittnen och personal inom rättsväsendet trakasseras. Därigenom utmanas själva grunden för vår rättsstat. Antalet yrkeskriminella grupperingar har ökat under senare år liksom nyrekryteringen till dessa grupperingar. Den multikriminalitet som dessa grupper utövar är ett omfattande problemområde för Polisen och i stort sett samtliga delar av Polisens verksamhet påverkas i någon utsträckning. Nationellt mål Förutsättningarna för att bedriva grov organiserad och systemhotande brottslighet i Sverige ska försämras. Myndighetens mål Polismyndigheten ska förhindra att etablering av kriminella nätverk eller annan grov organiserad och systemhotande verksamhet sker i länet. Strategier Polismyndigheten ska arbeta aktivt i samverkan på central, regional och lokal nivå enligt den nationella satsning mot grov organiserad brottslighet som regeringen beslutat om. Polismyndighetens insatser ska präglas av arbete på bred front i samverkan med berörda myndigheter för att försvåra för den organiserade och systemhotande brottsligheten. Inriktningen ska vara mot särskilt utpekade personer och organisationer vilka genom underrättelseuppgifter har visat sig vara nyckelpersoner, huvudorganisationer eller andra viktiga personer för verksamheten inom den grova och den organiserade och systemhotande brottsligheten. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att spåra och förverka vinning av brott. Polismyndigheten ska förbättra och utveckla sin förmåga att försvåra för nyrekrytering av ungdomar till kriminella nätverk och försvåra för särskilt utpekade personer att verka i dessa nätverk. Polismyndigheten ska förbättra och utveckla sin förmåga att ge stöd och skydd till utsatta vittnen och målsäganden vilket har stor betydelse för att få dem att medverka i rättsprocessen. 19
Service Med service menas de aktiviteter som inte är brottsbekämpande. De innefattar i huvudsak handläggning av tillståndsärenden, vapenärenden, passärenden samt receptionstjänst och telefonväxeltjänst. Nationellt mål Senast vid utgången av 2010 ska minst 85 procent av servicemottagarna vara nöjda eller mycket nöjda med Polisens tillgänglighet, bemötande och handläggningstid. 5 Myndighetens mål Senast vid utgången av 2010 ska minst 85 procent av servicemottagarna vara nöjda eller mycket nöjda med Polisens tillgänglighet, bemötande och handläggningstid. 5 Strategier Polisen ska utveckla sin förmåga att ge service och vara tillgänglig på flera olika sätt t.ex. information och e-tjänster på www.polisen.se, i reception och via telefon. Utvecklingen ska ske anpassat till allmänhetens behov och efterfrågan. Bemötandet ska skapa förtroende och servicen ska utföras enhetligt, effektivt och korrekt. God service bygger på tre egenskaper som är kompletterande och alla tre krävs för att mottagaren ska bli nöjd. Dessa egenskaper är tillgänglighet, bemötande och handläggningstider. Utveckla tillgänglighet Internetkanalen ska utvecklas för att innehålla fler e-tjänster och mer information. Servicemål för tillgänglighet i respektive servicekanal 6 ska beslutas och publiceras. Bemanning och andra resurser inom serviceområdet ska säkerställas och samordas av polismyndigheten, så att beslutande servicemål kan nås. Polismyndigheten ska skapa utrymme för personliga möten med servicemottagarna efter behov och ärende. Utveckla bemötande Utbildning och förutsättningar i verksamheten ska säkerställas så att Polisens bemötande i serviceärenden är korrekt, professionellt, trygghetsskapande, situationsanpassat och individanpassat. Bemötande av brottsoffer ska förbättras genom en dialog vid anmälningstillfället om vikten av anmälan, ärendets gång och förväntningar på handläggningen. 5 För nöjdhetsmätningar som görs enligt Nöjd-Kund-Index modellen är motsvarande mål 85 i NKIbetyg. 6 Med servicekanal avses telefon, Internet, reception etc. 20
Utveckla utförandet Metoder och processer för genomförandet av serviceärenden ska utvecklas och etableras på nationell nivå. Servicemål för handläggningstider ska beslutas och publiceras. Handläggningen av serviceärenden ska genomföras med öppenhet och insyn. Polismyndighetsärenden såsom tillstånd och pass m.m. är många gånger den enda kontakt allmänheten har med Polisen. Tillgänglighet, bemötande och utförande är därför av stor betydelse för allmänhetens bild av Polisen. Polismyndigheten ska verka för att kunna nå nuvarande och eventuellt höjda mål, kunna utveckla sin förmåga att ge service, förkorta handläggningstider och öka tillgängligheten för medborgarna på ett sätt som är förtroendeskapande och enhetligt utfört, bl.a. genom bättre samordning av myndighetens resurser. 21
Krisberedskap Samhället befinner sig i ett omställningsskede. Att lämna ett väl inarbetat system med relativt klar säkerhetspolitisk hotbild för att övergå i en ny krisberedskap med breddad och mer diffus hotbild kräver ändrade och i vissa fall nya förmågor hos Polisen. Nationellt mål 7 Polisen ska vid utgången av 2012 ha en god krisberedskapsförmåga och samtidigt skapa förutsättningar för en uthållig hantering av större händelser som gör att samhällets medborgare känner tillit till Polisen när en kris inträffar. Myndighetens mål Polisen ska vid utgången av 2012 ha en god krisberedskapsförmåga 7 och samtidigt skapa förutsättningar för en uthållig hantering av större händelser som gör att samhällets medborgare känner tillit till Polisen när en kris inträffar. Strategier Det övergripande tillvägagångssättet för att uppnå de nationella målen inom krisberedskap under åren 2010-2012 är genomförandet av övningar, höjning av kompetens samt robusthetshöjande åtgärder. 8 Flera övningar ska genomföras under 2010-2012 enligt det nya övningskoncept som Rikspolisstyrelsen lanserar under 2010 med syfte att höja Polisens krisberedskapsförmåga. För att höja kompetensen hos den personal som kommer att vara involverad i hanterandet av en särskild händelse eller inträffad kris ska dessa gå de nationella utbildningar som finns. Den nationellt enhetliga stabsmetodiken ska tillämpas inom polismyndigheterna och Rikspolisstyrelsen. Samtliga poliser i yttre tjänst ska, vid utgången av 2011, ha ökad taktisk, kommunikativ och mental grundkunskap genom bastaktikutbildningens fortsättningsdel. 9 Dessutom ska man på polismyndigheterna ha kunskap om den nationellt förstärkta förmågan 10 som är nationellt disponibel och ha klarlagda rutiner för hur man ska kontakta och använda denna kompetens. 7 Se Mål och strategier för polisens krisberedskapsförmåga för år 2008-2012. Beslutsprotokoll PoA115/07. 8 Polisens förmåga att motstå / hantera svårare belastning på verksamheten t.ex. bortfall av el och tele eller kraftigt bortfall av personalresurser. 9 Under 2008-2010 ska handledare utbildas för att utbilda poliser i fortsättningskursen Bastaktik 2. 10 Med nationellt förstärkt förmåga menas piketen, nationella insatsstyrkan, bombtekniker, den nationella förstärkningsorganisationen m.m. 22
Mål för gemensam verksamhet En väl fungerande och effektiv stödverksamhet inom Polisen är grundläggande för att goda resultat ska kunna uppnås inom kärnverksamheten. En ständig utveckling ska ske utifrån verksamhetens behov. Myndighetens mål Vid utgången av 2010 ska Polisens värdegrund vara väl känd och förankrad bland medarbetarna. Minst 90 procent av medarbetarna ska ha genomfört ett utvecklingssamtal. Nöjd medarbetar index (NMI) gällande området information ska öka vid nästa medarbetarenkät. Några prioriterade områden under 2010 är: Kompetensförsörjning Myndighetens förmåga att rekrytera och placera rätt kompetens till funktioner är av avgörande betydelse för verksamheten. Myndighetens målsättning är att tydliggöra, effektivisera och utveckla rutinerna vad gäller den interna rörligheten vid myndigheten. Tillskottet av nya poliser ställer krav på Polisen bl.a. att vi ska genomföra verksamheten med hög kvalitet, fullfölja ambitionshöjningar och förbättra verksamhetsresultatet. Värdegrund Myndigheten ska på ett aktivt sätt arbeta med att införa Polisens värdegrund. Den ska genomsyra all verksamhet och ska in i både våra medvetanden och i våra strukturer. Värdegrunden ska fungera som ett stöd i verksamheten. Arbetsmiljö Myndigheten ska under 2010 på ett tydligare sätt arbeta med det systematiska arbetsmiljöarbetet. Bland annat kommer chefernas arbetsmiljöansvar att sättas i fokus. Kommunikation Under 2010 fortsätter myndigheten satsningen på att utbilda alla chefer i hur kommunikation används som ett ledningsverktyg. Grunden för kommunikationen är mötet och samtalet. Kommunikativa chefer och medarbetare som tar ansvar bidrar till det långsiktiga förtroendet för Polisen. Arbetsgivarrollen Polisens värdegrund ligger till grund för de normer och värderingar som styr hur chefer ska agera i egenskap av arbetsgivare. Chefer ska stärkas i sin roll som arbetsgivarföreträdare och arbetsgivarsamverkan ska bli en självklar del i såväl verksamhetsstyrning som verksamhetsutveckling. Alla måste ta sin del av ansvaret och bidra till att lyfta helheten. 23
Finansiering Polismyndigheten ska ha en ekonomi i balans, bedriva en kostnadseffektiv verksamhet och hushålla väl med tilldelade medel. Myndigheten ska även under 2010 arbeta för att öka kostnadsmedvetenheten bland chefer och medarbetare samt arbeta för att minska kostnaderna där det inte påverkar verksamheten negativt. Budgeten i denna verksamhetsplan är baserad på den medelsfördelning som beslutats av Rikspolisstyrelsen den 27 oktober 2009. Medelsfördelningen kan komma att justeras genom beslut av Rikspolisstyrelsen. Dessutom är inte 2009 års resultat fastställt vilket kan påverka tillgängliga medel för 2010. Budget 2010 Belopp (tkr) Intäkter (exkl. intäkter av anslag) Delgivning och andra avgifter (exkl. pass) 1 088 Passavgifter 8 667 Andra intäkter i verksamheten 7 556 Summa intäkter: 17 311 Kostnader Lön polis 145 579 Lön civil 35 600 Övriga personalkostnader 96 896 Lokalkostnader - hyrda lokaler 32 965 Övriga driftskostnader 49 128 Summa amorteringar och räntekostnader 12 138 Summa kostnader: 372 306 Medelstilldelning 354 995 24
Organisationsplan 25
Handlingplan för polisområde Umeå / Södra Lappland Målsättningarna för polisområde Umeå / Södra Lappland har sin utgångspunkt i polismyndighetens verksamhetsplan. Fördelningen av myndighetens kvantitativa mål mellan polisområdena har skett i enlighet med tidigare års fördelning samt med hänsyn till tidigare års utfall. Övriga mål med procentuellt målvärde gäller för polisområdet med samma målvärde som för myndigheten. Fördelningen av de kvantitativa målen har beslutats av länspolismästaren. Våld i offentlig miljö Antal anmälda brott gällande misshandel utomhus ska vid utgången av 2010 understiga 631 brott. Trafiksäkerhet Antal alkoholutandningsprov ska uppgå till minst 42 000 st vid utgången av 2010. Antalet kontroller av kör- och vilotider av yrkestrafiken ska uppgå till 16 680 arbetsdagar vid utgången av 2010. Antalet kontroller av farligt gods ska uppgå till 88 st vid utgången av 2010. Antalet lagföring genom ordningsbot ska uppgå till minst 6 700 rapporter vid utgången av 2010. Brott i nära relationer Antalet redovisade ärenden till åklagare rörande brott i nära relationer ska upppgå till 108 st vid utgången av 2010. De mål som beslutats i denna verksamhetsplan och fördelats i handlingsplanen omsätts sedan i planlagda linjeverksamheter och beslut fattas om planlagda insatser. 26
Handlingplan för polisområde Skellefteå Målsättningarna för polisområde Skellefteå har sin utgångspunkt i polismyndighetens verksamhetsplan. Fördelningen av myndighetens kvantitativa mål mellan polisområdena har skett i enlighet med tidigare års fördelning samt med hänsyn till tidigare års utfall. Övriga mål med procentuellt målvärde gäller för polisområdet med samma målvärde som för myndigheten. Fördelningen av de kvantitativa målen har beslutats av länspolismästaren. Våld i offentlig miljö Antal anmälda brott gällande misshandel utomhus ska vid utgången av 2010 understiga 234 brott. Trafiksäkerhet Antal alkoholutandningsprov ska uppgå till minst 20 700 st vid utgången av 2010. Antalet kontroller av kör- och vilotider av yrkestrafiken ska uppgå till 16 680 arbetsdagar vid utgången av 2010. Antalet kontroller av farligt gods ska uppgå till 87 st vid utgången av 2010. Antalet lagföring genom ordningsbot ska uppgå till minst 3 300 rapporter vid utgången av 2010. Brott i nära relationer Antalet redovisade ärenden till åklagare rörande brott i nära relationer ska upppgå till 42 st vid utgången av 2010. De mål som beslutats i denna verksamhetsplan och fördelats i handlingsplanen omsätts sedan i planlagda linjeverksamheter och insatser. 27