Periodbokslut och årsprognos per 30 april 2015 för utbildningsnämnden UN-2015/6

Ordförandeförslag Diarienummer 2015-05-27 UN-2015/6 Utbildningsnämnden Periodbokslut och årsprognos per 30 april 2015 för utbildningsnämnden UN-2015/6 Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att godkänna periodbokslut och årsprognos per den 30 april 2015 för utbildningsnämnden, att anmäla periodbokslut och årsprognos till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige samt att uppdra åt förvaltningen att ta fram en handlingsplan för att nå budget i balans. Björn-Owe Björk ordförande

Periodbokslut och årsprognos per 2015-04-30 för utbildningsnämnden UN-2015/6 1. Bakgrund/inledning 1.1 Övergripande beskrivning av nämndens ansvar Utbildningsnämnden ansvarar för förskola, grundskola, särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola samt vuxenutbildning, SFI (svenska för invandrare), ungdomsverksamhet och kulturskola. 1.2 Verksamhetsförutsättningar Inför 2015 har medel tillskjutits utbildningsnämnden för att inleda en minskning av barngruppernas storlek samt medel för täckning av tillkommande lokalkostnader. Nämnden har även erhållit justeringar vad gäller barn och elevantal. Kulturskolan har tilldelats ökade medel för att utveckla verksamheten men också öka antalet deltagande elever. Ungdomsverksamheten har en ökad budget för 2015 för att starta upp verksamget i Alsike. 1.3 Väsentliga händelser Under perioden har Arbetsmiljöverket genomfört en arbetsmiljöinspektion och Skolinspektionen har påbörjat en granskning av utbildningsnämndens verksamhet. Skolinspektionens granskning är en del i det ordinarie granskningsarbete som skolinspektionen gör och följer en av inspektionen upprättad plan över när landets kommuner granskas. Under året har kommunens alla rektorer, förskolechefer och IT-piloter deltagit i en IKTutbildning (Information/Kommunikation/Teknik) på Uppsala universitet tillsammans med representanter från förvaltningsledningen och IT-avdelningen. Utbildningen har genomförts som en uppdragsutbildning för Knivsta kommuns räkning och alla har examinerats för 7,5 universitetspoäng. Under våren har Knivsta kommun deltagit i skolverkets satsning för nyanlända som utförts av rektorsutbildningen i Uppsala. Ett antal rekryteringar har skett inom förskolan och elevhälsan. Två nya förskolechefer har rekryterats inför hösten 2015, Agatha Viltelund, som från och med augusti 2015 blir förskolechef för förskolorna Verktygslåda och Spillkråkan. Vid samma tidpunkt tillträder Emy Siljemalm som ny förskolechef för förskolorna Skutan, Västra Ängby och Citronen. Ny förskolechef för förskolan Diamanten och Gredelby förskola blir från och med augusti 2015 Annica Nilsson, som förnärvarande är förskolechef för förskolorna Tärnan och Tallbacken. För dessa förskolor kommer, från och med augusti 2015, Catharina Sundin att vara förskolechef. Elevhälsan har från och med den 1 april utökats med en kuratorstjänst som ett resultat av skolornas behov av förebyggande och främjande arbete. 1

I januari 2015 öppnades den nya förskolan Diamanten. Lokalerna har utifrån rådande förutsättningar anpassats för en modern pedagogik. I Diamantens matsal serveras mat tillagad i tillagningsköket utifrån ett ekologiskt och hälsofrämjande perspektiv. Ungdomsverksamheten har under våren startat upp i Alsike och också lagt ner mycket arbete på rekrytering för att klara det utökade uppdraget. Kulturskolan arbetar med att byta elevhanterings- och faktureringssystem. Verksamheten har fått en intressegrupp bland föräldrar som planerar att starta en föräldraförening som ska arbeta för att berika elevernas möjligheter till förkovring. 1.4 Framtiden Utvecklingsinsatserna framåt kommer att ta sitt avstamp i Skolinspektionens rapport. Här utöver finns några ytterligare redan identifierade utvecklingsområden: Elevhälsan Elevhälsan har under våren genomfört en uppföljning av elevhälsoarbetet i Knivsta kommun och svaren kommer att ligga till grund för nästa läsårs utveckling av elevhälsoarbetet. En del i att skapa förutsättningar för utvecklingsarbett är att, mot bakgrund av det ökande elevantalet, utöka verksamhet med ytterligare en skolskötersketjänst. Nyanlända En nulägesraport visar en del utvecklingsområden som behöver komma igång vid skolstart. Ett steg här i är att de två skolor som i dagsläget tar emot flest nyanlända elever, Segerstaskolan och Thunmanskolan, numera har samma kurator som från och med hösten har ett uppdrag att bidra till integrering och inkludering för de nyanlända eleverna. Måluppfyllelse till 100 % En utmaning är att alla elever ska uppnå gymnasiebehörighet. Ett antal elever, 10 % per år, ställer stora krav på undervisningens kvalité för att detta skall lyckas. För att hitta evidensbaserade metoder för effektiva arbetssätt har ett samarbete med Uppsala universitet inletts. En modell med forskarcirkel vilket innebär att rektorer möter aktiva forskare under en längre tid med fokus på att hitta effektiva metoder för inlärning och parallellt pröva dessa i arbetet med eleverna, planeras att starta under 2015/16. Statsbidrag Det finns flera olika statsbidrag som berör utbildningsområdet som kommer att sökas. Bland annat satsningen på lågstadiet - Lågstadielyftet - som ska bidra till att öka antalet anställda och minskade klasser. Vidare finns statsbidrag för minskade barngrupper i förskolan, statsbidrag för läxhjälp, sommar-och lovskola, elevhälsa, omsorg på kvällar, nätter och helger. Framtidens gymnasium i Knivsta En gymnasieutredning om en framtida gymnasieskola i Knivsta kommun har påbörjats. Lokaler Kulturskolan behov av verksamhetsanpassade lokaler är idag stort och kommer att med ökade elevkullar bli ändå mer akut. 2

2. Nämndens resultaträkning 2.1 Resultatuppställning (summering på nämndnivå) Kommunbidrag, övriga intäkter, kostnader, resultat och årsprognos Budget Utbildningsnämnd KF-budget Nämnd-BG Utfall Årsprognos 2015 2015 perioden nämnd Kommunbidrag 525 120 525 120 171 401 519 046 Intäkter 10 608 24 474 9 679 26 650 Kostnader 535 728 549 594 187 006 549 645 Resultat 0 0-5 926-3 949 2.2 Ekonomisk analys (sammanfattande för nämnden) Utbildningsnämnden visar en negativ årsprognos 2015. Underskott återfinns inom grundskola, gymnasieskola intern, vuxenutbildning samt svenska för invandrare. Förskolan visar en positiv årsprognos och ungdomsverksamhet och kulturskola visar budget i balans. Obligatorisk särskola, gymnasieskola extern och gymnasiesärskola uppvisar 0-resultat i årsprognosen då verksamheterna regleras mot faktiskt utfall. Årsprognosen för förskolan visar ett överskott främst med anledning av en lägre andel små barn (1-3-åringar) än budgeterat samt en fortsatt hög andel 15-timmarsbarn. Frigörande av centrala medel inom förskolan innebär att förskolan delvis täcker andra verksamheters underskott, i stället för att medel förs ut till förskoleenheterna. Åtta av tretton förskoleenheter visar ett underskott. Inom grundskolan prognostiserar tre av åtta grundskoleenheter stora underskott om totalt 3,1 mkr, det vill säga verksamheterna har av olika skäl svårt att gå runt på nuvarande elevpeng. Orsaker till enheternas underskott inom förskola och skola är bl a hög konkurrens kring lärare och förkollärare med höga ingångslöner till följd samt ökade sjukskrivningar. I årets lönerörelse har en särskild satsning gjorts på förskollärare och lärare. Personaltätheten i förskola och skola är lägre än i riket. Orsakerna till Sjögrenska gymnasiets underskott är främst färre elever samt lägre statsbidrag än budgeterat. Söktrycket har varit lägre än förväntat, vilket har stor påverkan på skolans ekonomi. En beviljad ansökan om ESF-medel kan hjälpa upp resultatet. Vuxenutbildningen uppvisar underskott med anledning av uteblivna statsbidrag samt ett högt beviljande av kurser under hösten 2014. Kurserna som löper vidare under 2015 medför stora kostnader då de som beviljats en utbildning har rätt att fullfölja sina studier. Underskottet inom SFI till följd av ett ökat tryck på verksamheten kvarstår. Från augusti 2015 höjs arbetsgivaravgiften för ungdomar under 26 år, vilket medför en kostnadsökning för verksamheterna. I grundskolans budget ligger en stor engångskostnad avseende införande av nytt administrativt system för förskola och grundskola. Volymerna fortsätter att öka inom de flesta av nämndens verksamheter, inom förskola, skola och internt gymnasium är de dock färre än budgeterat vilket betyder att nämnden återför medel till finansförvaltningen, totalt strax över 6,9 mkr. Inom grundskolan sker den 3

största elevantalsökningen och en ny skola Högåsskolan öppnar till hösten 2015 samtidigt som Alsike skola utökas med paviljonger. En ny förskola Diamantens förskola öppnades i januari 2015. För Sjögrenska gymnasiet förväntas dock antal inskrivna elever bosatta i Knivsta kommun minska jämfört med föregående år. 15 april 2015 uppgår de endast till 28 st. Dock beräknas det totala antalet på enheten öka jämfört med föregående år pga inskrivna elever från andra kommuner. Antalet gymnasieelever totalt i kommunen ökar kommande år pga större årskullar. Utfallet av satsningen om 2 mkr för att minska barngruppernas storlek kommer att avläsas i oktober 2015. Gymnasieutredning utförs enligt plan (tillskott 200 tkr). Tillskottet till ungdomsverksamhet i Alsike 2015 om 1000 tkr har främst använts till utökning av personal. Tillskottet om 250 tkr till Kulturskolan 2015 har använts till att fortsätta arbetet med gruppundervisning i piano samt även ukulelegrupper för barn som står i den långa gitarrkön. Ett samarbete med Långhundra skola har startat. Musikundervisning och en danskurs har påbörjats på skolan under årets första del. Det negativa utfallet för årets första fyra månader förklaras främst av en uppbyggd semesterlöneskuld under de första fyra månaderna som redovisningstekniskt redovisas som en kostnad. Semesterlöneskulden minskar efter sommarsemestrarna. Dessutom uppvisar vissa enheter underskott redan under årets första månader. Diamantens förskola har ännu inte beviljats investeringsmedel avseende inventarier till ny enhet från KS ofördelade investeringsmedel och visar därmed ett stort underskott i utfallet. Lokalhyror visar ett överskott pga av tillkommande hyror för grundskolan först till hösten, samtidigt som kommunbidraget fördelas jämnt under året. Ett centralt överskott finns även inom grundskolan pga av ett lägre elevantal på våren än hösten samtidigt som kommunbidraget fördelas jämnt under året. 4

3. Uppföljning av Kommunfullmäktiges övergripande mål och uppdrag gällande nämndens verksamhet Antalet barn i förskolans barngrupper ska minska med 0,5 barn under 2015 med en planering för fortsatt minskning under kommande år. Åldrarna 1-3 ska prioriteras Indikator: Antalet barn per avdelning enligt SCB:s statistik. SCB:s statistik kommer en gång per år, i oktober, då utfallet kan avläsas. Kommunens skolor ska vara bland de bästa gällande resultatet Indikator: Kommunen ska rankas bland de 10 bästa i öppna jämförelser skola. Öppna jämförelser - Grundskola 2015 är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) nionde jämförelse av resultat- och resursindikatorer på kommunnivå. Uppgifterna i rapporten gäller för läsåret 2013/14. Rapporten visar på att Knivsta kommun nu hamnar på en 60:e plats i jämförelse med föregående års 14:e placering. Inkluderas den fristående verksamheten inom ramen för helheten intar nu Knivsta kommun en 65:e plats i jämförelse med det föregående läsåret. SKL har i och med årets Öppna jämförelser förändrat viktningen mellan de olika parametrar som resultatet bygger på. Kommunens socioekonomiska förutsättning påverkar resultatet i en högre grad än tidigare. I och med detta är det inte tillfullo jämförbart med tidigare år och Knivsta rankas nu lägre beroende på få elever som är nyanlända och en hög utbildningsnivå bland kommuninvånarna. De ca tio procent elever som ännu inte når fullständigt godkända betyg i årskurs nio kvarstår. Elevernas trivsel i skolan ska förbättras och mobbning ska inte förekomma Indikator: Antalet inrapporterade kränkningar. Det finns en ökad uppmärksamhet på arbete mot kränkningar och mobbning i skolorna och antalet inrapporterade kränkningar har ökat. Antagandet är att det inte handlar om att mängden kränkningar och mobbning ökat utan att anmälningar av sådana sker i större omfattning än som tidigare skett. Enkäten Liv & Hälsa Ung genomfördes under vecka 10 och 12 2015 och något resultat härav här ännu inte kommit. Antal elever som fullföljt sin gymnasieutbildning inom fyra år ska öka från 71% till 80%. Svar från UN: De elever som valt gymnasieutbildningar utanför Knivsta kommun går vid gymnasieskolor med andra huvudmän, vilket innebär att Knivsta kommun inte styr över dessa verksamheter. 5

4. Kommunfullmäktiges kvalitetsuppdrag En kvalitetsredovisning för utbildningsnämndens verksamheter 2014 har genomförts och redovisades i mars 2015 för nämnden och ledningen inom utbildningskontoret. I kvalitetsredovisningen framkom styrkor och förbättringsområden inom nämndens verksamheter. Av de förbättringsförslag som presenterades fanns ett par områden som nämnd och ledningen för utbildningskontoret har identifierat som eventuella svagheter. Det handlar om att ett system bör upprättas för att säkerställa registrering och uppföljning av elever inom Komvux och att plats och elevkostnader bör genomlysas och analyseras. Båda dessa områden har arbetats in i utbildningsnämndens internkontrollplan. Arbetet har påbörjats och ska slutföras under hösten 2015. I kvalitetsredovisningen framkom att, sjukfrånvaron hos personalen ökat samt att personalbemanning är lägre och att gruppstorlekarna i förskolan, förskoleklass, grundskola och fritidshem i Knivsta kommun är större i jämförelser med motsvarande kommungrupper och kommuner i riket. Utifrån dessa resultat har utbildningsnämnden i verksamhetsplanen formulerat följande mål för förbättringar. Inom förskoleverksamhet och pedagogisk omsorg KF-mål: Antalet barn i förskolans barngrupper ska minska med 0,5 barn under 2015 med en planering för fortsatt minskning under kommande år. Åldrarna 1-3 år prioriteras. Indikator - Antal barn per avdelning enligt SCB:s statistik. Inom förskoleverksamhet, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola och skolbarnsomsorg Nämnd-mål: Personaltätheten ska öka. Indikator - Antal barn per årsarbetare enligt SCB:s statistik. Nämnd-mål: Sjukskrivningar hos personalen ska minska. Indikator - Kommunens personalstatistik. Nämnd-mål: Personaltätheten ska öka. Indikator - Antal barn per årsarbetare enligt SCB:s statistik. Nämnd-mål: Sjukskrivningar hos personalen ska minska. Indikator 6

- Kommunens personalstatistik. 5. Uppföljning av nämndens egna mål Förskoleverksamhet och pedagogisk omsorg Personaltätheten ska öka Indikator: Antal barn per årsarbetare enligt SCB:s statistik. Mätningar görs och lämnas in till SCB i oktober, några resultat finns således ännu inte att tillgå. Utredning rörande minskning av barngrupperna genomförs i syfte att se huruvida det är möjligt att snabba på processen bland annat genom ökad mångfald av omsorgsformer. Minskade barngrupper med bibehållen personalstyrka medför ökad personaltäthet. Sjukskrivningar hos personalen ska minska Indikator: Kommunens personalstatistik. Sjukfrånvaron har ökat under perioden jämfört med föregående år: 6,66% år 2015 och 6,38% 2014. Det följer den allmänna trenden i samhället. Medarbetarenkät har genomförts och varje enhet har utarbetat en handlingsplan mot bakgrund härav. Samarbete med Previa (företagshälsovården) avseende förebyggande arbete, liksom samarbete med interna PA-enheten. Utbudet av omsorgsformer ska öka Indikatorer: Andelen inom olika omsorgsformer Riktlinjer för omsorg på obekväm tid är fastställda Utredningar gällande omsorg om barn på obekväm tid och minskning av barngrupperna genomförs och kommer att delges nämnden vid dess sammansträde i juni. Förskoleklass, grundskola och skolbarnomsorg Resultatuppfyllelsen i grundskolans samtliga ämnen ska öka Indikatorer: Andel elever som klarar alla delar i samtliga nationella prov (åk 3,6 och 9) Alla elever ska ha minst betyget E i alla ämnen (åk 6-9) Meritvärdet i slutbetyget för årskurs 9 (2014:221,7 kommunala skolor) 7

Inga resultat finns ännu att tillgå. Utvecklingsinsatser samordnade via utvecklingschef. Utökning av elevhälsans resurser. Sjukskrivningar hos personalen ska minska Indikator: Kommunens personalstatistik Sjukfrånvaron har ökat under perioden jämfört med föregående år: 6,66% år 2015 och 6,38% 2014. Det följer den allmänna trenden i samhället. Medarbetarenkät har genomförts och varje enhet har utarbetat en handlingsplan mot bakgrund härav. Samarbete med Previa (företagshälsovården) avseende förebyggande arbete, liksom samarbete med interna PA-enheten. Personaltätheten ska öka Indikator: Antal barn per årsarbetare enligt SCB:s statistik. Mätningar görs och lämnas in till SCB i oktober, några resultat finns således ännu inte att tillgå. Statbidraget lågstadielöftet kommer att sökas under sommaren 2015. Likvärdighet inom området IKT (Information, kommunikation och teknik) skall råda mellan skolorna Indikator: SKL:s självskattning LIKA Självskattningsverktyget LIKA har genomförts för första gången. Resultatet visar att Knivsta ligger i paritet med övriga landet när det gäller ledning, infrastruktur, kompetens och användning. Den största skillnaden mellan skolorna i Knivsta visar sig gälla infrastruktur och ledning. IKT-utbildning i samarbete med Uppsala universitet. Samarbete med IT-avdelningen i syfte att få fungerande/tillfredsställande teknik ut i verksamheterna. Grundsärskolan 8

I grundsärskolan ska råda en stimulerande och trygg miljö Indikatorer: Andel elever som upplever sig trygga i skolan (enkät 2014:100%) Andelen elever som upplever att de stimuleras till utvekling och kunskaper utifrån sina förutsättningar och behov (enkät 2014:100%) Under hösten kommer en enkät att genomföras som bland annat mäter andelen elever som känner sig trygga i skolan samt andelen elever som upplever att de stimuleras till utveckling och kunskaper utifrån sina förutsättningar och behov. Uppföljning av verksamheten görs på individnivå. Gymnasieskolan, internt Resultatuppfyllelsen i gymnasieskolans lärlingsprogram ska öka. Indikator: Alla elever på lärlingsprogrammen ska ha minst betyg E i alla ämnen när de lämnar gymnasiet. (den genomsnittliga betygspoängen, 2014:12,6). Inga resultat finns ännu att tillgå. Ett utvecklingsprojekt i syfte att öka närvaro och minska avhopp har inletts. Andelen elever på introduktionsprogrammet som uppnår behörighet för gymnasiet ska öka. Målet är inte uppnått Indikator: Andelen behöriga för fortsatta gymnasiestudier (2014: 50%) Inga resultat finns ännu att tillgå. Ett utvecklingsprojekt i syfte att öka närvaro och minska avhopp har inletts. Gymnasieskolan, externt Underlaget gällande betygsstatistik för elever vid Uppsala kommuns gymnasieskolor ska utvecklas Indikator: Redovisning av betygsstatistik, jämförelse mellan Knivstas elever och övriga elever på skolorna i Uppsala Förvaltningen har begärt att redovisning av betygsstatistik ska ingå i samverkansavtalet med Uppsala kommun. Hittills har endast viss betygsstatistik och på begäran redovisats. 9

Samtal med ledningen vid utbildningsförvaltningen i Uppsala kommun för att finna en lösning. Gymnasiesärskola I gymnasiesärskolan ska råda en stimulerande och trygg miljö Indikator: Andel elever som upplever sig trygga i skolan (enkät 2014:100%) Andelen elever som upplever att de stimuleras till utvekling och kunskaper utifrån sina förutsättningar och behov (enkät 2014:100%) Under hösten kommer en enkät att genomföras som bland annat mäter detta samt även följas upp i samband härmed. Uppföljning sker på individnivå. Vuxenutbildning Arbetslösa ska få chansen att gå vuxenutbildning Indikator: Redovisas i verksamhetsplanen Alla som önskar får träffa studie- och yrkesvägledare och om så önskas även tillsammans med handläggare från Arbetsförmedlingen eller socialtjänsten. Prioritering sker så de med lägst utbildning, de som innan sista juni 2015 vill studera för att få slutbetyg för gymnasiet och de som redan påbörjat en utbildning bereds möjlighet. Svenska för invandrare Möjligheterna att göra arbetslivspraktik ska öka Indikator: Redovisas i verksamhetsplanen Vuxenutbildningen - SFI genomför samverkansmöten med socialtjänsten och arbetsförmedlingen. Syftet är att genom synkronisering av etableringsplanen och den individuella studieplanen stärka samarbetet kring den enskilda individen. Deltagande vid företagarfrukost i syfte att synliggöra verksamheten och skapa förståelse för vikten av ett utvecklat samarbete mellan näringsliv och kommun. Samarbetsformerna med näringslivet ska utvecklas 10

Indikator: Redovisas i verksamhetsplanen Pedagogerna har i mån av tid hjälpt elever att få språkpraktikplatser. Det behövs mer information och samverkan med företagarna för att få till fler praktikplatser. I nuläget är det svårt att hitta sådana platser. Deltagande i Knivsta Expo. Deltagande vid företagarfrukost i syfte att synliggöra verksamheten och skapa förståelse för vikten av ett utvecklat samarbete mellan näringsliv och kommun. Samarbetsformerna med civilsamhället ska öka Indikator: Redovisas i verksamhetsplanen Samverkansmöten med Lyktträffen har genomförs i syfte att få till stånd ett språkkafe med ev läxhjälp. Elevhälsan Eleverna ska må fysiskt och psykiskt bra Indikator: Trivselenkäter + Liv och hälsa ung Liv och hälsa ung har genomförts under vecka 10 och 12 2015 och något resultat har ännu inte kommit. Utökning av elevhälsanas resurser. Enkät till rektorer inklusive uppföljning av densamma rörande elevhälsans samarbete med verksamheterna. Uppföljning av resultaten av Liv och hälsa ung Möjlighet för de fristående skolorna att nyttja kommunens elevhälsa ska erbjudas Målet är uppnått Indikator: Redovisas i verksamhetsplanen Kommunens frisående skolor har under våren erbjudits Elevhälsans kompetenser. Margaretaskolan har uttryckt att de inte är intresserade under kommande läsår och S:t Maria avvaktar. 11

Kulturskolan Kulturskolans närvaro i skolan och förskolan ska öka. Målet är uppnått Indikator - Redovisas i verksamhetsplanen. Första skolveckan i januari besökte kulturskolans lärare samtliga grundskolor i kommunen. Vi bjöd på musik och dans underhållning. Utöver det så berättade vi om vår verksamhet samt utbildade om olika instrument och kulturformer. Ungdomsverksamheten Kulturskolan har under vårterminen startat ett samarbete med Långhundra skola. Vi bedriver nu musik och dansundervisning på fritidstid för elever i f- åk3. Inför höstterminen utreder vi nu möjligheten för samarbete med Högåsskolan. Ungdomsverksamhetens samarbete med kommunens skolor och civilsamhället ska öka. Målet är delvis uppnått Indikator - Det ska finnas en tydlig handlingsplan för hur samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och ungdomsverksamhet ska ske. Arbetet med att skapa en handlingsplan för samverkan är påbörjat. Arbetetet med att skapa en gemensam handlingsplan för ANDT frågor inom skola och ungdomsverksamhet är påbörjat. Under första kvartalet har verksamheten varit i kontakt med skolor, studieförbund och olika föreningar för att utveckla samarbeten. Projektet Mötesplats Alsike har gått mycket bra och samarbetet med Alsike skola har varit mycket positivt. Ungdomarna ska ha stort inflytande inom verksamheten Målet är uppnått Indikator - Redovisas i verksamhetsplanen 12

Verksamheten tar tillvara på ungdomarnas intresse. Alsikeprojektet är ett projekt där ungdomarna på olika sätt får möjlighet att lyfta fram sina idéer, önskemål och synpunkter. Samma enkätundersökning som låg till grund för det projektet i Alsike kommer göras på Thunmanskolan. Utifrån ungdomars önskemål har det bl. a arrangerats unga vuxna kvällar, LAN, fotbollskvällar, valborgsöppet och FIFA-turneringar. Verksamheten/erna ska uppmuntra till entreprenörskap Målet är delvis uppnått Indikator - Verksamheten ska få in minst tre ansökningar om en påse pengar per år och ungdomarna ska informeras om möjligheten att söka pengar genom Leader. Två ansökningar har inkommit om en påse pengar. Ett projekt att anlägga en dirtbana har beviljats. Äldre ungdomar har efterlyst möjligheten att använda delar av verksamhetens lokaler efter stängning för att bland annat skapa musik och starta en förening i boxning. Kortläsare har installerats för att möjliggöra önskemålen. 6. Uppföljning av nämndens verksamheter Specificering av nämndens verksamheter (kort beskrivning av respektive verksamhet och uppdraget). Redovisas per verksamhetsblock exempelvis Lss, Stadsbyggnad, Förskola etc. Nämnd- och styrelseverksamhet 1. Verksamhet och uppdraget Politisk verksamhet såsom nämndsammanträden etc. 2. Resultatuppställning per verksamhetsblock Verksamhetsblock KF-budget Nämnd-BG Utfall Årsprognos Nämnd- och styrelseverksamhet 2015 2015 perioden Nämnd Kommunbidrag 1 055 1 055 352 1055 Intäkter 0 0 0 0 Kostnader 1 055 1 055 446 1055 Resultat 0 0-94 0 3. Ekonomisk analys Nämnd- och styrelseverksamheten har en årsbudget i balans. Det negativa utfallet efter första tertialet förklaras av större verksamhet under årets första månader än under exempelvis sommarmånaderna. 4. Investeringar under året Inga beviljade investeringsmedel för nämnd- och styrelseverksamhet. 13

Förskola 1. Verksamhet och uppdraget. Verksamheten förskola är till för barn bosatta i Sverige och som inte har börjat i förskoleklassen eller i någon utbildning för fullgörande av skolplikten. Barn från och med ett års ålder erbjudas förskola i den omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas arbete eller studier eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. Allmän förskola ska erbjudas från tre år. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg, lärorik. Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Förskolan vilar på en demokratisk grund och dess verksamhet ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Förskola bedrivs i både kommunal och fristående regi. 2. Resultatuppställning Verksamhetsblock KF-budget Nämnd-BG Utfall Årsprognos Förskola 2015 2015 perioden Nämnd Kommunbidrag 149 409 149 409 49 278 148 004 Intäkter 3 017 3 522 1 548 4 365 Kostnader 152 426 152 931 52 035 150 684 Resultat 0 0-1 209 1 685 3. Ekonomisk analys Årsprognosen för förskolan visar ett överskott främst med anledning av en lägre andel små barn (1-3-åringar) än budgeterat samt en fortsatt hög andel 15-timmarsbarn. Frigörande av centrala medel inom förskolan innebär att förskolan delvis täcker andra verksamheters underskott, i stället för att medel fördelas ut till enheterna. Resultatet för förskolan är beroende av antalet barn under hösten. Fyra kommunala förskolor går med ett underskott som överstiger en kvarts miljon kronor. Den största orsaken till att flera förskolor har en prognos på ett underskott för 2015 går att hänföra till sjukskrivningar. Nivån på sjukskrivningar har ökat något under våren 2015 i jämförelse 2014. Antalet sjukdagar har ökat. Därtill har antalet och tiden för långtidsjukskrivna även öka i jämförelse mellan 2015 och 2014. Det har inneburit ständigt dubbla lönekostnader för många förskolor. Till detta tillkommer höga kostnader för rehabilitering av medarbetare. Inför hösten 2015 planerar utbildningskontoret att stänga en avdelning vid Tärnans förskola. Det är en åtgärd för att anpassa sig till volymen på barn inför hösten 2015. I nuläget synes den åtgärden inte räcka till. Flera kommunala förskolor har nu en prognos på färre barn vid många avdelningar. Även det bidrar till prognosen på negativt resultat för 2015. En åtgärd som blir mer och mer vanligare vid flera förskolor är att man drar ned på andelen förskollärare och istället behåller och rekryterar fler barnskötare. Det sistnämna är en negativ åtgärd som på sikt försämrar kvalitén inom förskolan. Utöver detta är personaltätheten inom förskolan i Knivsta fortfarande låg i jämförelse med riket. Kombinationen mellan en låg personaltäthet och en ökad nivå på sjukskrivningar påverkar förutsättningar för ledning och styrning av förskolan på ett negativt sätt. Förskolechefen får lägga alltmer tid på frågor som exempelvis vikarieanskaffning eller rehabilitering av medarbetare. 14

Knivsta kommuns snabba tillväxt medför naturligtvis ytterligare barn med behov av särskilt stöd. Förskolans intäkter inklusive beviljade medel avseende barn i behov av särskilt stöd har många gånger inte räckt till för att möta de faktiska behov som förekommit. Diamantens förskola har tagits i drift från januari 2015. De tillfälliga avdelningarna på Jollens och Runstenens förskolor har inte varit öppna under våren 2015. Utfallet av satsningen om 2 mkr för att minska barngruppernas storlek kommer att avläsas i oktober 2015. I årets lönerörelse gjordes en särskild satsning på kommunala förskollärarlöner motsvarande 12 tkr (april-dec). Fristående förskolor behöver ersättas med motsvarande belopp (per barn). Nämnden återför i årsprognosen 2 055 tkr till finansförvaltningen i volymreglering motsvarande 18 barn. Från och med 2015 räknas barnen den 15 april i stället för den 1 februari i volymregleringen för ett mer relevant snittvärde för våren, vilket lyfter verksamhetens resultat pga fler barn i volymregleringen. Det negativa utfallet till och med april förklaras av en uppbyggd semesterlöneskuld under de första fyra månaderna som redovisningstekniskt redovisas som en kostnad. Semesterlöneskulden minskar efter sommarsemestrarna. Dessutom saknar Diamanten för närvarande investeringsmedel och inköp avseende den nya förskolan redovisas på driften. Verksamheten har beviljats statsbidrag om 618 tkr för kvalitetssäkrande åtgärder. 2014 var personaltätheten i förskolan 6,1 barn per årsarbetare i Knivsta kommun jämfört med 5,4 i riket 2014 (kommunal regi). Kostnad per barn i förskolan uttryckt per invånare i åldern 1-5 år var 109 tkr i Knivsta jämfört med 108 tkr i riket. Andelen personal med pedagogisk högskoleexamen i förskolan var 41 procent i Knivsta, jämfört med rikets 49 procent (kommunal regi). Antalet inskrivna barn i förskolan ökade med 34 barn jämfört med våren 2014. Dock har mätdatumet ändrats från 1 feb till 15 april, vilket gör att ökningen överskattas och antalet barn var i själva verket ungefär i nivå med april-antalet föregående vår. Den 15 april 2015 var 1 208 barn placerade i barnomsorgen, fördelade på följande verksamhetsformer: 766 Kommunala förskolor i Knivsta kommun 28 Fristående familjedaghem i Knivsta kommun. 396 Fristående förskolor i Knivsta. 18 Kommunala och fristående förskolor och familjedaghem i annan kommun Därtill fanns 0 barn placerade i familjenätverk och 20 barn vars familjer uppbar vårdnadsbidrag. 4. Investeringar under året Investering Beviljad Tidplan Utfall Årsprognos investeringsram start-slut perioden investering Skutan/Citronen/V:a Ängby fsk, Inventarier 70 Mars-Dec 31 70 Skutan/V:a ängby fsk, Inventarier och IT 80 Maj-Dec 0 80 Gredelby förskola, Inventarier 75 Maj-Dec 0 75 15

Tallbacken/Tärnan, Inventarier 50 Maj-Dec 0 50 Trollskogens förskola, Inventarier 0 0 0 Spillkråkan/Verktygslådan, Inventarier 100 Maj-Dec 0 100 Lagga/Långhundra förskola & skola, Inventarier 100 Aug-Dec 0 100 Investeringsmedel har begärts från KS ofördelade investeringsmedel avseende Diamantens och Högås förskolor. Grundskola 1. Verksamhet och uppdraget. Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Grundskolan ska ha nio årskurser. Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Grundskola bedrivs i både kommunal och fristående regi. 2. Resultatuppställning Verksamhetsblock KF-budget Nämnd-BG Utfall Årsprognos Grundskola 2015 2015 perioden Nämnd Kommunbidrag 289 612 289 612 95 404 286 368 Intäkter 5 202 10 063 3 664 10 327 Kostnader 294 814 299 675 102 488 299 444 Resultat 0 0-3 420-2 749 3. Ekonomisk analys Tre av åtta grundskoleenheter visar negativa årsprognoser om totalt 3,1 mkr, det vill säga verksamheten har av olika skäl svårt att gå runt på nuvarande elevpeng. Även den centrala elevhälsan uppvisar ett underskott, vilket dock täcks inom förskolans budget för den centrala elevhälsan. Ett centralt överskott har uppstått med anledning av färre barn i fritidsklubb än budgeterat. Resultatet för grundskolan är beroende av antalet elever under hösten. Lärartätheten inom den kommunala grundskolan i Knivsta är fortfarande mycket låg i förhållande till övriga riket. En rimlig bedömning är att bl.a. det kan vara en orsak till att sjukfrånvaron under 2015 har ökat inom grundskolan. I medarbetarundersökningen för 2014, säger sig endast 4 av 10 lärare hinna med det de anser ligger inom deras uppdrag som lärare. Sjukskrivningarna inom grundskolan avspeglas främst i gruppen lärare i åldern 25-35 år. Det stora flertalet inom denna grupp arbetar idag vid högstadiet (årskurs 7-9). Många skolor har dessutom höga kostnader för vikarier i samband med den ordinarie lärarens sjukskrivning. Konsekvensen är densamma som inom förskolan. En rimlig bedömning är att elevpengen för årskurs 7-9 bör ökas ytterligare för budgetåret 2016. Såväl Thunmanskolan som Alsike skola har genom åren haft stora svårigheter att få en budget i balans. Alsike skola visar ändå för 2015 på en budget i balans. Däremot är läget 16

vid Thunmanskolan mer prekärt. Den negativa prognosen som nu ligger inom ramen för den enheten kan främst hänföras till mellanstadiet. Litet elevunderlag, för små klasser och för många lärare är orsaken och skolan inte lyckats med att anpassa verksamheten i rätt tid för att insatta åtgärder ska få effekt redan under första halvåret 2015. Ett arbete i syfte att anpassa skolans organisation i förhållande till skolans intäkter pågår. Dock får det sistnämnda först effekt på de sista månaderna för 2015. På ett likartat sätt kan den negativa prognosen för Segerstaskolan förklaras Antalet elever vid Lagga skola minskar ytterligare inför hösten 2015. Redan idag är skolan liten till antalet elever vilket medför svårigheter att bedriva en verksamhet som kan möta behovet av att attrahera och behålla såväl elever som personal. Ett ytterligare skäl till det negativa resultatet för grundskolan är bristen på behöriga lärare. De få lärare som finns att tillgå begär betydligt mer i lön idag än för två år sedan. Rekrytering sker nu på en starkt konkurerande marknad. Dessutom ökar kraven på huvudmannen i och med nya regler som börjar gälla från 1 juli 2015. Skolorna får då inte tillsvidareanställa lärare som inte är behöriga. Nämnden prognostiseras bedriva undervisning för 32 färre elever än budgeterat 2015 och i årsprognosen finns därför en bokslutsreglering mot volym inräknad motsvarande 3 244 tkr. I årets lönerörelse gjordes en särskild satsning på lärarlöner motsvarande 177 tkr (aprildec). Fristående skolor behöver ersättas med motsvarande belopp (per elev). En stor engångskostnad ligger i årets budget avseende införande av nytt administrativt system. Kostnaden 2015 beräknas till 1 300 tkr. Gredelbyskolan ersätts av Högåsskolan som tas i drift från hösten 2015 och samtidigt utökas Alsike skola med paviljonger. Det negativa ekonomiska utfallet förklaras främst av en uppbyggd semesterlöneskuld som redovisningstekniskt redovisas som en kostnad. Semesterlöneskulden minskar efter sommarsemestrarna. Dessutom har ett antal enheter byggt upp underskott under de första fyra månaderna. Verksamheten erhåller statsbidrag bland annat avseende asylsökande, papperslösa, nyanlända, ferieskola, skapande skola, lärarlyftet, karriärtjänster och personalförstärkning inom elevhälsan. 2014 var antal elever per lärare i grundskolan 13,7 i Knivsta kommun, att jämföra med 11,8 i riket. Kostnad per elev i grundskolan inkl. förskoleklass uttryckt per invånare i åldern 6-15 är 92 tkr, jämfört med rikets 93 tkr. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen var 90,6 procent i Knivsta och 87,2 procent i riket. Antalet elever i grundskolan har fortsatt att öka. Ökningen var 135 elever jämfört med våren 2014. Den 1 april 2015 avräkningsdatum gentemot finansförvaltningen var 2660 elever, skrivna i Knivsta, inskrivna i förskoleklass och grundskola (F-9). Eleverna var 15 april 2015 fördelade som följer: 2161 Kommunala skolor i Knivsta 47 Kommunala skolor i andra kommuner 17

291 Fristående skolor i Knivsta, varav Margarethaskolan 140 och S:ta Maria 127 161 Fristående skolor i andra kommuner 1049 elever var placerade på fritidshem, varav 21 i annan kommun. Därtill kommer 169 placerade på kommunens fritidsklubbar. 4. Investeringar under året Investering Beviljad Tidplan Utfall Årsprognos investeringsram start-slut perioden investering Lagga/Långhundra förskola & skola, Inventarier 100 Aug-Dec 0 100 Alsike skola, Inventarier 250 April-Dec 71 250 Alsike skola, IT/media-inventarier 100 April-Dec 20 100 Alsike skola, Inventarier och IT 1270 Maj-Dec 0 1270 Brännkärrsskolan, Inventarier 50 Maj-Dec 0 0 Brännkärrsskolan, IT/media-inventarier 100 Maj-Dec 0 0 Ängbyskolan, Inventarier 300 Maj-Dec 0 300 Thunmanskolan, Inventarier 50 Maj-Dec 0 50 Thunmanskolan, IT-inventarier/media 100 Maj-Dec 0 100 Thunmanskolan, Inventarier och IT 100 Maj-Dec 0 100 Högåsskolan, Inventarier och övrig utrustning 1 000 April-Dec 84 1 000 Högåsskolan, IT-inventarier/media 300 Maj-Dec 0 300 Segersta skola, Inventarier (vid ombyggnation) 1 000 Maj-Dec 0 1 000 Segersta skola, IT-inventarier/media 300 Maj-Dec 0 300 Genomförande IT-plan, IT-investeringar 500 Maj-Dec 0 500 Stöd och konsultationsteam, Inventarier 200 Maj-Dec 0 75 Skolhälsovården, Inventarier 50 Maj-Dec 0 50 Investeringsmedel har begärts från KS ofördelade investeringsmedel avseende Högåsskolan. Obligatorisk särskola 1. Verksamhet och uppdraget. Grundsärskola ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ger kunskaper och värden och utvecklar elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling, förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Verksamheten bedrivs utifrån samverkansavtal med Uppsala kommun, men även i fristående regi i annan kommun. 2. Resultatuppställning Verksamhetsblock KF-budget Nämnd-BG Utfall Årsprognos Obligatorisk särskola 2015 2015 perioden Nämnd Kommunbidrag 9 825 9 825 2 875 9 654 Intäkter 104 76 27 75 Kostnader 9 929 9 901 2 902 9 729 18

Resultat 0 0 0 0 3. Ekonomisk analys Knivsta kommun bedriver ingen egen särskoleverksamhet. Nämnden har små möjligheter påverka resultatet då kostnaden beror av antalet elever och deras individuella behov. Det ekonomiska resultatet följer av att verksamheten volymregleras mot faktiskt utfall. 171 tkr återförs i årsprognosen till finansförvaltningen genom volymreglering då verksamheten varit överbudgeterad i relation till elevtalet under 2015. Under våren 2015 är 16 elever inskrivna i särskolan. 13 av eleverna går i Uppsala kommuns särskolor och 3 elever går på fristående särskolor. 4. Investeringar under året Inga beviljade investeringsmedel för obligatorisk särskola. Gymnasieskola, extern 1. Verksamhet och uppdraget Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. Utbildningen i gymnasieskolan ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och en bas för rekrytering till högskolesektorn. Gymnasieskola bedrivs i både kommunal och fristående regi i annan kommun, främst i Uppsala kommun via samverkansavtal. 2. Resultatuppställning Verksamhetsblock KF-budget Nämnd-BG Utfall Årsprognos Gymnasieskola, extern 2015 2015 perioden Nämnd Kommunbidrag 53 826 53 826 17 819 56 646 Intäkter 750 951 331 951 Kostnader 54 576 54 777 18 150 57 597 Resultat 0 0 0 0 3. Ekonomisk analys Antalet elever inom gymnasieskolan tar fart från hösten 2015. Utfall och prognos följer av att verksamheten volymregleras mot faktiskt utfall. 2 620 tkr belastar därmed finansförvaltningen på grund av ett högre elevantal än budgeterat. Nämnden har små möjligheter att påverka kostnaden inom den externa gymnasieskolan. De elever som valt gymnasieutbildningar utanför Knivsta kommun vare sig de är kommunala eller fristående - går i gymnasieskolor med andra huvudmän. Knivsta kommun kan inte styra dessa verksamheter och kan heller inte göra några åtaganden. Priset för elevernas busskort sänktes markant under höstterminen 2014, med helårseffekt 2015. Den 15 april 2015 var 530 elever från Knivsta inskrivna på olika gymnasieutbildningar. 362 går i Uppsala kommuns gymnasieskolor, 13 i kommunala gymnasieskolor i andra kommuner, 127 i fristående gymnasieskolor i olika kommuner och 28 på Sjögrenska 19

gymnasiet i Knivsta. På Sjögrenska tillkommer 50 elever från annan kommun. Inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret fanns 15 elever. En utredning om den framtida gymnasieskolan i Knivsta genomförs under 2015. Med anledning av detta har 200 tkr tillskjutits verksamheten. 4. Investeringar under året Inga beviljade investeringsmedel för gymnasieskola, extern. Gymnasieskola, intern 1. Verksamhet och uppdraget. Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. Utbildningen i gymnasieskolan ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och en bas för rekrytering till högskolesektorn. Verksamheten på Sjögrenska gymnasiet erbjuder lärlingsutbildning och utbildning på introduktionsprogram 2. Resultatuppställning Verksamhetsblock KF-budget Nämnd-BG Utfall Årsprognos Gymnasieskola, intern 2015 2015 perioden Nämnd Kommunbidrag 7 692 7 692 1 062 3 187 Intäkter 0 7 477 3 362 8 967 Kostnader 7 692 15 169 4 948 12 825 Resultat 0 0-524 -671 3. Ekonomisk analys Det interna gymnasiet visar en negativ årsprognos. Orsakerna är främst färre elever samt lägre statsbidrag än budgeterat. Söktrycket har varit lägre än förväntat, vilket har stor påverkan på skolans ekonomi. Resultatet för det interna gymnasiet är beroende av antalet elever under hösten. I årets lönerörelse gjordes en särskild satsning på lärarlöner motsvarande 10 tkr (aprildec). En volymreglering motsvarande 41 elever prognostiseras och 4 505 tkr beräknas därmed återföras till finansförvaltningen då antalet elever bosatta i Knivsta kommun varit lägre än budgeterat. Den 15 april 2015 uppgick de till 28 st. Statsbidrag avseende lärlingsutbildning samt ESF-medel avseende ett skolavbrottsprojekt har sökts och är delvis medräknade i ovanstående prognos. Statsbidrag avseende utvecklingsinsatser lärling har beviljats (350 tkr). 4. Investeringar under året Investering Beviljad Tidplan Utfall Årsprognos investeringsram start-slut perioden investering Sjögrenska gymnasiet, Inventarier 225 Jan-Dec 22 225 20

Gymnasiesärskola 1. Verksamhet och uppdraget Gymnasiesärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. Utbildningen i gymnasiesärskolan ska i huvudsak bygga på de kunskaper som eleverna har fått i grundsärskolan eller i motsvarande utbildning. Verksamheten bedrivs utifrån samverkansavtal med Uppsala kommun, men även i fristående regi i annan kommun. 2. Resultatuppställning Verksamhetsblock KF-budget Nämnd-BG Utfall Årsprognos Gymnasiesärskola 2015 2015 perioden Nämnd Kommunbidrag 3 904 3 904 1 346 4 335 Intäkter 42 32 11 32 Kostnader 3 946 3 936 1 357 4 367 Resultat 0 0 0 0 3. Ekonomisk analys Nämnden har små möjligheter att påverka kostnaden inom gymnasiesärskolan. Liksom inom den obligatoriska särskolan är verksamhetsområdet känsligt för förändringar i elevtal och inskrivna elevers behov. Utfallet och årsprognosen följer av att verksamheten volymregleras mot faktiskt utfall. 431 tkr prognosiseras tillföras från finansförvaltningen genom volymreglering då verksamheten varit underbudgeterad i relation till elevtalet under 2015. Under våren 2015 var 6 elever inskrivna i gymnasiesärskolan. 5 av eleverna gick i Uppsala kommuns gymnasiesärskolor och 1 elev gick i den fristående Labanskolan i Uppsala. 4. Investeringar under året Inga beviljade investeringsmedel för gymnasiesärskola. Vuxenutbildning 1. Verksamhet och uppdraget Målet för den kommunala vuxenutbildningen är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets-och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Utgångspunkten ska vara den enskildes behov och förutsättningar. De som fått minst utbildning ska prioriteras. Utbildning på grundläggande nivå syftar till att ge vuxna sådana kunskaper som de behöver för att delta i samhälls-och arbetslivet. Den syftar också till att möjliggöra fortsatta studier. Utbildning på gymnasieal nivå syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar den som utbildningen i gymnasieskolan ska ge. Verksamheten bedrivs i form av entreprenad. 2. Resultatuppställning 21

Verksamhetsblock KF-budget Nämnd-BG Utfall Årsprognos Vuxenutbildning 2015 2015 perioden Nämnd Kommunbidrag 2 791 2 791 930 2 791 Intäkter 240 636 89 207 Kostnader 3 031 3 427 1 460 4 358 Resultat 0 0-441 -1 360 3. Ekonomisk analys Verksamheten uppvisar ett underskott med anledning av uteblivna statsbidrag samt ett för högt beviljande av kurser under hösten 2014. Kurserna som löper vidare under 2015 medför stora kostnader då de som beviljats en utbildning har rätt att fullfölja sina studier. Statsbidrag avseende yrkesvuxenutbildning har erhållits (195 tkr). 4. Investeringar under året Investering Beviljad Tidplan Utfall Årsprognos investeringsram start-slut perioden investering Vuxenutbildning och SFI 50 Maj-Dec 0 50 Svenska för invandrare 1. Verksamhet och uppdraget Utbildningen syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket. Utbildningen syftar också till att ge vuxna invandrare som saknar grundläggande läs-och skrivfärdigheter möjlighet att förvärva sådana färdigheter. Läsoch skrivinlärningen får ske på elevens modersmål eller något annat språk som eleven behärskar. Verksamheten bedrivs i kommunal regi. 2. Resultatuppställning Verksamhetsblock KF-budget Nämnd-BG Utfall Årsprognos Svenska för invandrare 2015 2015 perioden Nämnd Kommunbidrag 1 311 1 311 437 1 311 Intäkter 228 334 100 334 Kostnader 1 539 1 645 919 2 499 Resultat 0 0-382 -854 3. Ekonomisk analys Underskottet inom SFI till följd av ett ökat tryck på verksamheten kvarstår. Elevernas behov har dessutom förändrats under det senaste året beroende på betydligt kortare skolbakgrund vilket innebär att studietiden förlängs innan det är möjligt att komma upp till nästa nivå i utbildningen. Antalet inskrivna elever beräknas öka kommande år. I årets lönerörelse gjordes en särskild satsning på lärarlöner motsvarande 10 tkr (aprildec). Statsbidrag avseende nyanlända har erhållits. 4. Investeringar under året 22

Investering Beviljad Tidplan Utfall Årsprognos investeringsram start-slut perioden investering Vuxenutbildning och SFI 50 Jan-Dec Ungdomsverksamhet 1. Ungdomsverksamhetens uppdrag består av tre delar. Mötesplatser, utåtriktad verksamhet och skolbarnsomsorg. Mötesplatserna ska vara trygga, drogfria och demokratiska och rikta sig till alla i åldersgruppen 13-18 år. Det ska finnas ett brett utbud av aktiviteter som lockar en mångfald av ungdomar samtidigt som aktiviteterna ska vara ett komplement till kommunens övriga utbud. I dagsläget finns det en mötesplats, Guldgruvan, i Knivsta och en mötesplats för unga är under uppbyggnad i Alsike skola. Guldgruvan är öppen kl 18-21 tre vardagkvällar i veckan samt kl 18-23.30 fredagar och lördagar. Från och med höstterminen kommer det vara verksamhet i Alsike tre kvällar i veckan. Måndag, torsdag och fredag. Den utåtriktade verksamheten ska rikta sig till ungdomar i åldern 13-25 år och ska arbeta för att stödja ungdomars egna initiativ samt skapa förutsättningar för inflytande. Skolbarnsomsorgen vänder sig till alla 10-12 åringar i centrala Knivsta och har öppet kl 14.00-17.00 alla skoldagar samt kl. 8.30-17.00 på alla lov. 2. Resultatuppställning Verksamhetsblock KF-budget Nämnd-BG Utfall Årsprognos Ungdomsverksamhet 2015 2015 perioden Nämnd Kommunbidrag 2 988 2 988 996 2 988 Intäkter 0 104 26 104 Kostnader 2 988 3 092 792 3 092 Resultat 0 0 230 0 3. Ekonomisk analys Årsprognosen är ett 0-resultat. Tillskottet till ungdomsverksamhet i Alsike 2015 om 1000 tkr har använts till att utöka den befintliga personalens tjänster under våren. Från och med höstterminen kommer ytterligare en person anställas på 80%. Verksamheten har drabbats av inbrott där stöldvärdet uppgår till 148 tkr. Återhållsamhet med vikarier beräknas täcka upp största delen av kostnaden. Det positiva utfallet avseende årets första fyra månader beror på att kostnaden för sommarfesten kommer i juli samt att utökning av personalstyrkan kommer ske i augusti för att kunna öka öppettiderna i Alsike till tre kvällar per vecka. Resultatet för fritidsklubben är beroende av tillströmningen av elever till hösten. 4. Investeringar under året Investering Beviljad Tidplan Utfall Årsprognos investeringsram start-slut perioden investering Ungdomsverksamhet, Inventarier 100 Aug-Dec 0 100 23