Förberedelser för att möta händelser av väpnat våld

Transkript

1 LERUM2000, v2.1, (5) Lärande Lärande Centralt Christian Jerhov Verksamhetsutvecklare christian.jerhov@lerum.se Bilaga Förberedelser för att möta händelser av väpnat våld Bakgrund Väpnat våld kan innebära att skolan utsätts för en så kallade skolskjutning. Denna plan utgår från ett värsta-scenario där en eller flera gärningsmän kommer oannonserade till skolan och öppnar eld mot slumpvis utvalda elever och personal och de slutar inte förrän de själva tagit sitt liv eller blivit gripna eller skjutna av polis. Polis som kommer till platsen först gör en bedömning om och när de kan göra något aktivt. Sannolikheten för att en skolskjutning ska inträffa är låg och det kan finns andra scenarior som är något mer troliga. Dessa bör dock kunna hanteras utifrån liknande förhållningssätt som värsta-scenariot. Denna plan beskriver två olika former av beredskap (mental beredskap och praktisk beredskap) och har en bilaga med instruktioner om hur man agerar i en pågående situation av väpnat våld. Mental beredskap Den viktigaste förberedelsen är den mentala. Alla vuxna som arbetar i våra verksamheter ska vara förberedda enligt nedanstående. Mental beredskap uppnås av att man regelbundet tänker sig in i olika situationer, samtalar med andra om dessa och att man ser framför sig hur man ska agera. Ett ytterligare sätt är att läsa Skolverkets stödmaterial. 1. Förbered dig på att det kan hända. Det händer regelbundet runt om i världen och kan hända även hos oss. 2. Förbered dig på att varje situation är unik. Det finns ingen i förväg skriven plan som kan möta alla upptänkliga scenarior. Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr Lerums kommun Bagges Torg Pg Lerum (fax) larande@lerum.se Bg

2 2 (5) 3. Alla vuxna ska vara förberedda på att kunna agera enligt punkt Agerandet ska utgå från följande grundmodell: Fly göm dig slåss (Run Hide Fight) (se mer i bilaga 1) Observera att det inte i alla situationer är det bästa att starta en utrymning med hjälp av brandlarmet. Det kan till och med öka faran. Allt agerande måste styras av bedömningar utifrån den situation som varje enskild person befinner sig i. 5. De flesta skolskjutningar har på ett eller annat sätt förvarnats om på internet. Ta alla hot på allvar och kontakta alltid polis om du får kännedom om ett hot vid hot och 112 vid direkt fara. 6. Barnen/eleverna behöver förberedas på att det när som helst kan uppstå olika situationer som kan innebära en fara för livet. Det kan vara en brand, en gasläcka, hot om att någon ska använda sprängmedel eller skjutvapen. Barnen/eleverna ska alltid agera utifrån de instruktioner som de får. Brandlarm betyder alltid utrymning. 7. Eleverna behöver också vara vaksamma på att alltid ta hot som uttalas på allvar och utan dröjsmål kontakta någon vuxen på skolan Hur punkt 6 och 7 hanteras på varje enskild skola/förskola beror självklart på barnens/elevernas ålder och mognad. Praktisk beredskap Varje situation är unik. Därför kan inte en särskild handlingsplan gälla för alla situationer. Den mentala förberedelsen (enligt ovan) syftar till att skapa en beredskap för att kunna agera i situationen, efter de omständigheter som råder just där och då. Den praktiska beredskapen ska underlätta agerandet, om möjligt, och säkerställa att den mentala beredskapen upprätthålls. 1. Se till att andra viktiga planer alltid är uppdaterade. Brandskydd, utrymning, kris- och beredskapsplan och liknande. 2. Se till att det finns gemensamma rutiner för att ta emot besökare på skolorna och hur man ska agera när man möter någon okänd på skolan. 3. Införliva årliga aktiviteter för praktisk och mental beredskap för väpnat våld i ert systematiska säkerhetsarbete 4. Märk ut och döp olika delar av skolan, olika entréer och liknande så att, i en skarp situation, det är lätt att kommunicera med varandra om var det sker något och vart man kan ta vägen. Var noga med att använda de namn som elever och personal använder i dagligt tal.

3 3 (5) 5. Om det finns ett system för intern kommunikation, se till att ni vet hur detta fungerar och att ni kan använda det. Implementeringsplan - Utbildning till chefer och/eller nyckelpersoner genomförs under hösten 2015, av polisen - Förberedelser på enheterna utifrån denna plan och det som framkommer under utbildningen görs under våren Från och med hösten 2016 ingår arbetet med att upprätthållanden praktiska och mentala beredskapen i övrigt systematiskt arbete inom liknande områden (arbetsmiljö, brandskydd, krisplaner eller liknande). - Detta systematiska arbete ska vara dokumenterar i planer och liknande på varje enhet

4 4 (5) Bilaga 1. Fly Göm dig Slåss (Run hide fight) Fly När en skolskjutning pågår: - Om det finns en flyktväg, försök ta dig ut - Hjälp andra att fly, om möjligt - Ta dig ut oavsett om andra håller med eller inte - Lämna kvar dina tillhörigheter - Ring 112, när du satt dig i säkerhet Göm dig Om du inte kan fly, göm dig - Lås och/eller blockera dörren - Göm dig bakom stora saker som kan ge skydd - Stäng av ljudet på din mobiltelefon - Var knäpptyst Ditt gömställe bör: Slåss - Vara utanför skyttens synvinkel och möjliga skjutvinklar - Erbjuda skydd mot kulor - Inte hindra din möjlighet att förflytta dig I sista hand, och bara om ditt liv är i direkt fara - Försök att oskadliggöra skytten - Improvisera och hitta saker att använda som vapen - Var beslutsam om du väljer att agera - Var fysiskt aggressiv Ring 112 Vid väpnat våld i skolan, ring 112, för att larma. Ju tydligare och mer detaljerad information polisen kan få desto större är möjligheten att polisen kan genomföra en effektiv insats. Det handlar om signalement på gärningspersonen/personerna, vilken typ av vapen de använder, var i skolan våldet sker etc. Det gäller att ge utförlig information, men att inte vara spekulativ. SOS Alarm skickar hjälp medan samtalet pågår. (Ur Väpnat våld i skolan Skolverket)

5 5 (5) När polisen anländer: - Behåll lugnet och följ polisens instruktioner - Håll händerna synliga hela tiden, peka inte, ropa inte