Verksamhetsplan 2012

Transkript

1 Verksamhetsplan 2012

2 Produktion: Polismyndigheten i Jönköpings län, Box 618, Jönköping D nr: A /11 Grafiks form: Linda Wangström, kommunikationsenheten Tryck: Tabergs tryckeri AB, Taberg, februari 2012 Upplaga: 950 ex Foto: Cecilia Karlsson, Karin Kjällbring, Linda Wangström, Stefan Carlsson

3 Verksamhetsplan

4 Innehållsförteckning Vägen framåt 5 1 Rikspolischefens fem mål Minska brottsligheten och öka tryggheten En enhetlig och rättssäker verksamhet Polisens värdegrund Uppföljning - grunden för styrning Intern styrning och kontroll Medarbetarna vår viktigaste resurs 7 2 Polismyndigheten i Jönköpings län Polisstyrelsens fem inriktningar för Vår roll i samhället Ny organisation Utvecklad samverkan för bättre resultat Den lokala problembilden Våldsbrott - tillgrepp - narkotika Unga lagöverträdare Brottsofferarbete Verkställighetsarbete och gränskontroll 11 3 Kommunikation 12 4 Kompetensförsörjning Strategisk kompetensförsörjning Chefs- och medarbetarskap Kompetensutveckling Arbetsgivarpolitik 14 5 Ekonomi 15 6 Mål och strategier för brottsbekämpning Mängdbrott Kriminalunderrättelser Samverkan mot seriebrottslighet Internationell verksamhet och möjlighet till samverkan Våldet ska minska Våld i offentlig miljö Brott i nära relationer Grova våldsbrott Tillgreppsbrott Tillgrepp genom inbrott Organiserad brottlighet ska bekämpas Grov organiserad och systemhotande brottslighet Ungdomars brottslighet i fokus Sociala insatsgrupper Polisen leder fler utredningar Unga lagöverträdare Trafiken ska bli säkrare Narkotikan ska bekämpas Narkotikabrott 24 7 Service 25 Bilagor 1 Organisationsskiss 26 2 Preliminär budgetfördelning för budgetåret Verksamhetsplan 2012

5 Vägen framåt När jag som myndighetschef skriver inledningen till verksamhetsplanen för 2012 är det min och Polisstyrelsens förhoppning att den ska tydliggöra Polisens uppdrag, Rikspolischefens syn på uppdraget samt klargöra vår ambition att utveckla polisverksamheten i Jönköpings län. Under framtidsdagarna i november förra året berättade jag bland annat om mina intryck av organisationen och vårt arbete hittills. Vi har en ny organisation sedan årsskiftet som ger oss bättre förutsättningar att driva verksamheten framåt. Jag känner en tillförsikt i att vi tillsammans vill och kan förbättra oss ytterligare. Jag berörde även olika utvecklingsområden som också utgör strategiska hörnstenar för förbättring av verksamheten. Det är angeläget för mig att polisen bidrar till ökad trygghet och att vi gör vårt bästa för att minska brottsligheten. En viktig del i detta är att öka synligheten i alla delar av Jönköpings län. Allmänhetens förtroende för vårt arbete ska stärkas genom att vi är lokalt närvarande och tillgängliga. Det brottsutredande arbetet ska utvecklas så att fler brott kan klaras upp. Jag är vidare angelägen om att polismyndighetens verksamhet utvecklas i samverkan med andra samhällsaktörer. Jag är övertygad om att det är tillsammans med andra vi kan nå det bästa resultatet. Jag vet också att vårt verksamhetsresultat är beroende av att det interna samarbetet fungerar väl. Medarbetarna är den främsta resursen och erfarenheterna säger mig att en positiv resultatutveckling sker samtidigt som vi utvecklar en god arbetsmiljö. Det är viktigt att vi känner tillit till och förtroende för varandra. Det är tryggt att bo i Jönköpings län. Tillsammans klarar vi upp fler brott och ökar förtroendet för polisen. Det är ett fint uppdrag vi har och som ökar människors livskvalitet. Låt oss fullgöra det efter bästa förmåga. Håkan Sandahl Länspolismästare Verksamhetsplan

6 1 Rikspolischefens fem mål enligt planeringsförutsättningarna Minska brottsligheten och öka tryggheten Polisens uppdrag från medborgarna är tydligt. Vi ska bidra till att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Människor i Sverige ska känna sig trygga där de bor och vistas. En utvecklad verksamhet ska leda till ett bättre resultat. Vårt uppdrag ska förverkligas genom att vi arbetar mot de fem mål som rikspolischefen angett i sin inriktning. Polisverksamheten ska planeras och ledas på ett systematiskt sätt utifrån Polisens underrättelsemodell (PUM). Beprövade arbetsmetoder ska användas när det är möjligt. Den brottsutredande verksamheten ska bedrivas i enlighet med Polisens nationella utredningskoncept (PNU). Polisen ska bidra till att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Människor ska känna sig trygga. Polisen ska bidra till att människor känner trygghet och mindre oro för brott. Färre brott ska begås. Polisen ska genom planlagt brottsförebyggande arbete bidra till att färre brott begås. Fler brott ska klaras upp. Polisen ska genom sin utredande verksamhet verka för att fler brott klaras upp. Vi ska bli synligare. Polisen ska arbeta enligt metoder som gör oss synligare och mer tillgängliga för allmänheten. Vårt förtroende ska vårdas och stärkas. Polisen ska slå vakt om det höga förtroende allmänheten har för oss och arbeta för att det stärks ytterligare. 6 Verksamhetsplan 2012

7 1.1.1 En enhetlig och rättssäker verksamhet Polisens verksamhet ska utövas på ett rättsäkert sätt. För allmänheten och den enskilde individen är det viktigt att polisens verksamhet i samhället är förutsebar. En förutsättning för att så ska ske är att lagar och andra författningar tillämpas på ett enhetligt sätt i hela landet Polisens värdegrund Polisens värdegrund ska användas för att utveckla verksamheten och är vägledande i allt från övergripande inriktning och prioritering till utvecklingsåtgärder. De åtgärder som vidtas ska bidra till förbättrade resultat och ökat förtroende för Polisen Intern styrning och kontroll Polismyndighetens ledning ansvarar, enligt förordning om intern styrning och kontroll, för att myndigheten fullföljer Polisens uppdrag utifrån uppdragsgivarens krav. Arbetet med intern styrning och kontroll bedrivs fortlöpande. Syftet med ISK-arbetet (intern styrning och kontroll) är att identifiera risker eller hinder som motverkar att målen för verksamheten nås. Det är också viktigt att polisverksamheten bedrivs så enhetligt som möjligt. Inför 2012 har polismyndigheten identifierat några utvecklingsområden där myndighetens organisationsstruktur, ledning och styrning samt strategisk kompetensförsörjning är angelägna områden. Engagerade Vi tar ansvar för vår uppgift och värnar om allas lika värde. Effektiva Vi är fokuserade på resultat, samarbete och ständig utveckling. Tillgängliga Vi är tillgängliga för allmänheten och för varandra Uppföljning - grunden för styrning Verksamheten inom polisen ska bedrivas med hög och jämn kvalitet. I syfte att utveckla och förbättra verksamheten krävs utvecklade former för uppföljning, utvärdering och tillsyn. Uppföljning av verksamheten ska vara ett ständigt närvarande och naturligt inslag i den dagliga verksamheten Medarbetarna vår viktigaste resurs Polisen ska bli mer effektiv och verksamhetsresultatet ska förbättras. En effektiv verksamhet kännetecknas av en god resultatkultur som utvecklas i samspelet mellan medarbetare och chefer på arbetsplatsen. En del i denna utveckling handlar om hur myndigheten använder sina resurser som ska tillgodose både långsiktigheten i verksamheten och som ger möjlighet till snabba och flexibla insatser. Utveckling av arbetsmetoderna ger ytterligare förutsättningar för en ökad effektivitet och förbättrad produktion. I myndighetens ambition att utveckla polisverksamheten och nå förbättrade resultat är medarbetarna den viktigaste resursen. Det är därför angeläget att arbetsmiljöfrågorna ständigt hålls aktuella. Under året ska vårt användande av COPS (Centralt Operativt PlaneringsSystem) utvecklas. Rikspolisstyrelsen följer polismyndigheternas verksamhet och jämför myndigheternas resultat varje månad, tertial samt helår. Inom polismyndigheten följer vi upp resultaten inom skilda verksamheter varje vecka, månadsvis och tertial. För 2012 finns en särskild uppföljningsplan. Verksamhetsplan

8 2 Polismyndigheten i Jönköpings län 2.1 Polisstyrelsens fem inriktningar för 2012 Ungdomars brottslighet ska vara i fokus. Vi ska förebygga så att unga inte hamnar i kriminalitet. Närpolisen är en viktig resurs i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet samt vid utredning av ungdomsärenden. Fler mängdbrott ska utredas. Fokus på bemötande, tillgänglighet och utförande vid möten med medborgarna. Ledarskap och medarbetarskap ska tydliggöras och utvecklas. 8 Verksamhetsplan 2012

9 2.2 Vår roll i samhället Polismyndighetens viktigaste uppdrag är att öka tryggheten för innevånare och besökare i Jönköpings län. Effekten av polismyndighetens arbete ska bland annat kunna mätas och följas upp i den nationella trygghetsundersökningen. Fler brottsoffer, i polisens nationella brottsofferundersökning, ska vara nöjda med polisens arbete. Den brottsutredande processen har varit i centrum för organisationsutvecklingen. Förändringarna förväntas ge ett bättre stöd vid utredning av mängdbrott. Den nya organisationen kommer successivt att införas under första kvartalet under Förändringarna i organisationen kommer utvärderas. 2.4 Utvecklad samverkan för bättre resultat Under våren 2011 har Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen kommit överens om hur samverkan mellan åklagare och polis ska utvecklas. Under 2012 ska myndigheterna i samverkan lägga fast riktlinjer för den lokala brottsbekämpningen; hur den ska organiseras, vilka arbetsmetoder vi ska använda, lagföring med mera. 2.3 Ny organisation Polismyndigheten har omorganiserats under Det övergripande syftet har varit att genom en tydligare styrning och ledning fortsätta utveckla polisens verksamhet för att väsentligt förbättra resultaten. Polismyndigheten i Jönköpings län lägger stor vikt vid att utveckla samverkan med kommunerna, och med andra samhällsaktörer såsom statliga myndigheter i länet. Inte minst mot bakgrund av den allt mer komplicerade brottsligheten har det blivit tydligt att de goda resultaten nås då myndigheter arbetar mot samma mål. Samverkan är också angelägen då det handlar om att förebygga och utreda brott som begås av unga. I samverkan med kommunerna har polismyndigheten tagit fram gemensamma problembilder. Denna samverkan ska utvecklas under Verksamhetsplan

10 2.5 Den lokala problembilden Inför planering av verksamheten 2012 har en begränsad omvärldsbevakning¹ genomförts främst i syfte att klarlägga brottsutvecklingen inom länet med lokala avvikelser Våldsbrott tillgreppsbrott - narkotikabrott Inom våldsbrottsområdet har Jönköpings län det lägsta antalet anmälda brott i landet per invånare. Då det gäller misshandel utomhus har antalet anmälda brott ökat de två senaste åren. Mycket stor andel av dessa brott sker i ett litet geografisk begränsat område i våra tätorter och i krogtäta miljöer. Vi ska ha ett fortsatt fokus på våldsbrott, tillgreppsbrott och narkotikabrott. Antalet anmälda tillgreppsbrott har under den senaste fyra-årsperioden visat på en nedåtgående trend. Tillgrepp genom inbrott har under motsvarande tid minskat med cirka 20 procent. Tranås och Värnamo visar däremot på en ökning. I flera kommuner har antalet bostadsinbrott ökat under Den tydligaste ökningen finns inom Jönköping och Värnamo kommuner. Senaste undersökningen från Folkhälsoinstitutet visar att bruket av narkotika bland befolkningen är långt mer utbrett än för tio år sedan. Andelen missbrukare som inte kommer i kontakt med polis eller sjukvård ökar. Antalet anmälda brott har fördubblats mellan 2007 och Stor del av missbrukarna är i åldern år Unga lagöverträdare I den senaste genomförda självdeklarationsundersökningen bland elever i årskurs nio framgår det att det är relativt vanligt med brottsliga handlingar bland unga. Undersökningen visar dock att cirka 10 procent av ungdomarna står för cirka 70 procent av brottsligheten. Undersökningarna som genomförts under flera år visar ingen antalsmässig ökning av kriminalitet. Antalet unga som finns i kriminalstatistiken är relativt stabil. En förskjutning av antalet misstänkta har de senaste åren skett från bilstölder och inbrott till narkotikabrott och misshandel. ¹ Se Omvärldsbevakning Verksamhetsplan 2012

11 Brottsofferarbetet ska bedrivas strukturerat och professionellt. Vi ska ta tillvara den drabbades rättigheter, behov och intresse. 2.6 Brottsofferarbete Hot och våld mot människor i samhället kan utgöra hinder i det brottsbekämpande arbetet och är därmed ett allvarligt hot mot en effektiv rättskipning. Otillåten påverkan mot politiskt förtroendevalda, anställda inom rättsväsendet eller mot enskilda som medverkar i rättsprocesser är ett hot mot demokratin och rättsäkerheten. Polisens arbete med brottsutsatta och personsäkerhet ska upplevas som tryggt och säkert. Arbetet ska bedrivas strukturerat och professionellt och ta tillvara den drabbades rättigheter, behov och intresse. Polismyndigheten ska, med stöd av RPS, följa upp resultaten från nationella brottsofferundersökningar. Brottsofferarbetet ska ske i nära samverkan med andra aktörer i samhället. Förundersökningsledaren har en viktig roll i att säkerställa att brottsoffer får information till exempel om ekonomisk ersättning, målsägandebiträde och om det egna ärendet. Våra mål Vårt arbete med brottsutsatta och personsäkerhet ska upplevas som tryggt och säkert. Lindra skadeverkningar för de brottsutsatta. Öka möjligheten att lagföra brott. Så når vi målen Information till brottsutsatta personer ska bedrivas enligt RPS handbok. Regelbundet samarbetet med övriga aktörer inom brottsofferområdet. Ha en tidig och kontinuerlig kontakt med personer som har utsatts för allvarligt hot eller våld. I ärenden med särskilda behov genomförs fördjupad analys vid kriminalunderrättelsetjänsten (KUT). Följa upp ärenden där kontaktförbud beslutats. 2.7 Verkställighetsarbete och gränskontroll Polismyndigheten ska arbeta för att effektivisera arbetet kring gränskontroll och verkställighet i utlänningsärenden. En särskild gränspolissektion bildas under Verksamhetsplan

12 3 Kommunikation Att kommunicera Polisens uppdrag Polismyndigheten ska genom god kommunikation förmedla en tydlig, relevant och positiv bild av Polisens uppgift, verksamhet, mål och resultat samt värna om och stärka förtroendet för Polisen. Härigenom skapar vi förståelse för uppdraget, både internt och extern, och vi ökar möjligheterna att nå våra mål. Dialog om verksamhetsutveckling Chefer och medarbetare ska ha regelbunden dialog om verksamheten och hur medarbetarna bidrar till ett bra resultat. I dialogen bidrar alla, oavsett roll och funktion, med sin kompetens för att konkretisera förbättringsåtgärder och utvecklingsmöjligheter i verksamheten. Polisen ska kommunicera en tydlig bild av Polisens uppgift och verksamhet. Vi ska värna om och stärka förtroendet för Polisen. Bilden av Polisen Allmänhetens bild av polisen är avgörande för förtroendet och tryggheten i samhället och det är därför viktigt att vi kommunicerar på rätt sätt. Vår kommunikation måste därför bygga på en välgrundad kunskap om hur människor uppfattar polisen. 12 Verksamhetsplan 2012

13 4 Kompetensförsörjning 4.1 Strategisk kompetensförsörjning Polisens arbetsuppgifter är mångskiftande och ofta svåra. Detta ställer krav på att ha en strategisk kompetensförsörjning vilket innebär att säkerställa att myndigheten inom alla verksamheter har den kompetens som krävs för att verksamhetens mål ska nås. Kompetensförsörjningen utgår ifrån verksamhetens mål, resultatuppfyllelse samt en verksamhetsanalys. 4.3 Kompetensutveckling Polismyndighetens kompetensutveckling ska ha sin utgångspunkt i verksamhetskraven och bidra till att vi når våra mål. I myndighetens strategiska kompetensförsörjning ingår bland annat rekrytering och utbildning av specialister. Det är särskilt viktigt att det rekryteras fler kvinnor till arbetsledande befattningar för att utveckla organisationen och för att förbättra verksamhetsresultatet. 4.2 Chefs- och medarbetarskap Chefer och medarbetare har ett gemensamt ansvar för att vi genomför vårt uppdrag professionellt. Dialogen mellan chefer och medarbetare ska säkerställa att medarbetarnas engagemang och kompetens tas tillvara. Vi ska ha en regelbunden uppföljning av verksamheten och ge återkoppling på våra prestationer. Förväntningarna på chefer och medarbetare förtydligas i Polisens medarbetarpolicy. Utvecklingen mot en ökande och mer komplex brottslighet kommer att kräva tillgång till olika slags specialist och baskompetenser som t.ex. analytiker för brottssamordning, IT - forensiker vid utredning av mängdbrott. En bredd av kompetens är en del av polismyndighetens strategi för att utveckla resultatkulturen samtidigt som mångfalden av kompetens ökar. Polismyndighetens kompetensutveckling ska ha sin utgångspunkt i verksamhetskraven. Verksamhetsplan

14 4.4 Arbetsgivarpolitik Chefer ska stärkas i sin roll som arbetsgivarföreträdare genom att ha en gemensam syn på faktorer som bidrar till att styra och leda samt att utveckla verksamheten. Lönebildningsprocessen, där individuell lönesättning är en del, ska bidra till utveckling av resultatkulturen. Vid förläggning av arbetstider ska vi följa arbetstidsavtalet och beakta RPS riktlinjer. En viktig förutsättning för att utveckla verksamheten och nå våra mål är det systematiska arbetsmiljöarbetet. Varje chef har ansvar för en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Alla medarbetare ansvarar för att bidra till en god arbetsmiljö. Vår målsättning Strategisk plan för kompetensförsörjning ska arbetas fram under Antalet kvinnliga chefer och arbetsledare ska öka. Rekrytering av särskild kompetens. Arbetsgivarpolitiken ska tydliggöras. Sjukfrånvaron ska fortsatt vara låg. All genomförd utbildning ska följas upp och utvärderas. Så når vi målen Aktualisera chefs- och medarbetarpolicyn. Aktiva åtgärder för fortsatt jämställdhet och öka mångfalden inför rekryteringar. Genomföra återkommande löne- och utvecklingssamtal. Tillvarata erfarenheter av internationell tjänstgöring. Arbeta systematiskt med arbetsmiljön, sjukfrånvaron ska fortsatt vara låg. Vi har nolltolerans mot yttranden och beteenden som kan upplevas kränkande. 14 Verksamhetsplan 2012

15 5 Ekonomi Polisen har fått ökade anslag för att bland annat finansiera målet om anställda poliser. Under senare år har det inom Polismyndigheten i Jönköpings län skett en betydande ökning av antalet poliser. Den ekonomiska inriktningen för 2012 är att effektivisera verksamheten, vilket bland annat innebär en medveten hushållning med tilldelade medel. Budgeten för 2012 är ansträngd, men målsättningen är att ekonomin vid årets slut ska vara i balans. Polismyndigheten ska ha en ekonomi i balans. Vår målsättning Bedriva en kostnadseffektiv verksamhet med god hushållning med tilldelade resurser. Återrapporteringen av myndighetens ekonomiska resultat och ställning ska hålla hög kvalitet. Prognoser ska lämnas vid fyra tillfällen. En ekonomi i balans. Så når vi målen En god ekonomisk planering och styrning. Löpande uppföljning samt återrapportera det ekonomiska utfallet på myndighetsnivå och för budgetansvariga chefer. Upprätta prognoser avseende det ekonomiska läget samt återrapportera till Rikspolisstyrelsen. Utbildningsinsatser för budgetansvariga chefer i syfte att ytterligare höja den ekonomiska kompetensnivån. Verksamhetsplan

16 6 Mål och strategier för brottsbekämpning 6.1 Mängdbrott Många människor drabbas av mängdbrottslighet¹, såsom tillgreppsbrott, bedrägeri och skadegörelse, men för få gärningspersoner lagförs. Brotten är ofta integritetskränkande och upprepad utsatthet vanlig. Genom att förbättra våra utredningsmetoder ska fler mängdbrott klaras upp. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot inbrott i bostad². Mängdbrottslighet utgörs typiskt sett av brott med stor påverkan i vardagen för de brottsoffer som drabbas. Brotten begås i stor utsträckning av livsstilskriminella som ofta skapar stor otrygghet i samhället. Denna kategori av kriminella står för en oproportionerlig stor andel av den samlade brottsligheten. Regeringen har gett Rikspolisstyrelsen i uppdrag att vidta åtgärder mot livsstilskriminellas brottslighet. En nationell satsning som på lokal nivå innebär ökade planerade insatser mot mängdbrottsligheten. Under 2010 anmäldes i Jönköpings län cirka brott eller 75 procent av dessa utgörs av mängdbrott. Närmare hälften av mängdbrotten, , är tillgreppsbrott. Vi ska klara upp fler mängdbrott och genomföra insatser mot livsstilskriminella. ¹ Mängdbrott avses sådana brott som ingår i en förundersökning som leds av polismyndigheten. ² Ur Rikspolischefens inriktning. 16 Verksamhetsplan 2012

17 Polismyndighetens förmåga att förebygga och upptäcka brott ska vara densamma oavsett om ett brott har en lokal, regional eller internationell dimension Kriminalunderrättelser Utifrån underlag från de lokala och regionala kriminalunderrättelsetjänsterna ansvarar Rikskriminalpolisen för att ta fram den nationella lägesbilden av grov organiserad brottslighet och organiserad seriebrottslighet i Sverige. Efter att denna är beslutad i polisens nationella strategiska ledningsgrupp utger Rikskriminalpolisen det årliga inriktningsbeslutet för kriminalunderrättelsetjänsten i Sverige. Beslutet anger prioriterade inriktningar och fokusområden för kriminalunderrättelseverksamheten Samverkan mot seriebrottslighet En del av mängdbrottsligheten, särskilt tillgreppsbrott och bedrägeribrott, begås av kriminella grupper från andra länder. Den brottsligheten är ofta av seriekaraktär och omfattar flera länder. En effektiv bekämpning av denna brottslighet förutsätter därför att kriminalunderrättelseverksamhet och brottssamordning rutinmässigt involverar de länder som berörs. Polismyndigheterna ska därför utveckla sin förmåga till operativ samverkan med angränsande polismyndigheter och, då möjligheter ges, med polis i andra länder Internationell verksamhet och möjlighet till samverkan Internationella förhållanden påverkar polisens verksamhet i allt större omfattning. Jönköpings läns strategiska läge i södra Sverige innebär bland annat påverkan genom hårt trafikerade vägar, eller högfrekventerade logistikcentra belägna i flera kommuner. Det ökade trafikflödet innebär även ökad risk för kriminalitet med internationell anknytning. Polismyndighetens förmåga att förebygga, upptäcka och beivra brott ska vara densamma oavsett om ett brott har en lokal, regional eller internationell dimension. Polismyndighetens förmåga till att utreda brott med internationell anknytning ska förbättras Nationella mål Polisen ska arbeta så att färre mängdbrott begås och fler mängdbrott klaras upp, antalet lagförda brottsmisstankar ska öka. Brottsbekämpningen inom målområdet ska vid samtliga polismyndigheter hålla en hög och jämn nivå, skillnaderna mellan polismyndigheterna ska minska. Medelgenomströmningstiden för avslutade ärenden ska minska. Förundersökningsledare vid polismyndigheterna ska ha genomgått den centrala förundersökningsledarutbildningen eller motsvarande utbildning. Verksamhetsplan

18 6.2 Våldet ska minska En grundläggande uppgift för Polisen är att förebygga och beivra brottslighet som riktar sig mot människors liv och hälsa. Vi ska ha en hög närvaro på platser och tider där risken för våldsbrott är stor³. Nationella mål Polisen ska arbeta så att färre våldsbrott begås och fler våldsbrott klaras upp. Produktiviteten ska öka. Brottsbekämpningen inom målområdet ska vid samtliga polismyndigheter hålla en hög och jämn nivå, skillnaderna mellan polismyndigheterna ska minska⁴. Medelgenomströmningstiden för avslutade ärenden ska minska Våld i offentlig miljö Inom Jönköpings län ökade antalet anmälda våldsbrott under Den minskning som skedde under 2010 har återigen vänt upp under Polisen ska i samverkan med andra aktörer bidra till att minska våldsbrottsligheten, med utgångspunkt i lokala problem. Efter analyser om orsakerna ska vi genomföra insatser som grundar sig på erfarenheter. Nationella mål Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande misshandel utomhus ska inte understiga 26 procent till utgången av Myndighetens mål Antalet anmälda brott om våld i offentlig miljö ska inte överstiga Lägst 28.5 procent av inkomna ärenden ska redovisas till åklagare. Så når vi målen Samverkan med externa aktörer mot våld i offentlig miljö. Genomföra planerade brottsförebyggande insatser som enligt erfarenhet har effekt på våldsbrott. Arbetstidens förläggning ska i ökad utsträckning anpassas till kända behov. Beivra ordningsstörningar såsom alkoholförtäring på allmän plats. Direktförverkande av alkohol, försvåra ungdomars användning och langning. Genomföra brottsutredningar i nära anslutning till brotten. Dokumentera, analysera, följa upp och utvärdera utfallet av genomförda insatser. ³ Ur Rikspolischefens inriktning ⁴ Hög = utveckling/förändring i förhållande till tidigare år. Jämn = jämförelse mellan polismyndigheter med liknande förutsättningar. 18 Verksamhetsplan 2012

19 6.2.2 Brott i nära relationer Vi ska fortsätta att utveckla vårt arbete mot brott i nära relationer. Stödet till dem som drabbas ska förbättras och utredningsarbetet utvecklas. Vi ska även klara upp fler brott som gäller grov kvinnofridskränkning samt vålds- och sexualbrott mot kvinnor och barn⁵. I regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer, framhålls det grundläggande att människor ska våga polisanmäla och fullfölja sin anmälan. Antalet anmälda relationsbrott inom Jönköpings län har under 2011 ökat med 17 procent. I en undersökning i Jönköpings län om hedersrelaterat våld eller hot om våld eller förtryck om ungdomars utsatthet, visar den att sådant våld eller hot förekommer frekvent i flertalet av länets kommuner. Nationella mål Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande brott i nära relationer ska inte understiga 25 procent till utgången av ⁵ Ur Rikspolischefens inriktning. Riskanalyser ska upprättas vid samtliga misshandelsbrott som gäller grov misshandel inomhus, mot kvinnor av närstående över 18 år och i anmälda fall av grov fridskränkning. Myndighetens mål Lägst 26.6 procent av inkomna ärenden redovisas till åklagare. Så når vi målen Följa rutiner enligt nationella handboken för brott i nära relationer. Samverka med åklagare, kommunernas socialtjänst, hälso- och sjukvård och organisationer som stödjer de brottsutsatta. Skyndsamt utredningsarbete, särskilt vid utredning av brott mot barn så att tidsfristerna kan hållas. Rutiner för SARA- bedömning (upprepad brottsofferrisk). Rutiner för PATRIARK-bedömning (risk för våld med hedern som motiv). Verksamhetsplan

20 6.2.3 Grova våldsbrott Årligen inträffar cirka 100 fall av dödligt våld i Sverige. Inom Jönköpings län har det under den senaste femårsperioden inträffat 18 fall, vilket motsvarar cirka 3,5 per år. Samtliga fall har klarats upp. Detta betyder att myndighetens arbete med grova våldsbrott bedrivs kompetent och är effektivt och förtroendeingivande vilket bidrar till att förstärka polisens förtroende hos allmänheten. Så når vi målet Myndighetens målsättning är hög uppklaring. Utredningarna ska ha hög kvalitet. Utveckla kompetens och sprida utredningsmetodiken enligt Processtöd vid utredning av grova brott, (PUG) inom myndigheten. Resursplanering och uppföljning ska förbättras. Nationellt mål Handläggningen av grova våldsbrott ska förbättras och utvecklas. Detta ska ske i samråd med Åklagarmyndigheten. 6.3 Tillgreppsbrott Tillgreppsbrotten (exkl. i butik) står för en betydande del av den samlade brottsligheten. Många av tillgreppsbrotten sker genom inbrott. Stölder är integritetskränkande, särskilt då det gäller inbrott i bostad Tillgrepp genom inbrott År 2010 anmäldes inom Jönköpings län ca tillgreppsbrott. 42 procent eller utgjordes av tillgrepp genom inbrott. Nästan 10 procent av dessa handlar om angrepp på och inbrottsstölder i bostäder. Under 2012 ska särskild uppmärksamhet riktas mot inbrott i bostäder. Fler inbrott ska klaras upp. Nationellt mål Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande tillgrepp genom inbrott ska inte understiga 5 procent till utgången av Myndighetens mål Lägst 5.6 procent av inkomna ärenden ska redovisas till åklagare. Så når vi målen Förebygga tillgrepp genom arbete med inriktning mot livsstilskriminella. Förebygga tillgrepp genom att samverka med kommuner, fastighetsägare och andra aktörer, bland annat för att höja skyddsnivån genom ett bättre skalskydd för bostäder, företag och andra lokaler. Förhindra upprepad utsatthet för brott genom uppsökande verksamhet. Genom att effektivt använda kriminalteknikens alla möjligheter. Ha en aktiv förundersökningsledning. Vi ska rikta särskild uppmärksamhet mot inbrott i bostad. Ha en förläggning av arbetstiden som i ökad utsträckning är anpassad till kända behov. 20 Verksamhetsplan 2012

21 6.4 Organiserad brottslighet ska bekämpas Grov organiserad brottslighet drabbar många människor och företagsamhet. Det förekommer också att grova brottslingar försöker störa den rättsliga processen. Vi ska göra det allt svårare att bedriva grov organiserad brottslighet i Sverige. Insatserna ska ske på bred front, och i samverkan med andra myndigheter⁶ Grov organiserad och systemhotande brottslighet Grov organiserad brottslighet är ett allvarligt hot mot samhället, inte minst när den tar sig i uttryck i systemhotande brottslighet. Den organiserade brottsligheten beskrivs bland annat av Tullverket som företagande i brott där vinning och makt är betydande drivkrafter. Vad som definierar organiserad brottslighet är inte i huvudsak själva brottet utan snarare hur brottet begås och av vem. De vanligaste brottsområdena utgörs av utpressning, grova stölder, rån, smuggling av varor och människor samt alla former av narkotikahantering. Vinning av brott Antalet yrkeskriminella grupperingar har ökat under senare år liksom nyrekryteringen till dessa grupperingar. Den tydligaste förändringen är att organiserade grupperingar och nätverk blir allt mer flexibla och har ett bredd arbetsfält. Bland de näringar som ger god avkastning är hantering av narkotika och utpressning. Vinning av brott är således fortsatt ett stort problem. ⁶ Ur Rikspolischefens inriktning. Myndighetens mål Förutsättningarna för att bedriva organiserad och systemhotande brottslighet i Jönköpings län ska försämras. Så når vi målet Arbetet mot den organiserade och systemhotande brottsligheten ska ske enligt nationell och regional handlingsplan. Arbetet med en lokal handlingsplan ska påbörjas och utformas i samverkan med andra myndigheter. Identifiera och lagföra aktörer inom den organiserade brottsligheten. Försvåra och förhindra kriminella organisationers verksamhet. Återta vinster från kriminell verksamhet. Förhindra nyrekrytering av ungdomar till kriminalitet. Verksamhetsplan

22 6.5 Ungdomars brottslighet ska vara i fokus Tidiga och tydliga insatser mot ungdomars brottslighet motverkar allvarlig kriminalitet i framtiden. Vi ska utreda ungdomsbrott snabbare. Även i fall där unga personer är brottsoffer ska hanteras snabbare. Vår arbete med att identifiera ungdomar som riskerar att hamna i en kriminella bana ska utvecklas⁷. Vi ska fortsätta arbetet med att tidigt identifiera ungdomar som riskerar att hamna i en kriminell livsstil Sociala insatsgrupper Under 2011 påbörjas en pilotverksamhet med sociala insatsgrupper på 12 orter i landet⁸. Arbetet i de sociala insatsgrupperna syftar till en bättre samverkan mellan berörda aktörer. Vi ska tidigt identifiera ungdomar som riskerar att hamna i en kriminell livsstil och hjälpa de ungdomar som vill lämna kriminella nätverk Polisen leder fler utredningar RPS och Riksåklagaren har i en gemensam framställan till regeringen lagt förslag på att lagen om bestämmelser om unga lagöverträdare ska förändras med betydelsen att fler ungdomsärende kommer att ledas av polisiär förundersökningsledare. Under 2012 ska vi göra de förberedelser inför då förändringen träder i kraft Unga lagöverträdare I undersökning 2010 bland elever i årskurs nio uppger varannan (50 %) av ungdomarna att de under senaste året begått någon stöldrelaterad handling, där snatteri är vanligt. Lika stor andel uppger att de under samma period berusat sig en eller flera gånger. Cirka tio procent uppger att de använt eller sålt narkotika. 15 procent har gjort sig skyldig till våld mot person. I motsvarande undersökning genomförd inom Jönköpings kommun bland ungdomar på högstadiet och på gymnasiet, angående deras droganvändning, framkommer det att det blivit vanligare att ungdomar blir erbjudna eller får köpa narkotika. Den ungdomssatsning som inleddes 2009⁹ i syfte att förbättra både det brottsförebyggande arbetet och det utredande ungdomsarbetet ska utvecklas ⁷ Ur Rikspolischefens inriktning. ⁸ Uppdrag att inrätta sociala insatsgrupper med mera, Dnr: Ju2011/1906/KRIM. ⁹ Dnr: PoA /09. 50procent av alla niondeklassare uppger att de begått någon stöldrelaterad handling under de senaste 12 månaderna. Nationellt mål Polisen ska utveckla sin förmåga att identifiera ungdomar som riskerar att hamna i en vanekriminell livsstil. Kriminella beteenden ska avbrytas och nyrekrytering till kriminella nätverk ska förhindras. Vi ska tillämpa utredningsrutiner som bidrar till snabb hantering av ungdomsärenden. Så når vi målen Det planlagda arbetet riktat till ungdomar ska under första tertialet 2012 utformas i en handlingsplan. Arbetet ska genomföras i samverkan med kommuner. Genom att identifiera ungdomar och deras riskbeteenden ska vi förebygga ungdomars brottslighet. Närpolisens kännedom om lokala problembilder ska fortsätta att utvecklas. Närpolisen är en viktig utredningsresurs i ungdomsärenden. De lagstadgade tidsfristerna ska hållas. 22 Verksamhetsplan 2012

23 Antalet skadade och dödade i trafiken ska minska. 6.6 Trafiken ska bli säkrare Vårt arbete för en säkrare trafik har utvecklats de senaste åren och vi ska fortsätt att bidra till att antalet skadade och dödade i trafiken minskar. Alla poliser i yttre tjänst deltar i trafiksäkerhetsarbetet. För att öka trafiksäkerheten ska kontroller genomföras på rätt plats, vid rätt tid och med rätt resurs. Alkoholutandningsprov ska normalt tas vid alla möten med förare¹⁰. Polisens trafiksäkerhetsarbete syftar till att minska antalet dödade och skadade i trafiken. Detta ska ske genom att öka efterlevnaden av trafikreglerna, vilket också leder till ökad trygghet i samhället. En viktig faktor för Polisens trafiksäkerhetsarbete är det nya etappmålet¹¹ och målstyrning av trafiksäkerheten som ersätter den nuvarande visionen. Nationellt mål Antalet skadade och dödade i trafiken ska minska. Så når vi målet Alla poliser i yttre tjänst ska arbeta enligt trafiksäkerhetsstrategin. ¹⁰ Ur Rikspolischefens inriktning. ¹¹ Det nya etappmål innebär bland annat högst 220 döda i trafiken år 2020, vilket innebär en halvering på 12 år. Bedriva trafiksäkerhetsarbetet med stöd av Polisens underrättelsemodell (PUM). Prioritera och kontrollera hastighet, nykterhet och användning av skyddsanordning. Medelhastigheten på vägsträckor ska sänkas, i samverkan med NTF. Genomföra planerade insatser på de hårt trafikerade vägarna i länet. E4-gruppens arbetsmetod ska fortsätta att utvecklas. Fortsätta de beteendeförebyggande åtgärder riktade till cyklister, då dessa tillhör den största gruppen svårt skadade i trafiken. Övervakning av efterlevnad av stopplikt och trafiksignaler. Inom den operativa avdelningen sätta mål för antal ordningsbot och antal rapporter för drograttfylleri och olovlig körning. Minst av yrkesförares arbetsdagar/pass ska kontrolleras. Minst 280 kontroller med tillsyn av farligt gods. Minst alkoholutandningsprov. Verksamhetsplan

24 6.7 Narkotikan ska bekämpas Bruket av narkotika orsakar mänskligt lidande och är en drivkraft för annan brottslighet. Polisen ska under de kommande åren minska tillgången på och användningen av narkotika genom en ökad inriktning på överlåtelsebrott. Vårt samarbete med andra aktörer ska utvecklas både nationellt och internationellt¹². Det övergripande målet i regeringens samlade strategi för alkohol-, narkotika, dopnings- och tobakspolitiken är bland annat ett samhälle fritt från narkotika¹³ Narkotikabrott Narkotikamissbruk leder många gånger även till annan brottslighet och en kriminell livsstil. Det är särskilt viktigt att vidta åtgärder i syfte att motverka ungdomars missbruk. I de undersökningar som genomförs årligen på högstadieskolor framgår att droger är lättillgängliga, särskilt hasch eller marijuana. Bland elever på gymnasienivå uppger var tredje att de blivit bjudna på eller erbjudits att få köpa narkotika. Inom Jönköpings kommun uppger mellan ungdomar att de använt narkotika, vanligen hasch eller marijuana. Handeln med narkotika utgör också en viktig inkomstkälla för den grova organiserade brottsligheten, vilket har betydelse för satsningen mot narkotikabrott. Vid undersökning inom Jönköpings kommun 2010 uppger 700 elever att de använt narkotika, vanligen hasch eller marijuana. Nationellt mål Polisen ska arbeta så att tillgången på och användningen av narkotika i samhället minskar genom att ha ett ökat fokus mot överlåtelsebrott. Så når vi målen Planera och arbeta långsiktigt mot unga som använder narkotika för att motverka framtida missbruk och en kriminell livsstil. Bekämpa den grova narkotikabrottsligheten och de individer som på ett organiserat sätt livnär sig på att hantera och överlåta narkotika. ¹² Ur Rikspolischefens inriktning. ¹³ Prop. 2010/11:47 En samlad strategi för alkohol-, narkotika, dopnings- och tobakspolitiken. Rapportera vanemissbrukare och så kallade helgbrukare som använder narkotika för eget bruk. Arbetet ska bedrivs i linjeverksamheten och av särskild resurs med utpekat ansvar. Upptäcka minst narkotikabrott, varav lägst fyra procent ska vara överlåtelsebrott. Av samtliga narkotikabrott ska lägst 68 procent av inkomna ärenden redovisas till åklagare. Av överlåtelsebrott ska lägst 50 procent av inkomna redovisas till åklagare. 24 Verksamhetsplan 2012

25 7 Service Polisens serviceverksamhet är central i kontakten med allmänheten och i många fall den enda kontakt som en enskild person har med polisen. Uppfattningen om hur väl polisen fungerar påverkas i hög grad av hur allmänheten upplever polisens tillgänglighet, bemötande och hur polisen utför sina arbetsuppgifter. Detta gäller till exempel vid kontakter med telefonväxel, ansökan om nytt pass eller att göra en polisanmälan. Den stora mängden serviceärenden ger också stor påverkan på den totala effektiviteten, vilket gör att potentialen för ökad verksamhetsnytta och en bättre användning av våra resurser. Förväntningarna på polisens service är höga. Antalet besökande i myndighetens receptioner har 2011 fortsatt att öka. Antalet ansökningar av resehandlingar vid Polismyndigheten i Jönköpings län har 2011 ökat med 30 procent. Nationellt mål Antalet servicemottagare som är nöjda med polisens service det vill säga tillgänglighet, bemötande och utförande ska öka. Minst 85 procent ska vara nöjda eller mycket nöjda. Så når vi målen Utveckla vår förmåga att ge service och vara tillgängliga i de kanaler som står till buds, reception, telefon, e-tjänster med mera. Utvecklingen av serviceverksamheten ska ske anpassat till allmänhetens behov och efterfrågan. Bemötandet ska skapa förtroende och servicen ska utföras enhetligt, effektivt och rättsäkert. Ta emot och hantera brottsinformation professionellt för bästa resultat i efterföljande processer enligt Polisens underrättelsemodell (PUM) och Polisens utredningskoncept (PNU). Vi ska ge bra service och vara tillgängliga för medborgarna. Verksamhetsplan

26 Bilaga 1 Polisstyrelsed länspolismästare stab Operativ planeringssektion operativ avdelning stab kut-sektion KUT-seKTion avdelning för verksamhetsstöd Polisenhet höglandet Polisenhet JönköPing Polisenhet värnamo länspolisenhet kommunikationsenhet HR-enHet controllerenhet rättsenhet brottsförebyggande sektion brottsförebyggande sektion brottsförebyggande sektion länskriminalsektion servicesektion tillståndssektion akutsektion akutsektion AKUT-oCh UtredningssektiOn länsspaningssektion UtredningssektiOn UtredningssektiOn PKC-seKTion lkc-sektion trafiksektion HUndsektiOn gränspolissektion Polismyndigheten i JönköPings län OrganisatiOnsöversikt 2012 granskad i december Verksamhetsplan 2012

27 Bilaga 2 Preliminär budgetfördelning för budgetåret Polismyndigheten har för 2012 erhållit anslag om 477,1 mkr. I budget för 2012 tillkommer avgiftsintäkter som får disponeras vilka beräknas uppgå till omkring 22,8 mkr. Utfallet för 2011 visar ett underskott om cirka 1 mkr. Budgetramen för 2012 exklusive anslagskredit uppgår till 500 mkr. Medel att nyttja, inklusive kredit uppgår till 507 mkr. Förslag till fördelning av tillgängliga medel inkl. kredit fördelas på polismyndighetens gemensamma verksamhet, länsgemensam verksamhet samt på polisenheterna Höglandet, Jönköping och Värnamo. Kostnader för myndighetsgemensam verksamhet omfattar länspolismästare med stab samt verksamheten inom avdelningen för verksamhetsstöd, controllerenhet, HR-enhet, rättsenhet samt kommunikationsenhet. Kostnader för länsgemensam operativ verksamhet omfattar verksamheten inom länskriminalsektion, länsspaningssektion, länskommunikationscentral, trafiksektion, hundsektion, gräns-polissektion, KUT-sektion, operativ planeringssektion samt Polisens kontaktcenter. Fördelning av tillgängliga medel Verksamhet 2012 Andel 2011 Andel Myndighetsgemensam verksamhet % % Länsgemensam verksamhet % % Polisenhet Höglandet % % Polisenhet Jönköping ,5 % % Polisenhet Värnamo ,5 % % Totalt % % Personalkostnader 78 % Lokalkostnader 8 % Övrig drift 11 % Räntor och amorteringar 3 % Verksamhetsplan

28 Postadress: Box 618, Jönköping Besöksadress: Vallgatan 3-5 Tfn: Fax: E-post: