1. Ett system av symboler som bidrar till

Relevanta dokument
Att studera religion. - Religion: En konstruktion? - Avgränsat och integrerat

Del 2 Processkonsultation Edgar Schein

Introduktion till religionssociologin. Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner

Kulturantropologi A1 Föreläsning 3. Den sociala människan 1.

Drivkrafter hinder mervärde

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson

Peter Berger. The Sacred Canopy

Vattenråd en möjlighet till deltagande

Möten med akademins värld. Staffan Andersson Uppsala universitet

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

FPRA21:3 Moralfilosofins klassiker Föreläsning 2

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling

Kursplan. Religionsvetenskap

Interkulturell vård och omsorg. Öncel Naldemirci

RUP är en omfattande process, ett processramverk. RUP bör införas stegvis. RUP måste anpassas. till organisationen till projektet

Från extern till intern på tre dagar Erfarenheter från externa lärares pedagogiska kompetensutveckling

Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga?

Feedback. Ge och bra på ett bra sätt

Vad får oss att ändra beteende?

vilja dygd & last det kategoriska imperativet sympati kärlek välvilja generalisering universalisering förnuft & känsla frihet princip maxim

The Costly Pursuit of Self Esteem

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Dygd och last är de primära moralbegreppen i Humes etik.!

Tjänster, design och innovation. Tjänstedesign, vad är det

Stad + Data = Makt. Kart/GIS-dag SamGIS Skåne 6 december 2017

Idrott, genus & jämställdhet

FORSBERGS SKOLA DISTANSKURS BREV 2

Nya och gamla svenskar: med jämlik vård och omsorg som mål

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Vad är Anonyma Narkomaners program?

Lars Gårdfeldt - Hatar Gud bögar?

Religionsdidaktik med inriktning mot konfirmationsarbete, 2a

Att vara en god mor fordrar kunskaper. Om legitimering av expertväglett föräldraskap under 1940-talet

BIP Allt är möjligt!

Manifesto for a feminist definition of SRHR

Teorin om Hegemonisk Maskulinitet. Vad är maskulinitet? Fyra strategier att definiera maskulinitet

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Skill-mix innovation in the Netherlands. dr. Marieke Kroezen Erasmus University Medical Centre, the Netherlands

State Examinations Commission

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Studentsynpunkter? Vad menas med IT i organisationer. Moderna affärsstrategier. Beskriva organisationer ur olika perspektiv.

Lösningsfokuserad samtalsmetodik.

Från till. Relationen Hume/Kant. Hume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Bedömningsfrågor. Abrahamitiska religioner

Bilaga 1. Artikelmatris

Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser.

Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte.

Etik och bemötande. - ett låg-affektivt perspektiv. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Writing with context. Att skriva med sammanhang

Män, maskulinitet och våld

Making Projects Critical PMI Research Achievement Award Johann Packendorff KTH/ITM/INDEK/Organisation och ledning

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Översikt. Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik

Kollektivt Lärande. Martin Sande PreEra. PreEra I Kollektivt Lärande I

Chris von Borgstede

Formell Värdeteori. Andrés G. Garcia. Mailadress: Besöksadress: LUX, våning 5: B532

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning II Martin J onsson

Andlig vård Andliga behov bland buddhistiska cancerpatienter. Buddhism. Buddhism i Thailand

Kulturella skillnader

PERSONLIGA VÄRDEN Sorteringskort VIKTIGT FÖR MIG. PERSONAL VALUES Card Sort MYCKET VIKTIGT FÖR INTE VIKTIGT FÖR MIG IMPORTANT TO ME NOT FÖRSIKTIGHET

Attainment Descriptors for all L1 at P5 - Swedish

ruralt fysiska strukturer ekologiska samband hydrologi vyer landskaps känsla produktion konventionen gestaltning värdefullt flöden nutid utveckling

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Religion Livsfrågor och etik

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner

Vässa kraven och förbättra samarbetet med hjälp av Behaviour Driven Development Anna Fallqvist Eriksson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Genusstudier i Sverige

Att fastställa krav. Annakarin Nyberg

Informationsbeteende och förmedling av arkivinformation

Hur leder vi transformationer?

FOKUSOMRÅDE. Möten över kulturgränser utmaningar och möjligheter En utbildning med Religionsvetarna. 30 januari 2018

Tomas Kroksmark Professor & legitimerad lärare Jönköping University

Drivkrafter bakom spel och spelberoende flykt, spänning och förhoppningar

Prata med bordsgrannarna

Social Marknadsföring genom Evenemang

KAPITEL12 LEDARSKAP. Jacobsen & Thorsvik

Hume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer

Kreativitet. (i en digital era) Henning Pettersson

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet

Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll

V i s u a l i z a t i o n! a n d S e m i o t i c s!! WORKSHOP 1-2! Josef Wideström! Centrum för kunskapsbildning och kommunikation

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel

Generic Learning Outcomes att göra skillnad genom kulturarv. Anna Hansen, NCK

Jag fastnad för en mening i Daniel Van der Veldens essä We no longer have. any desire for design that is driven by need (Van der Velden, 2006) Vad

Human resource. Människan och organisationer

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan

HUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem "motivationsargumentet" respektive "representationsargumentet.

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik

Elevmaterial Livets steg om riter

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Directorate of Education Govt. of NCT of Delhi. Support Material Political Science Class-XI(Urdu Medium)

Nyheter om Pakistan och andra länder

Kommunikation av sjukdom

Transkript:

RELIGION ÄR 1. Ett system av symboler som bidrar till 2. att etablera starka (powerful), genomgripande (pervasive) och bestående (long-lasting) stämningar (moods) och motivationer hos människor genom att 3. formulera föreställningar som har med verklighetsuppbyggnad (conceptions of a general order of existence) att göra, och 4. genom att ikläda dessa föreställningar en sådan aura av fakticitet att 5. de nämnda stämningarna och motivationerna framstår som utomordentligt realistiska. (Gilhus & Mikaelsson s. 44) 1

1. ETT SYSTEM AV SYMBOLER any object, act, event, quality, or relation which serves as a vehicle for a conception the conception is the symbol s meaning (Geertz 1993:91) concrete embodiments of ideas, attitudes, judgments, longings, or beliefs. Cultural patterns (= en uppsättning symboler) utgör en model of och model for verkligheten: o Världen som den är och o världen som den borde vara. Symbols give meaning = objective conceptual form to social and psychological reality both o by shaping themselves to it and o by shaping it to themselves. 2

2. etablera starka, genomgripande och bestående stämningar (moods) och motivationer hos människor Symboler utformar verklighet genom att framkalla: a certain distinctive set of dispositions (tendencies, capacities, propensities, skills, habits, liabilities, pronenesses) which lend a chronic character to the flow of his activity and the quality of his experience. (s. 95) 3

A MOTIVATION: A persisting tendency, a chronic inclination to perform certain sorts of acts and experience certain sorts of feeling in certain sorts of situations. Motives are not acts (=intentional behaviour) nor feelings, but liabilities to perform particular classes of act or have particular classes of feeling. A MOOD: - sinnestämning, känslor som väcks av symboler, ritualer osv. 4

3. formulera föreställningar som har med verklighetsuppbyggnad (conceptions of a general order of existence) att göra Religion erbjuder ultimata förklaringar till världens beskaffenhet och sakernas tillstånd skapar ordning i tillvaron. Ger mening för mänsklig tillvaro. Ger förklaringar till lidande, det onda, orättvisor: o särskilt när det som är står i konflikt med det som borde vara. 5

4. genom att ikläda dessa föreställningar en sådan aura av fakticitet att 5. de nämnda stämningarna och motivationerna framstår som utomordentligt realistiska. 6

Carol P. Christ: Why women need the goddess: phenomenological, psychological, and political reflections (Ur: Womenspirit Rising: A Feminist Reader in Religion, 1979). Religious symbols give meaning to existence by providing a model of the world as it is and a model for the world as it ought to be. Motivation: - a persisting tendency, a chronic inclination to perform certain sorts of acts and experience certain sorts of feeling in certain kinds of situations Mood: - Psykologisk attityd: förundran (awe), tillit, respekt osv. 7

Christs tolkning: Symboler har psykologiska och politiska effekter. Skapar attityder och känslor som främjar accepterandet av den sociala och politiska ordningen. Mood Motivation Mythos (Symbol system) Ethos (Politisk verklighet) 8

DYRKAN AV MANLIG GUD 1. skapar stämningar att manlig makt är positiv kvinnlig negativ, icke-legitim. + 2. motivationer som håller kvinnan i psykologiskt beroendetillstånd i förhållande till män och manlig auktoritet. 3. legitimerar manlig politisk och social auktoritet i samhället - Gud bekräftar inte kvinnors könsidentitet. 9

Gudinnedyrkan: 1. Skapar stämningar att det kvinnliga och kvinnlig makt är positiv + 2. Skapar motivationer som bejakar kvinnlig makt/kraft, vilja och oberoende av män. bekräftar den kvinnliga maktens legitimitet och positiva sida. 10

Kritik av Christ: 1. Carol W. Bynum (I: Gender and Religion, 1986): Symbolen som model of/model for av verkligheten problematisk: för tät koppling mellan symbolen och den sociala verkligheten - Felaktiga tolkningar att genusrelaterade symboler förstärker kvinnors/mäns upplevelser/- erfarenheter som män/kvinnor. lämnar inte utrymme för förändring. 11

2. Tracy Pinchman ( Is the Hindu goddess tradition a good resource for Western Feminism. Ur: Is the Goddess a Feminist? The Politics of South Asian Goddesses. Oxford University Press: New Delhi. 2002): 12

Victor Turners symbolteori Symboler: 1. Kondenserar mening - Polysemi eller mångtydighet (multivocality). 2. För samman skilda referenter: - Knyter samman olika typer av handlingar och företeelser: Mjölkträdet: kvinnobröst, moderskap, en ung kvinna som ska initieras, matrilinjärt släktskap, lärdom och ndembusamhället. 13

Polariserar mening: Ideologisk pol (normativ) - Samhällets moraliska och sociala ordning: - En generationskedja av mor-dotter-band > Alla initierade under samma träd. - matrilinjär princip. - ndembusamhällets enhet och kontinuitet. Sensorisk pol (orectic) - Fysiologiska fakta, processer: - Modersmjölk, kvinnobröst. 14

RITUAL Leach: kulturellt definierade handlingsmönster. Victor M. Turner: o Föreskrivet formellt beteende o för tillfällen som inte handlar om tekniska rutiner, och som o refererar till föreställningar om (belief in) mystiska (eller ickeempiriska) väsen eller makter (1981: 19). Vanligt förekommande kriterier för ritualer (Grimes): o formella o stiliserade o föreskrivna o symboliska o icke-tekniska o upprepade o traditionella osv. 15

Ritualtypologi (Cathrine Bell: Ritual. Perspectives and Dimensions, 1997): 1. Övergångsritualer 2. Kalendariska ritualer 3. Utväxlingsritualer ( rites of exchange ) och kommunionsritualer 4. Krisritualer ( rites of affliction ) (Obs! Ej skyddsritualer som det står i boken!) 5. Fest-, faste- och karnevalritualer 6. Politiska ritualer 16

Övergångsriternas struktur: A. van Gennep: The Rites of Passage (1965, orig. 1908). 3-stegsschemat: van Gennep Gennep/Turner Séparation Preliminal fas Avskiljandefas Marge (limen) Liminalfas Tröskelfasen Agrégation Postliminal fas Integrationsfasen 1. Rites of separation 2. Rites of transition 3. Rites of incorporation 17