1 (13) Tekniska avdelningen Bertil Arvidsson, 011 19 11 90 010901-9811576 Ert datum Er beteckning Näringsdep./Regeringen Bosse Wallin 103 33 Stockholm Statskontoret Box 2280 103 17 STOCKHOLM Redovisning av anpassningsläget inför år 2 000 för samhällsfunktionen sjöfart. Denna rapport omfattar bedömningar av risker och anpassningsläge för samhällsfunktionen sjöfart. 1 Sammanfattning Sjöfartsverket har genomfört sårbarhetsanalyser, med bedömning av risker och konsekvenser för 2000-relaterade händelser, dels internt och dels tillsammans med representanter från andra aktörer inom sjöfartssektorn. Ett riskseminarium med deltagare från Sjöfartsverket, Sveriges Redareförening, Sveriges Hamn- och Stuveriförbund, Sjöassuradörernas förening, Swedish Club, Petroleuminstitutet, ÖCB, Post & Telestyrelsen samt Stena Line har genomförts 1999-02-26. Sårbarhetsanalysen av trafiksektor sjöfart visar att sannolikheten för störningar kan minskas genom beredskapsåtgärder, reservrutiner och dubbleringar av väsentliga funktioner. Konsekvenserna av enskilda störningar är normalt små, men kan i extrema, sällsynta fall bli mycket stora. Betecknande för sjöfarten är ett traditionellt högt säkerhetstänkande med en hög grad av redundans i kritiska system. 2000-problematiken ökar dock risken för en stor mängd störningar inom samma tidsrymd. Detta kan påverka graden av konsekvenser. Analyserna har entydigt gett vid handen att externa funktioner, främst tele- och radiokommunikationer samt elförsörjningen, är av största vikt för att sjöfarten skall fungera störningsfritt. Postadress Besöksadress Telefon (växel) Telefax E-post 601 78 NORRKÖPING Slottsgatan 82 011-19 10 00 011-10 19 49 teknik@sjofartsverket.se
2 (13) Analyser och riskbedömningar har gjorts per följande väsentliga områden av sjöfartssektorn: fartyg, hamnar, farleder, inre farvatten, externa navigationshjälpmedel, isbrytning, lotsning, sjöräddning och navigationsvarningar. Beroenden av andra samhällsfunktioner har sammanfattats i ett särskilt avsnitt. En sammanfattning av sannolikheter och konsekvenser, på överordnad nivå, ges i följande tabell: Mycket stora Konsekvenser Stora Sjöräddning Fartyg Hamnar Isbrytning Ext. nav.hjälpmedel och kommunikation Små Lotsning Farleder Navigationsvarningar Inre farvatten Liten Sannolik Stor Sannolikhet för störningar Sammanfattningsvis bedöms risken för allvarliga störningar av samhällssektor sjöfart som små, förutsatt att radio- och telekommunikationerna och elförsörjningen i landet fungerar. År 2000-arbetet inom sektorn bedöms i stort bedrivas på ett tillfredsställande sätt. 2 Bedömning av risk, beskrivning av konsekvenser 2.1 Riskbedömning Resultaten från de genomförda riskseminariena visas här. Redovisningen görs per delområde av sjöfartssektorn. Delområdena kan omfatta flera 2000-händelser och händelserna kan var hänförbara till ett eller flera delområden.
3 (13) 2.2 Fartyg Delområde 2000 Händelse Konsekvens När? Säkerhet (Brand, GMDSS) Systemen slocknar Extra vakter behövs. Brand upptäcks ej i tid. Omedelbart Navigationssystem Slås ut Visar felaktiga värden Förseningar i sjöfarten. Haveri Omständigheterna avgör. Fungerande reservsystem finns Miljö Länsvattenseparator Miljötillbud Omedelbart Operation Datorstyrda maskinkontrollsystem fallerar Ej möjligt eller tillåtet att driva fartyget. Omedelbart, tills hjälp anländer Övriga kringsystem fallerar Tillgång till besättning Kommunikation Kommunikationsbortfall MRCC kan ej kontaktas. Omedelbart Förseningar i sjöfarten.
4 (13) 2.3 Hamnar Delområde 2000 HändelseKonsekvensNär Bogsering och bärgning Bunkring Lossning, Lastning Nästa länk i logistik kedjan. Förtöjning Reparationer Reservdelar Varv Datasystem Kommunikationen utslagen Hamnarna blockeras Persontransporterna störs Strömavbrott Säkerhetslarm och brandlarm fungerar ej. Livsmedel, förnödenheter och vatten. Dataproblem eller systemdriftavbrott. Vid omfattande år 2000 problem på fartygen kan behov av ökad varvskapacitet uppstå snabbt Fartyget kommer inte till kaj. Ingen lastning och lossning Hamnpersonalen kommer ej till arbetet. Industrin och samhällsfunktionen drabbas. Svårt att hitta reservdelar. Ej omedelbart men konsekvenserna ökar med tiden. Kranar igång efter ca. 2 h 2.4 Farleder Delområde2000 HändelseKonsekvensNär? Fyrar och bojar inkl. raconer DGPS Fel på styrsignaler Fyrar slocknar eller visar felaktig signal Navigationsstörningar försenar sjöfarten. Det är inte ovanligt för sjöfarten om det inte berör ett större område samtidigt. Radiostörning
5 (13) 2.5 Inre farvatten Delområde2000 HändelseKonsekvensNär? Broar Slussar Går ej att öppna eller går ej att stänga Skador på egendom och utslagna funktioner Omedelbart, reparationer krävs Signaler utslagna Ekonomiska skador Påsegling Parallella huvudmän för väg- och järnvägsbroar agerar olika. Störningar i infrastrukturen Miljöskador 2.6 Externa navigationshjälpmedel, radiokommunikation Delområde 2000 Händelse Konsekvens När? Mobiltelefoni Kustradionät VHF GPS Inmarsat Enstaka kommunikation sbortfall Totala kommunikation sbortfall Förseningar i sjöfarten Eventuellt tvingas fartygen ligga still.
6 (13) 2.7 Isbrytning Delområde2000 HändelseKonsekvensNär? Isbrytning Isbrytare stoppar, se Fartyg Förseningar i trafiken Fartyg fastnar Fartyg driver på grund med miljökatastrof som en extrem konsekvensen Omedelbart. Problemen visar sig efter ett antal timmar. Planering Samband slås ut Brist på planeringsunderlag Avsevärt försämrad effektivitet 2.8 Lotsning Delområde2000 HändelseKonsekvensNär? Beställning Lotsbåtar Lotstransporter on shore VTS Kommunikationsbortfall Radarfel Kan ej beställa lots Kan ej transportera lots Taxi och bussar utslagna Försvårad navigation Förseningar i sjöfarten
7 (13) 2.9 Sjöräddning Delområde2000 HändelseKonsekvensNär? SAR Management SAR Mission Coordination Kommunikationsbortfall Se även Fartyg Livsfara Miljökatastrofer Omedelbart SAR Units 2.10 Navigationsvarningar Navigationsvarningar, Ufs, m.m. Delområde2000 HändelseKonsekvensNär? Baltico Stockholm radio Navtex Kommunikationsbortfall Försenade navigationsvarningar Livsfara Haveri eller olyckstillbud Miljökatastrofer Beror på entreprenören Telia. I extremfallet utslagen funktion 3 Anpassningsläget 3.1 Fartyg Bedömning har gjorts för svenska fartyg, samt för utländska fartyg i svenska vatten. Samtliga svenska fartyg har analyserats via en enkät från Sjöfartsinspektionen. En motsvarande enkät har, via fartygsmäklarna, genomförts även för utländska fartyg. Kontakt hålls med Assuransföreningen och försäkringsbolagen. För drygt 50 % av de svenska fartygen har enkäten besvarats. På frågan om man hinner vidtaga erforderliga åtgärder före år 2000 svarar 70 % Ja och 30 % Troligen. Ingen svarar Troligen inte! Av de som konstaterat att det finns inbäddade system ombord har drygt 60 % uppgett att åtgärder kommer att behöva vidtagas. Ingen hade avslutat sådana åtgärder, men de hade påbörjats eller planerats för 90 % av dessa fartyg.
8 (13) Vi måste poängtera att 65 % av svaren inkom i oktober och 27 % i november, varför läget nu med stor sannolikhet har förbättrats! Dock är mörkertalet tämligen stort, i och med att nära 50 % inte besvarat enkäten. För de utländska fartygen sändes strax för jul 1998 en enkät ut till ca 170 skeppsmäklare i svenska hamnar, för vidare befordran till fartygsägarna. Den 22 februari hade 85 svar inkommit till Sjöfartsverket. Det är uppenbart att de utländska fartygen ligger något efter de svenskflaggade när det gäller inventering ombord och kontakter med leverantörer. Däremot uppger även här samtliga att de kommer att hinna genomföra alla åtgärder i tid. Även enskilda rederier, oljebolag och försäkringsbolag har genomfört liknande undersökningar. Resultaten av dessa, är i hög grad överensstämmande med ovanstående. 3.2 Hamnar Området hamnar omfattar ett antal delområden: Förtöjning Lossning/lastning av fartyg samt logistik inom hamnområdet. Det är också viktigt att hamnarna förvissar sig om att nästa länk i logistik-kedjan fungerar så att inte hamnen blockeras. Bunkring av bränsle och förnödenheter. Eventuella reparationer och reservdelar. Varvsverksamhet Bogserbåtar fyller en viktig funktion för fartyg som har svårt att manövrera i trånga vatten, liksom vid miljöräddning. Det bör övervägas om beredskapsåtgärder för detta skall vidtagas. Sjöfartsverket har skickat ut förfrågningar till drygt 50 svenska hamnar angående deras 2000-arbete och läget. Resultatet analyseras och sammanställs för närvarande. Vissa beredskapsåtgärder har beslutats om i några av de största hamnarna, bl.a. Göteborgs Hamn och Helsingborgs Hamn. Bl.a. Preems genomför en enkät och utvärdering av sina hamnar och de fartyg de använder. Resultatet föreligger i början av april.
9 (13) 3.3 Farleder Området består av fyrar och övrig farledsutmärkning, utrustning för mätning av väder, ström och vattenstånd samt system för felavhjälpning för fyrar och bojar m.m. Trafikledningsverksamhet förekommer inom de mest frekventerade farledsavsnitten. Den tekniska utrustningen varierar beroende på trafikintensitet. Verksamheten är beroende av fungerande telekommunikationer. All Sjöfartsverkets farledsutrustning, förutom vissa funktioner i det differentiella GPS-systemet (där åtgärder pågår) är 2000-klara. 3.4 Inre farvatten Inre farvatten omfattar, utöver farlederna i Vänern och Mälaren, även kanaler, slussar och klaffbroar. Prioriteringar mellan Vägverket, Banverket och Sjöfartsverket angående broar måste klargöras (t.ex. Kvicksund har en parallell vägbro och järnvägsbro över ett sund). För Trollhätte kanal har det genomförts en katastrofövning med positivt resultat - i syfte att år 2000 säkra farleden. 3.5 Externa navigationshjälpmedel, radiokommunikation Avgörande för sjöfart och sjöräddning är radiokommunikation i form av VHF och kustradionätet, som ägs och administreras av Telia Mobile AB. Beträffande kustradionätet uppger Telia Mobile i brev att validering pågår och att systemen kommer att vara testade och åtgärdade före årsskiftet. Sjöfartsverket är tveksamt till om detta innebär att systemet är 2000-säkrat till den 1 juni 1999. Uppföljning kommer att ske genom förnyade kontakter med Telia Mobile. Även mobiltelefoni är viktigt, speciellt NMT 450 som används för datakommunikation till och från fartyg. Enligt Telia kommer denna funktion att klara 2000-skiftet. GPS är viktigt som navigationshjälpmedel. Funktionaliteten i dessa störs redan den 22 augusti då GPS systemet börjar om sin interna tideräkning. I samband med översyn av GPS mottagarna ser tillverkarna även över funktionaliteten m.a.p. år 2000.
10 (13) 3.6 Isbrytning En omfattande riskbedömning är genomförd. Denna har bl.a. resulterat i förändrade beredskapsplaner. Isbrytarna omfattas av samma problemställningar som övriga fartyg, De äldre isbrytarna kan framföras utan fungerande elektroniska maskinövervakningssystem, medan de nyare är beroende av detta. Informationssystemen för isbrytningsplaneringen är 2000-klara. 3.7 Lotsning Detta område omfattar hela kedjan från beställning av lotsning, förflyttning av lots från uppehållsplats till fartyg (till lands och till sjöss) till genomförandet av lotsningsuppdraget och återtransport av lots. Lotsbeställning är ur Sjöfartsverkets synvinkel 2000-klar, men fungerande radio- och telekommunikationer är en förutsättning. Lotsbåtarna är 2000-klara. I princip är därmed lotsningen 2000 klar, men ett visst beroende finns också av fungerande taxi- och busstrafik. Läget för dessa funktioner är okänt. 3.8 Sjöräddning En riskanalys är gjord varvid övergripande kunnat konstateras följande: Mission Coordination Mission Coordination är den operativa sjöräddningsledningen (MRCC). IT, som är ett väsentligt stöd för att minimera sök-/insatstiden, har en mycket hög driftsäkerhet och redundans. Nytt system, som är funktionellt 2000-säkrat den 1 juni 1999, driftsätts först hösten 99, efter fritidsbåtssäsongens slut. Vi kan här urskilja följande funktioner och externa beroenden: Kommunikation: SOS Alarmering: Muntligt OK från SOS-alarm, skriftligt kommer senare. Kustradionätet: Telia har lämnat partiell garanti om 2000-säkring Telefonväxel Käringberget: Beställning lagd för 3 åtgärder på, CSväxel. Därefter 2000-säkrat Marinens VHF-nät: Utredning pågår.
11 (13) Kraftförsörjningen: Elleverantören för MRCC skall kontaktas via MKV. För Stockholm (MRSC) har Telia givit muntlig garanti. Skriftlig kommer senare. SAR-Units SAR Units är beroende av fartyg och helikoptrar som ägs och förvaltas av andra än Sjöfartsverket (Försvaret, KBV, SSRS, m.fl). Samtliga organisationer har förklarat, dock inte alla i skriftlig form, att deras enheter är 2000-säkrade. Det kan i sammanhanget nämnas att Räddningsverket har en samordninguppgift beträffande 2000-säkring för samtliga räddningstjänstansvariga myndigheter. 3.9 Navigationsvarningar Sjöfartverket är ansvarig för utsändning av MSI (Maritime Safety Information, dvs. navigationsvarningar och väderinformation för sjöfarten) inom svenskt territorium och har dessutom ansvaret för utsändning av MSI via Navtexsystemet inom hela Östersjöområdet. Verksamheten är starkt beroende av fungerande tele- och radiokommunikation. För denna kommunikation används huvudsakligen telefon/fax, VHF, HF, Navtex, GSM och telex. Dessa system utgör dock reserver för varandra såtillvida att en rapportör i allmänhet har tillgång till minst två av nämnda system. Det svenska telexnätet läggs ner den 1 januari 2000, vilket medför att utbytet av MSI mellan Sjöfartsverket, Stockholm Radio och sjöräddingen försvåras. Därför kommer denna funktion att ersättas av ett nytt system som baseras på Sjöfartsverkets interna nätverk. Utvecklingen av detta pågår och beräknas vara klart före 1 juni 1999. Stockholm Radio drivs av TELIA. Den datautrustning som Stockholm Radio använder i Nacka Strand, för utsändning av MSI, är 2000-säkrad. Rundradionätet kan i viss mån utgöra reservsystem för utsändning av MSI-medelanden. 4 Behov av åtgärder för att driva på anpassningsläget Det finns ett antal funktioner utanför Sjöfartsverkets ansvarsområde som är av avgörande betydelse för att sjöfartens olika områden skall fungera.
12 (13) Av fundamental betydelse för hela sjöfartssektorn är: Radiokommunikation (VHF, HF, Kustradionätet) Telekommunikation (Fasta telenätet, NMT 450, GSM) Elkraftförsörjning Därutöver finns beroenden av att nedanstående funktioner fungerar: Kustbevakningen/miljöinsatser Polis Tull SOS Alarmering Färskvattenförsörjning Rundradionätet Avlopp Betalsystem Drivmedelförsörjning Fartygsmäklarna Landtransporter av gods Taxi och buss 5 Rekommendationer med anledning av riskbedömning Frågan om prioritering av sjöfarten kontra landsvägs- och järnvägstrafiken avseende öppningsbara broar måste avgöras. Leverans av elkraft till sjöfartens aktörer måste prioriteras. Tele- och radioförbindelser till sjöfartens aktörer måste prioriteras. Då det kan finnas en risk för att fartyg kan fastna i utländska hamnar med låg beredskap inför 2000-skiftet, bör behovet av eventuella åtgärder utredas. 6 Informationsinsatser Ett stort antal olika aktörer finns inom sjöfartssektorn. De har alla ett ansvar att informera om läget inom sina respektive områden. Helhetsbilden av sektorn ges av Sjöfartsverket genom tidningen Sjörapporten och hemsidan www.sjofartsverket.se och av Redare-
13 (13) föreningen genom svensk Sjöfartstidning och dess hemsida www.shipgaz.com. Information riktad direkt till de sjöfarande, lämnas fortlöpande i Sjöfartsverkets skrift Underrättelser för sjöfarande. Försäkringsbolag och assuransföreningar ansvarar för att informera om vilka villkor som gäller avseende 2000-övergången. 7 Kontinuitetsplanering Varje organisation ansvarar för att ta fram sina beredskapsplaner och reservrutiner. Ett antal sådana har diskuterats och även beslutats om i vissa fall. Som exempel kan nämnas att många rederier planerar att lägga sina fartyg stilla under kritiska perioder. Vissa känsliga områden, som oljehamnar, diskuterar också att stänga under en period runt sekelskiftet. Generellt kan ökad beredskap/bemanning på fartyg, lotsstationer och sjöräddningscentraler bli aktuellt. Beredskapsplaner för sjöräddningen utarbetas f.n. för att garantera att personal finns på plats. Arbetet är påbörjat och beräknas färdigt under våren. Kritisk utrustning planeras att testas regelbundet, med korta intervall, under en period före och efter årsskiftet för att så snabbt som möjligt upptäcka eventuella störningar till följd av inbäddade system. Under våren kommer Sjöfartsverket att genomföra mer detaljerad planering av beredskapsåtgärder. Notera att vi bytt domännamn till @sjofartsverket.se i alla våra e-mail adresser