för dig som arbetar VID umeå universitet DECember 2013 nr 4 Vinnare av Svenska Publishingpriset 2012! Kategori: Medarbetartidning offentlig sektor. Premiär för Umeå universitets intranät! Intranätet på G Gunnar Öquist: Så ska genombrottsforskningen öka! Utblick: Östra Kongo Rapport från Ellinor Ädelroth En dag på Datavetenskap Växande verksamhet Kultur: Caught by Umeå TEMA Vision till Verklighet Möt Lars-Erik Edlund Dubbelt hyllad språkvetare
Först... Innehåll Visionsarbetet går vidare Så har vi då nått nästa fas i Umeå universitets Visions- Mål-Verksamhetsplaneringsarbete! Fakulteternas dekaner och Lärarhögskolans rektor har med rektor undertecknat forskningskontrakt, som vilar på verksamhetsplanen för 2014 2015. De långsiktiga målen i Vision 2020 har konkretiserats i delmål och strategier för det kommande arbetet. Kontrakten är inte kontrakt i juridisk mening, utan snarare en gemensam syn och överenskommelse om vad som behövs för att klättra rejält i en global jämförelse. Inte i volym, men i kvalitet. Kontrakten är också en form för uppföljning, som ligger till grund för framtida resurstilldelning. För att lyckas krävs att det fortsatta arbetet alltmer tar sin utgångspunkt i verksamheten Även om vi inte tecknat kontrakt när det gäller grundutbildningen, så har vi ett långtgående gemensamt arbete. Grundutbildningsanslaget har traditionellt fördelats främst utifrån helårsstudenter och helårsprestationer enligt budgetpropositionens prislappar, men ungefär 15 procent av grundutbildningsbudgeten vid Umeå universitet fördelas idag enligt fyra kvalitetskriterier; internationalisering, avancerad nivå, forskningsanknytning och samverkansinslag. Även här visar verksamhetsplanen 2014 2015 vad vi vill uppnå och hur vi ska arbeta för att nå de långsiktiga målen i Vision 2020. Vi går nu in i en fas för implementering av högt ställda mål, som i flera avseenden kommer att ta flera år att genomföra. Arbetet hittills ger oss ett bra utgångsläge. För att lyckas krävs att det fortsatta arbetet i ökande grad tar sin utgångspunkt i verksamheten det vill säga på institutionerna. Utan medarbetares, doktoranders och studenters idéer och engagemang kommer vi inte att uppnå just någonting. Hela Visions-Mål-Verksamhetsplanarbetet går ut på delaktighet och ett möte mellan top-down och bottom-up. Det kräver gott ledarskap på alla nivåer vid Umeå universitet. Vi önskar oss gemensamt lycka till! Anders Fällström prorektor Lena Gustafsson Rektor TEMA Vision till Verklighet 6 4 Intranätet Snart dags för premiär! 12 IceLab Camp Kreativt läger i Kronlund 14 Profilen Lars-Erik Edlund 17 En dag på jobbet Datavetenskap 20 Utblick Ellinor Ädelroth i Östra Kongo 22 Kultur Caught by Umeå 23 5 frågor Alumnkoordinator Jonas Lidström 24 Till sist Christina Sehlin McNeil 12 Nu ska Vision 2020 bli verklighet hur ska det arbetet gå till? Aktum har tittat på några aktuella områden. 14 Hallå där Kwangho Nam, forskarassistent vid kemiska institutionen välkomnar Nobelpristagaren Martin Karplus till Umeå universitet 13 december. Umeåforskare välkomnar Nobelpristagare Årets Nobelpris i kemi tilldelades de kemister som gjorde det möjligt att utveckla modeller för komplexa kemiska reaktioner med hjälp av datorsimulering. Umeåforskaren Kwangho Nam, från Sydkorea, inledde sin akademiska bana i USA och gjorde sitt postdok-arbete 2006 2011 vid Harvard University hos professor Martin Karplus, en av Nobelpristagarna. Hur känns det att din tidigare handledare får Nobelpriset? Min första reaktion var wow! Det är extremt spännande. Alla inom vårt område, beräkningskemi och teoretisk kemi, har sagt att om någon inom vårt fält skulle få Nobelpriset så skulle Martin Karplus kunna vara en av dem. Så jag och mina kollegor hade väntat lite på att det här skulle hända, men det kom ändå som en överraskning. Hur har datorsimulering revolutionerat kemins område? Exempelvis har vi fått en mycket bättre förståelse för proteinveckning, delvis på grund av den ökade användningen av superdatorer och effektiva datoralgoritmer som i hög grad förbättrar våra möjligheter att genomföra datorsimuleringar. Till en början sade många att datorsimuleringar skulle ersätta experiment, men jag tror inte att det kommer att bli verklighet inom den närmaste framtiden. Tvärtom har vi fortfarande långt kvar till att kunna tävla med experimenten. Vi är snarare i ett läge där vi kan komplettera experimenten med en viss förståelse på molekylär nivå som experimenten inte kan erbjuda. Hur kom du i kontakt med professor Karplus för första gången? När jag började söka efter en postdoktjänst blev jag rekommenderad av mina handledare under avhandlingsarbetet att skicka en ansökan till Martin Karplus. De hade stor respekt för honom och för hans forskningsengagemang. Jag skickade ett mejl till honom och fick hans svar några veckor senare. Oftast betyder ett snabbt svar antingen att man inte får en sökt tjänst eller att man får avslag på en ansökan om forskningsmedel. Men han bad mig faktiskt att besöka hans laboratorium. Allt gick bra och jag började i hans labb året därpå. Hur var det att jobba med professor Karplus? Martin är nu 83 år och är en gladlynt, lugn och tystlåten person. Han var ett stort stöd i min forskning och lät mig följa upp mina foto: mattias pettersson Kwangho Nam gjorde sitt postdok-arbete vid Harvard University hos Nobelpristagaren i kemi. egna idéer. Ur den aspekten var han verkligen bra att arbeta med. Men framför allt var han en god lyssnare när vi diskuterade forskningen lyssnade han först och kunde sedan komma med förslag. Hans ambition att ge medarbetarna fria händer tycks fungera utmärkt. Många som har arbetat i hans labb har blivit framstående vetenskapsmän de är ledande forskare inom området beräkningskemi och teoretisk kemi, men även inom andra områden som bland andra röntgenkristallografi. Hur har samarbetet med Karplus bidragit till din karriär? En fantastisk möjlighet som jag fick i Martins labb var att samarbeta med många andra experimentlaboratorier. En annan unik erfarenhet var det årliga programutvecklingsmötet som han organiserade och där man diskuterade den vetenskapliga utvecklingen. Genom de här mötena kunde jag bygga upp ett forskningsnätverk med alla de etablerade forskarna inom fältet. ingrid Söderbergh Martin Karplus är en österrikiskamerikansk teoretisk kemist. Han blev fil.dr 1953 vid California Institute of Technology i USA och är professor emeritus vid Harvard University. Tillsammans med Michael Levitt och Arieh Warshel tilldelades han 2013 års nobelpris i kemi för för utvecklandet av flerskalemodeller för komplexa kemiska system. Ansvarig utgivare Ulrika Bergfors Kriström Adress Enheten för kommunikation och internationella relationer, Umeå universitet, 901 87 Umeå. Tel 090-786 50 00 Redaktör Anette Olofsson, 070-309 58 54 Redaktionsråd Christina Wikström, Petra Sandberg, Dan Frost, Björn Nygren, Fredrik Georgsson, Sara de Luna, Stefan Gelfgren, Anette Ekman, Paul Stens, Åsa Lundvall, Jonas Lampe Persson, Helena Vejbrink, Jeanette Lövkvist, Elin Andersson, Peter Lexelius, Ulrika Andersson, Per Nilsson. Omslagsfoto Elin Berge Produktion Intellecta Publicisterna Repro Turbin Tryck Edita AB Vad vill du läsa om? Hör av dig till redaktionen: aktum@adm.umu.se Redaktör Anette Olofsson. aktum.umu.se På Aktum online kan du läsa Aktum, kommentera och komma med egna åsikter. www.anstalld.umu.se På Anställdawebben finns de senaste nyheterna för dig som arbetar på Umeå universitet. 39 298 ansökningar har kommit in till Umeå universitets utbildningar för vårterminen 2014. Det är 5 503 fler än förra året. Antalet förstahandssökande har ökat med 8 procent. 2 39 298 3
Premiär för intranätet Text Camilla Bergvall Foto Mattias Pettersson Illustration Cleo Nabo Ett intranät är till för att göra det lättare för alla att kommunicera, samarbeta och dela information, aktiviteter och dokument. Hittills har enheter och institutioner haft olika lösningar för den interna informationen, men under nästa år kommer dessa system och webbplatser att ersättas av universitetets nya gemensamma och personaliserade intranät. Innehållet anpassas automatiskt beroende på vem du är och vilken roll du har i organisationen. Det gör det lättare att snabbt hitta den information som rör just dig och dina arbetsuppgifter. Självklart kommer du också att kunna göra egna individuella inställningar, säger Ulrika Bergfors Kriström, projektledare för intranätsprojektet. I intranätprojektet har man använt sig av personas sex tänkta medarbetare som var och en representerar en målgrupp för att ta tillvara olika gruppers behov. I januari 2014 lanseras en första version av Umeå universitets intranät. Då får anställda-webben ett nytt utseende och en ny struktur. Större förändringar blir det senare under våren då det egentliga intranätet gör sitt intåg. Universitetets intranät ska införas i tre etapper, och i början av nästa år är det dags för det första, inte alltför stora, steget. I princip är det en ny internwebb som rullas ut då. Den mest uppenbara skillnaden är det nya grafiska utseendet och vyn på webbplatsen Anställd. Även undersidorna kommer att vara strukturerade annorlunda, ha en ny grafisk design och ett innehåll som är mer anpassat för besökaren. I stället för den vanliga menyn till vänster kommer startsidans innehåll att sorteras under olika huvudflikar Organisation, Anställning, Utbildning & forskning, Stöd & service och Regler & styrning. Texter och innehåll har setts över under det senaste året, och en större del är nu också översatt till engelska. Det nya intranätet går också att använda oavsett skärmstorlek, och anpassas automatiskt till smartphones, surfplattor eller datorer. Etapp 1 innebär också en annan nyhet: beroende på vad du arbetar med finns fördjupad information i speciella grupper. En stor vinst, enligt Ulrika Bergfors Kriström, är att tung information, som inte är relevant för alla, sorteras bort från basinformationen i huvudingångarna. Till exempel kommer inte alla medarbetare att få detaljerad information om universitetets grafiska profil, utan det materialet kommer att ligga i en grupp för dem som jobbar med kommunikation och behöver fördjupad kunskap. Detsamma gäller inom exempelvis ekonomi- och personalområdet. Innehållet i dessa grupper kommer ändå till stora delar att vara öppet. Under etapp 2, som inleds till våren, sker de mest påtagliga förändringarna på intranätet. Efter inloggning dyker då ett personanpassat innehåll upp under fliken Min sida, berättar Ulrika Bergfors Kriström. Där går det också att göra olika inställningar, till exempel samla vanliga inloggningar eller personliga länkfavoriter i olika block, ha en egen kalender och att-göra-lista. Möjligheten att interagera och diskutera med andra på universitetet ökar också genom att det blir möjligt att gilla, kommentera och dela nyheter och inlägg. För många är en funktionell samarbetsyta för universitetet den viktigaste fördelen med ett intranät. En sådan blir också verklighet under den andra etappen, som pågår fram till slutet av augusti. Det går att skapa samarbetsytor för, och ingå i, olika sorters grupper alltifrån kortlivade festkommittéer inom institutionen till Innehållet anpassas automatiskt beroende på vem du är och vilken roll du har i organisationen. Tidplan för intranätets införande Etapp 1: Lanseras i januari 2014. Utseendet på webbplatsen Anställd får nytt utseende. Intern webben kommer att ha ny struktur, ny layout och ett mer mottagaranpassat innehåll. Etapp 2: Införs successivt under våren fram till i slutet av augusti 2014. Det egentliga intranätet Ulrika Bergfors Kriström, projektledare för intranätprojektet fleråriga internationella forskningsprojekt. Samarbetsytan har både en versionshantering och en arkivfunktion, något som många har efterfrågat, menar Ulrika Bergfors Kriström, liksom att kunna bjuda in och dela dokument och material med externa deltagare. Vilka funktioner som följer med under projektets tredje och sista etapp hösten 2014 är inte helt klart, men sannolikt innebär det inte några större förändringar för medarbetarna. Troligtvis införs en funktion för att visa olika aktuella ärenden i andra system på startsidan, till exempel hur du direkt kan se om det finns en faktura att kontera, en fråga från en student eller en semesteransökan att godkänna. Men exakt hur lösningen ska se ut diskuteras fortfarande. Flera andra universitet och högskolor har redan ett fungerande intranät, men Ulrika Bergfors Kriström menar att Umeå universitets version är väl värd att vänta lite extra på. Vi är inte först ut, men väl på plats kommer vi ha ett intranät som definitivt ligger i framkant och inte bara inom universitetsvärlden, säger hon. lanseras, och du kan logga in och då möter en personlig vy på Min sida. Samarbetsytor för enheter och grupper kommer att finnas. Etapp 3: Blir aktuellt under hösten 2014. Innebär ytterligare funktioner och eventuella integrationer mot andra system. Umeå2014 invigs I dagarna tre 31 januari till 2 februari 2014 kommer invigningen av kulturhuvudstadsåret i Umeå att pågå. Då ska internationella och lokala kreatörer förvandla Umeå centrum till en skådeplats med snö, is, eld och ljus. Oväntade ljusspel ska leda vägen till scenplatser, konstverk och överraskningar. Under lördagens officiella invigningsceremoni Burning snow Melting Ice kommer Umeälven att vara huvudrollsinnehavare. Umeå universitet är delaktigt i Umeå2014 och under invigningen är universitetet värd för den officiella invigningsmiddagen med VIP-gäster. Arbetsgrupp för översättningar Frågan om översättningar av olika dokument och annan information behöver samordnas i större utsträckning än idag. Rektor har därför utsett en arbetsgrupp med uppdraget att ta fram förslag för hur arbetet med översättningar ska organiseras, och vilken typ av dokument och information som ska prioriteras. UmUkortet snart klart för test Ett kort med många olika funktioner UmU-kortet har utvecklats vid Umeå universitet. Kortet ska testas av 225 med arbetare, 1 500 studenter, leverantörer och andra i Vårdvetar huset under december och januari. Under vårterminen 2014 beräknar man att kortet ska införas på hela universitetet. Kortet ska ersätta många av de kort som medarbetare och studenter har idag och ska under etapp ett fungera som ID-kort, passerkort, lånekort för UB, kopierings- och utskriftskort med fakturering för anställda och kontantlöst betalningssystem för studenter samt som identitetshandling för anställda vid internfakturering. 4 5
TEMA Vision till Verklighet TEMA Vision till Verklighet Så blir Umeå universitet Arbetet med Umeå universitets vision och att utveckla verksamhetsplaneringen startade redan 2010. Sedan ett år ligger färdplanen för universitetets resa mot framtiden Vision 2020 klar. Nu när mål och delmål är på plats är det dags för nästa etapp i ett arbete som på alla plan ska stärka Umeå universitets position. I oktober spikades alla skräddarsydda delmål formellt, och nu börjar implementeringsarbetet i hela verksamheten. Det mest centrala i det omfattande arbetet handlar om förutsättningarna för rekrytering av medarbetare, sett i ett internationellt perspektiv. Vägen framåt innebär emellertid stora omställningar i tjänstesystemet för hela universitetet, vilket kan väcka många frågor och kanske även oro, men rektor Lena Gustafsson poängterar att planen är utformad runt den naturliga rotationen, med långsiktighet som ledord. Förändringen innebär bland annat att en befattning som tidigare kunde beskrivas på ett visst sätt nu ges annat innehåll och resurstilldelning. De mer omfattande förändringarna kommer att pågå under många år och sker i takt med möjliga prioriteringar, i kombination med naturlig rotation. Text Maria Lundmark illustration Ulrika Hellberg Foto Elin Berge Lena Gustafsson, rektor Umeå universitet. Förutsättningen för att nå våra långsiktiga mål är att arbetet nu landar ute i verksamheten. Det är medarbetarna ute på institutionerna som har den detaljerade kunskapen om verksamheten, och institutionerna måste därför ges både förutsättningar och stöd för att kunna vara delaktiga i arbetet. För att nå delmålen genom att implementera strategierna och utforma aktiviteter krävs mod och kraft att konstruktivt granska både styrkor och svagheter i sin egen verksamhet, säger Lena Gustafsson. Hon betonar hur omfattande ett arbete av det här slaget är. Stora förändringsarbeten kan ibland kräva att man vassare! till och med måste acceptera ett något sämre resultat ett tag, för att kunna styra rätt på sikt. Det har på sina håll redan börjat puttra av aktivitet under visionsdokumentets flagg. Ett tydligt exempel är ombyggnationerna som pågår i Samhällsvetarhuset och i Humanisthuset för att skapa miljöer som stimulerar till ökad interaktion och kreativitet för medarbetare, studenter och andra samarbetspartners. Ett annat exempel, som precis tagit sin början, är en förändring av Umeå universitets utbildningsportfölj. Vision 2020 med dess långsiktiga mål och verksamhetsplanen för 2014 2015 omfattar hela universitetets verksamhet ett jätteskepp man inte vänder så lätt men Lena Gustafsson påpekar att allt inte kan ske på samma gång. Ledningen kommer att stödja arbetet, och samarbetet på alla nivåer över hela universitetet kommer att vara avgörande för utvecklingen. Vi tror oss vara på rätt väg, men kommer självklart att följa utvecklingen genom återkommande dialoger och årliga avstämningar för att få en hint om hur det går, och senare också genom mer omfattande utvärderingar. Därför har det varit viktigt att inkludera uppföljningskriterier i planeringen. Vi har spänt bågen så hårt att vi kanske inte når hela vägen fram på alla områden, men genom att sikta högt kan vi förhoppningsvis komma åt systemsvagheter och på sikt nå avsevärt bättre förutsättningar för både utbildningen och forskningen, säger Lena Gustafsson. En av hennes egna hjärtefrågor är hur anställningsord- ningen kan implementeras, både för att garantera goda förutsättningar för genombrottsforskning och för en modern utbildning av högsta kvalitet. I de mest framgångsrika forskningsnationerna är det en självklarhet att lektorers och professorers löner, samt resurser för till exempel drift, täcks av det statliga anslaget. I Sverige har utvecklingen gått mot ett allt större beroende av extern finansiering. Det leder till kortsiktighet och tillåter inte långsiktigt strategiskt arbete, som behövs för att tänja på gränserna och göra genombrott av olika slag. När forskningsförutsättningarna blir mer och mer kortsiktiga, så får vi svårare att konkurrera internationellt och därmed svårare att rekrytera duktiga medarbetare från andra länder. Lena Gustafsson vill ha ett system där lektorer och professorer inte ska behöva fundera över en basfinansiering för sin tjänst. Ska de statliga anslagen för utbildning och forskning räcka till så innebär det förmodligen färre högre lärartjänster. Tanken är förstås att forskarna ska bli än mer konkurrenskraftiga och därmed dra in än mer externa medel, som kan användas för ett dynamiskt Förutsättningen för att nå våra långsiktiga mål är att arbetet nu landar ute i verksamheten. 6 7
Vi kommer att förbättra vår position internationellt och klättra i den nationella jämförelsen. Det betyder inte att vi behöver bli avsevärt mycket större men vassare. system med ett ökat antal (internationella) postdoktorer och forskarassistenter. Fler postdoktorer och forskarassistenter kan anställas temporärt och därmed utgöra en högklassig rekryteringsgrund, samt i allra högsta grad bidra till ökad mobilitet och dynamik. Befattningen biträdande lektorat är starten på en karriärväg med guldkant. Tjänsten är helt finansierad, inklusive kringresurser, och med rätt till prövning för befordran till lektor. Men tillsättningen ska ske i mycket hård konkurrens och här handlar det om unga, riktigt lovande forskare. Man kan beskriva en sådan karriärväg som en möjlig kedja av trygghet, som ska tillåta risktagande, men med stenhård start. Generellt måste vi ha ett system där tjänster, oberoende av befattning, söks i konkurrens. Vi vill utveckla vår anställningsordning till ett system som både medför dynamik och ökad mobilitet och den långsiktighet som möjliggör högt risktagande. Det kommer att ta tid att ställa om, men om vi lyckas så kommer vi att kunna attrahera både unga och mer etablerade forskare och lärare från när och fjärrran, säger Lena Gustafsson. Hela detta arbete har Vision 2020 som utgångspunkt. Det ska leda till att Umeå universitet blir mer konkurrenskraftigt, genom att erbjuda bättre och mer långsiktiga förutsättningar för högkvalitativ forskning och utbildning som dessutom går hand i hand. Vi kommer att förbättra vår position internationellt och klättra i den nationella jämförelsen. Det betyder inte att vi behöver bli avsevärt mycket större men vassare. Vi kommer därmed att bli en ännu mer eftersökt samarbetspartner, nationellt och internationellt inom akademin och i samhället i stort. Men arbetet innebär att vi måste prioritera och därmed också välja bort. Det kräver ett starkt ledarskap på alla nivåer och sist men inte minst så kräver det att alla medarbetare, studenter och externa samarbetspartners lokala, nationella och internationella är delaktiga i arbetet. Lenas recept på framgång 1. Den allra viktigaste resursen är universitetets medarbetare och studenter. Vi rekryterar de bästa forskarna/lärarna och de mest motiverade studenterna. 2. Nummer 1 är grundplåten för hög kvalitet i vår verksamhet, och det är i sig självgenererande för en positiv utveckling. Vi behöver därtill sprida kunskap om Umeå universitet, men om vi inte gör tillräckligt bra saker spelar det ingen roll hur mycket vi kommunicerar vad vi gör och står för. 3. Vi måste ge våra studenter och forskare/ lärare rätt förutsättningar och verka för att alla medarbetare kan växa och utvecklas. Så ska genom brottsforskningen öka i Sverige Stoppa slentrianbefordringarna, öka mobilitetskraven i forskar kåren och våga främja elitism. Så ska genombrottsforskningen öka i Sverige. Det menar Gunnar Öquist som varit med och utrett varför Sverige halkat efter som forsknings nation i Europa. Text Maria Lundmark Foto Mattias Pettersson Något måste vara fel, vi är väl duktiga på forskning här i Sverige? Det var den vanligaste reaktionen när Vetenskapsrådet visade att svensk forskning har halkat efter de senaste 20 åren, och inte längre når upp till den nivå där de vetenskapliga genombrotten sker. Sedan 2005 har Vetenskapsrådet genomfört bibliometriska analyser det vill säga studier av hur forskare deltar i den internationella frontlinjediskussionen kring vetenskapens utveckling utifrån publiceringsstatistik. Gunnar Öquist, professor emeritus i fysiologisk botanik vid Umeå universitet och tidigare ständig sekreterare för Kungl. Vetenskapsakademien är en av de som noga följt utvecklingen. Han menar att reaktionen på resultatet delvis var befogad. Visst bedrivs framgångsrik forskning i Sverige, men inte i tillräcklig omfattning och mycket av det som är bra kan bli bättre. Svensk forskning hävdar sig fortfarande väl i internationella jämförelser, men det är bara inom begränsade områden som man når den internationella toppen. Länder som Danmark, Holland och Schweiz som är ledande i Europa når internationell topp inom två till tre gånger så många områden. Om vi ser på områden där Sverige underpresterar, så har vi fler sådana än vad toppländerna har. Man kan helt enkelt säga att vi är bra på att underhålla svaga om råden. Den forskning som vi gör bra är redan i toppklass, men om vi ska bli bättre måste vi också höja kvalitetsnivån inom de områden som är svaga, säger Gunnar Öquist. Vetenskapsrådets analys blev upptakten till att Kungl. Vetenskapsakademien beslutade att göra en egen, närmare studie under 2011 och 2012 för att söka orsaker till Sveriges sviktande forskningsutveckling (Fostering breakthrough research: A comparative study; www.kva.se). Så varför har den svenska genombrottsforskningen hamnat på efterkälken? Rapporten från Gunnar Öquist och medförfattaren Mats Benner, professor i forskningspolitik i Lund, ringar in tre huvudsakliga orsaker: Universitetens bristande organisation och prioriteringar för att särskilt stödja toppforskning, en alltmer eftersatt rekrytering med ett oklart karriärsystem för unga forskare och en svag rekrytering av akademiska ledare på olika nivåer. Varför motverkar organisationen framväxten av mera banbrytande forskning? Högskolesystemet har ett oerhört brett uppdrag inom både undervisning och forskning. Forskningen spänner ifrån en målsättning om internationella genombrott, över forskning för att tillgodose nationella behov av lösningar, till utveckling i det regionala perspektivet. Allt är viktigt, men den splittrade målbilden gör att våra fakulteter inte längre kan tillgodose de krav som internationell toppforskning förutsätter. Omorganisera och prioritera resurser för att ge forskning med banbrytande ambitioner bättre villkor. Med en sådan prioritering mot hög kvalitet i internationella jämförelser anser jag att universiteten borde få förtroendet att själva disponera mera resurser och därmed bli mindre beroende av externa medel. Dagens system är egentligen ganska förskräckligt. Vi har ett beroende av externa bidrag som gått väldigt långt. När forskare är helt beroende av externa medel måste de hela tiden dra in pengar för att hålla sin forskargrupp levande och fokusera på sådant som finansiären är villig att bekosta. Kortsiktigheten driver fram en produktionshets som gör att man vågar inte ställa för svåra frågor. Det håller tillbaka kvalitetsutvecklingen. Vilka brister har ni upptäckt i rekryteringssystemet? De senaste 20 25 åren har vi misskött möjligheterna att ge unga forskare bra karriär villkor. Vi har lagt alldeles för mycket resurser på tjänster och gjort forskarna helt beroende av externa bidrag oavsett källa för att kunna forska. Vi har också en alldeles för liten mobilitet i det svenska forskningssystemet och för svag internationell rekrytering på olika nivåer. Man doktorerar oftast på samma universitet där man gör karriär. Universitetsledningar befordrar det som finns till buds istället för att aktivt söka komplementära kompetenser för att skapa kreativa forskningsmiljöer med förnyelsepotential. Sverige har ett vetenskapligt inavelssystem, och vi saknar en övergripande strategi för att komma till rätta med detta. Vad skulle en sådan strategi kunna innehålla? Vi måste bättre främja elitism genom att skärpa rekryteringssystemet. Här har universitetsledningarna ett ansvar de måste sätta upp betydligt tydligare regler för rekryteringen och se till att den är på hög internationell nivå. Man måste också införa mobilitetskrav så att man inte bara passivt befordrar det man har eller åtminstone se till att tävlan om platserna sker med internationella kandidater. Allt detta kräver ett akademiskt ledarskap på alla nivåer med den slags legitimitet som följer med framstående akademiska meriter. TEMA Vision till Verklighet Det gäller att ta den larmklockan på allvar och fråga sig vad man kan göra för att ändra utvecklingen Gunnar Öquist, professor emeritus i fysiologisk botanik Varför är det viktigt att Sverige tar tillbaka sin plats som forskningsnation? För att vetenskapen blir mer och mer global. Sverige är en kunskapsnation och har en hög levnadsstandard. Vi måste ligga på forskningens och innovationens framkant för att värna vår levnadsstandard. Vi har också ett ansvar att aktivt medverka till att hitta lösningar på dagens aktuella, globala problem. Om vi misslyckas, då tar vi inte vårt internationella ansvar. Hur ser du på Umeå universitets position i fråga om forskningsframgångar? Stockholms universitet är det universitet i landet som hävdar sig bäst i bibliometriska analyser, men jag är hoppfull. Ledningen för vårt universitet har tagit till sig varningsklockorna. Här finns förutsättningar om man vidtar rätt åtgärder för att förbättra situationen. Man har en sjukdomsinsikt som är större än vid många andra universitet. Det gäller att ta den larmklockan på allvar och fråga sig vad man kan göra för att ändra utvecklingen. Om vi är beredda att göra rätt prioriteringar i fördelningen av resurser och att genom rekrytering systematiskt verka för att stärka forskningsmiljöerna så kan Umeå universitet bli ett av toppuniversiteten i Europa. Utopi eller möjlighet? Det avgör vi själva. Läs mer och kommentera själv på Aktum online www.aktum.umu.se 8 9
TEMA Vision till Verklighet TEMA Vision till Verklighet Kampen om uppmärksamheten När Vetenskapsrådet (VR) i somras överlämnade sitt bibliometriska underlag till regeringen var det lite dystra siffror för Umeå universitets del. Både andelen bibliometriskt index och medelciteringen hade minskat under perioden 2009 2012. Text Michael Nordvall Foto Mattias Pettersson Sedan VR började sina mätningar för fem år sedan tycks Umeå universitet ha haft en svagt nedåtgående trend. Volymen (andelen publiceringar) har minskat från 6,12 procent 2010 till årets mer blygsamma 5,81 procent. Även medelciteringarna har minskat, från 1,06 till bottennoteringen 1,03 vilket inte låter så dramatiskt, men siffrorna är långt under riksgenomsnittet på 1,14 och ger bara en femtondeplats bland landets lärosäten. Nu har mätningarna inte hållit på så många år, så det är för tidigt att avgöra om det handlar om en trend eller bara en tillfällig svacka. I vilket fall kan siffrorna få vissa konsekvenser för nästa års fördelning av forskningsanslag. Det blir inga stora omfördelningar. Detta gäller främst nytillkomna anslag, cirka 5 procent av totalen, säger Olle Persson, professor i sociologi och en av landets auktoriteter när det gäller bibliometri kvantitativ analys av vetenskaplig publicering och dess genomslag i form av citeringar. Det mesta som fördelas mellan universiteten fördelas fortfarande icke-transparent, utan koppling till några tydliga kriterier, men visst finns det en trend mot mer prestationsbaserade anslag. Stockholms universitet toppar VR:s svenska rankning för medelcitering överlägset med 1,34, trots att SU:s volym inte är mycket större än Umeås (men ökande). Volymmässigt är Lund, KI och Uppsala i en klass för sig, ungefär dubbelt så stora som Umeå universitet. Lärosätenas andel av bibliometrisk index och volym under perioden 2010 2014 n Andel volym n Medelcitering LU 13,82% 1,13 KI 13,39% 1,29 UU 12,88% 1,16 9,38% GU 1,19 8,83% KTH 1,07 8,08% SU 1,34 6,36% UmU 1,03 6,17% LiU 1,09 5,57% SLU 1,17 5,41% CTH 1,10 1,78% LTH 0.79 0,89% MiU 0,82 0 30 60 90 120 150 Figur 2. Medelcitering och andel volym per lärosäte (för landets största lärosäten inkl Mittuniversitetet och Luleå tekniska universitet) enligt Vetenskaps rådets beräkning, inför budgetår 2014. Ska vi uppnå någorlunda rättvisa vore den så kallade norska modellen att föredra, eftersom den räknar in all forskning, inom alla fakulteter. Olle Persson är rätt kritisk till VR:s modell, av flera skäl. Dels för att VR inte offentliggjort alla data om hur deras uträkning går till, men också för att den enbart bygger på källan Web of Science, där få tidskrifter inom humaniora och samhällsvetenskap räknas med. Ska vi uppnå någorlunda rättvisa vore den så kallade norska modellen att föredra, eftersom den räknar in all forskning, inom alla fakulteter. VR-modellen osynliggör ju inte bara vissa fakulteters publiceringar utan också dess citeringar, som ofta förekommer i böcker, medan den norska modellen mer tar fast på impact ; alltså publicering och citering i högt rankade tidskrifter. Ett annat känt problem är att VR:s modell räknar bort forskning med sjukhusadresser, som inte bedöms som fullt finansierad av staten/lärosätet. Att forskning kan göras icke-existerande för något så oskyldigt som att ange en kliniks postadress, för att brev ska hitta rätt, imponerar inte på Olle Persson, men det är nog bara att gilla läget. Därför uppmanas medicinare att hellre ange fakultetens adress som postadress. Olle Persson, professor Olle Perssons recept för att förbättra Umeå universitets siffror handlar dock inte om några konstigheter. Visst kan man rent allmänt förbättra nivåerna med hjälp av olika strategier, men samtidigt måste forskarna själva få bestämma vad de ska forska och skriva om. Så det avgörande är att åstadkomma bra forskning, skriva bra artiklar och att få in dem i högt citerade tidskrifter. Sedan skadar det förstås inte med erfarenhet både av eget skrivande och av hur tidskriftsredaktörer tänker. Några miljöer vid universitetet har därför bjudit in redaktörer som fått berätta hur de arbetar, vad de vill ha och hur man bäst väcker deras intresse. Saker som givetvis skiljer sig åt mellan olika tidskrifter. Exakt hur skrivprocessen går till varierar också, men det behövs kvalitetssäkring i flera led, menar Olle Persson, och nämner manuskriptgranskning inom den egna forskargruppen eller institutionen, deltagande på konferenser där materialet kan testas samt att ta till sig den konstruktiva kritik man ofta får av tidskrifternas granskare. Språkgranskning, särskilt om man skriver på ett annat språk än sitt modersmål, är sällan onödigt. Sedan är det sannolikt att användning av flera kanaler, som Open Access-publicering och medverkan i populärvetenskap, inte bara rimmar med den tredje uppgiften utan också stärker exponeringen mot andra forskare. Enligt en undersökning publicerad i The New England Journal of Medicine 1991 fick de av tidskriftens artiklar som också resulterat i artiklar i The New York Times hela 72 procent fler citeringar under tioårsperioden efter publicering. Slutsatserna kan inte direkt överföras till svenska förhållanden framför allt för att svenska media rapporterar på svenska och därför knappast når det internationella forskarsamhället men nog kan det betyda något att samtliga lärosäten i storstäderna ges 50 100 procent mer utrymme i riks media än till exempel Umeå och Linköpings universitet. Man talar ofta om Matteus-effekten från Matt. 13:12 Ty den som har, åt honom skall varda givet eftersom de som redan är kända har lättare att få citeringar, förklarar Olle Persson. Läs mer och kommentera själv på Aktum online www.aktum.umu.se Tydlig strategi för framgång Institutionen för informatik når framgångar när det gäller publicering och citering. Professor Jonny Holmström och hans forskargrupp satsade från start på tydliga mål för forskning, och för integration med institutionens utbildningar och det omgivande samhället. Text Michael Nordvall Foto Mats Pettersson Hur ser du på bibliometriska mätningar? Detta med bibliometriska mätningar tycks bli mer och mer viktigt. Personligen är jag kluven måste jag erkänna. Jag är övertygad om att bibliometriska mätningar, när de kopplas till anslagstilldelning, kommer att förändra vetenskapens prioriteringar, men kanske inte på det sätt som man skulle önska. Ett problem, som redan är fullt märkbart, är att de bibliometriska bedömningarna tvärtemot avsikten används på individnivå. Forskare anställs eller befordras tack vare sin förmåga att producera artiklar snarare än för att de har önskad kompetens eller bedriver kvalificerad forskning om väsentliga problem. Dessa saker utesluter givetvis inte varandra, men man bör reflektera noga över detta. Din forskargrupp har visat goda resultat i dessa mätningar. Hur har ni arbetat för att nå dit? Det känns givetvis roligt att vår forskargrupp visar starka resultat i mätningarna. Jag menar att en tydlig strategi ligger bakom dessa framgångar. Bakgrunden ligger i mina erfarenheter som postdok. Jag gjorde min postdok på Georgia State University i Atlanta, vilket var en underbar men också omtumlande erfarenhet. De har varit rankade som världsetta i mitt ämne i tjugo års tid och jag kunde snabbt konstatera att deras tydliga strategi låg bakom framgångarna. När jag återvände till Umeå så upplevde jag en kulturkrock då jag tyckte att den nationella forskningen i mitt ämne var både splittrad och svag. Jag hade inte riktigt sett det tidigare, men det blev oerhört tydligt när jag kom hem. När jag började bygga upp en forskargrupp föddes IT-managementgruppen ur denna kulturkrock. Vi utvecklade en strategi med fyra grundbultar: 1. Ett tydligt forskningsfokus. 2. Satsning på kvali- tet i våra publikationer. 3. Tydlig integration mellan vår forskning och regionala aktörer. 4. Stark integration mellan vår forskning och våra utbildningsprogram. Har ni haft särskilda strategier, vad gäller publicering? Det forskningsfokus vi adresserar i gruppen är information systems en av våra två forskningsprofiler vid informatik. Jag tror det varit en nyckel att vi inriktade oss på en internationell scen, bland annat genom att anta samma target journal list (lista med vetenskapliga tidskrifter som vi prioriterar) som är etablerad i vår internationella ämnesorganisation. Vi har lyckats mycket bra med att publicera oss i dessa tidskrifter och våra artiklar är välciterade. När det gäller kvalitetsfrågan, handlar det om att hellre skriva färre men bättre artiklar. Vi har till exempel nyligen fått en artikel publicerad i Research Policy, en vetenskaplig tidskrift med väldigt hög impact factor. Det tog oss två år att skriva artikeln alla revisioner inräknade, men så fungerar det när man satsar på högrankade tidskrifter. En tredje grundbult är samverkan med regionala aktörer. Eftersom informatik är ett så pass tillämpat ämne är det viktigt om man vill bedriva ledande forskning att samverka med ledande praktik. Och det har vi verkligen i vår region både inom näringsliv och offentlig sektor. Slutligen är integration mellan forskning och utbildningsprogram viktig. I vår grupp har vi bland annat jobbat fram en masterutbildning inom IT management, och på informatikinstitutionen som helhet har vi bra söktryck på våra utbildningsprogram. Hur jobbar ni vidare för att bli ännu bättre? Vi är långt från nöjda. Jag är stolt över det vi har gjort, men inte nöjd. Vi kan och Det är viktigt att jobba med forskare som är bättre än en själv så att man pushar sina egna gränser. Jonny Holmström, professor ska bli bättre! Det vi jobbar med just nu är ökad internationalisering. Tre av mina doktorander har vistats utomlands under längre perioder, och vi har haft internationella forskare som kommit hit. Jag är speciellt nöjd med att vi jobbar med internationellt etablerade forskare som Lars Mathiassen och Kalle Lyytinen. Vår samverkan med dem har betytt mycket för att utveckla gruppen. Det är viktigt att jobba med forskare som är bättre än en själv så att man pushar sina egna gränser. Det har jag fått göra när jag jobbar med dem! Läs mer om Jonny Holmströms forskargrupp på www.itmanagementgroup.se. Medieseminarium 2014 För att inspirera forskare att delta i det offentliga samtalet bjuder Umeå universitet in till ett medieseminarium i början av 2014. Seminariet är ett samarbete med Vetenskap & Allmänhet och forskningsråden Formas, Forte, Vetenskaps rådet och Vinnova. Håll utkik efter datum! 10 11
IceLab Camp ställer tvärvetenskapliga frågor IceLab fungerar som ett laboratorium för tvärvetenskapliga samarbeten och kreativ forskning. Här suddar man ut gränser mellan vetenskaper och skapar nätverk över hela världen. För att intressera unga forskare för gränsöverskridande forskning arrangeras varje år IceLab Camp. Under en höstvecka träffades unga forskare från hela världen på kursgården Kronlund utanför Vindeln. TEXT Anna-Lena Lindskog FOTO Janne Lindmark På IceLab vid Umeå universitet undersöker man en komplex värld med hjälp av enkel matematik. Här bygger forskarna modeller för att förstå frågor som ekologer, biologer, psykologer och sociologer vanligtvis arbetar med inom sina egna discipliner. Metoderna kan tillämpas på en mängd olika områden, till exempel för att bättre förstå hur klimatförändringar påverkar ekosystemens dynamik eller för att räkna ut hur en befolkning ska vaccineras med maximal effekt. IceLab drivs som ett samarbete mellan de tre institutionerna för matematik och matematisk statistik, fysik och ekologi, miljö och geovetenskap. Här betonar man ett gränsöverskridande arbetssätt och en miljö som inbjuder till raka, öppna samtal. Hierarkier är bannlysta! Vår filosofi är att vem som helst kan ha bra idéer och får någon en ny idé ska den snabbt kunna bli verklighet, förklarar Martin Rosvall, som är fysiker och en av totalt 17 forskare från åtta olika länder som arbetar här. IceLab Camp är ett exempel på hur man arbetar för att tvärvetenskapliga möten och frågeställningar ska få möjlighet att växa fram. IceLab Camp kan liknas vid ett Martin Rosvall, forskare kommunikations- och kreativitetsläger och riktar sig till masterstudenter, doktorander och postdoktorer med tvärvetenskapligt intresse. Det leds av forskare vid IceLab och arrangeras med stöd från KBC:s forskarskola. Under en höstvecka träffades unga forskare från hela världen och med olika bakgrund på kursgården Kronlund utanför Vindeln. Utgångspunkten är att forskning kräver kreativitet och förmåga att ställa bra frågor. Som student blir man duktig på att svara på frågor och lösa problem. Forskning är något helt annat, det handlar mycket om att ställa bra frågor. Som doktorand kastas man rakt in i det, säger Martin Rosvall. Därför var det en aha-upplevelse när han som doktorand fick delta i ett läger för unga forskare vid Université Paris Descartes, där deltagarna fick träna på att vara kreativa och formulera vetenskapliga frågor. Martin Rosvall kände direkt att om han fick chansen skulle han ordna ett liknande läger på hemmaplan. Nu är det fjärde året som IceLab Camp arrangeras. När vi besöker Kronlund har deltagarna samlats för en kreativitetslek som uppvärmning inför dagens arbete. Därefter jobbar de vidare i grupper som ska mejsla fram förslag till forskningsprojekt utifrån deltagarnas olika kompetenser. Natalie Schluter kommer från Kanada, gör sin postdoktor-tjänst vid Malmö högskolan och bor i Köpenhamn. Hennes grupp har valt att bygga vidare på Erin Hotchkiss forskning om vattendrag. Vi ekologer har hittills främst ägnat oss åt att undersöka en sjö eller ett vattendrag i taget, men börjar alltmer intressera sig för sambanden hur bäckar, älvar och sjöar rinner över i varandra och hänger ihop och hur de olika delarna påverkas av förändringar i miljön, säger Erin Hotchkiss, som är postdoktor vid Umeå universitet. Då är det inte så dumt att i gruppen ha matematiker och datavetare med kunskaper om nätverk och komplexa system. Nu försöker vi formulera en hypotes vi kan testa med olika simuleringar, säger Nicolas Wider som forskar om komplexa system i Zürich, Schweiz. Vad händer till Vår filosofi är att vem som helst kan ha bra idéer och får någon en ny idé ska den snabbt kunna bli verklighet. exempel om man bygger eller tar bort en damm någonstans i ekosystemet? Hur kommer det att påverka fisk och andra arter som lever där? De projektidéer deltagarna arbetar fram är inte i första hand tänkta att genomföras på riktigt. Det viktiga är att få träffa likasinnade från olika ämnesområden och öva på att tänka tillsammans, säger Martin Rosvall. Samtidigt kan lägret så frön för framtiden. Tidigare års lägerdeltagare har fortsatt hålla kontakt och kanske kommer de unga forskarna att etablera konkreta forskningssamarbeten så småningom. Jag tror absolut det, säger Natalie Schluter. Kanske behöver vi mogna lite som forskare först, men jag skulle bli förvånad om vi inte kommer att samarbeta i framtiden! 12 13
Profilen En dag på Centrum för biokemisk visualisering Allt är möjligt men det kan ta tid Böcker är mitt liv, säger Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk vid Umeå universitet. Han har 22 000 böcker på hemmaplan. Det är trivsamma kamrater som alltid håller med, säger han med glimten i ögat. Text Yvonne Rittvall foto Elin Berge 14 Fyrarummaren på 110 kvadratmeter i centrala Umeå är sannerligen tapetserad med böcker. Och inte nog med det. I köksfönstret, på strykbrädan, på bänkar och bord finns installationer av böcker och på golvet ligger böcker i kartonger. Lars-Erik Edlund berättar om en journalist som skildrat tillståndet i lägenheten med böcker på väg in och ut ur bokhyllorna Det var respektfullt skrivet, skrattar han. Litteraturen stod även i fokus under hans 60-årsfirande nyligen. Jag gladde mig särskilt åt festskriften Språket, tiden, rummet som jag fick av mina doktorander. En jättelik solros på festskriftens omslag, belyser Lars- Erik Edlunds roll som handledare. Solrosen symboliserar, enligt utgivarna Daniel Andersson och Susanne Haugen, det Lars-Erik Edlund själv brukar säga. Att som doktorand är man en del av hans solsystem. När man sedan doktorerat blir man ett eget solsystem som strålar av egen kraft. Tanken med Språket, tiden, rummet är enligt doktoranderna att visa hur betydelsefullt ett bra handledarskap är. De tio artiklarna i skriften, skrivna av forskarstuderande som Lars-Erik Edlund har och har haft, handlar om berättande, ortnamn, dialekter, ord och ortografi teman som ligger hans forskningsområden nära. Även Kungl. Skytteanska samfundet uppmärksammade Lars-Erik Edlunds 60-årsdag med festskriften Morfars karta visar vägen. Ett urval språkvetenskapliga texter 1979 2013, där jubilaren själv fick möjlighet att sammanställa ett trettiotal artiklar. Hur var det då att fylla 60 år? Väldigt trevligt och uppmuntrande med alla goda ord. Nu kan man gå vidare i livet och fortsätta arbeta, säger han och skrattar. En lång rad gäster kom till mottagningen i Folkuniversitetets lokaler; universitetsanställda, kommunpolitiker och rikspolitiker, representanter från akademier och stiftelser där Lars-Erik är verksam, och människor han mött genom åren. Lars-Erik Edlund Ålder: 60 år Fritiden: Läser, skriver, jobbar Intressen: Böcker och människors berättelser På nattduksbordet: Torgny Lindgrens Minnen Motto: Allt är möjligt, men det kan ta tid. Läsning bidrar till att man förstår sig själv, respekterar andra, kan reflektera och diskutera och ifrågasätta auktoriteter. Text Camilla Nilsson foto Johan Gunséus Lars-Erik Edlund
Profilen Jayalakshmi Baskar, Helena Lindgren och roboten Nao. En dag på Datavetenskap Jag försöker förstå människan över tid och rum och se det kulturella sammanhanget. Lars-Erik Edlund är en uppskattad handledare. Nyligen uppmärksammade hans doktorander honom med festskriften Språket, tiden, rummet. Ett alldeles speciellt minne av dagen var att jag fick ett kvitto på att det jag gör och har gjort är uppskattat. I de tal som hölls kändes det som om mitt engagemang, och att jag är påläst och väl förberedd i diskussioner, värdesätts. Jag kan ibland tycka att jag är en jobbig person som lägger mig i och har för mycket synpunkter. Men det är ett utslag av att jag är engagerad, säger han. Människor i möten är centralt i all forskning som Lars-Erik Edlund arbetar med. Med förstoringsglas granskas språkets fingeravtryck. Jag försöker förstå människan över tid och rum och se det kulturella sammanhanget. Efter år av ledningsuppdrag kallar han sig numera för en helt vanlig professor. Det känns väldigt skönt. När jag jobbade som dekan under sex års tid var det oerhört mycket jobb. Nu forskar jag och undervisar och har bara några befattningar och uppdrag inom Umeå universitet: ordförande för Hedersdoktorskommittén vid fakulteten och uppdraget att redigera jubileumsboken som kommer med anledning av Umeå universitets 50-årsjubileum 2015. På institutionen för språkstudier sitter jag som ledamot i forskningsrådet. Dessutom seglar det in småuppdrag ibland, säger han pillemariskt. För när Lars-Erik Edlund, över kaffe med dopp på hemmaplan, avslöjar att han älskar att jobba och att han läser, skriver och jobbar även på fritiden då förstår man att den vanliga professorn inte tillbringar ett särskilt lugnt liv, inte ens på fritiden. Då sitter jag i olika föreningssammankomster, arbetar i olika projekt och recenserar språkvetenskapliga böcker för olika facktidskrifter. Han är bland annat ordförande i Johan Nordlandersällskapet. Nyligen gav sällskapet ut boken Umeå 1314 2014. Den ser han som en gåva till alla Umeåbor. Den ges ut med anledning av att Umeå, tillsammans med Riga, är Europas kulturhuvudstad nästa år. I 100 berättelser görs historiska och kulturella nedslag i Umeås historia, berättar Lars-Erik Edlund som överräckt ett första exemplar till Marie-Louise Rönnmark, kommunalråd och kulturhuvudstadsutskottets ordförande. Dessutom är han politiskt aktiv som centerpartist och ledamot i kulturnämnden i Umeå kommun. Varför ska man engagera sig så? Det är bättre att tända ett ljus än att förbanna mörkret. Många har en tendens att säga att institutioner, nämnder och kommuner tar så konstiga beslut. Men gör det själv då, brukar jag säga. I politiska föreningar har man ju möjlighet att påverka. Det är väldigt roligt att diskutera med andra människor. De bästa sammanträden jag har är när jag går in med en uppfattning och ut med en annan. Då har den demokratiska processen fungerat. Vad säger du om larmen som går om att unga slutar läsa böcker och hellre väljer dataspel, bloggar och twitter? Det är ett allvarligt problem. Läsning öppnar nya horisonter och är nyckeln till det skrivna språket. Läsning bidrar till att man förstår sig själv, respekterar andra, kan reflektera och diskutera och ifrågasätta auktoriteter. Att man blir en demokratisk samhällsmedborgare, resonerar Lars-Erik Edlund. På frågan om vad han inte gjort som han skulle vilja göra säger han: Jag vill skriva en populärvetenskaplig bok om svenskan och de nordiska språken. Visa den rika potential som finns i vårt språk och vad språket kan berätta om historien. Som i Fångarna på fortet har jag fångat en del nycklar under åren. Nu kanske jag ska ta och låsa upp och låta nycklarna skramla till, säger han med ett leende. Några enskilda, yrkesmässiga höjdpunkter på livets väg har Lars-Erik Edlund svårt att plocka ut. Däremot ligger speciella händelser honom varmt om hjärtat. När folk, som jag inte känner, hör av sig och vill diskutera ord och uttryck och berättar något nytt det är en stående höjdpunkt. Nyligen har ordet olågskoväder lyckliggjort honom. Jag har en väldig ordglädje! konstaterar han. Roboten Nao hjälper till! Institutionen för datavetenskap huserar i MIT-huset mitt på campus. Här bedrivs forskning med stor bredd och många forskningsprojekt har en direkt tillämpning mot samhällsbehov. Roboten Nao används i ett forskningsprojekt där man undersöker hur teknik kan utformas för att stötta äldre som vill klara sig själva hemma. Text Mikael Hansson foto Johan Gunséus 16 17
En dag på Datavetenskap Vi behöver snart en femte våning på huset eller så reser vi kanske ett tält ute på gården. Pedher Johansson, prefekt för Datavetenskap Institutionen för datavetenskap växer. Här finns idag ett 90-tal medarbetare. Studenterna har också blivit fler! Överst: Prefekt Pedher Johansson undervisar. Helena Lindgren kommer ut från sitt kontorsrum med en robot i famnen. Roboten verkar lite avvaktande till en början men när Helena sätter ner den i en stol så vaknar den till, det ser ut som att den halvmeterlånga kroppen får liv ögonen börjar lysa, och med ena armen höjd upp i luften verkar det som att den hejar och vill säga något. Roboten heter Nao. Vi använder den i ett forskningsprojekt för att se hur teknik kan utformas för att stötta äldre som vill klara sig själva hemma, förklarar Helena Lindgren, som är forskare på Institutionen för datavetenskap. Några dörrar bort från Helenas kontorsrum har hennes forskningsgrupp byggt upp ett labb för att pröva hur framtidens smarta kök kan se ut. Helena berättar hur forskarna med hjälp av sensorer bygger ett system som ska hjälpa äldre att klara sina vardagssysslor. Sensorer är inbyggda i köksbänken och apparater registrerar vad som händer Fakta om Institutionen för datavetenskap 90 medarbetare 25 doktorander från 11 länder 356 studenter (prognos för 2014) 26,8 miljoner kronor i externa forskningsbidrag 2012 (jämför med 8,9 miljoner 2009) 9 FP7-projekt har beviljats medel under 2008 2013 om någon glömmer stänga av en spisplatta, lämnar kylskåpsdörren öppen eller behöver hjälp med att komma ihåg ingredienser till ett bak. En del av forskningen om det smarta köket går ut på att se om en robot kan vara ett stöd för äldre. Vi undersöker om Nao kan skapa gemenskap och närvaro, förklarar Helena. Luis Tomas, postdoktor, och Cristian Klein, doktorand. Den stora utmaningen för Helena Lindgren och hennes forskargrupp är att tillsammans med forskare från hälso- och sjukvård bygga det kunskapssystem som ska ge roboten och det smarta köket all information som behövs för att kunna ge äldre stöd på rätt sätt. Det är här som kunskaperna i datavetenskap, artificiell intelligens och förståelse för människors beteenden kommer in som en viktig grund. Verksamheten vid Institutionen för datavetenskap har vuxit kraftigt under de senaste åren. Sedan 2008 har antalet doktorander fördubblats till 25. Antalet anställda har ökat från ett 60-tal till 90 anställda. Ökningen beror mycket på ökade forskningsbidrag. Institutionen har medvetet satsat på att bygga upp sin kompetens kring ansökningar och ge forskare aktivt stöd. Resultatet är en tredubbling till 26 miljoner i externa bidrag och uppdrag 2012. Den största ökningen beror på att man lyckats slå sig in på EUarenan. Sedan 2008 har man deltagit i nio stora projekt inom EU:s forskningsprogram FP7. Också antalet studenter har blivit fler 2014 visar prognosen på 356. Pedher Johansson är prefekt för institutionen. För honom är dessa siffror självfallet något att glädja sig åt, men det innebär också att han och övriga ledningen för institutionen brottas med att få loss fler lokaler. Vi behöver snart en femte våning på huset eller så reser vi kanske ett tält ute på gården, säger Pedher Johansson med ett skratt. Helena Lindgren håller med. För hennes forskargrupp kommer behovet av större lokaler högt upp på önskelistan. Ett större labb är nödvändigt för att få plats med den växande samverkan vi har med forskare inom andra områden och inte minst potentiella användare av systemen, säger Helena Lindgren. Anders Broberg är en av tre grundare av företaget Space Time som bygger en tjänst för hållbara alternativ kring resande och arbetspendling. Forskningen vid institutionen har stor bredd. Här finns en stark grundforskning där flera av forskargrupperna är internationellt väletablerade. Här finns tillgång till ett superdatorcentrum, HPC2n, med datorsystem som är bland de kraftfullaste i Europa. Flera av forskningsprojekten har som smarta köket en direkt tillämpning mot samhällsbehov; UMIT Research Lab som samlar ett fyrtiotal forskare på bottenvåningen i MIT-huset. Det är en dynamisk mötesplats där forskare från Datavetenskap möter kollegor från fysik, matematik och andra ämnesområden. Härifrån samverkar man med några av Sveriges största basindustrier kring exempelvis simuleringar av fordon och fabriksprocesser. Samverkan med näringslivet syns också på andra sätt. De senaste åren har flera forskare startat företag. Anders Broberg är en av tre grundare av företaget SpaceTime som bygger en tjänst för hållbara alternativ kring resande och arbetspendling. Intresset är stort och företaget var i november nominerat som Årets avknoppningsföretag på Umeågalan. Andra företag som startats här är bland annat Elastisys som leds av Erik Elmroth och Johan Tordsson. Tillsammans med 20 forskare och doktorander arbetar de för att bygga en ny infrastruktur för datormoln. Företaget Algoryx har också en stark koppling till datavetenskap och forskningen kring simuleringsmetoder. Företaget har tagit fram ett digitalt läromedel som hjälper elever att förstå fysikens grundkrafter och som lanserat ett nytt interaktivt verktyg för ingenjörer som jobbar i CAD-miljö. Datavetenskap har en sådan bredd. Både genom vår forskning och inom undervisningen har vi en stark plats i samhället idag, konstaterar Pedher Johansson. 18 19
Utblick Bukavu, Östra Kongo Långväga hälsning från Ellinor Ädelroth Ellinor Ädelroth är professor emerita vid Umeå universitet och verksam vid Folkhälsa och klinisk medicin. Hon har i många år varit starkt engagerad för olika länder i Afrika. Sedan en tid är hon nu verksam i Bukavu i Östra Kongo. Text Ellinor Ädelroth foto Niclas Hammarström Hej! Jag är sedan i höstas på plats i Bukavu i Östra Kongo och arbetar på Panzisjukhuset och vid det lilla universitet UEA, Université Evangelique en Afrique, där jag undervisar medicinstudenter i lungsjukdomar, något jag också gjort tidigare under åren 2009 2012. Jag kallar mig för medicinsk och universitetsmässig diversearbetare. Jag jobbar förstås med Dr. Mukwege, men under hösten från mitten av september till mitten november har han varit utomlands och då har jag varit sjukhuschef médecin directeur. I en kultur som man inte kan eller helt och fullt förstår, är det inte så enkelt När han finns på plats bistår jag med en del administrativa uppgifter. Jag har till exempel sett till att vi har fått en särskild avdelning för smittsamma tuberkulospatienter, och nyligen gått igenom alla mediciner som sjukhuset använder och lyckats få till en läkemedelsgrupp som i fortsättningen förhoppningsvis årligen ska se över vad som finns och vad som behöver justeras. Jag har också föreslagit att sjukhuset ska göra en liten läkemedelsbok, som också skulle kunna användas av andra vårdinrättningar här i staden. Dr. Mukwege jobbar som kliniker och sjukhuschef när han är hemma. När han är ute på resa är det mest advocacy, det vill säga information och lobbying på hög nivå (FN, Europaparlamentet, senatorer i Washington med mera) som tar upp hans tid. Han vill ju bland annat väcka opinion för att få slut på det systematiska sexuella våld som pågått mot tusentals kvinnor och flickor här under alltför många år. Hans stora insatser i opinionsarbetet och omhändertagandet av vårdsutsatta kvinnor har renderat honom priser och utmärkelser, och han är värd vart enda ett. Han har dock en stab runt sig av utomordentligt duktiga medarbetare som enbart jobbar med dessa frågor, förutom alla andra på det vanliga sjukhuset. Eftersom Panzisjukhuset också är ett undervisningssjukhus för medicinstudenter från UEA, så har jag en del övergripande uppgifter som att se till att den kliniska undervisningen fungerar. Jag undervisar i lungsjukdomar men också bland annat i informationssökning och medicinska databaser för grupper av studenter på sjukhuset när internet fungerar, vilket är långt ifrån alla dagar och när det inte är strömavbrott, som också det inträffar dagligen. Medicinstudenterna ja, de är alldeles för många för sjukhusets storlek, 85 90 stycken totalt delade i 4 grupper på de stora specialiteterna internmedicin, kirurgi, gynekologi/obstetrik och pediatrik. Studenterna har tillgång till cirka 200 inneliggande patienter på de nämnda klinikerna. (Sjukhuset har dock totalt 450 vårdplatser, men 250 är undantagna från undervisning, eftersom de tillhör den specialavdelning som finns för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor och flickor.) Studenterna tjänstgör tre månader på vardera av klinikerna under det sjunde och sista årets studier. Detta är i stort sett den kliniska träning som ges. Utbildningen är väldigt teoretisk och enligt det gamla belgiska sys- Jag kallar mig för medicinsk och universitetsmässig diversearbetare. temet där vältalighet tycks vara viktigare än innehåll. Om inte studenterna uttrycker sig korrekt eller helt enkel inte har lärt sig tillräckligt, så drar sig de duktiga specialisterna inte för att vara spydiga och sarkastiska och morgonmötena särskilt på internmedicin där jag försöker sitta med när jag kan är en plåga att genomleva. Jag lider med studenterna och har försökt få läkarna att förstå att denna pedagogik kanske inte är den bästa, men det har jag inte lyckats med. De övriga läkarna har ju själva genomgått utbildningen på det sättet och tycks tro att detta är optimalt. Nu är det snart avslutningsdags för studenterna och då börjar det som kallas Jury, det vill säga muntlig tentamen för varje student i de fyra ämnena. Tre lärare, varav minst en professor (ofta utifrån), förhör varje student i 30 minuter. Dessa övningar pågår från morgon till kväll i ett antal dagar. De studenter som inte förhörs just då sitter som åhörare utan mat och dryck i timme efter timme och väntar på sin tur. Det är absolut förfärligt och jag har vägrat att delta med motivering att jag inte talar flytande franska (även om jag förstår betydligt mer än jag alltid erkänner), men jag lyssnade under en dag förra året. Jag fick hurven på ren västerbottensdialekt. Medicinska fakulteten i Umeå kan vara glad åt sin studentaktiverande pedagogik och att studenterna behandlas vänligt och med respekt. Sedan finns även specialistutbildning i internmedicin, kirurgi, gynekologi/obstetrik och pediatrik och jag har även här en del tillsynsuppgifter. Specialistutbildning Denis Mukwege Dr. Denis Mukwege har blivit känd som en förespråkare för fred och mänskliga rättigheter. Han var den som tog initiativ till att bygga upp Panzisjukhuset i Östra Kongo, där han främst arbetar mot det systematiska våldet mot kvinnor massvåldtäkter och sexuell tortyr som används som vapen för att komma åt mineralrika landområden. Dr. Mukwege har mottagit flera priser, bland annat Palmepriset, Human Rights Prize, African of the Year och Clinton Global Citizen Award. Han har vid flera tillfällen senast i höstas varit på tal som mottagare av Nobels Fredspris. 2010 utsågs Dr Denis Mukwege till hedersdoktor vid den medicinska fakulteten, Umeå universitet. till alla olika specialiteter är här, som i många andra länder, en angelägenhet för universiteten. (Här är Sverige undantaget i Sverige startade specialiseringarna 2011. De som började då är alltså inne på sitt andra år av fem.) Den första kullen i respektive specialitet har en tentamen nu i december både skriftlig och muntlig. Om man inte klarar denna är man ute i kylan! Jag kommer nog också att vara inblandad i det forskningscenter som håller på att startas här och som är lierat med sjukhuset. Så det är verkligen ett diversifierat arbete med en del för mig ovanliga inslag, som att som t.f. sjukhuschef få läsa brev som medarbetare skickar där de klagar på andra och varandra, med kopior till chefen för kännedom, Sedan skall det svaras och det blir många nya kopior att läsa... allt på välformulerad högtravande franska som inte alla gånger är särskilt lättförståelig Det vänliga Umeå där man pratar med varandra och löser problem känns arbetsmässigt väldigt långt borta! Ellinor Ädelroth och Denis Mukwege vid Umeå universitets årshögtid 2010. foto: mattias pettersson 20 21
Kultur En lyckad Europaturné 5 frågor till Jonas Lidström ny nationell alumnkoordinator vid Umeå universitet som ser det som en utmaning att etablera begreppet alumn redan under utbildningen. Text Anette Olofsson Foto Mattias Pettersson Sju städer under två intensiva månader. Europaturnén Caught by Umeå är över, men för Umeå universitet har arbetet bara börjat. Nu ska alumner och nätverk knytas ännu närmare. Mottagandet har varit otroligt positivt. Bara i London, Amsterdam och Paris besökte minst 15 000 personer hubben och tentipin tältkåtan där evenemangen hölls, och de var väldigt nyfikna på Umeå universitet. Många var sugna på att komma hit och plugga eller jobba, andra ville få kontakt med gamla kursare. Nu är det upp till oss att ta hand om de här kontakterna, säger Umeå universitets projektledare Jonas Ericson. Höstens Europaturné, som är en del i kulturhuvudstadsåret Umeå 2014, svepte igenom Köpenhamn, Caught by Umeå i London. Warszawa, London, Amsterdam, Paris, Barcelona och Hamburg. För Umeå universitets del var siktet inställt på att nå studenter och alumner, något som lyckades över all förväntan. Målet är nu att starta nya alumnföreningar i alla sju länder, och intresserade alumner ska kunna engagera sig genom Facebookgrupper, Alumninät och träffar. Det finns också planer på att bjuda in alla internationella alumner till Umeå för en stor återträff kanske redan nästa år, säger Therese Danley, internationell koordinator vid Umeå universitet. Camilla Bergvall På Aktum online aktum.umu.se kan du se ett bildspel från Europaturnén Caught by Umeå. Foto: Johan Lygrell Hur jobbar en alumnkoordinator 1 vid Umeå universitet? Numera är vi två alumnkoordinatorer Therese Danley, som började samtidigt som jag och som vikarierar för Jessica Bergström Grahn, har särskilt ansvar för de internationella alumnerna medan jag ansvarar för de nationella. Vilka kommer dina främsta 2 uppgifter att vara? Digitalt kommunikationsarbete är en stor del av det här jobbet, att arrangera olika typer av evenemang för alumner är en annan. I det interna arbetet tror jag det är jätteviktigt att stötta och utveckla alumnverksamheten på institutionerna. Vilka kommer de stora utmaningarna att vara? 3 En stor utmaning jag ser är att på djupet etablera begreppet alumn redan under utbildningen, att fylla det med en innebörd och ge det en positiv laddning som studenterna blir intresserade av. Vi kan inte börja bygga den här relationen efter att studenten tagit examen, det måste börja mycket tidigare. t. o. m. 5 januari 2014 Theatrical Fields Videoinstallationer av Judith Barry, Stan Douglas, Marcel Dzama, Joan Jonas, Isaac Julien och Constanze Ruhm. Filmprogram och performance. t. o. m. 5 januari 2014 Felice Varini / Nio dansande bågar Ett platsspecifikt verk av den schweiziske konstnären, känd för sina verk på offentliga platser i t ex Frankrike, Japan, England och USA. t. o. m. 5 januari 2014 Stéphane Couturier / Smältpunkt Fotografier från Chandigarh, Brasilia, Barcelona och Havanna. Två negativ sammansmälta till en bild ger illusionen av nya och fantastiska arkitektoniska kroppar och volymer. Öppet tis 11:00-20:00, ons-sön 11:00-18:00. Alltid fri entré. Läs mer på www.bildmuseet.umu.se För universitetets del så blir våra utbildningar bättre och mer arbetslivsanknutna om vi kan få med alumnernas perspektiv i det vi gör. Vad kan bra kontakter med 4 alumner betyda för Umeå universitet? Ser man till den stora bilden så finns en uppenbar, ömsesidig nytta med en djup och levande relation. För universitetets del så blir våra utbildningar bättre och mer arbetslivsanknutna om vi kan få med alumnernas perspektiv i det vi gör. Och för alumnerna finns det en stor vinst i att hålla en dörr på glänt till universitetet, med all den kunskap som finns här. Därmed inte sagt att det är enkelt att uppnå en sådan symbios, men än så länge upplever jag det som en meningsfull strävan. Du är ny här på Umeå universitet. Vad har du för bakgrund? 5 Som student här på Umeå universitet tog jag en kandidatexamen med litteraturvetenskap som huvudämne och en magisterexamen i kulturjournalistik. De senaste åren har jag jobbat med journalistiska arbetsuppgifter på Sveriges Television i Umeå, främst som webbredaktör. Sedan har jag också en bakgrund som musiker och har bland annat spelat bas i Umeåbandet Deportees. 22 23
Avsändare Umeå universitet 901 87 Umeå Posttidning B Porto Betalt Port Payé Till sist Kristina Sehlin MacNeil Kristina Sehlin MacNeil är doktorand i etnologi med placering vid Vaartoe /Cesam. Hon skriver sin avhandling om konflikter mellan urfolk och gruvbolag i Sverige och Australien. Foto: mattias Pettersson Hur man överlever akademin Med anledning av mitt ettårsjubileum som doktorand sökte jag i minnesbanken efter några highlights från det gångna året. Det var ganska svårt eftersom jag tappat minnet, eller i vilket fall stundtals har svårt att komma ihåg vad jag heter. Exempelvis försökte jag i mars att hämta ut en undanlagd vara genom att ange efternamnet Senil McLean. Måhända för tillfället passande men ändå lite oroväckande. Jag minns även min första dag som doktorand, då jag full av förväntan klev in på institutionen och blev misstagen för att vara en gardinförsäljare. Sedan var det förstås eftermiddagen då jag letade igenom halva UB på jakt efter hyllan 14d. Till slut gick jag till informationen för att skälla lite på en bibliotekarie. Bibliotekarien påpekade med hjälp av att vända sin skärm så att alla kunde se att 14d, det betyder faktiskt bara att man får låna boken i 14 dagar. Jag insåg efterhand att trots att akademin är mycket förtjust i att alla individuellt ska uppfinna hjulet så är inte jag det. Därför tänker jag dela med mig. Här har ni således den första lektionen på min egenhändigt hopsnickrade kurs: Hur man överlever akademin utan att bli en Viktigpetter, Tråkmåns eller Allvetande Skräphög. Några grundläggande och nödvändiga saker som nybörjarakademikern bör känna till: Vill du också skriva en krönika i Aktum? Hör av dig till redaktionen! aktum@adm.umu.se 1) Skriv aldrig någonting utan att referera (Senil MacLean 2013). 2) Kritisera alltid allting. 3) Om någon skulle råka missta dig för vara något annat än doktorand, exempelvis gardinförsäljare, rätta dem inte. Det kan bli en lukrativ bisyssla under avhandlingsarbetet och du har även säkrat en karriär om detta med akademin inte är för dig. 4) Om du känner ett behov av att skälla på en bibliotekarie håll då låg profil, den har förmodligen rätt och du har förmodligen fel och det blir helt enkelt bara pinsamt för alla inblandande. 5) If all else fails skaffa då glasögon, yvig frisyr, noppig kofta, en kraftig studentfobi och inta ett bortglömt rum i någon avlägsen korridor någonstans. Alla kommer att tro att du är professor i något obskyrt ämne och lämna dig ifred att pyssla med ditt, exempelvis gardininköp. Kristina Sehlin MacNeil