Pappaledighet. Nyblivna pappors resonemang om föräldraledighet - en intervjustudie. Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap

Transkript

1 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Pappaledighet Nyblivna pappors resonemang om föräldraledighet - en intervjustudie Författare Petronella Axelsson Julia Jakobsson Handledare Clara Aarts Examinator Pranee Lundberg Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp 2012

2 SAMMANFATTNING Syfte: Att undersöka vilka faktorer som påverkar fördelningen av föräldradagarna och hur nyblivna pappor resonerar om föräldraledighet. Metod: Studiens design är en explorativ kvalitativ intervjustudie, där ett bekvämlighetsurval med snöbollsteknik användes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta förstagångspappor. Analysmetoden som användes var en innehållsanalys. Resultat: Få pappor var eller hade varit pappalediga och resterande pappor önskade kunna ta ut pappalediga dagar när barnet blir äldre. Den främsta faktorn som påverkade hur familjerna delat upp föräldraledigheten var mammans önskan att få vara hemma. Amningen gjorde det naturligt för mamman att vara hemma de första månaderna efter barnets födsel. Samtliga pappor hade negativa synpunkter om Försäkringskassan och på deras information om föräldraförsäkringen. De flesta papporna såg även kritiskt på de 60 individuella dagar som de har tillgodoräknade sig. Att ha blivit pappa beskrevs som en positiv upplevelse där personligheten utvecklades. Slutsats: Som nybliven pappa utvecklas en positiv personlighetsförändring genom att man få mer tålamod och bli mer ansvartagande. Pappor valde en mer tillbakadragen position vid fördelningen av föräldraledigheten eftersom de ansåg att mammorna önskade att vara barnlediga. När barnen når en äldre ålder önskar flera pappor mer ledig tid för att umgås med sitt barn och skapa en närmare relation. Nyckelord Pappaledighet, pappa, mammans önskan, amning, Försäkringskassan, Sverige. 2

3 ABSTRACT Objective: To investigate what factors influence the distribution of parental days and how new fathers have reason about parental-leave. Method: An exploratory qualitative interview study, a convenience selection with snowball technique. Semi-structured interviews were made on eight first-time fathers. To analyze the data, a qualitative content analysis was used. Results: Few fathers were or had been on paternity leave and the remaining fathers wished to have parental-leave days when the child becomes older. The main factor that influenced how families divided parental leave was the mother s desire to be at home. Breastfeeding made it natural for the mother to be at home the first few months after childbirth. All fathers had negative views on Försäkringskassan and on their information on parental leave. All fathers also looked critically at the 60 individual days that they have credited. Having become a father was described as a positive experience in which ones personality was developed. Conclusion: As a new father you develop a positive personality change by getting more patience and are more accountable. Fathers choose a more withdrawn position in the allocation of parental leave because the mother wants to be on maternity leave. When the children reach an older age dads wises to take more time off to spend with their children and create a closer relationship. Keywords Paternity leave, fathers, mothers wish, breastfeeding, Försäkringskassan, Sweden. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION... 6 Föräldraledighet under 1900-talet... 6 Föräldraledighet i Sverige... 8 Fördelar och nackdelar kring pappaledighet... 9 Problemformulering Syfte Frågeställning METOD Design Förförståelse Urval Datainsamlingsmetod Tillvägagångssätt Etiska överväganden Bearbetning och analys RESULTAT Faktorer som påverkar fördelningen av föräldraledigheten Pappornas maktlöshet Biologiska faktorer Pappornas valmöjligheter Pappors resonemang över att vara föräldraledig Pappaledighet som livskvalité Kvalitén på informationen från Försäkringskassan Bristande föräldrainformation DISKUSSION Sammanfattning av huvudresultatet

5 Resultatdiskussion Metoddiskussion Förslag till vidare undersökningar Klinisk betydelse Slutsats REFERENSER Bilaga 1. Frågeguide Bilaga 2. Introduktionsbrev

6 INTRODUKTION Föräldraledighet innebär ett uppehåll från arbete eller studier för att ta hand om sitt barn (Unionen, 2011). Föräldrapenning är den ersättning föräldrarna får för att de är hemma med barnet och denna delas ut av Försäkringskassan (Försäkringskassan, 2011a). Att vara föräldraledig är viktigt för mamman, pappan samt barnet. Den förälder som är föräldraledig får möjligheten att skapa en stark och trygg relation med barnet. Det är däremot bra om barnet får nära kontakt med båda sina föräldrar då det är förberedande inför att träffa andra människor, till exempel kommande dagis- och skolgång. Falkenberg (1989) beskriver att tidigare forskning har visat att pappor utvecklar en ökad lyhördhet för andras känslor och behov efter uttagen pappaledighet, vilket även kan utnyttjas i arbetslivet. Det är också viktigt att pappor inser hur krävande föräldraledigheten kan vara och få en ökad förståelse för sin partner som är hemma. Om föräldrarna väljer att dela på föräldraledigheten innebär detta att mammorna får en chans att upprätthålla kontakten med sitt arbete och därmed inte vara föräldraledig för länge eftersom detta kan ge svårigheter att komma tillbaka till sitt gamla arbete. Föräldraledighet under 1900-talet Historiskt sett var familjefadern auktoritär, kontrollhavande över familjen och stod för den moraliska uppfostran av barnen. Pappan var familjens försörjare och ansågs ha mindre emotionell förmåga än mamman som fick en mer omhändertagande roll (Plantin, 2001). Redan under tidigt 1900-tal blev det revolution angående jämställdheten, efter att mammorna började användas som arbetskraft i Sverige. Detta ledde till att mammans tidigare roll som hemmafru, istället skulle fördelas jämnt mellan föräldrarna (Klinth & Johansson, 2010). I mitten av talet var mammorna ansvariga för barnomsorgen och papporna fanns i bakgrunden ifall avlastning skulle behövas, eller om något praktiskt skulle utföras exempelvis bygga en vagga (Hwang, 2005). Under hela första halvan av talet hade kvinnorna en social trygghet då det fanns en moderskapsförsäkring, barntillägg, änkepension, hemmafruförsäkring etc. Detta utformades för att kvinnans funktion skulle vara i hemmet. Moderskapsförsäkringen innehöll sex månaders ledighet för modern, varav tre månader gav ersättning. De kvinnor som hade ett yrke och avstod från sitt arbete fick även ett extra tillägg, liknande dagens sjukpenning. Det var först under talet som riksdagen förstod att ett 6

7 problem fanns då landets män ansågs sig vara diskriminerade eftersom de nekats rätten till faderskapsförsäkring, änklingspension med mera (Klinth, 2002). Efter att riksdagen i början av talet hållit en debatt om delad föräldraledighet mellan mamman och pappan, ersattes 1974 den dåvarande moderskapspenningen till den idag befintliga föräldraförsäkringen. Argumenten för den nya reformen var att det förhoppningsvis skulle bli en mer jämställd fördelning av hushållssysslorna, den skulle ge kvinnorna en starkare ställning på arbetsmarknaden (Bergqvist, 2001; Julén-Votinius, 2007), lika rättigheter för män och kvinnor samt införa statlig barnomsorgsstöd (Hwang, 2005). Det sattes även upp mål att den nya föräldraförsäkringen skulle gynna barnfamiljers försörjning på både kort och lång sikt och att barnen skulle få kontakt med båda sina föräldrar. Ytterligare ett argument för att föräldraförsäkringen skulle införas var att föräldraparet själva skulle avgöra vem som skulle vara hemma med barnet. Man märkte dock att det fortfarande var mammorna som tog ut föräldraledigheten. Ytterligare en diskussion startades vilket resulterade i att pappor skulle få en begränsad möjlighet att överlåta sina föräldrapenningsdagar till mamman. Först 1995 infördes specifika pappa- och mammaledighetsdagar som inte gick att överlåta till den andra partnern (Bekkengen, 2002) gjorde Riksrevisionsverket en utvärdering av målen som sattes 1974 och såg att föräldraförsäkringen inte gynnade barnfamiljers ekonomi varken på kort eller lång sikt som man hade hoppats på. Däremot främjades möjligheten till jämställdheten mellan män och kvinnor precis som politikerna förutsatte och barnens behov av kontakt med båda föräldrarna ansågs efter införande att föräldraförsäkringen mer tillgodosedda (Klinth, 2002). Den nya föräldraförsäkringen från 1974 innefattade en betald ledighet för pappor i Sverige, vilket var det första landet i världen. Därefter har utvecklingen runt föräldraledigheten bara gått framåt och diskussioner kring ämnet sker ständigt. Debatterna i Sverige har även väckt frågan i andra länder (Duvander, Lappegård & Andersson, 2010). Detta blev startpunkten för hur samhället började förändra synen på familjefadern. Media förmedlade en ny bild av pappan, som en mer känslig och sårbar person. Reklamkampanjer spred sig över landet med bilder av fäder med sitt spädbarn i famnen, vilket gjorde att pappaledigheten upplevdes som mer accepterad i samhället (Plantin, 2001). Samtidigt skrevs många böcker där pappor skildrade sin tid som pappaledig, vilket uppmuntrade till en jämnare fördelning av ledigheten (Klinth & Johansson, 2010). 7

8 År 1979 kom lagen om rätt till ledighet för vård av barn. Detta innefattade två typer av ledigheter. Den första typen var att föräldrarna har rätt till en heltidsledighet så länge barnet är under 18 månader oavsett om de tar ut föräldrapenning eller inte, samt att man har rätt att arbeta trekvartstid så länge barnet är under åtta år. Den andra typen av ledighet var att föräldrarna har rätt att ta ut ledighet när de använder föräldrapenning. Denna lag ger föräldrarna en garanti till ledighet från sin arbetsplats (SFS 1978:410; Molin, 2006). Föräldraledighet i Sverige Föräldrapenningen baseras på tre olika ersättningsnivåer; sjukpenningsnivå (SGI), grundnivå och lägstanivå. SGI motsvarar knappt 80 % av den senaste årslönen. Denna nivå uppnås genom att man har haft en inkomst på minst 290 kronor per dag i 240 dagar innan barnets födsel. De som inte kan uppnå kravet till SGI, till exempel studenter och arbetslösa, hamnar i grundnivån och lägstanivån och får ut ett fast belopp som utgörs av minst 180 kronor per dag under föräldraledigheten. Tillsammans har föräldrarna 480 betalda lediga dagar, varav 60 av dessa dagar endast tillgodoräknas pappan och 60 endast tillgodoräknas mamman (Försäkringskassan, 2011a; SFS, 1995:584; Molin, 2006). Enligt studien av Duvander et al. (2010) tar 80 % av de svenska papporna ut minst en föräldraledighetsdag men utnyttjar inte alla sina 60 tillgodoräknade dagar. Studien av Baird & Litwin (2005) har visat att även pappor i andra delar av världen tar ut väldigt få pappalediga dagar. År 2010 redovisade Tjänstemännens centralorganisation att män i Sverige tog ut minst en pappaledig dag och 23,1 % av dessa tog ut närmare ¼ av sina tillgodoräknade dagar. Att pappor har tagit ut fler föräldralediga dagar visas tydligt då statistiken från 1999 har ökat mer än 100 %, från 16,4 % till 40,9 % år 2010 (Tjänstemännens centralorganisation [TCO], 2010). Många nyblivna pappor, som säger att de har tagit ut eller tänker ta ut hela pappaledigheten, menar sina 60 tillgodoräknade dagar. Det papporna oftast inte tänker på är att de har rätt till 240 dagar, då det är meningen att föräldrarna ska dela lika på föräldraledighetsdagarna (Elvin-Nowak, 2005). I Sverige finns en jämställdhetsbonus som ökar i summa ju mer lika föräldrarna delar på föräldrapenningsdagarna. Delar föräldrarna lika på dagarna och är hemma 6,5 månader var, blir bonusen kronor (Försäkringskassan, 2011b). 8

9 Fördelar och nackdelar kring pappaledighet Det har spekulerats om tänkbara orsaker till hur familjer fördelar hushållsarbetet och barnuppfostran. Ett så kallat biologiskt arv kan påverka genom att det i tradition har varit kvinnan som haft större intresse för hushåll och barn. Det finns även psykologiska och sociala faktorer där påverkan kommer från omgivningen till exempel hur man har blivit uppfostrad som pojke eller flicka. Uppdelningen av föräldraledigheten kan även påverkas av familjens ekonomiska förhållanden samt de arbeten föräldrarna utövar (Hwang, 2000). Studier har visat att den främsta anledningen till att män väljer att inte ta ut någon pappaledighet är på grund av de ekonomiska övervägandena. Gifta män tar ut fler pappaledighetsdagar än ogifta. Äldre pappor tar ut mer ledighet än yngre pappor och de flesta tar ut mer pappaledighetsdagar till det första barnet och mindre ledighet när barnen blir äldre. De pappor som har högre utbildning än sin partner tenderar att stannar hemma färre dagar med sitt barn (Geisler & Kreyenfeld, 2011; Falkenberg, 1989). Det beskrivs att pappor som arbetar inom den offentliga sektorn, på större företag och på arbetsplatser där antalet kvinnor dominerar, ser mer positivt till pappaledighet än män som jobbar inom den privata sektorn, på små företag och inom mansdominerande yrken (Geisler & Kreyenfeld, 2011). Det har spekulerats kring om de närmaste kollegorna och chefen på arbetsplatsen har inflytande när pappor överväger antalet föräldraledighetsdagar. Forskare förmodar att en annan anledning till att pappor som är anställda på ett större företag tar ut fler föräldradagar är för att de har lättare att anställa en ersättare än vad den mindre arbetsplats har (Bygren & Duvander, 2001; Falkenberg, 1989). Reaktioner som uppstår på arbetsplatser när någon tar föräldraledighet, beror på vilka effekter och konsekvenser ledigheten har för arbetsplatsen. Ju mindre arbetsplats desto större tenderar de negativa konsekvenserna bli ifall någon uteblir från arbetet. Ibland framkommer arbetsplatsens svaga sidor då en i arbetslaget saknas och mer arbete läggs på resten av de anställda. Kvinnor måste till en viss del vara föräldralediga på grund av graviditet, förlossning och amning och detta har alltid accepterats. Kvinnorna behöver därför inte stöta på problem från arbetsgivare eller arbetskamrater på samma sätt som männen som behöver göra ett aktivt val kring om de ska vara lediga eller inte. Vissa arbetsgivare har problem med att män tar ut föräldraledighet då det fortfarande inte är självklart för pappor att vara hemma med sina barn 9

10 (Bekkengen, 2002). En studie från USA visar att föräldrar ofta inte vågar ta ut för mycket föräldraledighet på grund av risken att förlora jobbet. Så fort lagen ändrats och fler föräldralediga dagar införts, sågs att nyblivna föräldrar utnyttjade möjligheten att vara hemma längre. Faktorer som påverkade användandet av de nyinförda föräldraledighetsdagarna var vilken ställning familjen hade i samhället, giftermål, utbildning samt inkomst (Han, Ruhm & Waldfoge, 2009). Eftersom barnet ofta ammas de första månaderna, kan det ses som självklart att mamman är hemma i början (Falkenberg, 1989). Studien av Flacking, Dykes & Ewal (2010) visade att om pappan har en bra inkomst gynnar det till en längre amningstid genom att familjen har råd att låta mamman vara hemma längre. Män tenderar att ansöka om föräldraledighet sent och ansöker oftast om en kortare tids ledighet. Detta kan leda till att pappor gång på gång skjuter upp ledigheten för att inte påverka arbetsplatsen negativt. Mammorna, som är lediga en längre period på grund av flera barnafödanden på raden, ersätts ofta på arbetsplatsen av en vikarie, medan pappans korta ledighet inte ersätts av en ny medarbetare. En annan anledning till att föräldrarna inte delar lika på föräldraledigheten har visat sig bero på att mammorna vill vara mammaledig och hemma från jobbet (Bekkengen, 2002). Nepomnyaschy och Waldfogels (2007) studie beskrev att de pappor som stannar hemma en längre tid med barnet direkt efter förlossningen blir mer involverade i barnets omvårdnad och uppfostran i framtiden. Det har visats att 89 % av de 7241 brittiska pappor som deltog i studien, tog ut pappaledighet men att de allra flesta endast tog ut en vecka vid barnets födelse. Även i denna studie kan man se att män med högre utbildning tar ut mer ledighet än de med lägre. Papporna visade mer intresse att vara hemma med sitt första barn än vid nästkommande barn. Nyblivna pappor har beskrivit att de hittat en ny identitet hos sig själva och utvecklat sina psykosociala egenskaper (Fletcher & St George, 2011; Chin, Daiches & Hall, 2011). De känner att de har blivit mer ekonomiskt ansvartagande och tar inte lika stora risker jämfört med innan de fick barn. Pappor kan dra nytta av den nyutvecklade personligheten med ökat ansvarstagande i hälsorelaterande aspekter. Istället för att ägna tid åt att till exempel gå ut och dricka alkohol och hamna i onödiga bråk stannar pappan hemma och tar hand om sin familj (Månsdotter & Lundin, 2010). Studier har visat att dödligheten hos män kan minska genom att de blir mer ansvarstagande och mer hälsomedvetna efter att ha varit mer hemma med sitt 10

11 barn (Månsdotter, Lindholm & Winkvist, 2007). Pappor har också beskrivit sig som mer känslosamma och bryr sig mer om andra efter att ha fått barn (Premberg, Helström & Berg, 2008). Pappor har också beskrivit att de lärt sig omprioritera aktiviteter i sin vardag så barnet står i centrum, men för att njuta av den nya situationen som pappa säger papporna också att det är viktigt med egentid. Barnet kom, som ny familjemedlem, med värme och lycka och pappor upplevde att de fick en starkare relation till modern när barnet fötts (Premberg et al., 2008). Trots att fler pappor väljer att vara pappalediga känner många pappor att de inte får tillräckligt med stöd och är osäkra om de kan leva upp till den ideala pappabilden som samhället målat upp. Internet har blivit en säkerhet för många nyblivna pappor, där de kan dela med sig om sina erfarenheter och känslor och kan läsa om hur andra pappor beskriver vardagen (Fletcher & St George, 2011). Föräldraledigheten är ett omdiskuterat ämne och samhället jobbar för att klyftan mellan män och kvinnor ska minskas. Det är önskvärt att föräldrarna delar föräldraledigheten lika, för att det ska bli en jämlik uppdelning av försörjningsansvar och hushållssysslor. Studier visar att mer uttagande av föräldraledighetsdagar ökar barnens hälsa samt har kostnadseffektiva effekter då barnet hälsa ökar (Ruhms, 2000; Schuster, Chung & Vestal, 2011). Under talet har politiker jobbat för jämlikheten med många kampanjer. Efter Sveriges stora omställning till föräldraledigheten på talet har fler länder infört samma jämställdhetstänkande om föräldraledigheten och pappor har nu erbjudits att vara pappalediga (Klinth & Johansson, 2010). Problemformulering De senaste 20 åren har politiker stävat efter ett mer jämställt samhälle och mer fokus har lagts på att pappor ska ta mer föräldraledigt. Procentuellt sett har pappor tagit ut mer ledighet men förändringen har inte blivit lika stor som förväntat (TCO, 2010). Forskning har även redovisat att det är positivt för hela familjen om både mamman och pappan är föräldralediga och delaktiga i barnet uppfostran (Falkenberg, 1989). Författarna funderar över varför pappor inte tar ut mer ledighet trots att politiken har ändrats till deras fördel och hur pappor upplever att vara hemma, eller inte, med sitt barn. 11

12 Syfte Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar fördelningen av föräldradagarna och hur nyblivna pappor resonerar kring föräldraledighet. Frågeställning Vilka faktorer påverkar fördelningen av föräldraledigheten? Hur resonerar pappor över att vara föräldralediga? METOD Design Studiens design är en explorativ kvalitativ intervjustudie. Förförståelse Ämnet föräldraledighet var för författarna sen tidigare till viss del okänd då ingen av författarna själva är förälder. En viss inblick och information om ämnet var dock inhämtad från vänner och media. Föräldraledighet har länge varit ett omdiskuterat ämne och jämställdhetsfrågan är svårt att undvika i media. Hypotesen kring hur föräldrarna valde att dela upp föräldraledigheten var att majoriteten av mammorna var hemma under barnets spädbarnsår. Faktorer som författarna ansåg skulle kunna påverka valet var amning och familjens ekonomi. Trots en viss bekantskap med deltagarna, tros detta inte kunna påverka studiens resultat. Urval Deltagande pappor till studien valdes genom ett bekvämlighetsurval med snöbollsteknik. Papporna söktes upp från författarnas bekantskapskrets. Därmed blev det en blandning av pappor som var bosatta i city samt på landsbygden. Utgångspunkten var att intervjua tio pappor, men bara åtta genomfördes trots att tio deltagare först tackat ja till en intervju. Ett av bortfallen berodde på personliga skäl, medan den andra pappan inte senare gick att få tag på. Papporna som intervjuades var förstagångsföräldrar mellan år. Barnens ålder varierade från tre veckor till två år. Inklusionskriterierna innefattade heterosexuella par som var förstagångsföräldrar. Då studien inriktar sig på fördelningen av föräldraledigheten mellan 12

13 mamman och pappan ansågs det relevant med heterosexuella par. Förstagångsföräldrar inkluderades till studien då erfarenhet av tidigare föräldraledighet inte skulle påverka pappornas svar. En av de åtta papporna var vid intervjutillfället pappaledig och en annan hade tidigare tagit ut en pappaledig dag i veckan. Sju av de åtta papporna tog ut tio lediga dagar i samband med barnets födsel. En av papporna var studerade, men hade en inkomst utöver studierna. Resterande pappor jobbade heltid inom den privata sektorn, två var egenföretagare och en arbetade inom den offentliga sektorn. I studiens resultat benämns de intervjuande papporna som pappa 1 till 8. Datainsamlingsmetod Semistrukturerade intervjuer utfördes med samtliga nyblivna pappor. Innan genomförandet av intervjuerna gjordes en frågeguide med 13 öppna frågor utifrån arbetes syfte och frågeställningar. Frågorna baseras på vetenskapliga artiklar med författare som bland annat Månsdotter & Lundin (2010) och Duvander et al. (2010), samt litteratur skriven av bland annat Roger Klinth (2002). Intervjuguiden är uppdelad i tre bakgrundfrågor och tio frågor som grundade sig i studiens frågeställningar; faktorer som kan påverka fördelningen och resonemang kring syftet av pappaledighet, se Bilaga 1. Frågorna i intervjuguiden utformades efter att författarna hade insamlat fakta om det valda ämnet. En testintervju genomfördes under samma villkor som resterande intervjutillfällen för att testa antalet frågor, intervjuns längd samt frågorna var utformade. Eftersom testintervjun ansågs relevant för studiens resultat inkluderades denna i arbetet och benämns som pappa 1. Tillvägagångssätt Majoriteten av papporna som deltog i studien var bekanta med författarna och kontaktades via mail och telefon. En av papporna kontaktades via telefon efter rekommendation från en vän. Deltagarna fick skriftlig information via mail innan intervjuerna i form av ett introduktionsbrev, se Bilaga 2. Därefter bekräftade papporna tillbaka deltagandet via mail eller telefon. Intervjutillfällen beträffande tid och plats valdes av papporna då detta gav dem en möjlighet att välja en bekväm plats för dem att kunna sitta ner i lugn och ro. Vid samtliga intervjuer deltog endast papporna för att inte kunna påverkas av partnern, samt båda författarna för att få möjlighet till att få ut bästa möjliga information. Innan intervjuerna fick papporna ställa eventuella frågor till författarna angående intervjun och syftet med studien. Papporna tillfrågades om inspelning av intervjun godkändes, samt informerades om att de 13

14 som deltagare inte går att identifiera. Intervjuerna utfördes hemma hos papporna och på caféer. Eftersom datainsamlingsmetoden är semistrukturerad, uppkom även spontana frågor under intervjun. Samtliga intervjuer spelades in efter godkännande av deltagarna. Transkribering utfördes ordagrant av alla intervjuer. Intervjuerna pågick mellan 15 till 30 minuter. Etiska överväganden Enligt SFS (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor i kraft, ska pappor få lättförstålig skriftlig och muntlig information om arbetets syfte och innehåll. Utifrån detta får fäderna ta ett ställningstagande till deltagandet i studien. Papporna hade rätt att dra sig ur eller eventuellt ändra ett samtycke under intervjuns gång, samt att neka inspelning. Samtliga deltagare kunde inte identifieras och inga personuppgifter användes i arbetet. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) gäller sekretess angående uppgifter som hämtas under intervjun, eftersom intervjuerna transkriberades togs detta upp i informationsbrevet. Bearbetning och analys Den analysmetod som författarna använde sig av var en innehållsanalys enligt Granskär & Höglund-Nielsen (2008). De inspelade intervjuerna transkriberades och en valdes slumpmässigt ut för att demonstrera innehållsanalysen i resultatet som ett exempel (Tabell 1). Texten av den utvalda transkriberingen delades in i meningsenheter, som sedan i sin tur delades in i kondenserande meningsenheter utifrån författarnas egna språk. Meningsenheterna arrangerades i koder och utifrån dessa framträdde kategorier. I studiens resultat använder författarna sig av de två frågeställningarna och benämner dem som domäner, för att ha en grund för de sorterade kategorierna och underkategorierna. Efter transkribering av intervjuerna utformades ytterligare en domän, kvalitén på informationen från Försäkringskassan. På grund av att samtliga deltagare tog upp ämnet Försäkringskassan, trots obefintlig frågeställning, ansåg detta intressant att visa i studien. Kategorier strukturerades fram för att kunna utforma underkategorier som sedan används som rubriker i resultatet för att besvara studiens syfte. 14

15 Tabell 1. Exempel på innehållsanalys MENINGS- ENHETER KONDENSERANDE MENINGSENHETER KOD UNDER KATEGORIER KATEGORIER... men då vill man gärna för ekonomins skull se, att man kan dela upp det i sådana fall. Ekonomin påverkar fördelningen. Fördelning Uppdelning Ekonomi Uppdelningen har ju varit mest ekonomisk för att vi skulle kunna klara oss. Uppdelningen var ekonomiskt upplagd. Uppdelning Uppdelning Ekonomi RESULTAT I studiens resultat delades texten in i tre domäner, varav två motsvarar arbetets två frågeställningarna, faktorer som påverkar fördelningen av föräldraledigheten och pappors resonemang över att vara föräldraledig. Den sista domänen benämns som kvalitén på informationen från Försäkringskassan. Utifrån domänerna sorterades fem kategorier fram; pappornas maktlöshet, biologiska faktorer, pappornas valmöjligheter, pappaledighet som livskvalitet samt bristande föräldrainformation. Kategorierna fördelades till sist in i underkategorier som presenteras i form av rubriker för att besvara studiens syfte. Faktorer som påverkar fördelningen av föräldraledigheten Den första domänen resulterade i tre kategorier; pappornas maktlöshet, biologiska faktorer och pappornas valmöjligheter. Dess underkategorier är; ekonomisk påverkan av fördelningen, mamma vill vara hemma, 60 låsta dagar, mammans roll angående amning, jämställdhetsbonus, medias påverkan, påverkan på karriären och arbetetssituationen och presenteras i Tabell 2. 15

16 Tabell 2. Faktorer som påverkar fördelningen av föräldraledigheten KATEGORI UNDERKATEGORI Pappornas maktlöshet Ekonomisk påverkan av fördelningen Mamma vill vara hemma 60 låsta dagar Biologiska faktorer Mammans roll angående amning Pappornas valmöjligheter Jämställdhetsbonus Medias påverkan Påverkan på karriären Arbetetssituationen Pappornas maktlöshet Kategorin beskriver vilka faktorer kring föräldraledigheten som papporna själva inte har möjlighet att påverka. Inkomsten från arbetet, ens partners vilja och politikernas bestämmelser gör pappan till stor del maktlös. Ekonomisk påverkan av fördelningen Samtliga pappor beskrev att fördelningen av föräldraledigheten till viss del beror på hur familjen har det ekonomiskt, men endast två nämner ekonomin som starkt bidragande. Att ha arbetat 240 dagar innan barnets födsel nämns också som otroligt viktigt för att kunna få en bra föräldrapenning. Majoriteten av papporna ansåg att det är naturligt att den som tjänar mest av föräldrarna är den som jobbar. Fördelning kan därmed bli påtvingad om familjen ska kunna få en inkomst som täcker utgifterna efter att barnet fötts. En pappa ansåg att den ekonomiska faktorn ofta bortses av politikerna i hur de anser att föräldraledigheten borde delas upp. Majoriteten av papporna beskrev att både de och sin partner hade en stabil inkomst och därmed var inte ekonomin den största bidragande faktorn till fördelningen av föräldradagarna. 16

17 De papporna vars familj hade god ekonomi kunde ändå uttrycka en förståelse till de familjer med sämre ekonomi och ansåg att föräldraledigheten till stor del påverkas av inkomsten. Det har ju varit mest ekonomiskt för att vi skulle kunna klara oss. Jag var ju nyutexaminerad när vi fick barn så då hade jag inte så mycket i lön heller även fast jag hade gått upp från aspiranten till en lite högre lön så var det fortfarande inte mycket. (Pappa 1) den som tjänar mest måste vara och jobba och kan inte stanna hemma lika länge. (Pappa 3) Mamma vill vara hemma Majoriteten av de pappor som intervjuades tog upp att den främsta anledningen till uppdelningen av föräldraledigheten berodde på vem som ville vara hemma. I näst intill alla intervjuer kom det fram att det var mamman som ville vara hemma med barnet och att papporna var nöjda med att jobba. En av papporna beskrev att hans partner ville vara hemma för att hon inte vill missa sitt barns uppväxt samt att hon inte ville släppa iväg sitt barn på dagis för tidigt. Några pappor nämnde att de trodde att mammorna ville stanna hemma då de påverkats av sin egen uppväxt och att de haft sin egen mamma hemma hos sig. En pappa upplevde att han själv inte skulle kunna gjort ett lika bra jobb med sitt barn som sin partner gjort.... jag har haft svårare att ta ledigt än vad hon har haft och min sambo har hellre velat vara mer hemma än vad jag har...(...)... Om en vill vara hemma och den andra kan tänka sig jobba är väl det en ganska bra delning. Det ska man inte behöva styra politiskt. (Pappa 3) För mig har det varit okej att hon vill vara hemma och att hon får alla dagar och då jobbar jag istället. (Pappa 6) 60 låsta dagar Sju av papporna nämnde att de ogillar systemet med de låsta 60 föräldraledighetsdagarna och att de skulle kunna tänka sig att ge bort sina dagar till mamman. De tyckte att de själva borde ha makt att kunna bestämma om hur de delar upp föräldraledigheten och inte politikerna. En pappa trodde att politikerna infört in de 60 låsta dagarna för att försöka få fler pappor att vara hemma, men att dem då tar bort en valmöjlighet från familjer att själva få bestämma. Förslag att varje familj ska få en klumpsumma kom fram under intervjuerna, för att familjen själv ska kunna styra hur pengarna spenderas och därmed kunna avgöra vem som ska vara hemma. 17

18 Det känns väl hemskt att det ska behöva vara så, jag tycker att folk ska kunna få bestämma själva. Det kan ju finnas de som inte vill eller kan vara hemma. (Pappa 5) Jag tycker att föräldrar borde kunna se till sin familjesituation och kunna välja själv. (Pappa 6) En pappa trodde att vissa familjer kunde ha svårt att låta pappan ta ut sina tillgodoräknade 60 dagar för att de helt enkelt inte har råd med att vara utan pappans inkomst. I fall som detta går i så fall 60 föräldraledighetsdagar åt spillo eftersom att mamman idag inte har möjlighet att ta ut pappans tillgodoräknade dagar. Detta kan leda till att barnet ofrivilligt måste börja på dagis tidigare än vad paret hade tänkt från början. För mig, jag kommer att kunna ta ut dem för vår del, men det är säkert så för många andra familjer där pappan inte kan ta ut dem, så jag tycker ändå att man borde få välja hur man vill dela upp de där dagarna för om pappan inte kan ta ut dem ska han inte behöva göra det heller. Då ska mamman kunna ta dem. (Pappa 7) Biologiska faktorer Denna kategori beskriver människans biologiska uppbyggnad. Det är praktiskt omöjligt för en man att ammat sitt barn och därför har pappan ingen möjlighet att påverka denna faktor. Mammans roll angående amning Några pappor beskrev att amning är den mest relevanta faktorn till att nyblivna föräldrar väljer att låta mamman vara hemma den första tiden efter förlossningen. Papporna förklarade att de under graviditeten blivit informerade om att modersmjölken innehåller skyddande effekter till barnets immunförsvar och att de därför ska försöka amma barnet en längre tid. På grund av barnets täta måltider sågs det mer naturligt att barnet ska ha nära tillgång till sin mamma de första månanden och därför prioriterade föräldrarna att mamman var hemma under den första tiden. Det beskrevs också att mamman fortsatte att vara mammaledig efter att barnet slutat amma för att livet bara rullar på. Det känns som att det var smidigast att hon är hemma först, eftersom hon är matstation. (Pappa 2) Jag kan ju se en poäng att mamman är hemma först just med amningen och allt det här. (Pappa 6) En pappa stack ut i sitt svar angående amning då deras barn fick ersättningsmat, utöver 18

19 amningen. Dock beskrev han att detta var en övergående period och paret önskade att barnet skulle amma fullt. Därför valde de att låta mamman vara föräldraledig till en början. Eftersom barnet inte bara ammar utan också stödmatas med modersmjölksersättning så skulle jag i princip kunna vara hemma. (Pappa 5) Pappornas valmöjligheter Denna kategori beskriver de faktorer som papporna har möjlighet att påverka när paret delar upp föräldraledigheten. Jämställdhetsbonus Jämställdhetsbonusen verkade under några intervjuer vara obekanta för papporna. De beskrev att de var dåligt insatta i systemet med föräldraförsäkringen och hade därför inte hört talas om jämställdhetsbonusen. När alla deltagare under intervjuerna fick beskrivet för sig vad detta innebar tycktes intresset inte öka och bonusen beskrevs ointressant för dem och deras familjer. Ingen av papporna nämnde jämställdhetsbonusen som en faktor som påverkat dem i valet när de delat upp föräldraledighetsdagarna. Några pappor sa att bonusen inte spelade någon roll i deras val av fördelningen för både ville vara hemma med sitt barn ändå. De trodde inte heller att bonusen spelar någon roll hos andra par om de redan har delat upp fördelningen. En ökning av summan av jämställdhetsbonusen troddes inte heller spela någon roll, önskan att vara hemma och andra faktorer som amning eller ekonomi väger tyngre. En annan pappa redogjorde att han tyckte att det är olustigt att samhället ska erbjuda föräldrar pengar för att få fler pappor att vara föräldralediga.... jag tror inte att den här jämställdhetsbonusen är, eller den spelar nog inte så stor roll för att jag hade velat vara hemma oavsett. (Pappa 1) Det spelar ingen roll för att om man inte vill vara hemma heltid då spelar inte de där pengarna någon roll. (Pappa 7) En tredje pappa beskrev att de prioriterar att mamman ska få vara hemma om hon vill det, före att få extra bonuspengar då de redan har en bra ekonomi.... nu är det mer som en bonus och det kan vara intressant, men jag tror att det skulle vara stor skillnad om det smärtade mer ekonomiskt. (Pappa 2) 19

20 En av papporna i studien saknade fast inkomst då både han och hans partner studerade. Deras inkomst bestod av studielån samt extrajobb under studietiden. Pappan nämnde att han ville vara hemma och dela föräldradagarna jämn med sin partner och därmed få ut hög summa av jämställdhetsbonusen. Han såg bonusen som något positivt. Plus att det inte skadar att man får en sån här jämställdhetsbonus om man delar upp ledigheten mellan partnerna. (Pappa 5). Medias påverkan Samtliga deltagande papporna tyckte inte att de har påverkats av media när de har fördelat föräldraledigheten mellan sig och sin partner utan såg snarare till familjesituationen. De sa att de inte hade lagt märke till några diskussioner kring ämnet pappaledighet i media men trodde däremot att media har en viss betydelse för samhället och synen på hur idealpappan bör vara enligt normen. De beskrev också att de upplevde dagens samhälle som mer jämställt än tidigare och att det därför förväntas att pappan är mer delaktig i föräldraledigheten. Det är väl inte socialt okej att inte vara hemma, mer eller mindre. Det är väl så idag att man ska dela lika och leva jämställt. (Pappa 3) Folk svischar förbi och samtidigt ser en pappa och en barnvagn i periferin på all reklam som finns och det är klart att man blir påverkad av det även om man inte tror det. (Pappa 4) Påverkan på karriären Ett fåtal pappor beskrev karriären som en faktor till att inte vara föräldraledig. Om man som pappa är barnledig försvinner möjligheten att utvecklas på jobbet på samma sätt som innan, eftersom arbetstimmarna blir färre. Som pappaledig minskas chansen att kunna prestera på jobbet. En pappa beskrev att längtan till ett bra jobb kan påverka att man inte vill vara hemma för länge, men att barnet alltid går före karriären.... karriären går ju lite om miste då, man kan inte visa framfötterna om man är borta på halvtid och om man dyker upp lite då och då, så på det sätter är det väl jobbigt för de som tänker på karriären och vill man klättra så blir det jobbigt för dem. (Pappa 1)... många är ju karriärinriktade och vill satsa på sig själv också. Man kanske har ett jättebra jobb och inte vill vara hemma för länge... (Pappa 6) Flera av papporna ansåg att politikerna har för mycket makt i hur familjer ska dela upp sin 20

21 föräldraledighet. De ansåg att samhället vill få in kvinnor i arbetsmarknaden, så att de också kan få chansen att till en karriär i arbetsliv. Det är väl för att få kvinnor in i arbetsmarknaden som är syftet att politiker vill ha 50/50. Men jag tycker alltid att det är upp till familjerna, hur det passar dem bäst. (Pappa 8) Arbetssituationen Flertalet av papporna beskrev att arbetssituationen har betydelse för när de kan ta ut pappaledighet eller inte. Vissa arbeten visade sig vara säsongsbundna och därför valde de papporna att jobba under högtrycksperioden för att senare ta ledigt och vara hemma med barnet under lågsäsong. Det har ju också mycket med att det ska fungera med mitt arbete också. För att vi har ju ett högt tryck under sommaren, sen vår och tidig höst. Då underlättar det att jag är mer ledig under den andra delen av året. (Pappa 2) Två av papporna var egna företagare och beskrev att de alltid har jobbet med sig. De jobbade mellan % i månaden och berättade att det är svårt att urskilja vad som är ledig tid eftersom de har jobbet med sig även när de är hemma. Det nämner att det kan vara svårt att ta ledigt när man måste driva sitt företag och inte har någon som kan ersätta en. Däremot beskrev de att de kanske har lättare att spontant ta ut ledig tid och vara med sitt barn när det är lugnt men att denna tid inte registreras i form av föräldrapenning. Vissa dagar är man hemma och då behöver man kanske inte kategorisera det för pappaledighet, utan man är bara hemma. Man behöver inte ha det på papper att man är hemma med sitt barn. (Pappa 3) Pappors resonemang över att vara föräldraledig En kategori utformades från den andra domänen; pappaledighet som livskvalité. Tre underkategorier sorterades fram utifrån denna kategori; synen på att vara pappaledig, förändringar i pappans personlighet och skillnad hos barnet när pappa är hemma som redovisas nedan i Tabell 3. 21

22 Tabell 3. Pappors resonemang över att vara föräldraledig KATEGORI UNDERKATEGORI Pappaledighet som livskvalité Synen på att vara pappaledig Förändringar i pappans personlighet Förändringar hos barnet Pappaledighet som livskvalité Denna kategori belyser upplevelserna hos pappan samt barnet när pappan är föräldraledig. Synen på att vara pappaledig Efter frågan varför pappor tog ut eller tänkte ta ut sin pappaledighet fick vi av samtliga ett enat svar. Samtliga pappor menade att syftet för dem att vara pappaledig var för att kunna skapa en relation och lära känna sitt barn. Livet ansågs ha förändrats mycket sen barnet föddes och många nya rutiner i vardagen var tvungna att följas samt att kommunikationen med sin partner hade förbättrats avsevärt. Att lära känna och skapa en relation. Det kan man ju känna att det är ju en helt ny person och helt nytt som man inte vet någonting om. (Pappa 6) Alla pappor nämnde att man som föräldrar inte är ledig när man är föräldraledig utan att det är ett jobb att ta hand om sitt barn. Det är spring, jaga, lek, laga mat, tvätta, med mera. En pappa beskrev att det var mer ansträngande att springa efter sitt barn än att jobba och att vara föräldraledig var mer påfrestande än ett heltidsjobb. Tiden med barnet sågs ändå bara som positiv och papporna värderade den tiden högt, eftersom småbarnstiden aldrig kommer tillbaka. Det borde inte heta föräldraledighet, det borde heta föräldraarbete eller någonting. Man är ju inte ledig...( )... Så när jag kommer till jobbet på fredag och lördag så känns det som om jag är ledig. (Pappa 1) 22

23 Det blir ju ett jobb, fast på ett helt annat sätt, det blir ju ett värde på ett annat sätt än att bara räkna tiden i pengar. Där man kan värdera det i att man ser utvecklingen i en annan människa. (Pappa 2) En av papporna beskrev efter sin första pappalediga dag att han fått mer förståelse för hur hans sambo haft det under de två åren hon varit hemma med deras son. Han tyckte att ordet mammaledig var fel då hon faktiskt utförde ett heltidsjobb i hemmet och han insåg att saker tar längre tid att utföra med ett barn bredvid sig än vad de brukar göra utan ett barn att passa. Vi skulle bygga en sandlåda men vi hann inte bygga en sandlåda, så kan man summera det. (Pappa 3) Förändringar i pappans personlighet Samtliga pappor ansåg sig ha förändrats positivt efter att de fått barn. Den egenskap som samtliga pappor nämnde var att deras tålamod har förbättrats. Utöver detta tyckte alla att de idag hade lättare för att se till andras behov än sitt eget, de prioriterade annorlunda, blev mer ansvarstagande och slappnade av mer i sig själva.... att man säkert både slappnar av i sig själv och samtidigt också förstår kanske ännu mer sitt ansvar som förälder. (Pappa 2) Nej men man får väl sluta att prioritera sig själv lite och prioritera barnet. Hon kommer alltid först, så är det. Man har väl blivit lite mer ödmjuk och har mer förståelse för andra föräldrar. (Pappa 4) Förändringar hos barnet Majoriteten av papporna beskrev att de inte tror att det spelade någon roll för barnet om mamman eller pappan var hemma. Det har mer betydelse för hur man är som person snarare än om man är man eller kvinna. Barnet knyter sig mer an till den föräldern som mer är hemma eftersom att de spenderar mer tid med varandra. En pappa beskrev att det tar tid att komma barnet nära efter varje lång jobbdag. Andra pappor uttryckte att mamman har bättre hand om barnet än vad de själv har och därför kändes det mer naturligt att hon var hemma. Mammorna beskrevs som mer fysiska och duktiga på att visa känslor, samt har mer tålamod och en bättre överblick än vad papporna har. Pappor i allmänhet beskrevs ha kortare stubin och blir lätt frustrerade vid skrik och stök.... ibland känns det som om det tar någon timme innan min dotter smälter, innan man kommer henne in på livet igen. (Pappa 4) 23

24 ... sen tror jag inte heller att jag skulle kunna göra det lika bra som min partner gör. För hon har mycket bättre tålamod än mig. Hon är bättre på att se saker än vad jag kan. (Pappa 8). En annan pappa sa att han antagligen hade fått bättre kontakt med sin son om han hade varit pappaledig. Han trodde också att han skulle kunna lära känna sitt barn djupare om han hade varit hemma mer. Han märkte att mamman betyder mer för barnet, då de har spenderat mer tid med varandra. Gråter min son går han ju direkt till mamma. Hon betyder ju mer än vad jag gör. Det märks ganska tydligt. (Pappa 3) En pappa trodde att det är bra att mannen är hemma mer med barnet så att barnet uppfostras av båda könen. Han trodde också att barnets utveckling påverkas av om mamman eller pappa är mest med barnet då de olika könen har så pass olika beteende. Dock visste han inte om pappans beteende påverkar barnets utveckling positivt.... barnet upplever saker olika när de är med mamman eller med pappan. (Pappa 7) Kvalitén på informationen från Försäkringskassan Samtliga pappor beskrev hur de tyckte att Försäkringskassan brister i sin funktion som myndighet och därför valdes detta ämnet till en domän. Förståelig information har varit svåråtkomlig och myndigheten har varit svåra att få tag på via telefon. Språket som de använder på sin hemsida och i informationsbroschyrer beskrevs som svårt och oförståeligt. Utifrån den valda kategorin uppkom två underkategorier; lång bearbetning och oklara uppgifter som kan ses i Tabell 4. Tabell 4. Kvalitén på informationen från Försäkringskassan KATEGORI UNDERKATEGORI Bristande föräldrainformation Oklara uppgifter Lång bearbetning 24

25 Bristande föräldrainformation Denna kategori sorterades fram då samtliga pappor framförde negativa åsikter om Försäkringskassan och dess information till föräldrar. Oklara uppgifter Papporna beskrev att när de vände sig till Försäkringskassan för att få information eller hjälp fick de olika svar för var gång de tog kontakt med dem. Handläggarna beskrevs därför som oprofessionella och papporna blev osäkra vilken information som var aktuell. Oklar information och olika svar från handläggarna bidrog till irritation hos föräldrarna som var tvungna att ta kontakt med myndigheten för att ens kunna vara föräldraledig. det är ju riktigt krångligt och har ju som sagt var fått tre olika svar när jag har ringt och litar man på det svar man får på första samtalet så kan man ju få för lite eller för mycket pengar. (Pappa 1) För att få en klarare bild av Försäkringskassan vad gäller föräldrapenningen ansåg större delen av papporna att möjligheten att få träffa någon på plats borde vara självklart. Det skulle underlätta om föräldraparet tillsammans kunde träffa en person och gå igenom eventuella oklarheter. En av papporna nämnde att det skulle underlätta om Försäkringskassan anordnade kurser för blivande föräldrar dit paret kan anmäla sig för att få en större förståelse, få chans att ställa frågor och reda ut oklarheter. Jag tror att de skulle tjäna på att man skulle kunna få komma dit och ställa frågor och få mer information. För när vi försökte sätta oss in i det så gick det inte och då ska man försöka ringa och så förstod man inte ändå. De borde anordna kurser. (Pappa 5) Lång bearbetning Flera av papporna tog upp att trots att det fanns olika sätt att komma i kontakt med Försäkringskassan, via telefon och internet, så var detta ohållbart. Långa telefonköer samt en ostrukturerad hemsida som buggade gjorde det svårt att hitta rätt information. Lång bearbetningstid visade sig ha betydelse för när familjen fick ut sin föräldrapenning. En av papporna beskrev att han fick ut sin föräldrapenning tre månader försent på grund av många telefonsamtal med ny information varje gång. Efter varje samtal fick pappan fylla i en ny blankett för föräldrapenningen och skicka in då den tidigare ansökan inte var godkänd. Detta trots att han följt en handläggares instruktioner. En annan pappa upplevde att systemet verkar krångligt, men att det först och främst var hans partner som var insatt i det och han tyckte att hon gjorde det bra. 25

26 Det är väldigt komplicerat och jag förstår inte hur, eller de snackar inte på ett sätt som man förstår. Andra myndigheter har ju lite mer, ja eller de vill ju att man ska förstå men de här verkar inte som om man bryr sig riktigt. Så det kanske blir lite fel och missförstånd ibland och onödiga turer. (Pappa 4) Vi har ju testat och ringa och det går ju men det är långa köer och det tror jag för att de har så dålig internettjänst. Det finns ju en tjänst, men den buggar och den är krånglig (Pappa 6) DISKUSSION Sammanfattning av huvudresultatet Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar fördelningen av föräldradagarna och hur nyblivna pappor resonerar kring föräldraledighet. Huvudresultatet visade att den främsta faktorn som påverkade om mamman eller pappan var barnledig, var mammans önskan att få vara mammaledig. Papporna beskrev att de gärna jobbade, med tanke på att deras partner ville vara hemma. En annan faktor som nämndes var amning, som gjorde det naturligt för mamman att vara hemma de första sex månaderna efter förlossningen. Flera pappor uppfattade amning som något bra och att det påverkar barnets hälsa positivt. Samtliga pappor upplevde sig mer ansvartagande efter att ha fått barn och kände att de utvecklat mer tålamod samt förståelse för andra föräldrar. Könsmässigt, om mamman eller pappan var föräldraledig, upplevde papporna inte spela någon roll vad gäller barnets utveckling. Huvudsaken var att barnet kände sig tryggt. Majoriteten av papporna var enade och såg negativt på de bundna 60 dagarna som de har tillgodoräknade. De ogillade att politiken skulle styra familjens val över vem som skulle vara hemma och önskade att familjerna själva skulle kunna ha makt över detta. En annan negativ aspekt som togs upp var Försäkringskassans oförståliga information och svåra språk kring föräldraförsäkringen. Den svåra framkomligheten via telefon samt internet skapade irritation hos deltagarna. Resultatdiskussion De åtta intervjuade papporna hade alla tagit ut minst en föräldraledig dag. Två av de åtta som intervjuades hade tagit ut de 60 dagar som de hade tillgodoräknade. År 2010 tog 80 % av de 26

27 svenska papporna ut föräldraledighet, men inte alla sina tillgodoräknade dagar (Duvander et al., 2010). Papporna i studien speglar därmed dagens statistik i hur pappor tar ut föräldraledighet. TCO (2010) redovisade år 2010 att drygt 20 % av de pappor som tar ut minst en föräldraledig dag, tar ut ungefär 15 av de 60 tillgodoräknade dagarna. Resterande sex pappor som intervjuades sa att de ska ta ut sin ledighet längre fram, när barnet blir äldre. Papporna i denna studie sa därmed emot den tidigare studie som har visat att pappor tar ut mer ledighet under barnets första levnadsår och mindre tid när barnet är äldre (Geisler & Kreyenfeld, 2011). Faktorer som påverkar fördelningen av föräldraledigheten I föreliggande studie var papporna var enade om att mamman skulle vara hemma upp till de första sex månaderna efter förlossningen, för att kunna amma och även återhämta sig efter graviditeten och förlossningen. Hwang (2000) beskriver mannens och kvinnans anatomi som olika och hur de skiljer sig åt. Eftersom det är kvinnan som är gravid, förlöser och ammar barnet känns det naturligt att mamman är hemma den första tiden. De biologiska faktorer som kom fram under intervjuerna var först och främst amningen, men även att mammorna tros vilja stanna hemma längre då deras mammor oftast var mammalediga. Enligt Hwang (2000) finns ytterligare tre faktorer som påverkar hushållsarbetet och barnuppfostran i familjen förutom de biologiska; psykologiska, sociala och ekonomiska. Författarna till denna studie uppfattar att de biologiska faktorerna självklart påverkar fördelningen eftersom mannen och kvinnans anatomi ser olika ut. Under intervjuerna var det några pappor som nämnde att de upplevde att barnets mamma hade bättre hand om uppfostran och bättre tålamod med barnet. Detta menade de var en av anledningarna till varför mammorna var hemma mer. Det papporna kunde se som en konsekvens av att mammorna tillbringade mer tid med barnet var att barnet ofta vände sig mer till mamman. Detta kan spegla hur Hwang (2000) menade hur de psykologiska och sociala faktorerna kan påverka uttagandet av föräldraledighet. Han menar att människan påverkas av omgivningen, samt hur man har blivit uppfostrad. Klinth (2002) skrev att forskning har visat att barn har behov av att umgås med båda sina föräldrar och att det var en av anledningarna till att införa en föräldraförsäkring som inkluderade både mamman och pappan på talet. Trots att papporna inte är föräldralediga kommer de varje dag hem från jobbet och kan då spendera tid med sitt barn. 27

28 Vad gäller ekonomiska faktorer nämnde några av papporna att det hade påverkat deras val i fördelningen av föräldraledigheten. Detta berodde framförallt på nuvarande och tidigare studier. Ekonomin har i Geisler & Kreyenfelds (2011) studie visat sig vara den främsta anledningen till att pappan inte tar ut någon föräldraledig tid. De pappor som hade en stabil familjeinkomst trodde även de att ekonomin oftast är en bidragande faktor hos de familjerna med sämre inkomst. Papporna trodde att familjer delar upp så att den som tjänar mest är den som jobbar. Enligt Geisler & Kreyenfeld (2011) och Falkenberg (1989) tar gifta män ut fler pappalediga dagar än ogifta, samt att papporna tar ut mindre ledighet när barnet blir äldre. Detta stöds inte av papporna i denna studie, eftersom de pappor som har tagit ut föräldraledighet inte är gifta och att resterande nämner att de önskar att ta ut pappaledighet när barnen blir äldre. Författarna till denna studie har en förståelse att pappor vill ta ut föräldraledighet när barnet blivit äldre och kommit förbi amningsstadiet eftersom barnet då utvecklat sig fysiskt och psykiskt. Spädbarnstiden ansåg författarna dock som en viktigt tid som aldrig återkommer och menade därför att pappor i allmänhet borde vara med involverade. Ett annat argument i föreliggande studie till varför papporna valde att arbeta framför att ta ut pappaledighet var arbetssituationen. Några pappor var egenföretagare och arbetade mer än 100 %. Av de resterande sex papporna nämnde två att de inte hade möjlighet att vara lediga då det är högsäsong på arbetet. Båda två av papporna arbetade på mindre företag inom mansdominerande yrken och det har visat att arbetande män inom just dessa två kategorier tar ut få lediga föräldradagar (Geisler & Kreyenfeld, 2011). Bygren och Duvander (2001) och (Bekkengen, 2002) menade att mindre företag oftast har svårare att ersätta en medarbetare och att en manlig kollega inte ersätts, då de endast är pappalediga under en kort tid. Den pappan i studien som har tagit ut mest pappaledig tid jobbar inom den offentliga sektorn, vilket därmed stödjer Geisler & Kreyenfelds (2011) forskning som menade att pappor inom den privata sektorn tar ut färre pappalediga dagar. Majoriteten av papporna berättade om att de skulle ta ut hela sin föräldraledighet, som de refererar till de 60 tillgodoräknade dagarna. De papporna inte tänkte på var att de har rätt till fler än 60 dagar (Elvin-Nowak, 2005). Det politikerna vill är att föräldrarna delar lika och har därför infört en bonus med ökande summa ju mer lika föräldrarna väljer att dela (Försäkringskassan, 2011a; SFS, 1995:584; Molin, 2006). Några pappor i denna studie trodde att politikerna har infört bonusen och de 60 tillgodoräknade dagarna för att få ett mer jämställt 28

29 samhälle där kvinnorna har möjlighet att fortare komma tillbaka till arbetslivet. Pappornas argument blir stärkt av Bekkengen (2002) som skrev att man införde de 60 låsta dagarna år 1995 för att endast mammorna var hemma med barnet trots införandet av föräldraförsäkringen 20 år tidigare. Hälften av papporna i denna studie ogillade sina 60 låsta pappaledighetsdagar, även fast de ville vara föräldralediga, på grund av att det gick miste om en valmöjlighet att överlåta alla föräldradagar till mamman. Om fler studier görs och samma resultat kring det negativa synsättet på de 60 dagarna framkommer bör denna bestämmelse ses över. Politikernas argument för de 60 låsta dagarna är att samhället ska bli mer jämställt vilket författarna anser som positivt. Istället för att många familjer inte ska kunna utnyttja pappans 60 dagarna för att de inte har råd med detta, anses att andra alternativ bör tas fram för att gynna jämställdheten. Pappornas resonemang över att vara föräldraledig Trots att de flesta papporna inte i föreliggande studie har tagit ut så många föräldraledighetsdagar än, beskrev de sig som medvetna om att man har ett stort ansvar när man är föräldraledig och att det även är ett hårt jobb att vara föräldraledig. Falkenberg (1989) nämnde hur viktigt det är att pappor får insikt hur krävande det är att vara föräldraledig. Detta kan öka pappors förståelse för hur mödosamt det är för mammorna om de är hemma själva utan att få någon avlastning. De flesta pappor i denna studie som ännu inte har tagit ut föräldraledighet säger sig förstå hur det är att vara hemma. Det var dock en skillnad mellan de pappor som inte varit hemma och den pappan som idag är hemma på halvtid, eftersom han uttryckte att man måste uppleva det för att verkligen förstå. Författarna till föreliggande studie anser att det är viktigt med föräldraledighet då det ger en insyn i livet som förälder på ett mer påtagligt sätt än om man endast träffar barnet tillsammans med sin partner. Författarna håller med en av papporna i studien som menade att varje förälder behöver uppleva tiden som föräldraledig för att få förståelse för sin partner och hur mycket det är att göra med ett litet barn. Samtliga pappor beskrev att de fått bättre tålamod, har lättare att se till andras behov, prioriterar annorlunda, mer ansvartagande samt är mer avslappnade efter att de blivit pappa. Alla pappor tyckte också att förändringen efter att blivit pappa var positiv. Det beskrivs även i tidigare studier att pappor som är föräldralediga utvecklar positiva psykosociala egenskaper och blir mer känslosamma (Fletcher & St. George, 2011; Premberg et al., 2008). Flera av papporna i denna studie beskrev att barnet alltid måste prioriteras först och att tidigare vanor, 29

30 så som umgänge med kompisar, inte längre var lika viktigt. Detta visar att även om man inte tar ut så mycket föräldraledighet så påverkar en ny familjemedlem den tidigare vardagen hos föräldrarna. Författarna anser att det är självklart att personligheten förändras hos föräldrar. Ett barn kräver hela tiden omvårdnad och tillsyn och tar inte hänsyn till personligheter som till exempel dåligt tålamod. Därför måste föräldrar anpassa sig efter sitt barn, både i personlighet och i vardagsrutiner, oberoende om man är föräldraledig eller inte. Negativa åsikter om försäkringskassan Det har framkommit i samtliga intervjuer att papporna har negativa åsikter om Försäkringskassan. Därför ansågs det vara intressant att ta upp detta till diskussion. Eftersom alla deltagare i studien sa någonting negativt angående Försäkringskassan och föräldraförsäkringen, tyder detta på att det är något som är bristande hos denna myndighet. Det borde vara i deras intresse att få reda på att många är missnöjda, då det är många dagligen som vänder sig till dem. En av papporna ger som förslag att Försäkringskassan borde ha föräldrakurser för att klargöra vissa frågor. Ekonomin är en så pass stor del i familjers liv och därför borde man ha en klar och tydlig information som de kan förstå. En av papporna berättade att hans ersättning uteblivit under tre månader som pappaledig, eftersom handläggningen tog lång tid. Flera pappor beskrev osäkerhet om vad som gällde angående föräldraförsäkringen då olika svar från handläggarna framkom. Ett förslag som redovisades under intervjuerna var att Försäkringskassan borde anordna gemensamma möten för föräldragrupper. Författarna anser också att detta är ett bra förslag då paren och handläggarna slipper många telefonsamtal som tar tid. I en grupp finns säkerligen många som har samma frågor och handläggarna sparar därmed tid då det slipper besvara samma fråga flera gånger. Metoddiskussion Studiens inklusionskriterier var heterosexuellt par och förstagångsföräldrar, för att öka spridningen av urvalsgruppen. Pappornas hade antingen fast anställning eller var studerade, deras barn hade olika åldrar och deras boende var i city eller på landsbygden. Författarna ansåg att detta gav möjlighet att få breda svar då de intervjuade hade olika familjesituationer och på så sätt få ett betydande resultat. Användandet av snöbollsmetoden underlättade sökandet av pappor för författarna. Med hjälp av denna metod fick författarna många rekommendationer på nyblivna pappor. Eftersom de 30

31 som intervjuades hade en viss bekantskap med författarna, fanns en risk att deras svar har blivit påverkade på så sätt att de varit mer frimodiga än om de inte kände författarna sen tidigare. En viss bekantskap mellan deltagaren och intervjuarna kan också underlätta kommunikationen och kan leda till en mer frispråkig och avslappnad intervju. Ett bekantskap kan även leda till att deltagarna har minskad tillförlitlighet till att identiteten samt svaren på frågorna stannar inom studien. Därmed finns risk att deltagarna håller inne viss fakta som skulle kunna vara relevant för studiens syfte. Detta skulle därmed kunna ge studien en minskad giltighet. Författarna erhöll fler rekommendationer av deltagare än antalet intervjuer som studien var begränsad till, kunde de deltagare som ansågs ge bäst resultat för studiens syfte väljas ut och kontaktas. Tio pappor valdes ut till studien, där samtliga tackade ja med ett muntligt samtycke. Eftersom pappornas svar i resultaten ansågs stämma överens med varandra anser författarna att en annan urvalsmetod, så som randomiserad, inte skulle påverka studiens resultat nämnvärt. Två av papporna som kontaktades i början tackade ja till deltagande i studien men intervjuerna slutfördes aldrig. En av dem hade personliga skäl att inte bli intervjuad och den andra gick inte att få tag på trots flera veckor av uppringningar. Om papporna redan från börjat tackat nej till deltagande hade författarna haft tid att hitta två andra pappor att intervjua och studiens resultat hade därmed blivit mer omfattande. För att undvika problem som dessa borde författarna bestämt en dag och tid med papporna redan vid första samtalet. Författarna anser att sättet att kontakta papporna på kunde ha gjorts annorlunda, än via mail. Om samtliga pappor direkt hade kontaktats via telefon tror författarna att processen kunde ha gått snabbare. Författarna tror dock att mail inte skulle ha gått att utesluta då det är ett enkelt och snabbt sätt skicka ut informationsbrevet. Det som författarna kunde ha lagt till i brevet var att papporna åter skulle kontaktas via telefon inom några dagar för bestämmande av deltagande och därmed tid och plats. Ett annat alternativ hade varit att bestämma en tid för intervjun vid första telefonsamtalet för att inte riskera att någon inte skulle gå att få tag på. Deltagarna fick möjlighet att välja tid och plats för intervjun. Detta resulterade, de flesta fallen, att intervjun utfördes i deltagarnas hem och författarna tror att detta gav en trygghet till papporna i den mer avslappnade miljön. 31

32 Intervjuguiden med 13 frågor innehöll breda och öppna frågor. Frågan som berörde pappornas tankar kring pappaledighet behövdes vid enstaka intervjuer utvecklas. Författarna delade därmed upp frågan; vad ordet pappaledighet betydde för dem och vilka tankar de hade kring ämnet. Efter fler än hälften av intervjuerna upplevde författarna att samtliga pappor tagit upp ämnet Försäkringskassan. Detta gav ett intresse att fortsätta att fråga nästkommande deltagare om detta. Valet av semistrukturerade frågor gav författarna möjlighet att ställa spontana motfrågor och på så sätt få ut mera av intervjuerna i form av fakta och bra citat. Om en strukturerad intervjumetod istället använts tror författarna att intervjuerna hade blivit kortare, gett smalare svar och stelare stämning. Papporna intervjuades enskilt, för att inte riskera att bli påverkad av sin partner. Att båda författarna deltog på samtliga intervjutillfällen, tror författarna bidrog till bredare svar från papporna. Eftersom författarna kunde komplettera varandra med fler spontana motfrågor. Frågorna ansågs ge bra information till resultatet, utifrån studiens syfte. Trots att författarna från början planerade att varje intervju skulle pågå i 30 minuter, framkom tiden som oviktig under intervjuernas gång. Kvalitén på svaren ansågs vara hög, trots kortare intervjutid än beräknat. Gruppantalet i studien var relativt liten, men föräldrars resonemang var relativt lik. Därför anses att en viss mättnad uppnåddes. Vid utvidgande av deltagare kan studiens giltighet öka, då flera olika svar bidra till ett bredare och mer överförbart resultat (Granskär & Höglund-Nielsen, 2008). Studiens tillförlitlighet stärks då författarna använder sig av citat från de intervjuade för att styrka resultatet. Eftersom studiens resultat även stämmer överens med resultatet av de vetenskapliga artiklar samt den litteratur ökar tillförlitligheten samt generaliserbarheten. Författarnas förförståelse anses inte ha påverkat arbetets resultat då intervjuerna och dess frågor inte grundades på tidigare intagen fakta om ämnet. Författarna höll en passiv roll under samtliga intervjuer och delgav inte papporna det de visste om ämnet sedan tidigare. Detta medförde att pappornas svar inte påverkades av författarnas tidigare inhämtade information. Förslag till vidare undersökningar Delad föräldraledighet mellan mamman och pappan kan bidra till att samhället blir mer jämställt som författarna antar att politikerna strävar efter. Mer forskning kring ämnet tros krävas för att få reda på varför pappor fortfarande väljer att jobba och vilka faktorer som 32

33 påverkar det valet. För att överhuvudtaget få reda på dessa faktorer krävs fler och större studier med intervjuer av pappor där de kan dela med sig av sina tankar. Klinisk betydelse Huvudresultatet i denna studie visar att pappor fortfarande väljer att ta ut få föräldralediga dagar, att mammor vill vara hemma och att paret är nöjda med denna fördelning. Papporna tar upp praktiska faktorer som påverkat fördelningen av föräldradagarna samt faktorer som passar familjesituationen och gör vardagen lättare. Studiens resultat visar även att papporna har en viss okunskap vad gällande hur barnet och samhället påverkas om fler pappor skulle välja att vara hemma. Denna studie kan bidra till att vårdpersonal som kommer i kontakt med nyblivna föräldrar ge både muntlig och skriftlig informera hur barn, föräldrarna och samhället påverkas av en mer jämn delning av föräldraledigheten. På så sätt kan vården påverka föräldrars beslut till en mer jämlik fördelning av föräldraledigheten och ge barnet en möjlighet till utveckling av social kompetens, välmående och trygg uppväxt (Falkenberg, 1989). Slutsats Som nybliven pappa utvecklas en positiv personlighetsförändring genom att man får mer tålamod och bli mer ansvartagande. Pappor valde en mer tillbakadragen position vid fördelningen av föräldraledigheten eftersom de ansåg att mammorna önskade att vara barnlediga. När barnen når en äldre ålder önskar flera pappor mer ledig tid för att umgås med sitt barn och skapa en närmare relation. 33

34 REFERENSER Baird, M. & Litwin, A.S. (2005). Rethinking work and family policy: The making and taking of parental leave in Australia. International Review of Psychiatry, October 200, 17(5), doi: / Bekkengen, L. (2002). Man får välja om föräldraskap och föräldraledighet. I arbetsliv och familjeliv. Malmö: Liber. Bergqvist, C. (2001). Jämställdhetspolitiska idéer och strategier. Arbetsmarknad & Arbetsliv. 7(1), Bygren, M. & Duvander, A-Z. (2006). Parents Workplace Situation and Fathers Parental Leave Use. Journal of Marrige and Family, (68), Chin, R., Daiches. A. & Hall. P. (2011). A qualitative exploration of first-time fathers' experiences of becoming a father. Community Pract, 84(7), Duvander, AZ., Lappegård, T. & Andersson, G. (2010). Family policy and fertility; fathers and mothers use of parental leave and continued childbearing in Norway and Sweden. Journal of European Social Policy, 20(1), doi: / Elvin-Nowak, Y.(2005). Världen bästa pappa? Stockholm: Albert Bonniers Förlag AB. Falkenberg, E. (1989). Far till 100 % - Lagarna, attityderna och föräldraskapet. Karlskrona: Abrahamsons tryckeri. Flacking. R., Dykes, F. & Ewal, U. (2010). The influence of fathers socioeconomic status and paternity leave on breastfeeding duration: A population-based cohort study. Scandinavian Journal of Public Health, 38: doi: /

35 Fletcher, L. & St George, J. (2011). Heading Into Fatherhood Nervously: Support for Fathering From Online Dads. Qualitative Health Research, 21(8), doi: / Försäkringskassan. (2011a). Föräldrapenning. Stockholm: Försäkringskassan. Försäkringskassan. (2011b). Jämställdhetsbonus. Stockholm: Försäkringskassan. Geisler, E. & Kreyenfeld, M. (2011). Against all odds: Fathers use of parental leave in Germany. Journal of European Social Policy, 21(1), doi: / Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Ungern: Studentlitteratur. Han, W-J., Ruhm, C. & Waldfoge, J. (2009). Parental Leave Policies and Parents Employment and Leave-Taking. Journal of Policy Analysis and Management, 28 (1), doi: /pa Hwang, P. (2000). Faderskap i tid och rum. Stockholm: Natur och Kultur. Hwang, P. (2005). Pappapusslet - vilka är bitarna och hur får man ihop det? Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Julén Votinius, J. (2007). Föräldrar i arbete. Riga: Livoni Print. Klinth, R. (2002). Göra papp med barn. Finland: Boréa Bokförlag. Klinth, R. & Johansson, T. (2010). Nya svenska fäder. Finland: WS Bookwell. Molin, A. (2006). Föräldraboken - Regler för dig som har barn. Uddevalla: Media Print. Moon, E., Chambers, C. & McGrath, P. (2011). He Says, She Says : A Comparison of Fathers and Mothers Verbal Behavior During Child Cold Pressor Pain. The Journal of Pain doi: /j.jpain

36 Månsdotter, A., & Lundin, A. (2010). How do masculinity, paternity leave, and mortality associate? - A study of fathers in the Swedish parental & child cohort of 1988/89. Social Science & Medicine, 71(2010,) doi: /j.socscimed Månsdotter. A., Lindholm. L. & Winkvist., A. (2007). Paternity leave in Sweden Costs, savings and health gains. Health Policy, 82(1), doi: /j.healthpol Nepomnyaschy, L. & Waldfogel, J. (2007). Paternity leave and fathers involvement with their young children. Community, Work and Family, 10(4), doi: / Nyman, H. & Pettersson, J. (2002). Spelade pappamånaden någon roll? Pappornas uttag av föräldrapenning. Stockholm: Riksförsäkringsverket. Hämtad 3 juni, 2011, från serar/analyserar_2002_14.pdf Plantin, L. (2001). Män, familjeliv & föräldraskap. Finland: WS Bookwell. Premberg, Å., Hellström, A-L. & Berg, M. (2007). Experiences of the first year as father. Nordic College of Caring Science, 22, Ruhm, C. (2000). Parental leave and child health. Journal of Health Economics 19, PII: S SFS 1978: 410. Lag om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad från 6 oktober 2011 SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 26 maj, 2011, från 36

37 SFS 1995:584. Föräldraledighetslag. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 25 maj, 2011, från SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor i kraft. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 25 maj, 2011, från Schuster, MA. Chung, PJ. & Vestal, KD. (2011). Children with health issues. Future Child, 2011 Fall, 21(2), Tjänstemännens centralorganisation, TCO (2010). Pappaindex Stockholm: Tjänstemännens centralorganisation. Unionen. (2011). Föräldraledighet. Malmö: Unionen. Hämtade 30 november, 2011, från aspx?gclid=CJ_k8JDG3qwCFelXmAodTy wapg 37

38 Bilaga 1. Frågeguide Bakgrund Ålder: Vad har du för utbildning? Vad arbetar du med? Faktorer som kan påverka fördelningen. - Vilka tankar har du om pappaledighet? - I vilken utsträckning ska du ta ut pappaledighet, eller har du tagit föräldraledighet? - Hur resonerar eller har ni resonerat kring detta? - Hur fördelar du din pappaledighetstid? - Vad har påverkat dig i valet kring hur många föräldraledighetsdagar du eventuellt ska ta, eller tagit? - På vilket sätt tror du media har påverkat gällande jämställdhetsfrågan angående föräldraledighet i allmänhet eller i ert fall? - Vad tror du skulle behöva ändras på för att få fler pappor att vara pappaledig? Resonemang kring syftet av pappaledighet. - Vilket syfte är det för dig med att vara pappaledig? - Vad tror du pappaledigheten har för betydelse för barnet? - Vad tror du pappaledigheten har för betydelse för dig? 38

39 Bilaga 2. Introduktionsbrev Uppsala den 26 maj 2011 En intervjustudie om pappaledighet Vi är två sjuksköterskestuderande från Uppsala Universitet i termin sex som ska skriva avslutande examensarbete. Vi har valt att skriva om föräldraledighet och fokuserar på papporna och deras resonemang kring ämnet. Härmed tillfrågas du att delta i en intervjustudie om föräldraledighet. Sedan 1974, då betald pappaledighet infördes i Sverige har det pågått en ständig diskussion angående jämställdheten kring föräldraledigheten. År 2009 var det 80 % av papporna i Sverige som tog ut föräldraledighet, men endast 21 % tog ut de 60 betalda dagarna som de har rätt till. Därför anser vi att det vore intressant att undersöka pappornas åsikt om detta, hur de resonerar kring betydelsen av pappaledighet och hur uppdelningen av dagarna har gjorts. Vi önskar intervjua tio nyblivna förstagångspappor kring ämnet föräldraledighet. Intervjuerna beräknas ta cirka. 30 minuter angående ämnet föräldraledighet. Vi önskar att spela in intervjuerna, men detta görs endast vid samtycke. Om Du väljer att medverka i studien kommer Du att vara anonym och inga personuppgifter kommer att tillfrågas. Du får avböja att svara på frågorna eller avbryta intervjun när du vill. Tid och plats för intervjun får Du välja. Har Du några funderingar, är Du välkommen att höra av Dig till oss. Tack på förhand för din medverkan! Petronella Axelsson, telefonnummer: Julia Jakobsson, telefonnummer: Handledare: Clara Aarts 39