Föräldralediga pappor

Relevanta dokument
STOCKHOLM JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

Men vilka möjligheter finns för att dela lika? Vad är bäst för barnet? Är det svårt att dela på ansvaret?

Kommittédirektiv. Översyn av föräldraförsäkringen. Dir. 2004:44. Beslut vid regeringssammanträde den 7 april 2004.

Pappors tankar och erfarenheter kring föräldrautbildning under graviditeten och föräldraledighet under barnets första levnadsår

Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren

Föräldraledighet. Lag Föräldraledighetslagen ledigheten Socialförsäkringsbalken ersättningen. Kollektivavtalet Bidrag från banken

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Stockholm Foto: Pål Sommelius

Sammanfattning 2015:5

livspusslet Foto: Andy Prhat

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren

Föräldrars förvärvsarbete

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009

Föräldrars och arbetsgivares syn på föräldraledighet två enkätundersökningar

Amning & Jämställdhet

Jämställt föräldraskap

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Jag var livrädd för att jag skulle anses oförmögen att ta hand om mitt barn!

Definition föräldraskapsstöd

Erfarenhet från ett år av Västermodellen

Familjecentraler Brukarundersökning 2010

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet

Utvärdering deltagare

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

Den som har låg eller ingen inkomst har rätt till en ersättning på grundnivå, 225 kronor per dag eller kronor per månad.

Föräldraledighetspusslet: Längd, delning och turtagning under barnets första två år

När mamma eller pappa dör

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008

Män & papparollen.

Det nyfödda barnet -amning & omvårdnad. Föräldrautbildning på mödravården

Arbetsgivares attityder till föräldraledighet. Arbetsgivares attityder till föräldraledighet

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Både mammor och pappor är föräldrar

Möjlighet att leva som andra

Min forskning handlar om:

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter

I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård

Partnerprojektet. Jämställd vård. Barnmorskemottagningen Eriksberg i samarbete med Kunskapscentrum för Jämlik vård Göteborg

Patientenkäten 2013 Sinnligt Uppsala

LÄSGUIDE till Boken Liten

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson

Patientens upplevelse av välmående och delaktighet vid terapeutisk utredning av autismspektrumtillstånd (AST) utan utvecklingsstörning

En föräldraförsäkring delad i tre lika stora delar - Varför? Ett OH-material LOs Välfärdsprojekt Mars 2006

Föräldrar om tidigt stöd på Tittut Vad är verksamt?

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Uppmärksamma den andra föräldern

Presentation av resultat från samverkan kring föräldrakurser till föräldrar med barn i förskoleålder

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Socialsekreterare om sin arbetssituation

FÖRÄLDRAENKÄTER. Sammanfattning av föräldrars svar på enkäter för uppföljning av Terapikollovistelse 2011

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Utvärdering av föräldrakursen STRATEGI

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård

Pappaledighet. Nyblivna pappors resonemang om föräldraledighet - en intervjustudie. Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap

Sammanställning av enkätundersökning

Vasa Gymnastik. Gymnastutvärdering 2016/2017

Bilaga 1 Enkät till boende - resultat

Möten med barn som upplevt våld: barns perspektiv. Maria Eriksson Familjerättsdagarna 23 mars 2012

Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Praktiken i fokus. Karlstads Teknikcenter Tel

Barns och ungdomars engagemang

Växelvis boende ett socialt experiment eller tryggast för barnen? Malin Bergström barnpsykolog, Med Dr

Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

Hälsofrämjande förstärkta hembesök

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar

Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata Malmö 1

Hälsofrämjande hembesök och teambesök

8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet

Frågeformulär till vårdnadshavare

BARN SOM RÄTTIGHETSBÄRARE - HUR FAMILJEHUSET JOBBAR MED BARNS DELAKTIGHET

ÖVNINGAR KRING KOMMUNIKATION OCH PARRELATION

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

Läkare och Förälder. observera att regelverk och siffror gäller Avtal gäller landstingskommunal sektor och pacta

Hemsidans betydelse inom förskolan

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Barn med avvikande tal- och språkutveckling

TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER

Föräldrapenninguttag före och efter en separation

Kids och karriär. En rapport och enkät om föräldraledighet för ingenjörer från Sveriges Ingenjörer, 2005.

EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE.

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldra penning?

Transkript:

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Föräldralediga pappor en intervjustudie om pappors tankar om föräldraledighet och upplevelser av bemötande och information på barnavårdscentraler Författare: Linnea Falkenäs Åsa Westlund Handledare: Birgit Lundin Examinator: Clara Aarts Examensarbete i vårdvetenskap 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Vt 2010

SAMMANFATTNING Syfte: Att undersöka föräldralediga pappors tankar om att vara föräldralediga samt deras upplevelse av bemötande och information från specialistsjuksköterskor vid besök på barnavårdscentraler. Metod: Explorativ kvalitativ intervjustudie. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio förstagångspappor som valdes genom målinriktat bekvämlighetsurval. Kvalitativ innehållsanalys användes för analys av data. Resultat: Alla pappor var nöjda över sitt val att vara föräldralediga. De flesta uppgav att kontakten med barnet ökade och att relationen stärktes. Upplevelsen av föräldraledigheten beskrevs med ord som spännande, roligt, mysigt och häftigt. Högt ställda förväntningar på vad papporna skulle hinna med under ledigheten resulterade i en tuff första period där de fick omvärdera tillvaron för att trivas. De negativa upplevelser som lyftes fram var en känsla av isolering och en känsla av att ställas utanför sin omvärld när papporna var hemma med barnet. Uppdelning av föräldradagar mellan föräldrarna var ett gemensamt beslut som föll sig naturligt. Bemötande och information på barnavårdscentraler upplevdes professionellt, kunnigt och relevant. Slutsats: Att vara pappaledig innebär en mängd känslor och upplevelser som är unika. Det upplevs som en ynnest att få ta del av sitt barns liv och fördjupa sin relation till barnet. Pappor upplever bemötande och information på barnavårdscentraler som kompetent och relevant. Trots att det finns svårigheter under pappaledigheten överväger alltid det positiva. Nyckelord Pappaledighet, bemötande, information, barnavårdscentraler.

ABSTRACT Aim: To examine the thoughts of fathers on parental leave about being on parental leave, as well as their experience of treatment and information from specially trained nurses when visiting child care centers. Method: An exploratory qualitative interview study. Semi-structured interviews were made with nine first time fathers that were selected with a target-oriented convenience selection. A qualitative content analysis was used to analyze the data. Results: All fathers were content with their choice to take parental leave. Most of the fathers reported that the contact with the child increased, and that the relationship was strengthened. Experience of parental leave was described with words like exciting, fun, cozy and cool. High expectations of what the fathers would be able to do with their time during the parental leave resulted in a tough first period. To be pleased revaluation of their expectations were necessary. The negative experiences emphasized were feelings of isolation and feelings of being placed outside the world around while being at home with the child. Distribution of parental days between the parents was a mutual decision that felt natural. The experience of treatment and information at the child welfare centers were described as professional, knowledgeable and relevant. Conclusion: The paternity leave means a lot of unique emotions and experiences. It is considered a privilege to have access to their children s lives and to be able to deepen the relationship. Fathers experience treatment and information at the child welfare center as competent and relevant. Even though there are difficulties during the parental leave the positive outweigh. Keywords Paternity leave, treatment, information, child welfare centers.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION... 5 Föräldraledighet... 5 Varför pappaledig... 6 Stöd till föräldrar... 7 Problemformulering... 8 Syfte... 9 METOD... 9 Design... 9 Urval... 9 Datainsamlingsmetod... 9 Tillvägagångssätt... 10 Etiska överväganden... 10 Bearbetning/ analys... 11 RESULTAT... 12 Känslor kring pappaledighet... 13 Stärkt relation till barn och partner... 16 Faktorer som påverkar fördelning av föräldradagarna... 17 Faktorer som påverkar tillvaron som föräldraledig... 18 Kontakt med barnavårdscentralen... 19 DISKUSSION... 21 Resultatdiskussion... 22 Metoddiskussion... 25 Slutsats... 27 Bilaga 1. INTERVJUGUIDE 1... 31 Bilaga 2. INTERVJUGUIDE 2... 32 Bilaga 3. INTRODUKTIONSBREV TILL URVALSGRUPPEN... 33 Bilaga 4. INTRODUKTIONSBREV TILL ANSVARIG CHEF... 34

INTRODUKTION Sverige arbetar för att vara ett av världens mest jämställda länder. För att främja jämställdhet i familjer och i arbetslivet samt uppnå delat ansvar för barnen är delad föräldraledighet en viktig och central fråga (1, 2). I Sverige finns en av världens mest generösa politik för föräldrar och det sker ständigt omarbetningar av lagar och regler för att främja en jämlik uppdelning av föräldradagarna. Föräldraledighet Föräldraledighetslagen ger föräldrar rätt att vara hemma från arbetet med eller utan ersättning när de har vård om ett barn (3). Föräldrapenningen infördes 1962 som ett led i att öka barnafödandet. Föräldrapenningen baseras på tre olika ersättningsnivåer. Lägstanivån och grundnivån är fasta belopp som ofta är lika stora för alla. Den sjukpenningsgrundande inkomsten (SGI) fastställs av försäkringskassan utifrån den beräknade årliga inkomsten. Av de totalt 480 dagar som föräldrar har rätt till föräldraledighet ersätts 90 dagar med lägstanivån som för närvarande är 180 kr/dag (4). Föräldrar kan själva bestämma hur många dagar i veckan de vill ta ut och även dela upp om de vill ta fullt uttag per dag. En obligatorisk pappamånad infördes 1991 (5). I dag har föräldrarna rätt att vara lediga 240 dagar var, 60 dagar av dessa är reserverade för vardera föräldern medan övriga kan överlåtas till den andra föräldern (6). Enligt försäkringskassans officiella statistik (7) tas fortfarande en majoritet av föräldradagarna ut av kvinnor och det är endast cirka 1/5 av dagarna som tas ut av män. 1974 togs 0,5 procent av dagarna ut av pappan, 2006 hade det ökat till 20,6 procent (8) och 2009 var siffran 22,3 procent (9). Det finns dock stora lokala variationer såväl som socioekonomiska skillnader i uttag av dagar. Det mest jämlika uttaget av föräldradagar hittas i familjer med hög eftergymnasial utbildning och pappans uttag ökar också i takt med inkomsten fram till dess att de tjänar mer än inkomsttaket (10). Det län som i flera år har haft mest jämställda siffror är Västerbottens län där det satsats på riktad information på mödravårdscentraler vilket gett resultat. Uppsala län placerar sig på andra plats och Uppsala kommun är den femte bästa kommunen i länet (9). Fortfarande återstår dock mycket arbete innan det kan talas om jämställda siffror i fråga om föräldraledighet och nya insatser behövs för att åstadkomma förändring. Ett av de senare sätten från politiskt håll är införandet av jämställdhetsbonus som infördes 2008 (11). Jämställdhetsbonusens syfte är att få föräldrar motiverade till att dela föräldradagarna så lika som möjligt mellan sig då det genererar mer ersättning i form av skatteåterbäring. 5

Varför pappaledig I aktuell forskning framgår det att pappan har en stor betydelse för barnets emotionella hälsa och kognitiva utveckling. Då pappan utgör en av två föräldrar är det viktigt med en nära relation till barnet vilket uppnås genom engagemang och egen tid med barnet (12). För att barnet ska få ett säkert band till pappan och därmed en trygg bas är det vikigt att pappan är involverad i barnet. Detta ger barnet en trygghet att utforska världen och möjlighet att skapa ett inre själv i relation till andra. Barnet får hjälp att utveckla tankar, känslor och handlingar liksom förmågor (13). För att bemästra faderskapet är det viktigt för pappor att få möjlighet att utveckla en egen relation med barnet (14). Pappan värderar den egna relationen till sitt barn högt men är samtidigt mån om att behålla sin egen identitet och vara mer än pappa. Att vara engagerad och spendera tid ensam med barnet underlättade kontakten mellan pappa och barn. En pappa som tidigt är delaktig i barnets liv fortsätter även att vara delaktig när barnet blir äldre (15). Många fäder uppger att det är mer fantastiskt än de förväntat sig att vara förälder och att de är lika delaktiga i barnets omvårdnad som mamman när de båda är närvarande. Trots detta ser papporna inte sig själva som den viktigaste föräldern, dels för att de är mer på jobbet och dels för att mamman ammar barnet (12). Faderskapet ses som utveckling av personligheten och främjar egenskaper som tålamod, lugn och känslighet och genom att vara pappaledig utvecklas föräldrarollen och en djupare känslomässig relation till barnet uppstår (12, 16). I en svensk studie uppger föräldralediga pappor att de har det huvudsakliga ansvaret för barnet under den period de är hemma. Båda föräldrarna är angelägna om att dela på föräldraledigheten och beslutet tas ofta långt i förväg. Under föräldraledigheten uppger många av männen att de tar ett större ansvar för hushållssysslorna än tidigare när båda arbetade och över hälften av papporna tycker att män och kvinnor bör ha samma uppgifter när de är föräldralediga. Vissa ansåg att de fick nya insikter av att vara hemma ensamma med sitt barn och blev mer motiverade att göra hushållssysslor när de kunde förknippa det med sitt barns välbefinnande. Det fanns dock skillnader i föräldraskapet, exempelvis fick mammornas tal om havandeskap och amning männen att känna sig utanför och längta efter manligt sällskap. Pappor som hade kontakt med andra fäder uppgav att de fick andra sysselsättningar under sin föräldraledighet jämfört med mammorna (16). En pappas uttag av ledighet har betydande positiv effekt på deras involvering med barnet när det kommer till att byta blöjor, att mata barnet och att gå upp på natten när barnet är mellan åtta och tolv månader. Pappor som jobbar fler timmar har en mindre delaktighet i dessa aktiviteter med barnen. Pappor som tar ledigt efter födseln är mer involverade i omvårdnaden av sina barn åtta till tolv 6

månader senare vilket också gäller om pappor kortar ner sina arbetsdagar. Pappor som får föräldraersättning när de är hemma med sina barn tar fem gånger så ofta ut ledighet efter födseln och blir därmed mer involverade i sina barn (17). Det är mer sannolikt att pappor tar ledigt när de och deras partner anser att ledigheten ska delas lika mellan föräldrarna. Ett mer jämlikt uttag av dagar sker också när mamman anser att kvinnor kan vara lika intresserade i sitt jobb som männen och ratar tanken att män ska vara huvudförsörjare. De flesta pappor som är föräldralediga tycker om att vårda barnen och önskar att de hade delat föräldraledigheten mer jämt. De tänker även ta ledigt igen om de får ett till barn och över hälften av föräldralediga pappor tycker att det går bra eller väldigt bra att vara hemma och ta hand om barnet (18). Pappor som tar ut fler föräldradagar tar oftare ensamt ansvar för barnet när mamman exempelvis arbetar, de spenderar mera tid med barnet och utför fler saker för barnen på en arbetsdag. De är också mer engagerade i specifika uppgifter som rör barnet, speciellt om de handlar om fysisk omvårdnad. Att ta ut fler föräldradagar gör att papporna känner sig mer tillfredställda med kontakten med sitt barn (19). Stöd till föräldrar Tidigare studier visar på att pappor inte är tillräckligt förberedda på omställningen som det innebär att bli förälder. De känner att de får vara delaktiga i föräldragrupper som hålls av sjukvårdspersonal, men då dessa i huvudsak utgår från mammans perspektiv är det tveksamt hur mycket papporna får ut av träffarna. Personal inom hälso- och sjukvården måste bli mer medvetna om pappornas specifika behov samt hur de bemöter mammor och pappor. Mer specifik information bör riktas till papporna från barnmorskor och specialistsjuksköterskor på barnavårdscentraler (12, 14, 20, 21). En stor del av sjuksköterskans yrkesbeskrivning handlar om att kommunicera med patienter och närstående. I socialstyrelsens kompetensbeskrivning av legitimerad sjuksköterska (22) finns som ett eget kompetensområde; information, bemötande och undervisning som ingående beskriver vikten av att kommunicera och bemöta på ett lyhört och empatiskt sätt och ge nödvändig information och kunskap till patient och närstående. I Sverige erbjuds alla blivande föräldrar att ta del av föräldrautbildning under graviditeten efter ett beslut av riksdagen 1979 (23). Syftet med föräldrautbildningen är att stärka de blivande föräldrarnas tro på sig själva som föräldrar och ge råd och kunskap om vad de har att vänta sig under graviditetens gång samt efter barnets födelse (24). 7

Efter att barnet fötts erbjuds alla föräldrar att skriva in sitt barn på en barnavårdscentral, BVC. På barnavårdscentraler arbetar läkare och sjuksköterskor med specialistutbildning, antingen med vidareutbildning inom barn eller också öppen hälso- och sjukvård, så kallad distriktssjuksköterska. På BVC ansvaras för kontroller av hälsa och utveckling hos barnet upp till skolåldern. BVC ska även fungera som ett stöd till de nyblivna föräldrarna och värna om barnets rätt till en trygg och säker uppväxt (25). I de flesta landsting följs ett liknande schema för de ordinarie besöken på barnavårdscentraler, ett så kallat basprogram. Däremellan har föräldrarna ofta möjlighet att besöka BVC på drop- in tider eller boka in extra besök hos sin specialistsjuksköterska. Första kontakten med BVC börjar ofta med att ett hembesök erbjuds då familjen kommit hem från förlossningen. Specialistsjuksköterskan brukar informera om BVC, väga och undersöka barnet samt svara på frågor om förlossning och annat som uppkommit. Under de första två månaderna brukar förälder och barn besöka BVC ungefär en gång i veckan för att i första hand följa barnets viktkurva men även för att få stöd och råd om amning, sömn, hälsa och andra ämnen som känns relevanta. Från det att barnet är cirka två månader fram till det att barnet blivit ett år kan det se lite olika ut men besöken brukar glesas ut ju äldre barnet blir. Läkarkontroller sker i regel när barnet är sex till åtta veckor, sex månader, 10-12 månader och när barnet är drygt fem år (26). BVC kan även erbjuda kontakt med dietister, psykologer och andra yrkeskategorier som kan bli aktuella för att främja barnets hälsa. I Sverige har det sedan 1972 funnits öppna förskolor i många kommuner. Syftet med öppna förskolor är att erbjuda barn i åldern 0-5 år en pedagogisk gruppverksamhet i samverkan med deras föräldrar eller annan vuxen. Barnen skall erbjudas lek och stimulans samtidigt som de vuxnas behov tillgodoses på lämpligt sätt. Verksamheten regleras av skollagen och ligger under skolverkets ansvar (27) och är ett forum för många föräldralediga vuxna. I Uppsala finns fem stycken så kallade familjecentraler samt ett antal privata öppna förskolor. En familjecentral fungerar som en mötesplats för familjer i ett område och är en samverkan mellan landstingets allmänna mödravårds- och barnhälsovårdscentraler, kommunens öppna förskolor samt socialtjänstens stödjande och rådgivande verksamhet. Syftet är att främja barn och vuxnas hälsa utifrån familjers livssituation (28). Problemformulering Eftersom forskning visar på att det är positivt för barn och fäder att vara hemma ensamma tillsammans är det intressant att ta reda på vad föräldralediga pappor tycker om att vara föräldralediga. Tidigare forskning visar även på att många pappor upplever brister i information från sjukvårdspersonal och det är därför av intresse att se om detta har förändrats och hur pappor idag upplever bemötande och information från specialistsjuksköterskor på barnavårdscentraler. 8

Syfte Syftet med studien var att undersöka föräldralediga pappors tankar om att vara föräldralediga samt hur deras upplevelse av bemötande och information från specialistsjuksköterskor vid besök på barnavårdscentraler varit. METOD Design Explorativ kvalitativ intervjustudie Urval Ett målinriktat bekvämlighetsurval gjordes som bestod av de pappor som besökte de öppna förskolor som valdes ut när de besöktes. Papporna skulle vara förstagångsföräldrar då det var en ny erfarenhet och svaren skulle bygga på deras nuvarande tankar och erfarenheter. De skulle också vara föräldralediga minst på halvtid och ha en planerad sammantagen föräldraledighet i minst ett halvår. Papporna skulle vara ensamma hemma med barnet och ha det huvudsakliga ansvaret för barnet under dagtid. Detta urval baserades på att pappan skulle ha hunnit skaffa sig en kunskaps- och erfarenhetsbas att grunda sina svar på. 16 pappor informerades om studiens syfte, av dessa intervjuades 9 pappor. Två föll bort på grund av sjukdom hos barnet, då intervjuer inbokats, fem pappor föll bort då de inte uppfyllde inklusionskriterierna, de hade antingen fler än ett barn eller så var de inte pappalediga. De pappor som deltog i studien var mellan 27-40 år gamla och hade barn i åldern 12-21 månader. Inget av barnen gick på förskoleverksamhet. Papporna som intervjuades studerade, arbetade eller var arbetslösa och alla pappor levde tillsammans med barnets mamma. Datainsamlingsmetod Semistrukturerade intervjuer genomfördes enskilt med var och en av papporna. Intervjuerna tog mellan 12-23 minuter. En intervjuguide utformades av författarna efter genomgång av litteratur (se bilaga 1) och en testintervju genomfördes på en frivillig föräldraledig pappa i bekantskapskretsen som uppfyllde studiens inklusionskriterier. Detta genomfördes för att se att frågorna svarade mot studiens syfte och uppfattades korrekt av respondenten samt få konstruktiv kritik på frågornas relevans och utformning. Frågorna behandlades och en ny intervjuguide utformades (se bilaga 2). De frågor som behandlades var bland annat tankar om föräldraledighet samt upplevelser av bemötande och information på 9

barnavårdscentraler. Vid intervjuerna användes intervjuguide 2 som en grundmall som anpassades efter samtalet. Ytterligare frågor ställdes utifrån respondentens svar. Intervjuerna bandades och transkriberades ord för ord av båda författarna, oberoende av varandra, för att säkerställa korrekt tolkning. Tillvägagångssätt I studien valdes tre kommunala öppna förskolor ut då dessa bedrivs under likartade förutsättningar. De öppna förskolorna låg i tre olika geografiska områden av Uppsala och valdes för att nå pappor med olika bakgrund och erfarenheter samt öka sannolikheten att de tillhörde olika barnavårdscentraler. Genom dessa val minskades risken för att deras svar baserades på samma grunder och mer slumpmässiga likheter kunde konstateras. Ett brev (se bilaga 4) skickades till förskolechefen på de aktuella öppna förskolorna för godkännande av rekrytering av pappor. När godkännande mottagits kontaktades de öppna förskolorna och besök inbokades på respektive ställe. Vid besöket på Heidenstams öppna förskola informerades personal samt de fyra närvarande papporna om studiens syfte. Två intervjuer inbokades då dessa pappor passade studiens syfte. Intresse för att göra intervjuerna på plats direkt visades, dock hade testintervjun bokats till nästkommande vardag och bandspelare var ej medtagen så annan tid inbokades. Vid kommande besök erbjöds papporna möjlighet att genomföra intervjuerna direkt på plats. Vid besök på Pumpens öppna förskola informerades personal samt de sex närvarande papporna. Tre pappor intervjuades på plats. Intervjuerna bandades och tog mellan 12-18 minuter. Heidenstams öppna förskola besöktes ytterligare en gång för intervjuer, två närvarande pappor rekryterades och intervjuades på plats. Dessa tog 14 respektive 23 minuter. Ett sista besök gjordes på Disponentvillans öppna förskola. Även där informerades personal och de fyra närvarande papporna. Fyra intervjuer utfördes på plats och tog mellan 16-21 minuter. Etiska överväganden Intervjuerna grundade sig på frivilligt deltagande och svaren behandlades konfidentiellt. Inga personuppgifter eller bandinspelningar sparades efter studiens slut. Rekrytering av deltagarna skedde efter godkännande av ansvarig chef på de aktuella öppna förskolorna. Studiens frågor bedömdes inte vara av känslig karaktär och genom dess öppna utformning kunde papporna själva bestämma vad de ville berätta. Då deltagarna hade rätt att när som helst avbryta sin medverkan i studien ansågs ytterligare etiska betänkligheter ej nödvändiga för studien. 10

Bearbetning/ analys Det transkriberade materialet genomlästes av båda författarna för att skapa en helhetsbild av materialet. En av intervjuerna valdes slumpmässigt där författarna valde meningsenheter tillsammans, genom att färgmarkera valda avsnitt, så att ett liknande förfarande kunde kopieras till resterande intervjuer. Övriga intervjuer lästes enskilt av författarna och vid jämförelse hade liknande meningsenheter sorterats ut. Meningsenheterna kondenserades och kodades gemensamt av författarna (29,30). För exempel se tabell 1. Tabell 1. Exempel på kondensering och kodning MENINGSENHETER KONDENSERADE MENINGSENHETER det är en otrolig förmån Otrolig förmån att få vara att få kunna vara hemma hemma med barnen med barnen jag tror att, fast i mitt fall En pappa behövde få förstärks de nog av att man bekräftat att de han gör är inte har fast jobb ( ) viktigt och att han är delaktig att man bara går hemma och gör onytta nästan så att man måste intala sig själv att det man gör är väldigt viktigt ( ) man får nog intala sig att, ja att, det att man inte är avskuren och sådära. lite i början där med I vissa frågor naturligt att kvinnans kropp o så men det rikta information till mamma är ju ganska naturligt men i övrigt nej. KOD Förmån att få vara pappaledig Skapa mening i sin nya tillvaro Naturligt riktad information Koderna numrerades i ett första steg för att hitta gemensamma nämnare så att exempelvis ettor motsvarade en möjlig subkategori. Därefter namngavs eventuella subkategorier som koderna kunde placeras under. För att säkerställa att ingen kod svarade upp mot flera subkategorier gavs subkategorierna bokstäver och koderna fick motsvarande bokstav mot den subkategori den svarade mot, detta för att säkerställa en korrekt tolkning. Vissa av subkategorierna upplevdes för stora och nya 11

subkategorier framarbetades därför. Utifrån de nya subkategorierna framträdde kategorier som svarade mot syftet. Kategorierna fick en siffra och subkategorierna fick en följdsiffra exempelvis 1:2 där ettan är kategorin och tvåan en subkategori. Koderna fick den dubbelnumrering koden passade in under och fördes in i tabell, för exempel se tabell 2 (29, 30). Tabell 2. Exempel på kategorisering KOD SUBKATEGORI KATEGORI Roligt och spännande att vara hemma Perspektiv på sin partners tillvaro Oprofessionella och meningslösa besök Beskrivande positiva känslor Positiva känslor kring kring att vara pappaledig pappaledighet Relationen med partnern Positiva effekter på relationen till barn och partner Negativa aspekter av bemötande Bemötande på barnavårdscentraler RESULTAT Innehållsanalysen resulterade i fem kategorier som besvarar studiens syfte. Dessa var Känslor kring pappaledighet (sju subkategorier), Stärkt relation till barn och partner (två subkategorier), Faktorer som påverkar fördelning av föräldraledigheten (fyra subkategorier), Faktorer som påverkar tillvaron som föräldraledig (två subkategorier), Kontakt med barnavårdscentralen (tre subkategorier). För tabell över kategorier och subkategorier se tabell 3. Resultatet presenteras med utgångspunkt från de fem kategorierna. Tabell 3. Tabell över kategorier och subkategorier SUBKATEGORI Stimulera barnets utveckling Lära känna barnet Utvecklande för pappan Spännande tid Avbrott i vardagen Krävande tid KATEGORI Känslor kring pappaledighet 12

Isolering Relationen till barnet Relationen till partnern Hjälpande yttre faktorer Hindrande yttre faktorer Individuella faktorer Biologiska faktorer - amning Förväntningar Förutsättningar för en bättre föräldraledighet Aspekter på bemötande Förslag på förbättringar i bemötandet Aspekter på information Stärkt relation till barn och partner Faktorer som påverkar fördelning av föräldradagar Faktorer som påverkar tillvaron som föräldraledig Kontakt med barnavårdscentralen Känslor kring pappaledighet Stimulera barnets utveckling En pappa ansåg att en fördel med att vara föräldraledig var att det gavs möjlighet att vara närvarande och se och påverka barnets utveckling. Att inte missa något av barnets utveckling var en viktig aspekt som plockades fram av flera pappor. alltså att få vara med och se sitt barns utveckling och få vara med och faktiskt kunna påverka den också, de tycker jag är jättehärligt! Lära känna barnet Det var ett flertal pappor som tyckte att det var bra att de fick tid med barnet. Några av dessa pappor uppgav att det hade ökat kontakten till barnet och att deras relation hade förbättrats. De kände det som att det inte längre var bara mamman som räknades utan att även de var betydelsefulla för barnet. Föräldraledigheten beskrivs som kvalitetstid med barnet. En pappa tyckte det var roligt att ges en chans att lära känna sitt barn, att veta vad som krävs och hur barnets vardagsliv ser ut. En annan pappa tryckte på att det var viktigt att ta vara på tiden när han var hemma. Det upplevs som stimulerande att vara närvarande och lära känna sitt barn. 13

Man lär känna barnet på ett annat sätt när man är hemma ( ) nu är man med hela tiden. Så det är väldigt stimulerande Utvecklande för pappan Flera pappor upplevde tiden som föräldraledig som utvecklande för dem själva och en pappa tyckte att han gavs en bättre inblick i vad som krävs i hemmet för att få vardagen att gå ihop. Även om han tidigare hade viss insikt i hemmets göromål fick han en annan förståelse för det när han fick ansvaret. det känns bra på flera sätt, framför allt att jag fått mycket mer koll på vad som ska göras i hemmet ( ) jag har varit delaktig i det förut men nu får jag ansvar för de på ett annat sätt ( ) då innefattar det ju att ta hand om sonen också. En pappa beskrev det som att tiden hemma med barnet gjorde honom viktig. Han beskrev det som en skön känsla att känna sig betydelsefull och att någon var beroende av honom. En annan pappa tyckte att det gav honom ny insikt i hur det är att sköta sitt barn när han var den som var närvarande och hade ansvaret. Att växa som människa genom att utsättas för nya prövningar och lära sig hantera nya situationer framkom från en intervju. Spännande tid Alla pappor tyckte att det var positivt att få möjligheten att spendera mer tid med sitt barn. Känslor som uttrycktes var bland annat; roligt, spännande, mysigt, häftigt och positivt att vara med barnet. Det är ju väldigt roligt o fullt upp o ja ganska spännande att se, se vad som händer. Papporna kände sig nöjd över att få vara hemma med barnet och upplevde att även om det kan vara svårt att vara hemma så överväger alltid det positiva. Vissa dagar känns motiga men det räcker med en bra stund tillsammans med barnet för att överväga allt det motiga. En pappa upplevde att det i början var svårt men att det positiva kom efter en tids tillvänjning. Det var mycket nytt att ta in och anpassa sig till men ju längre tid man fick med barnet desto bättre kändes det. 14

Avbrott i vardagen En del pappor sa att föräldraledigheten var en chans till att få prova något nytt och beskrev det som ett avbrott i vardagen. Även om det inte är en rofylld vistelse att vara hemma var det givande att få jobba för sig själv och sitt barn. Eh o så är det skönt att va hemma o ta hand om sig själv o ta hand om sitt barn liksom ( ) man jobbar ju för sig själv så de är givande. Några pappor beskrev sin arbetssituation som hård, att de slet som djur och hade arbetat länge och att det just därför var så skönt att få leva på ett annorlunda sätt. En pappa liknade det vid att leva i en bubbla där föräldrar handskas med helt olika och för andra helt irrelevanta spörsmål som sovtider och blöjbyten. Krävande tid En del pappor tyckte att det ibland kunde vara långsamt och långtråkigt att vara föräldraledig varav den ena poängterade att det inte fanns någon skam i att känna så. Några andra pappor tyckte att tillvaron som pappaledig kunde vara överväldigande och jobbig. Ja det kan väl bli lite för mycket ibland också antar jag. de är lite jobbigt. Det fanns även pappor som när de fick barn upplevde inskränkningar i deras liv på ett sätt som de inte var förberedda på och som innebar en stor omställning. För en pappa upplevdes tillvaron som föräldraledig tuffare än väntat. Flera pappor gav uttryck för minskad egentid, att det var svårt att få tiden att räcka till och att livet som pappaledig var inrutat och krävde planering. Att komma iväg på egna aktiviteter hade gått från regel till undantag. De inskränker ju rörligheten och egentiden och eeh de ställer ju högre krav på planering och sådär... Isolering Vissa pappor tyckte att det fanns inslag i föräldraledigheten som kunde liknas vid en känsla av isolering. En pappa beskrev det som att han var lite avskuren från resten av samhället, att allting pågick runtomkring honom men att han själv var uppbunden och inte kunde delta. 15

att allting pågår runt omkring en och så måste man vara hemma, man är så uppbunden hela tiden. ( ) Trots att man är ledig så är man inte ledig. En annan pappa hade en känsla att vara isolerad från omgivningen, allt blev så fokuserat på barnet och han kunde sakna sällskapet av en vuxen. Det framkom också att även om papporna var nöjd med att vara hemma kunde de sakna sällskapet av arbetskompisar. En pappa som arbetade varannan vecka upplevde sig mindre delaktig i beslut som togs på arbetet. Stärkt relation till barn och partner Relationen till barnet Flera pappor upplevde en ökad kontakt med sitt barn när de var föräldralediga. De fick en chans att följa utvecklingen och anknyta starkare till barnet. En pappa uttryckte det som en investering för framtiden att få vara hemma med sitt barn. Det fanns också tankegångar om att den investerade tiden de hade när barnet var litet skulle ränta av sig framöver och ge en starkare relation. ja kommer va förbannat glad i framtiden att ja va hemma med mina barn att se de som en extrem tillgång eeh förhoppningsvis i relationen till mina barn och sådära. En annan aspekt som kom fram var att det skapades en mer jämlik anknytning mellan mamma, pappa och barn när även pappan var hemma. Pappans värde ökade när han inte bara var en bifigur, utan lika eller mer delaktig i omhändertagandet av barnet som mamman. En ny relation uppstod mellan pappa och barn. Relationen till partnern En pappa tyckte att han fick ett bättre perspektiv på sin partners tillvaro när båda hade varit hemma och visste vad det innebar. Detta gav också en ökad förståelse för partnern. de e häftigt att vara den som eeeh, ansvarar lite de tycker ja e bra ( ) de e vi överens om både jag och min sambo att de e en bra grej att man får lite perspektiv på den andres tillvaro. 16

För många pappor var det viktigt att partnern fick möjlighet att förverkliga sig själv och deras välbefinnande hade hög prioritet. En pappa tyckte att det stärkte förhållandet till sin partner när han visste vad hon hade genomgått. Faktorer som påverkar fördelning av föräldradagarna Hjälpande yttre faktorer Flera av papporna tyckte att yttre faktorer hade påverkat deras val att vara föräldralediga. Faktorer som jämställdhetsbonus, modernt jämställdhetstänkande och kommunalt vårdnadsbidrag nämndes särskilt. Det sågs som en förmån att få vara pappaledig. En pappa kände tacksamhet över möjligheten att få vara pappaledig, en annan såg det som en lyxig rättighet. det är en otrolig förmån att få kunna vara hemma med barnen Hindrande yttre faktorer Flera pappor upplevde att minskad inkomst för familjen hade effekt på uttag av pappadagar samt att det var en faktor de tänkte på under tiden de var hemma med barnet. Ja det är ju pengarna, definitivt! De är ju ekonomin det handlar om eh så hmhmhm. En pappa trodde att det skulle vara jobbigare att ta ut pappadagar om han hade varit tvungen att kämpa för dem hos en motvillig arbetsgivare. Försäkringskassans regelverk kring föräldrapenning blev ett hinder då en pappa inte kunde sprida ut sina pappadagar mer och på så sätt få längre tid hemma med barnet. Individuella faktorer Några pappor beskrev det som en självklarhet att vara föräldralediga och en annan uttryckte det som högprioriterat att vara föräldraledig. Hur föräldradagarna delades upp varierade men återkommande termer var naturlig eller praktisk uppdelning av dagarna. Det är ganska rent praktiskt orienterat egentligen ehh, det blev ganska naturligt ( ) Först hade vi sagt att vi skulle dela helt jämnt på det men de blev rimligt att jag jobbade fram till jul 17

Det pratades om naturliga brytpunkter efter semestrar eller ledighet, att mamman ville börja arbeta igen eller på förhand bestämda planer av uppdelningen. Ett tydligt mönster var dock att föräldraledigheten delades i två olika delar, där det alltid var mamman som var hemma med barnet först. Två av papporna hade syskon på väg och båda tyckte att det var självklart att de skulle vara hemma även med nästa barn. En pappa hade haft svårt att se någon nytta med sin tillvaro då han var arbetslös. Nu när han var hemma med barnet försökte han intala sig att han fyllde en viktig funktion och hade en fullgod sysselsättning. Biologiska faktorer amningens betydelse De flesta av de tillfrågade papporna uppgav att amningen hade betydelse för hur föräldradagarna delades. Det sågs som självklart att mamman skulle vara hemma under den tid som hon ammade. Några pappor uppgav att amningen inte hade någon betydelse för hur de delade upp föräldradagarna. När det var planerat för pappan att vara hemma hade barnet i dessa fall redan slutat amma. de blev bara så att vi tittade på när i tiden de skulle passa så att han var stor nog och slutat amma och så ( ) de är mycke enklare när de blir några månader och lite mer självständiga och ta över som pappa. Faktorer som påverkar tillvaron som föräldraledig Förväntningar De flesta pappor uppgav att de hade haft förväntningar på tiden som föräldraledig och flertalet tyckte att de hade haft realistiska förväntningar. Ja har mest försökt att inte göra någon stor sak av de sådär, eeh, ja har inga vida planer på att jag ska hinna rusta huset mens jag är föräldraledig eller sådär. Tar de dag för dag bara och de har funkat bra. Vissa pappor tyckte att deras förväntningar hade överträffats. För en del pappor hade det varit svårt att hantera att förväntningar på tiden som hemmapappa inte infriades. De trodde att tillvaron skulle vara mycket behagligare och att barnet skulle vara mindre krävande. En pappa tyckte dock att han hade vant sig med tiden och insåg att hans förväntningar varit orealistiska. En annan pappa upplevde att han hade haft orealistiska tidspreferenser och att han inte hann med allt som han ville med dottern. Han 18

hade dessutom en föreställning om att dottern skulle vara äldre än hon egentligen var och att de därför inte kunde göra lika många gemensamma aktiviteter. Förutsättningar för en bättre föräldraledighet Många av papporna uttryckte hur viktigt och uppskattat det var med olika forum såsom öppna förskolor. Det var framförallt skönt att få en paus och en chans att få träffa andra föräldralediga som gjorde det så uppskattat. jag upplever nog inte riktigt att det skulle funka lika bra utan ( ) det är ju jättehärligt att kunna gå hit o snacka med andra o mysa lite grann, helt pretentionslöst Det var också flera pappor som ansåg att det låg på deras ansvar att hitta på saker under föräldraledigheten om de tyckte att det blev lite väl inrutat, ju äldre barnet blev desto lättare blev det att aktivera sig. Att vara föräldraledig är inte en perfekt tillvaro men är man villig att anpassa och engagera sig kan det vara helt fantastiskt. Kontakt med barnavårdscentralen Aspekter på bemötande De flesta pappor ansåg att bemötandet på barnavårdscentralerna var bra. En av de mest betydande faktorerna låg i hur personalen bemötte barnet. Det var viktigt att det fanns ett intresse och att de hade god hand med barnet. Egenskaper som efterfrågades var professionalism, trygghet, förståelse och erfarenhet. Hos småbarnsföräldrar finns många frågor många frågor och flera pappor upplevde det som viktigt att det var ett tillåtande klimat på barnavårdscentralerna och att tid gavs för frågor. Flera pappor tyckte att de och deras partner bemöttes på ett jämlikt sätt, speciellt i de fall då barnet tilläts vara i fokus. dels är de ju väldigt, väldigt bra att tas med både nyblivna föräldrar och med barn. ( ) de som vi har fått har varit väldigt bra å diskutera och fråga frågor å så Ett par pappor kände det som att personalen såg särskilt positivt på att de var hemma med sina barn vilket avspeglades i bemötandet på barnavårdscentralen. 19

En pappa hade väldigt dåliga erfarenheter av barnavårdscentraler där personalen hade bristande respekt, oprofessionellt bemötande och en negligerande attityd. En annan pappa tyckte även han att attityden hos personalen hade stor betydelse för upplevelsen av bemötandet. det handlar lite om personkemi där också, vissa känns som att dom är lite mer så här besserwisser och att dom vet hur allt fungerar ( ) men andra är mer ehh ja ehh öhh vad säger man, förstående och så. Det poängterades att det var viktigt att båda föräldrarna fick ett likartat bemötande i frågor som berörde dem båda. Flera pappor tyckte att det fanns vissa frågor som av naturliga skäl enbart riktade sig mot mamman, exempelvis amning, men i de fall där man diskuterade barnet upplevdes det som negativt med ett riktat bemötande. Förslag på förbättringar En pappa kände att han hade behov av att ha direkttelefon till sin sjuksköterska. Det fanns önskemål om en mer effektiv och professionell personal från en pappa. Han upplevde det som att personalen inte visste om att de skulle komma eller vad som var målet med besöket. professionellare, effektivare och att någon åtminstone har bemödat sig med att kolla på journalen innan man kommer så att de vet att vi ska ha en spruta den dagen Aspekter på information De flesta pappor var nöjda med informationen, de tyckte att de fick tillräcklig, neutral och bra information. Viss information upplevdes som riktad till mamman exempelvis amning, men det ansågs naturligt för papporna. Flera av papporna uppgav att de inte saknade någon information. vi fick ju den information vi ville ha och var de något som vi var osäkra på, vi var ganska klara med va de va vi skulle göra när vi kom dit En del pappor hade önskemål om webbaserad information som ersättning för det tryckta materialet. Det framkom också önskemål om en webbsida med samlad, pålitlig och uppdaterad information. 20

man får många liksom utskrifter och lappar ( ) alltså man är ju så inkörd på internet liksom ( ) man kan nästan tänka sig att man bara får ett mail med länkar Några pappor tyckte att de hade tillräckliga kunskaper och att information från barnavårdscentralen var överflödig. Informationen ansågs könsneutral. DISKUSSION Alla pappor var nöjda över sitt val att vara föräldralediga. Som redovisas i kategorin Känslor kring pappaledighet framkom att en viktig aspekt med pappaledigheten var att inte missa någonting i sitt barns utveckling. Upplevelsen av föräldraledigheten beskrevs med ord som spännande, roligt, mysigt och häftigt. De negativa upplevelser som lyftes fram var en känsla av isolering och en känsla av att ställas utanför sin omvärld när papporna var hemma med barnet. Även om tillvaron som föräldraledig inte var perfekt så övervägde alltid de positiva upplevelserna över det som kändes negativt. Det framkom i kategorin Stärkt relation till barn och partner att delad föräldraledighet ökade kontakten och stärkte relationen med barnet. Pappan fick en mer jämlik anknytning till barnet och en ökad förståelse för sin partner och dennes situation. Det var viktigt med partnerns välbefinnande och att hon fick förverkliga sig. I kategorin Faktorer som påverkar fördelning av föräldradagar uppgav papporna att fördelningen mellan föräldrarna var ett gemensamt beslut som föll sig naturligt. Alla pappor uppgav att mammorna var hemma den första tiden med barnet och ett par pappor utryckte att det var skönt att ta över när barnet blivit lite äldre och mer självständiga. Alla barn hade ammats och efter viss eftertanke uppgav de flesta pappor att amning påverkade vilken del av föräldraledigheten de skulle ta. Flera pappor uppgav att ekonomin påverkade upplevelsen av föräldraledigheten men i de flesta fall var det inte direkt avgörande för uttaget av föräldradagar för pappan. En viktig sak som framkom i kategorin Faktorer som påverkar tillvaron som föräldraledig var att högt ställda förväntningar på vad papporna skulle hinna med under föräldraledigheten resulterade i en tuff första period där de fick omvärdera tillvaron för att trivas. De flesta pappor ansåg att de hade ett eget ansvar att hitta på passande aktiviteter för att skapa mer variation under föräldraledigheten. I den sista kategorin Kontakt med barnavårdscentralen kom det fram att bemötandet på barnavårdscentraler generellt upplevdes som positivt. Det var viktigt att barnet var i fokus och egenskaper som efterfrågades var professionalism, trygghet, förståelse och erfarenhet. Den information som gavs till föräldrar på barnavårdscentraler uppgavs vara tillräcklig, neutral och bra men vissa önskemål om ett mer modernt administreringssätt fanns. 21

Resultatdiskussion Syftet med studien var att undersöka vilka tankar föräldralediga pappor hade om att vara föräldralediga. De pappor som intervjuades hade eller planerade att ta ut mer än de obligatoriska 60 dagarna och tillhör därmed den del av statistiken som drar upp antalet uttagna pappadagar (6, 7, 9). Alla pappor utom två var föräldralediga under en sammanhängande period på mer än sex månader. Av de övriga två hade den ena varit hemma växelvis sedan barnets födelse då han arbetade skift och inkomstbortfallet blev minimalt. Den andra pappan hade på grund av studier ingen tillräcklig sjukpenninggrundande inkomst men hade tack vare kommunalt vårdnadsbidrag möjlighet att vara hemma efter barnens första år. Många uppgav att ekonomin påverkade och att regler som jämställdhetsbonus har positiva effekter (11). I studien uppgav de flesta pappor att kontakten med barnet hade blivit bättre sedan de gick på föräldraledighet. Det är viktigt för barnet att båda föräldrarna är närvarande för att en nära kontakt och trygghet ska utvecklas mellan barn och förälder (12). En pappa poängterade att han var rädd att kontakten med barnet skulle bli lidande i framtiden om han inte tog ut föräldraledighet. Dessa tankegångar stärks av tidigare forskning som styrker att om pappor är engagerad när barnet är liten fortsätter engagemanget i större utsträckning när barnet bli äldre (15). När pappor är hemma med sitt barn får de en bättre inblick i vad som krävs för att barnet ska må bra och de blir mer delaktiga i omvårdnaden (17). Samma resultat framgår i vår studie där flera pappor beskrev bättre inblick i helskötning av barnet och ett större engagemang vilket även uppskattades av papporna. Vår studie visar också att pappor upplevde sig ha en större förståelse för sin partner när även de hade varit föräldralediga. Att vara hemma med barnet innefattade så mycket mer än vad de tidigare trott. Även tidigare studier har visat på positiva effekter av nya insikter under föräldraledighet och att en mer jämställd arbetsfördelning uppstår i hemmet (16). Flera pappor uppgav att de hade fått större betydelse för barnet och att barnet i flera situationer fann lika stor tröst i pappans famn som i mammans. Pappor fann personlig utveckling i att vara betydelsefull och i att få nya insikter i sin relation till barnet. Detta har visats i tidigare forskning där faderskap ses som utvecklande och en djupare känslomässigt relation uppstår till barnet (12, 16). Vår studie lyfter fram att de intervjuade papporna överlag tyckte att föräldraledigheten var en positiv och stimulerande upplevelse. Den beskrevs bland annat som spännande, häftig, mysig och rolig. För alla pappor hade de varit en självklarhet att vara föräldralediga och alla var nöjda med beslutet att vara hemma med sitt barn. Av de som tillfrågades var det även en självklarhet att vara hemma med nästa 22

barn. Annan forskning visar på att pappor som är hemma med sitt barn även planerar på att vara det med eventuella framtida syskon (18). Det som uppfattades negativt med föräldraledigheten var känslor av isolering, brist på socialt utbyte med vuxna, att barnet var tidskrävande samt mindre egentid. Isolering var en faktor som framkom hos många och det lyftes fram att pappan hade eget ansvar i att aktivera sig för att minska denna känsla. Ett bra sätt att känna sig mer delaktig i omvärlden var besök på öppna förskolor. Öppna förskolor ska fungera som en mötesplats för familjer och är ett forum för många föräldralediga (27, 28). I studien framkom det att de öppna förskolorna fyller en stor funktion och erbjuder en fristad för föräldralediga pappor. Vårt urval baserades dock på pappor som besöker öppna förskolor vilket innebär att de antagligen inte skulle besöka den om de inte var positivt inställda till verksamheten. Det är därför svårt att säga om vårt resultat är färgat av detta men då papporna gav uttryck för att olika forum kunde resultera i minskad isolering så tror vi att den här typen av verksamhet kan ha betydelse i tillvaron som föräldraledig. En faktor som framkom i vår studie som vi inte läst i andra studier var att barnet tog mer tid i anspråk än väntat samt krävde mer planering och ett ändrat förhållningssätt till hur dagarna skulle läggas upp. En del pappor hade tanken att de skulle hinna med fler aktiviteter per dag men insåg att det var rimligt med endast en aktivitet per dag. Papporna poängterade dock att det egentligen inte var någonting som var negativt med föräldraledigheten utan med föreställningen om hur det skulle vara. Om pappor har en förväntning av att hinna med mycket annat under föräldraledigheten än att ta hand om barnet kan det innebära en tuff omställning när verkligheten kommer ikapp. De pappor som hade en realistisk tidsuppfattning och mindre krav på vad som skulle hinnas med fick en smidigare start på föräldraledigheten. Papporna i vår studie ansåg att det fanns yttre faktorer som påverkade beslutet att vara föräldralediga. Det var främst regler hos försäkringskassan, införandet av jämställdhetsbonus och ekonomi som nämndes. Detta visar att den politiska agendan som förs påverkar den faktiska verkligheten och att beslut som fattas påverkar föräldraledigheten (1, 2, 3, 5, 11). Flera pappor såg det som en ynnest och en lyxig rättighet att få vara hemma med sitt barn. Ingen av de pappor vi tillfrågade uppgav att de hade upplevt några svårigheter med att gå på föräldraledighet från arbetsgivarhåll, en pappa uppgav dock att han trodde att det skulle vara svårare att vara hemma om han hade behövt kämpa mer för att vara hemma. Hur föräldrarna delade upp föräldraledigheten beskrevs av de flesta fäder som ett okomplicerat och gemensamt beslut som föll sig naturligt. Vissa pappor beskrev det som att det fanns 23

en grundplan innan barnet var fött, där uppdelningen var ungefär lika och att pappan sedan gick på ledigheten när mamman kände att det var dags att börja arbeta igen. Att mammans åsikt har stor betydelse för uppdelningen ses även i tidigare studier (18). Det var en oreflekterad självklarhet att mamman skulle vara hemma de första månaderna efter barnets födelse oavsett om hon ammade eller inte. Amningen visade sig, vid eftertanke hos papporna, ha en betydande roll för när pappan tog sin ledighet i de fall där mamman ammade mer än ett halvår. Amningen bidrog till känslan av att det fanns en naturlig uppdelning av tiden där pappan tar över när barnet har slutat amma och blivit lite mer självständigt. En del av syftet med studien var att undersöka hur föräldralediga pappor upplever bemötandet på barnavårdscentraler. Vid genomgång av tidigare forskning har det kommit till vår kännedom att pappor ibland upplever att bemötandet riktas mer mot mamman och att pappans specifika behov inte tas i beaktande (12, 14, 20, 21). I vår studie framkom det att papporna generellt var nöjda eller till och med mycket nöjda med det bemötande de fått på barnavårdscentralerna. När de känt att bemötandet har brustit är då de inte bemöts med professionalism, trygghet eller om det inte funnits förståelse för barn och föräldrar. Papporna uppskattade när personalen riktade sig mot barnet i sitt bemötande och hade barnets bästa i fokus. I de fall där båda föräldrarna närvarat vid besöken upplevdes bemötandet riktat mot dem båda. Att bli förälder är en stor omställning som få är tillräckligt förberedda för (12). Det var för flera av de tillfrågade papporna viktigt att tid gavs till frågor och att det var ett tillåtande klimat vid besöken då småbarnsåren är en tid med mycket frågor och osäkerhet. Ytterligare en annan del av syftet var att se hur information från barnavårdscentraler upplevts av föräldralediga pappor. Information redan under fostertiden riktas i första hand till mamman och tidigare forskning har efterfrågat att information bör riktas mer specifikt mot pappor (20, 21). Den information som givits till papporna i vår studie ansågs vara tillfredsställande och riktad till båda. De flesta pappor kände inte heller att de saknade någon information. I de fall där information saknades kände de sig bekväma med var de skulle vända sig med sina frågor. Viss information upplevdes mer riktad till mamman, speciellt när det handlade om kvinnans kropp eller amning, men det ansågs naturligt för papporna. Gällande den information som berörde barnet var det viktigt att den riktades till båda föräldrarna. En del pappor hade önskemål om en mer samlad, nätbaserad information som var pålitlig och tillgänglig dygnet runt. Idag finns mycket information om barn på nätet men vad som är pålitligt och evidensbaserat kan vara svårt att bedöma. 24