Bättre vård med brukarstyrda sängar

Transkript

1 PHRENICUS nr Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet Medlemstidning nr Bättre vård med brukarstyrda sängar Bård Bakke sidan 5 REHABILITERING SOM HJÄLPER: Supported employment NY PSYKIATRILAG: Under debatt MED FÖRENADE KRAFTER: Ordförandemötet

2 2 Medlemsbladet Utgivare Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet Ansvarig utgivare Per G Torell, förbundsordförande tel Innehåll Tidningen ska spegla förbundets själ och skildra situationen för anhöriga och personer med psykisk sjukdom. Phren är det grekiska ordet för själ. PER G: Antal nummer Phrenicus kommer ut fyra gånger per år och skickas ut till alla förbundets medlemmar. Redaktionskommitté Sture Andreasson Kent Blomnell Ulla Elfving Ekström Per G Torell Redaktör Kristina Kleinert redaktion@schizofreniforbundet.se Layout Kristina Kleinert Schizofreniförbundet Adress Schizofreniförbundet Hantverkargatan 3G, Stockholm tel fax office@schizofreniforbundet.se Omslag Foto: Kristina Kleinert Upplaga 4000 ex Manusstopp Nr 2, 2012 Manusstopp Utgivningsdag Tryck Exaktaprinting AB Villkor Gästskribenter står själva för sina åsikter. Redaktionen ansvarar inte för insänt material och vi redigerar ibland. Max 800 tecken på insänt material. Citera oss gärna - men glöm inte att namnge källan. Per G Torell Er ordförande

3 Phrenicus nr Aktuell avhandling om schizofreni - infektion Personer med schizofreni har oftast höga halter av det inflammatoriska ämnet kynurensyra i hjärnan. En genetisk sårbarhet i kombination med en tidig infektion kan öka risken för insjuknande i schizofreni. Den hypotesen lägger forskaren Maria Holtze fram i en färsk avhandling. Maria Holtze Vi är bara i början, men håller hypoteserna kan det komma läkemedel på sikt som skulle kunna förebygga schizofreni. Forskningen kring kynurensyra och dess betydelse för utvecklande av schizofreni är relativt ny. Flera studier pekar nu i samma riktning. Det är sedan tidigare väl belagt att det finns en ärftlighet vad gäller risken att drabbas av schizofreni, liksom vissa andra psykiska sjukdomar. Men de genetiska studierna kan inte förklara allt. - Vår teori är att personer med schizofreni dels har en genetisk defekt, vilket leder till höga halter av kynurensyra, dels ytterligare påspädning av kynurensyra genom en infektion under fosterstadiet eller tidigt i livet. Det är den dubbla belastningen som skulle förklara varför inte alla med den defekta genen drabbas, säger Maria Holtze, som är fil.dr. vid farmakologiska institutionen vid Karolinska Institutet (KI) i Solna. Hennes avhandling i januari 2012 handlar just om detta. Hon betonar att det handlar om experimentell forskning som inte testats i kliniska studier utan enbart vid djurförsök. Försöken har gjorts på möss som tillförts en infektion, ett influensavirus. Efter en tid har forskarna kunnat mäta förhöjda värden av kynurensyra. En annan grupp möss fick enbart en tillförsel av kynurensyra, utan föregående infektion. Många möss visade i test beteendestörningar som är typiska vid schizofreni. Vid mätningar av kynurensyrahalten hos människor har det visat sig att den genetiskt betingade höga halten av det misstänkta ämnet fanns även hos friska individer, något som påvisas avhandlingen. - Det är därför vi tror att det krävs ett ytterligare påslag, som kan ha kommit antingen genom en infek- tion under fosterstadiet hos modern, eller under tidiga barnaår, upp till tioårsåldern, säger hon. Det kan exempelvis handla om influensavirus eller herpesvirus, det gemensamma är att de ger en inflammation i hjärnan som är oerhört känslig när den är under utveckling. Andra studier har presenterat ett samband mellan schizofreni och parasiten Toxoplasma gondii, som är vanlig hos katter. Ett tänkbart scenario är att typen av psykisk sjukdom beror på vilken del av hjärnan som blir påverkad, vilket innebär att även andra psykiska sjukdomar skulle kunna härledas till kombinationen genetik-infektion. - Detta är den första studien. Nu måste vi upprepa den och styrka dess resultat. Just har över 100 möss fått kynurensyra. Vi är bara i början, men håller hypoteserna kan det komma läkemedel på sikt som skulle kunna förebygga schizofreni och andra psykiska sjukdomar, säger Maria Holtze. Text och foto: Marianne Hühne von Seth

4 4 Medlemsbladet Ordförandemötet

5 Phrenicus nr Insändare Phrenicus har fått en del brev. Vi tackar så mycket för dem. Insändare ska vara en viktig del av tidningen. Utrymmet är dock begränsat. Vi vill be dig som skriver insändare att använda max 800 tecken. Se insändaren här nedan. Schizofrenifonden: kr till Nå Ut-teamet Schizofreniförbundet stödjer Nå Ut-teamet i Göteborg när de ska ta fram en ny handbok enligt vårdprogrammet Integrerad Psykiatri. Kaos är granne med Gud Man hör ibland någon hävda att: gränsen mellan geni och galenskap är knivskarp. I rent neurologiska termer så beror detta fenomen på att förmågan att kunna se logiska samband ofta löper amok hos den som insjuknar i schizofreni. Men det är just den förmågan som är den mest värdefulla egenskapen för till exempel en vetenskapsman. Det är därför som så många, stora tänkare har slutat sina dagar i armod. Deras associationsförmåga har medgivit att de tänjt på mänsklighetens dittillsvarande gränser. Men när deras betydelsefulla kopplingsförmåga har spelat dem alltför löjeväckande spratt, så har det slutat illa för dem när de tyvärr har gjort sig socialt omöjliga hos sin omgivning. Annorlunda uttryckt så blir geniets främsta tillgång hans största fiende om denna tillgång inte kan kontrolleras på sätt som leder till ett socialt accepterat beteendemönster. Modern neuroleptika löser dock detta problem. Dr Jan Stenis Ordförandemötet

6 6 Medlemsbladet TVÅNGSVÅRD Ny psykiatrilag under debatt Många röster kom till tals under konferensen Psykiatrisk tvångsvård i mars. En av dem tillhörde psykiatern Herman Holm, som arbetar i ett projekt med syfte att uppnå bättre vård med mindre tvång. Den två dagar långa konferensen i Stockholm behandlade tvångsvård från olika perspektiv. Här fanns själverfarna, anhöriga, läkare, forskare och experter på plats i en fullsatt hörsal på Stora Essingen i Stockholm. Även förslaget till ny psykiatrilagstiftningen diskuterades. Herman Holm, som är psykiater och överläkare i Region Skåne, gav en översikt över hur tvångsvården och tvångsåtgärder ser ut i dagens Sverige och hur den såg ut i går. Han har en unik inblick i den praktiska verkligheten genom sitt arbete i det treåriga projektet Bättre vård, mindre tvång på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). - Det är ett förbättringsarbete där vi samlar team från psykatriska avdelningar över hela Sverige. Där arbetar vi med att sätta mål och förbättra tvångsvård och tvångsåtgärder. Det kan handla om att behandla patienten med respekt och bibehållen värdighet. Herman Holm ger exempel: - När man utsatt patienten för en tvångsinjektion eller bältesläggning kan man se till att erbjuda patienten samtal efteråt. Då går man gemensamt igenom det som hände, i syfte att förebygga en upprepning. Även själva tvångsåtgärden kan göras mindre obehaglig om personalen är lyhörd och kan sätta sig in i patientens situation. Vid en bältesläggning kan patienten få lyssna på musik och det är viktigt att personalen talar om vad som händer, i konkreta ordalag. Ibland kan problematiken vara den omvända, att samhället inte tillgriper tvångsvård trots närståendes rop på hjälp för en familjemedlem som far illa utan vård, men som inte själv vill ha någon. Herman Holm är väl medveten om den svåra konflikt som ligger i att som läkare respektera den vuxne patientens rätt till integritet och de anhörigas behov av att få vara delaktiga. - Det är en oerhörd tragik att se hur ledsna och förtvivlade föräldrar kan bli utestängda från planeringen av vården. Emellertid tror Herman Holm att den nya psykiatrilag som blir verklighet om förslaget får gehör kan innebära flera förbättringar, trots att redan förslaget har blivit hårt kritiserat. - I den nuvarande tvångslagstiftningen står att det ska föreligga ett oundgängligt behov av heldygnsvård för att tvångsvård ska kunna ske. I förslaget till ny lag talas om påtagligt behov. En patient med schizofreni som plötsligt nekar att ta sin medicin kan med dagens lagstiftning inte tvångsvårdas, trots att de anhöriga vet att han eller hon kommer att bli svårt sjuk. - Med den nya formuleringen finns en möjlighet för läkaren att ingripa tidigare, säger Herman Holm. Han betonar att den nya lagen kommer att innebära en utökad makt för läkarna. Man kommer att kunna tillgripa öppen tvångsvård utan föregående inläggning, vilket inte är möjligt i dag. - Det är på gott och ont. Jag kan känna en viss oro för missbruk. Lagen blir ganska vid och den ger utrymme för missbruk och olika tolkningar. Text och foto: Marianne Hühne von Seth fotnot: Konferensen arrangerades av Socialpsykiatriskt forum och SKL.

7 Phrenicus nr TVÅNGSVÅRD Bård Bakke är glad över kloka synpunkter från psykospatienter Brukarstyrda sängar ger trygghet - Vi har ett gott samarbete med personer som har allvarlig psykossjukdom, säger Bård Bakke. Brukarstyrda sängar var ett genidrag som visar att ökad tillgänglighet av säng ger lägre användning. Bård Bakke talade på konferensen Psykiatrisk tvångsvård, makt utmaningar och alternativ den mars. År 2005 var läget ohållbart på avdelning K2 i Jaeren distrikspsykiatriska center i Norge. Det var konstant fullbelagt, med många tvångsinläggningar. Patienterna fungerade dåligt, de anställda var utsjasade och använde sig flitigt av olika tvångsåtgärder. - Detta pågick utan att vi kunde få bukt med det, berättar enhetschef Bård Bakke. K2 är en vuxenpsykiatrisk vårdavdelning för patienter med allvarlig psykossjukdom. Hälften har missbruk som tilläggsproblematik. Ledningen beslöt sig för att göra ett försök med brukarstyrda sängar. En metod som går ut på att patienten lägger in sig själv max 5 dygn med minst 14 dagar emellan. Patienten skriver ett kontrakt med avdelningen om detta. Det tog sin tid att för den enskilde brukaren och dennes anhöriga att lära sig använda den nya tjänsten. Vi gjorde hembesök och talade med brukare och deras anhöriga. Vi informerade, och vägledde kommunen om hur brukarstyrda sängar fungerar, säger Bård Bakke. Resultatet efter en försöksperiod blev halverad sammanlagd tid för tvångsintagning och en ökad inläggningsfrekvens. Både brukare, anhöriga och anställda kände sig nöjda med den nya ordningen. Från att ha varit en tung psykosavdelning med stort antal tvångsåtgärder och låsta dörrar ändrade sig atmosfären till att bli varm och välkomnande. Ökad tillgänglighet och låga trösklar gör att brukarna inte drar sig för att kontakta avdelningen. Genom att ta några vilodygn på avdelningen slipper patienter stress som kan leda till ny psykos. Text och foto: Kristina Kleinert

8 8 Medlemsbladet Boendestöd

9 Phrenicus nr Boendestöd

10 10 Medlemsbladet Rehabilitering som hjälper Supported Employment (SE) är en modell för arbetslivsinriktad rehabilitering som rekommenderas i de nationella riktlinjerna för psykosociala insatser. Individual Placement and Support (IPS) är en variant av SE, en insats som visat sig hjälpa personer med schizofreni. Tanken med IPS är att människor så snabbt som möjligt ska få tillgång till en arbetsplats ute på den öppna arbetsmarknaden, där de ska få ett flexibelt stöd utifrån sina behov, allt för att få den vardagliga arbetssituationen att fungera. Traditionellt har den svenska arbetsrehabiliteringen ofta fungerat så att personer i en skyddad miljö har fått träna på sina färdigheter enligt en trappstegsmodell. IPS vänder brutalt upp och ner på detta synsätt och utgår från att den enskilde vill och är motiverad för arbete och därför snabbt behöver komma ut på en arbetsplats och att det stöd som ges ska ske utifrån den enskildes behov. Det förklarar docent Urban Markström, som arbetar i ett forskningsprojekt som följer upp IPS-metoden som används av två team i Umeå och Skellefteå. Han säger att IPS är en väldigt välbeforskad metod som har visat sig vara effektiv när det gäller att få ut personer med svår psykisk ohälsa i anställningar. Dessutom kan stödet ibland ha en positiv inverkan på sådant som att personerna får en bättre psykosocial funktion, bättre självkänsla och bättre psykisk hälsa. I Umeå bedrivs projektet inom socialtjänstens ram och det är CEPI (Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser) och Socialpsykiatriskt Kunskapscentrum i Västerbotten som följer upp och utvärderar verksamheten. Det rör sig om en väldigt individanpassad metod, vilket ställer höga krav på professionalitet och fingertoppskänsla hos dem som Urban Markström IPS vänder brutalt upp och ner på traditionellt synsätt och utgår från att den enskilde vill och är motiverad för arbete. arbetar med den. Det handlar om en intensiv insats, där man i Skellefteå och Umeå arbetar med cirka tio klienter per handledare. Och personerna får stöd så länge det behövs, vilket kan innebära att det i några fall kan bli en långvarig men lågintensiv kontakt. En annan viktig utgångspunkt i IPS är att stödet ska vara en integrerad del av de insatser som individen får. Ofta innebär det att handledaren ingår i själva vårdteamet, annars krävs samarbete mellan olika insatsområden. Verksamheterna i Västerbotten följs alltså upp med syftet att dels se hur klienternas situation utvecklas men även hur de upplever att delta i projektet. Vi följer individen från starten och sedan efter ett år och efter två år, säger Urban Markström och utfallet visar att mellan procent kommer ut i anställning eller utbildning. Deltagarna i projekten är ofta unga och de har en begränsad erfarenhet av arbete. I den psykiatriska problematiken dominerar ångest- och depressionstillstånd, men även psykos- och bipolära och neuropsykiatriska tillstånd är relativt vanliga. IPS-metoden är egentligen utformad för personer med psykostillstånd, förklarar Urban Markström, men vi har alltså en bredare målgrupp. Uppföljningen efter ett år visar alltså att cirka en fjärdedel av deltagarna är i arbete eller studier och till det kommer att deltagarna gjorde en positiv värdering av metoden. Det här verkar vara ett arbetssätt som klienterna är nöjda med, konstaterar Urban Markström. De har fått ett stöd som de värdesätter, ett stöd som är unikt för varje individ, det rör sig alltså om brukarvänliga insatser. Källa Effektiva metoder för sysselsättning Socialstyrelsen Foto: Vera Schoultz

11 Phrenicus nr Gill Croona är doktor i bemötande Möten kan vara livsavgörande Utgå inte från det bemötande du själv vill ha om du är vårdpersonal. Gill Croona menar att ett gott bemötande i vården är mycket mer än vanlig artighet och trevlighet. Hon har gjort en fördjupad analys av bemötande som visar två etiska värden som värnar om mänsklig värdighet, det är omsorg och respekt. Att visa omsorg är att bry sig om, vilja skydda och ibland ta över bestämmandet för andras bästa. Respekt är att försöka förstå och nå samförstånd genom att låta andra komma till tals, bli lyssnade på, få vara delaktiga och ha inflytande över sina egna liv. - Omsorg och respekt kan i sina ytterligheter vara oförenliga, säger Gill. För mycket omsorg leder till förtryck och för mycket respekt kan skapa en känsla av övergivenhet. Därför är balansen viktig. Man kan sammanföra omsorg och respekt under begreppet solidaritet. Solidariskt bemötande värnar människors värdighet. Hur man praktiserar detta beror på situationen. Att människor blir kränkta avvåld och elakhet är lätt att förstå. Det kan vara svårare att begripavad som blev fel när man menade så väl. Vårdpersonal kan lära något om etik genom att själva lyssna och få komma till tals. De bör ha särskilda samtalsforum med bemötande på agendan. Det är ett sätt att praktisera solidaritet. Genom att möjliggöra detta kan cheferna lägga ribbor för språkbruket och därmed också för det goda bemötandet. Det som sitter i väggarna är egentligen det vedertagna sättet att språkligt bemöta varandra, enligt Gill. Språket påverkar i förlängningen vad man tycker, tänker och hur man handlar. - Bäst vore om undervisning i etik bakades in i all vårdutbildning. Etiskt tänkande och handlande tar lång tid att utveckla, säger Gill Croona. Gill Croona är sjuksköterska i botten men vidareutbildade sig och disputerade 2003 med doktorsavhandlingen Etik & Utmaning - Om lärande av bemötande i professionsutbildning. Idag forskar hon på Linnéuniversitetet om utveckling/utbildning inom hälso- och sjukvård, omsorg och socialt arbete. Text och foto: Kristina Kleinert

12