Phrenicus Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet Medlemstidning nr 4-2012 Hemsk syn! Harald Wilhelmsson Brister i boenden, sidan 4-6 PSYKIATRILAGSUTREDNINGEN: Remissvar INSÄNDARE: Öppet brev till Göran Hägglund RÖSTHÖRARMÖTE: Så kan du manövrera rösterna
2 Medlemsbladet Utgivare Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet Ansvarig utgivare Per G Torell, förbundsordförande tel. 0704-82 80 01 Innehåll Tidningen ska spegla förbundets själ och skildra situationen för anhöriga och personer med psykisk sjukdom. Phren är det grekiska ordet för själ. Antal nummer Phrenicus kommer ut fyra gånger per år och skickas till alla förbundets medlemmar. Detta nummer skickas även till cirka 1000 politiker och tjänstemän i Sverige. Redaktionskommitté Sture Andreasson Kent Blomnell Ulla Elfving Ekström Per G Torell Redaktör Kristina Kleinert redaktion@schizofreniforbundet.se Layout Kristina Kleinert Adress Schizofreniförbundet Hantverkargatan 3G, 112 21 Stockholm tel 08-545 559 80 fax 08-545 559 81 office@schizofreniforbundet.se www.schizofreniforbundet.se Omslag Foto: Lena Hansson Upplaga 5000 ex Manusstopp Nr 1, 2013 Manusstopp 2013-02-07 Utgivningsdag 2013-02-28 Tryck Exaktaprinting AB Villkor Gästskribenter står själva för sina åsikter. Redaktionen ansvarar inte för insänt material och vi redigerar ibland. Använd max 800 tecken för insändare. Citera oss gärna - men glöm inte att namnge källan. Per G: Svåra frågor Det är höst och jag är förvånad över att det ändå är varmt idag och att det inte blåser. Det är det är alldeles mörkt ute när jag skriver denna text. Det har varit en nätverksdag idag. Har träffat NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa) det nationella nätverk som vi just nu har mest samarbete med. Genom dem har vi fått möjlighet att tränga in i en stor och svår fråga som handlar om ett förslag till ny psykiatrilag. Jan-Olof Forsén RSMH (Riksförbundet Social och Mental Hälsa) och Kjell Broström NSPH har varit knutna till utredningen som experter. Remissvaret som Förbundsstyrelsen ställde sig bakom vid sitt sammanträde i helgen, kommer att skickas ut till alla föreningar, så att alla får ta del av det. En del information om innehållet får ni beskrivet i detta nummer. Via (H)järnkoll pågår också en antidiskrimineringssatsning. Frågan är: Blir man diskriminerad därför att man är drabbad av psykisk ohälsa? Hur får man reda på det? Bland annat genom de Diskrimineringsbyråer som finns och genom Personliga Ombud. Ska testas i Uppsala län, Västra Götalandsregionen och Region Skåne. Arbetet har just kommit igång så det finns inte så mycket att rapportera. Jag tycker att den roll som Personliga Ombuden får är intressant och är nyfiken på hur det kommer att fungera. Läs artiklarna om boende, resultatet av Socialstyrelsens granskning och om fallet i Malmö. Det är skandal att det finns kommuner som inte tar sitt ansvar. En nästan full måne sprider sitt bleka ljus över Riddarfjärden. Efter en sådan här dag borde jag vara trött. Men det är jag inte. Det frigörs mycket energi då man träffar representanter från olika förbund med skilda erfarenheter och lär känna varandra mer och mer. Och diskuterar viktiga frågor. Önskar alla goda och sköna dagar. Ny kunskap i de sammanhang där ni rör er och hopp inför framtiden. Per G Torell Förbundsordförande
Phrenicus nr 4 2012 3 Per G Torell, ordförande i Schizofreniförbundet samtalar med en anhörig på stadsbiblioteket i Västerås. Bilden är anonymiserad av hänsyn till den anhöriges integritet. Anhörigas dag i Västerås Västerås stad bjöd på öppna föreläsningar den 4 oktober. En av föredragshållarna var Per G Torell, Schizofreniförbundets ordförande. Han talade om sorgens olika ansikten. Per G inledde med bilden av en man i olika situationer. Glad i hågen, i full fart framåt. Sedan - plötsligt huvudstupa ner i en håla. Där blir han liggande. Krisen är ett faktum. Tiden går. En dag firas ett rep ner i mörkret. Mannen tar tvekande tag i det. Börjar klättra. Mödosamt i sorg. Så småningom är han uppe igen. Kraften kommer åter och livet börjar på nytt. - Sorgens olika ansikten, förklarade Per och fortsatte: - Min son har schizofreni. Han försvann i psykos men kom tillbaka. Per berättade om krisen och sorgen som uppstod. Han och hans hustru beslutade att ta sig ur den tillsammans. Så småningom kunde de acceptera det som hänt. De lärde sig leva igen. - Det finns de som tror att kärleken tar slut i en kris. Men den kan öka, intygade Per. I hörsalen satt anhöriga och lyssnade intensivt. En av dem var Majken Eriksson, ordförande i VIP-Västmanland, den lokala schizofreniföreningen. - Det är av stor vikt att den sorg vi trängt undan lyfts fram, sa hon. - Hur smärtsamt det än är så kan det vara av värde för ens fortsatta välbefinnande. Var inte rädd för att ta hjälp av det som samhället har att erbjuda. Börja redan i dag, i morgon kan det vara för sent, uppmanade Majken. Per Nybons instämde. Han är anhörigkonsulent för Västerås stad och har en bakgrund som kurator inom psykiatrin. - Det är bara att ringa eller mejla mig. Du behöver inget biståndsbelut för att få hjälp. Min telefon är öppen mellan åtta och fem måndag till fredag. Anhörigveckan uppmärksammas sedan 2005 varje år i hela landet. Anhöriga ska enligt socialjänstlagen erbjudas stöd av kommunen. Kontakta din kommun och fråga efter anhörigstöd. Text och foto: Kristina Kleinert
4 Medlemsbladet Det här boendet i stadsdelen Kirseberg i Malmö är ett av många som får kritik av Socialstyrelsen. Foto: Peter Johansson Bättre bostäder för psykiskt sjuka välkommet krav från Socialstyrelsen Dåliga boenden, inga boenden alls och bristande boendestöd är verkligheten för många psykiskt sjuka. En stor granskning som Socialstyrelsen genomfört bekräftar bilden av en dåligt fungerande lagstiftning i hela landet. Många människor med schizofreni och andra psykiska funktionsnedsättningar saknar den bostad och det boendestöd som de har rätt till enligt lag, något som Schizofreniförbundet och lokalföreningarna har uppmärksammat i många år. Socialstyrelsen har de senaste åren genomfört en förstärkt tillsyn i 178 kommuner för att utreda om psykiskt sjuka människor får det stöd och den vård som kommunen är skyldig att ge. Rapporten blev klar i slutet av april och den riktar skarp kritik mot nästan alla de granskade kommunerna. 34 kommuner har inga bostäder alls för denna grupp och i 12 kommuner är de bostäder som finns inte fullvärdiga. Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm har i en debattartikel i Dagens Nyheter beskrivit hur det kan se ut: Har du en psykiskt funktionsnedsättning kan ditt hem i decennier vara ett rum på tio kvadratmeter utan egen toalett och möjligheter att laga mat. Ditt hem kan ligga i en annan del av landet, långt från familj, vänner och sociala nätverk. Du kan få bo tätt inpå 20 människor som också har stora behov av stöd och hjälp för oro och ångest. Psykiatrireformen för 17 år sedan syftade bland annat till att personer med psykiska funktionsnedsättningar skulle få möjlighet att leva och bo i mindre boenden. Men enligt Socialstyrelsen har det på sina håll blivit tvärtom. Det finns på många håll bostäder som har så många platser att de mer påminner om en institution. Ibland kan det handla om att man försöker rationalisera genom att föra ihop äldreboenden och boenden för psykiskt sjuka. Varje person är unik och behoven är individuella. Två olika
Phrenicus nr 4 2012 5 lagstiftningar kan vara aktuella, LSS och Socialtjänstlagen (SoL). För att ingå i den personkrets som omfattas av LSS ska man ha stora och varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som ger betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och som medför ett omfattande behov av stöd. De flesta med schizofreni omfattas av SoL, och den tolkas olika, ofta till nackdel för den enskilde. Rätten till särskilt boendestöd är lagstadgat. Men boendestödet är ofta otillräckligt eftersom det på många hålls bara erbjuds på kontorstid. Rätten att ta en smörgås eller något annat från kylskåpet eller köket finns inte alltid. Köket kan vara låst och vattnet stängs av i lägenheten på natten. Socialstyrelsen påpekar att detta är förbjudet. - Det är en svår situation. Det behövs fler bostäder och mer stöd för stora grupper, medan andra med egna boenden behöver andra typer av insatser. Förbundet driver hela tiden denna fråga genom våra lokalföreningar, säger Per G Torell, ordförande i Schizofreniförbundet. Kommunalt självstyre Han konstaterar att det är svårt att ge ett allmängiltigt svar på hur det ska se ut, för varje kommun gör på sitt sätt eftersom det råder kommunalt självstyre. - Det är förstås bra om vissa kommuner vill satsa, men det hjälper inte i de kommuner där inget händer. Tillgången på bostäder blir därmed inte likvärdig. Sedan 2010 finns nya bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen och i socialtjänstlagen. De föreskriver att det ska finnas samarbete mellan huvudmännen kring insatserna för personer med psykisk funktionsnedsättning. Detta har inte alls fått genomslag, Lars-Erik Holm, Socialstyrelsen. Foto: Ann-Sofie Rosenkvist konstaterar Socialstyrelsen. Bara 40 av 100 kommuner har en sådan överenskommelse. - Den situation som råder är djupt olycklig. Vår målgrupp behöver långsiktiga och individuella lösningar. Boendena får inte vara förvaring. Där måste finnas stimulans och aktiviteter som gör det möjligt att leva ett värdigt liv, säger Per G Torell. Jessica Hånell är inspektör på Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet syd. Hon har de senaste åren inspekterat en lång rad kommuner i Skåne, Blekinge och Kronobergs län och bekräftar bilden av stora brister. På en del håll finns överhuvud- taget inga boenden som uppfyller kraven i socialtjänstlagen. I stället köper kommuner, som exempelvis Malmö, in platser i privata vårdhem långt från hemkommunen. -Enligt socialtjänstlagen är de skyldiga att inrätta bostäder med särskild service, säger Jessica Hånell. Nu pågår uppföljningarna av alla de beslut som fattades i samband med den förstärkta tillsynen. Det innebär att kommunerna punkt för punkt får dokumentara hur och när de åtgärdat anmärkningarna. Kommuner kan få betala vite I värsta fall kommer ytterligare påpekanden från Socialstyrelsen. I förlängningen kan det handla om vitesföreläggande för de kommuner som av olika skäl avstår från att följa föreskrifterna. Malmö vidhåller exempelvis att kylskåp och vissa andra utrymmen måste vara låsta för de boende av säkerhetsskäl. I det ärendet har Socialstyrelsen inte sagt sista ordet. Socialstyrelsens förstärkta tillsyn skedde på uppdrag av regeringen och Phrenicus kommer att återkomma till den politiska hanteringen av den mycket kritiska rapport som blev resultatet av uppdraget. Text: Marianne Hühne von Seth Misär på boende i Malmö Ett av de boenden som får svidande kritik av Socialstyrelsen finns i Malmö. Schizofreniföreningen i Skåne har länge kritiserat missförhållandena och slagit larm till myndigheter och kommun flera gånger. LSS-boendet i stadsdelen Kirseberg har granskats i Socialstyrelsens förstärkta tillsyn och fått många påpekanden. Ännu är inte allt åtgärdat och ärendet är fortfarande öppet. Men redan 2009 uppmärksammade Schizofreniföreningen förhållandena på Olof Hågesens allé. Där bor en man i 50-årsåldern med diagnosen schizofreni. När Schizofreniföreningens ordförande Harald Wilhelmsson besökte honom 2009 blev han förfärad. Harald Wilhelmsson skrev i en anmälan till Länsstyrelsen: Vardagsrummet var smutsigt fortsättning nästa sida
6 Medlemsbladet Harald Wilhelmsson kämpar för att människor med schizofreni ska få ett värdigt boende. Foto: Lena Hansson och fullt med grovsopor på golvet. Golvet var täckt av en mycket fläckig heltäckningsmatta. Fläckarna och hela rummet luktade starkt av urin. Verkade inte vara städat under en tid. Möblerna bestod av en sittsoffa, TV, stol och litet bord. Soffan saknade den mittersta sittdynan. Det verkade som den boende ibland sov på sittoffan i vardagsrummet och att orsaken till att sittdynan saknades var att den blivit förorerad av urin. Harald Wilhelmsson beskriver vidare sovrummet. I ena ändan av madrassen låg en hög påslakan som luktade urin och verkade ha använts som huvudkudde. Inga sängkläder i övrigt syntes till och mattan var fläckig och smutsig. Mannen hade ingen annan behandling än stark medicinering, som enligt skrivelsen orsakat inkontinensen. Han fick ingen rehabilitering, stimulans eller motion och bristerna bidrog till att avhumanisera hans livssituation, skrev Harald Wilhelmsson. Han och Schizofreniföreningen påtalade att forskare och läkare redan dokumenterat allvarliga missförhållanden på andra boenden i Malmö. Länsstyrelsen uppmärksammade också stora brister i gruppboenden och LSS-boenden vid tillsyn 2008 och 2009. - Vår erfarenhet är att det är mindre insyn på LSS-boenden, säger Harald Wilhelmsson. Han har följt situationen för psykiskt sjuka i Malmö sedan början av 1990-talet. Han anser att situationen för denna grupp successivt har försämrats. - Malmö stad har inte genomfört någon inventering och därför finns ingen kunskap om hur många allvarligt psykiskt sjuka det finns i stadsdelarna, de vet inte heller var de bor eller vilka behov de har, säger Harald Wilhelmsson. I Malmö saknas boenden för personer som har rätt till stöd enligt socialtjänstlagen trots att lagen föreskriver detta. - I stället finns härbärgen, vandrarhem och hvb-hem som drivs av privata aktörer. En plats kostar Samarbete mellan kommun och landsting är viktigt, säger Harald Holm, överläkare i psykiatri. Foto: Marianne Hühne von Seth 50.000 kronor i månaden, det är oerhörda kommersiella intressen i detta. Bara i Skåne finns 1.000 psykiskt sjuka som vistas i sådana boenden, utan tidsbegränsning och utan eget inflytande över sina liv, säger Harald Wilhelmsson. Han anser att ett SoL-boende i kombination med personal- och kamratstöd från träffpunkter ger en samhällsintegration och social gemenskap som är bra. LSS-boende kan vara bra för personer som behöver ett starkt lagstöd för tillgång till till en bostad och samtidig närvaro av personal med både social och psykiatrisk kompetens, tycker Harald Wilhelmsson. Socialstyrelsen inspekterade förra året boendet i Kirseberg, som drivs av stadsdelen och Psykiatri Skåne i samverkan. I beslutet finns en lång lista av brister som måste åtgärdas vad gäller boenden och boendekvalitet. Stadsdelen lovade bot och bättring och juni i år konstaterade Socialstyrelsen att Kirseberg lovat att åtgärda huvudparten av åtgärderna. I Malmö har varje stadsdel en egen vård- och omsorgschef, i Kirseberg är det Susanne Jordal. Hon förklarar avsaknaden av SoLboenden med att Malmö prioriterat LSS-boenden eftersom kön för sådana boenden var lång. - Nu har det fattats beslut om 20 SoL-lägenheter och Malmö stad letar just nu efter en lämplig fastighet, säger Susanne Jordal Herman Holm är överläkare inom Psykiatri Skåne och var tidigare chef för psykiatrin i Malmö. Han är väl bekant med problemen och anser att de i huvudsak beror på att nuvarande regelverk försvårar samarbete mellan landstingen och kommuner. Två huvudmän orsakar problem - Jag har själv varit med på många vårdkonferenser där det blivit bråk om vem som ska stå för kostnaderna för den enskilda patienten. Det är svårt att hitta en lösning, man behöver komma bort från tjafset som uppstår när det finns två huvudmän, säger Herman Holm. I stället skulle man lägga samman resurserna från båda huvudmännen i en gemensam pott, tycker Herman Holm. - Ett ljus i mörkret är i alla fall att behoven nu uppmärksammas och det måste leda till förändringar, säger han. Fotnot: Läs Harald Wilhelmssons intervjusvar i en längre version på hemsidan www.schizofreniforeningarna.se, där han också ger råd i boendefrågor. Text: Marianne Hühne von Seth
Phrenicus nr 4 2012 7 Den gula klänningen på omslaget spelade en viktig roll i författarens psykotiska perioder. Bilden är förmodligen gjord av hennes äldsta dotter. Boktips Pebbles förklarar och tröstar I boken Jag vet inte var psykoser kommer ifrån funderar Pebbles Karlsson Ambrose kring olika händelser i livet som kan ha varit belastande för hennes psykiska hälsa, till exempel att hennes pappa troligen mördades när hon var 22 år. Pebbles har skrivit en bok för anhöriga, vårdpersonal, studenter och personer som själva lider av psykiska ohälsa. Den är uppdelad i tre delar. I första delen skriver hon om sin barn- och ungdomstid som var lugn och lycklig, trots att pappan troligen mördades. Den andra delen handlar om livet efter att sjukdomen brutit ut, om tre psykoser och en depression. Hon reflekterar över varför hon fick psykos nummer 2: Jag har funderat mycket på vad som triggade min nästa psykos. Jag jobbade heltid på ett krävande jobb, blev väldigt osams med en överordnad chef, jag hade två barn och man, jag skrev min bok på nätterna och var stödperson i Brottsofferjouren. Jag gjorde många saker men var inte nöjd med mitt liv. Idag är hon orolig att hon ska få en ny psykos, rädd att hon aldrig ska komma ur den, aldrig bli frisk igen. Den oron delar hon med många andra människor som drabbats av psykoser - de begränsar sig och undviker situationer som skulle kunna utlösa en psykos. Del tre består av fakta och tips till dem som har kontakt med människor som är psykotiska. Det är författarens eget urval av sådant hon läst i tidningar. Vill man ha en mer heltäckande bild av psykoser får man gå till facklitteraturen. Den här delen av boken kan fungera som en uppslagsbok inte minst för anhöriga. Man får veta vad boendestödjare och god man är, hur det känns att bli hämtad av polisen enligt LPT (lagen om psykiatrisk tvångsvård), hur man kan kommunicera med en person som är psykotisk eller hur arbetsgivare kan agera för att det ska bli så bra som möjligt för både den sjuke och övriga anställda. Det finns tips på skön- och facklitteratur, filmer och radioprogram samt en lista över föreningar och frivilligorganisationer och deras webbsidor. Det enda en bibliotekarie saknar är ett sakregister så att man snabbt kan hitta det sökord man vill läsa mer om. Så fint är omslaget till den här boken: på svart bakgrund en gul klänning som svävar bland virvlar och blixtar. Den gula klänningen spelade en viktig roll i en av författarens psykotiska perioder, och illustrationen är förmodligen gjord av hennes äldsta dotter Hanna, född 1993. Pebbles Karlsson Ambrose erfarenhet av att vara mamma och psykiskt sjuk gör att hon har många konkreta råd att förmedla till andra mammor i liknande situation, och boken kan ge tröst även till deras barn. Hon är en driven författare och språket flyter smidigt. Det är lätt att gripas av hennes berättelser. Boken kommer att fylla en viktig funktion för alla som vill försöka förstå hur det kan vara att leva med en psykisk sjukdom. Pebbles Karlsson Ambrose är född 1970. Hon insjuknade i förlossningspsykos efter andra dotterns födelse och fick diagnosen schizoaffektivt syndrom. Text: Inger Gadh Foto: Hanna E Karlsson
8 Medlemsbladet Fullsatt sal på Nalen i Stockholm. Publiken var engagerad. Ta kontroll över inre röster Våga tala med rösterna men hävda alltid din egen vilja. Det rekommenderade en av föreläsarna under konferensen Äntligen! Om att höra och hantera röster, aktuell forskning utveckling och kunskap. Arrangör var Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH). Forskare, praktiker, anhöriga och rösthörare samlades på Nalen i Stockholm fredagen den 14 september, internationella rösthörardagen. Sex rösthörargrupper inledde konferensen, alla från RSMH. Det var Ami Rohnitz, Siv Wetterberg, Elisabet Alphonce, Alva Thelander och Anneli Westling. De berättade om varför rösthörargrupper är bra och om olika tekniker som man kan använda för att bemöta rösterna. Analysera om rösterna ljuger och vilken karaktär de har, är en metod. En annan är att ha mobil handsfree på när man talar med rösterna ute bland folk. För att inte sticka ut för mycket. Anhöriga, praktiker och forskare gav sina synvinklar på problemet. Det är svårt när man ställs inför
Phrenicus nr 4 2012 9 Ami Rohnitz, var uppskattad som moderator. rollen som vårdare till sina vuxna barn, sa Lars Joelsson, psykoanalytiker och anhörig. Han berättade om sin önskan att bara få vara pappa. - Rösterna är metaforer som har ett budskap, menar Trevor Eyles som är psykiatrisjukskötare/psykoterapeut och verksam i Århus i Danmark. Det gäller för rösthöraren att förstå budskapet. Så länge rösthöraren inte förstår det så skriker rösten ännu mera. Han menar att vetenskapliga studier visar att de flesta som hör röster lever ett vanligt liv. Anders Thorgren och Eva Anderzon från Psykiatri Södra i Stockholm berättade om sin utbildning som vänder sig till patienter som besväras av röster och deras behandlare. Man utgår från att rösterna är förträngda minnen och använder en särskild intervjumetod för att komma åt dem. De färdiga intervjuerna analyseras sedan tillsammans med professionella. Forskaren Lis-Bodil Karlsson och författaren Beate Grimsrud talade om skapande verksamhet, måleri och författande. Beate Grimsrud läste sina texter och berättade att Dramaten kommer att iscensätta hennes bok En dåre fri. - Jag har fått nya infallsvinklar, sa Rebecca Holmgren från Norra Stockholms Psykiatri. Hon var en av många intresserade i publiken. Ami Rohnitz var moderator. Hon är annars föreläsare och ansvarig för svenska nätverket Rösträtt. Text och foto: Kristina Kleinert Måleri som slår knockout Vansinnesmålarna fjäskar aldrig för någon. Deras bilder visar en ocensurerad och magisk värld, en glimt av psykosens föreställningar. Många av konstnärerna är rösthörare. - Bilderna lämnar mig aldrig oberörd, även om jag inte helt kan förstå dem, säger Lis-Bodil Karlsson. Hon är universitetslektor och forskare vid Karlstad universitet och har skrivit en doktorsavhandling om att höra röster. På konferensen den 14 september berättade hon om vansinnesmåleriet. Den här formen av skapande har genom åren kallats egenartad, otuktad och rå, på franska Art Brut eller på engelska Outsider art. Vansinneskonst eller sjukdomskonst är också bra uttryck i sammanhanget. Eller Särlingskonst. Genom historien har vi många gånger avfärdat den som oväsentligt talanglöst kludder, säger Lis-Bodil. Outsiderkonstnärer eller särlingar är knappast någon homogen grupp. Men de är oftast självlärda. Inte sällan börjar de sin skapande bana med att rita, måla, skulptera efter någon traumatisk eller dramatisk händelse i livet. Kanske i samband med vistelse Lis-Bodil Karlsson framträdde med vild energi! inom psykiatrin eller kriminalvården. Somliga psykotiska patienter börjar måla bisarra, symboliska och underliga motiv under sin sjukdom, trots att de kanske aldrig varit intresserade av konstnärliga uttryck tidigare i sitt liv. En del är rösthörare, andra inte. Somliga börjar skapa på sina rösters kommando. För andra är skapandet bara en nödvändighet, inte så mycket för att hantera sin vardag, utan bara för att man måste. Det blir ett sätt att leva, berättar Lis-Bodil. Internationellt kända konstnärer är Adolf Wölfli, Aloise Corbas, Mage Gill och Jeane Tripier. I Sverige har vi Mats Kjellbom, som målar i olja och Annika Malmqvist som broderar, eller som hon säger, "diktar i garn". - Jag har själv personlig erfarenhet av rösthörande, säger Lis-Bodil. Men som för så många andra kan det här djupt mänskliga fenomenet vara något som kommer och går. Text och foto: Kristina Kleinert
10 Medlemsbladet Söker samarbete rörande hjälpmedel - Vi vill ha ett fördjupat samarbete med den engelska organisationen Rethink Mental Illness kring kognitiva hjälpmedel, säger Claes Tjäder, avdelningschef på Hjälpmedelsinstitutet. Han har besökt organisationen i England tillsammans med ordförande Per Torell och Inger Nilsson i Schizofreniförbundet. Rethink Mental Illness arbetar med att förbättra livet för personer med psykisk ohälsa. - När vi berättade om erfarenheterna i Sverige kom jag att tänka på den resa som vi gjort i Sverige inom hjälpmedelsområdet, säger Claes Tjäder. Hjälpmedelsinstitutet har tillsammans med Schizofreniförbundet och Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) bidragit till att utveckla hjälpmedel och utvärderat användandet dem. Claes Tjäder tänker sig ett fortsatt samarbete med den engelska organisationen, kanske i form av ett EU-projekt. Hjälpmedelsinstitutet har arbetat med regeringsuppdraget Hjälpmedel i fokus för personer med psykisk funktionsnedsättning. Det går att läsa mer om regeringsuppdraget på www.hi.se/sv-se/arbetsomraden/ Projekt/Avslutade-projekt/hjalpmedelifokus Man kan också vända sig till Hjälpmedelsinstitutet på telefon 08-620 17 00 insändare Öppet brev till socialminister Göran Hägglund Jag har tagit del av Psykiatrilagsutredningens betänkande och känner mig illa berörd och oroad över de intentioner som regeringen har genom det förslag som Psykiatrilagsutredningen har lagt fram. Man funderar över vilket århundrade man egentligen lever i. Det som jag främst invänder mot är tvång i öppenvården (d.v.s. tvångsmedicinering i öppen psykiatrisk tvångsvård utan domstolsbeslut), att ECT-behandling ska kunna ges som tvångsbehandling, sammanslagning av LRV och LPT (vilket kommer att stärka allmänhetens fördomar gentemot de psykiskt sjuka) och införandet av tillräknelighetsbegreppet (som fråntar individen ansvaret vid brottsliga handlingar). Psykiatrilagsutredningens betänkande medför att den psykiskt sjuke hamnar i ett rättsligt ingenmansland där han eller hon blir andra klassens medborgare och där det är lagligt för rättssystemet i vårt land att öppet kränka och diskriminera psykiskt sjuka. Man ska ha samma rättigheter och skyldigheter oavsett om man är psykiskt sjuk eller ej! Det är synd att man glömmer de framsteg som har gjorts och som bygger på ömsesidighet och tillit mellan patient, anhöriga och läkare. Regeringens förslag tyder på ett inhumant synsätt och förslaget strider mot konventionen för de mänskliga rättigheterna. Jag anser att man ska ha lika möjligheter i det dagliga livet sjuk som frisk. Detta förslag talar ett annat språk. Tacksam för ett svar. fotnot: Phrenicus kommer att vidarebefordra detta brev till socialministern och hoppas kunna återkomma med hans svar i nästa nummer. Beatrice Carleson Foto Kristina Kleinert Beatrice Carleson, själverfaren Ordinarie ledamot Schizofreniförbundet
Phrenicus nr 4 2012 11 Lägg dig, du är SJUK Dom över lagförslag Utredningen om en ny lag för psykiatrisk tvångsvård har nu varit ute på remiss. Schizofreniförbundet och Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) säger nej till alla förändringar som innebär en sänkning av ribban för tvångsvård. I korthet innebär svaret nej till att ändra från ordet oundgängligt behov till påtagligt behov av tvångsvård. Schizofreniförbundet och NSPH ser även kritiskt på utredningens förslag om att bygga ut öppenvårdstvånget (ÖPT) och de utökade möjligheterna till tvångsbehandling under öppen psykiatrisk tvångsvård. Vidare avvisar Schizofreniförbundet/NSPH förslaget att en patient ska kunna tas in i öppen psykiatrisk tvångsvård utan att först ha vårdats på sluten avdelning och att det ska vara möjligt att påbörja öppen psykiatrisk tvångsvård i hemmet. Svaret blir också nej till tvångsmedicinering i Öppen psykiatrisk tvångsvård utan domstolsbeslut. Schizofreniförbundets ordförande Per G Torell säger: - De har enbart gjort en juridisk utredning, och det fungerar inte. Schizofreniförbundet och NSPH är dock positiva till förslaget om utökade rättigheter till förnyad medicinsk bedömning, s.k. second opinion samt förslaget att tvångsåtgärder ska regleras i lagstiftningen. Organisationerna svarar även ja till att avskaffa den rättspsykiatriska vården som påföljd. Men att det förutsätter en kraftig förbättring av vården som ska erbjudas den som avtjänar fängelsestraff. Otillräknelighetsbegreppet är problematiskt att införa främst beroende på svårigheten med bra definition, enligt organisationerna. De avvisar också förslaget om särsilda skyddsåtgärer för personer med allvarlig psykisk störning. Läs hela remissyttrandet på www.schizofreniforbundet.se Text: Kristina Kleinert Illustration: Elke R.
Posttidning B AVSÄNDARE: Schizofreniförbundet Hantverkargatan 3G, 112 21 Stockholm Vill du stödja forskning om schizofreni? Sätt in ditt bidrag på Schizofrenifonden. Plusgiro 900727-9 Bankgiro 900-7279 Schizofrenifonden är ett så kallat 90-konto som förvaltas av Schizofreniförbundets styrelse. Fondens ändamål är att ekonomiskt stödja insatser som främjar de drabbades hälsa samt deras sociala, ekonomiska, politiska och yrkesmässiga intressen. Insatser som kan komma i fråga för utdelning av bidrag är forskning kring schizofreni och andra psykossjukdomar eller projekt av olika slag som stämmer överens med fondens ändamål. Schizofreniförbundets verksamhet granskas av Svensk Insamlingskontroll. Schizofrenifonden är en del av Schizofreniförbundets verksamhet. Skriv en motion Skicka in Senast 20 februari Illustrationen är gjord av en ung kvinna med kronisk sjukdom. Vilka frågor vill du att Schizofreniförbundet ska arbeta med? Skriv en motion till kongressen 2013! Alla medlemmar har rätt att skicka in förslag. Skicka in det senast 20 februari. Så här skriver du en motion: Förklara vad du anser är viktigt att vi arbetar med och varför. Försök att skriva så tydligt som möjligt. Glöm inte namn, adress och vilken förening du tillhör. Underteckna motionen. Mejla eller skicka den med brev: E-post: office@schizofreniforbundet.se Postadress: Schizofreniförbundet Hantverkargatan 3 G 112 21 Stockholm