Vad är det egentligen vi svarar på? - En djupdykning i time trade-off (TTO) metoden och dess brister

Relevanta dokument
QALY som effektmått tillämpning, konsekvenser samt möjliga alternativ

Studiedesign. Crash-course i hälso-ekonomi. Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadseffekt-analys Markov-modeller

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar

Studiedesign. Crash-course i hälso-ekonomi. Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadsnytto-analys Markov-modeller

Hälsan sämre för kvinnor och arbetare JOSÉ FERRAZ NUNES

En introduktion. PrioriteringsCentrum PrioC

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys

Vårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse. Mätningen utförd under höst och vår 2013 projektledare Indikator

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel

MedTech20 - ett nytt instrument för att mäta patientnyttan av medicintekniska produkter Ingela Björholt, PhD

B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.

Demografiska skillnader i Uppsala län Liv & Hälsa 2017

Bilaga 6 till rapport 1 (5)

HÄLSOEKONOMI OCH ORDNAT INFÖRANDE

HÄLSA SOM KAPITAL OCH POLITIK

Problem med analyser av EQ-5D data. Philippe Wagner Tomasz Czuba Jonas Ranstam

En guidad tur i kostdjungeln

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4

Svenska erfarenhetsbaserade värderingssystem för hälsotillstånd

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets allmänna råd

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Arbetsblad 1:10. Avrundning. 1 a) 17,8 b) 156,3 c) 19,09 2 a) 30,49 b) 6,85 c) 49,64

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring

Totalt - Andel instämmer helt och instämmer till stor del (N=2905 varav 1271 Män och 1634 Kvinnor) 92% 92% 90% 90% 85% 81% 82% 80% 70% 70% 67%

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Mått och mätning. Varför behöver vi mäta?

SJÄTTE NATIONELLA HÄLSOEKONOMISKA KONFERENSEN

Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango

BESLUT. Datum TLV bedömer att Byettas subventionsstatus bör omprövas. Detta gäller även övriga läkemedel inom samma klass.

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

MSF för läkare Feedback och kompetensvärdering under ST

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Patientens Egen Registrering (PER)

Innovativ teknik kan förbättra diabetesvården. För en stor del av befolkningen. Och för hela samhället.

Återhämtning och Delat beslutsfattande

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

Socialstyrelsens arbete med stöd till implementering. Ulrika Freiholtz Ragnhild Mogren

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Hälsoekonomiskt underlag Preliminär version

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Innovativ teknik kan förbättra diabetesvården. För en stor del av befolkningen. Och för hela samhället.

Vuxna och äldres hälsa, livsvillkor och ohälsa

Vårdbarometern. Olika befolkningsgruppers uppfattningar om tillgång till hälso- och sjukvård och jämlik vård i Västra Götalandsregionen

Medicintekniska metoder i svensk vård och omsorg vägen framåt!

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Hälsoekonomiska analyser

Finns det skillnader i läkemedelsanvändning mellan utrikes födda och personer födda i Sverige?

Hälsoekonomi. Hälsoekonomi, , Agneta Andersson, Fil Dr

Utveckling av den värdebaserade prissättningen

MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

just kostnader för sjukdom. Man jämför inte olika alternativ utan man tittar på sjukdomskostnaden och jag kommer snart att visa ett sådant exempel.

Tillgänglighet för alla! Vårdens nya "etiska" princip?

Nationella indikatorer för f r God vårdv

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

BESLUT. Datum

Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård

Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet?

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle?

QALYs som utfallsmått i hälsoekonomiska utvärderingar en introduktion och överblick

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D

Jämlik vård, vårdval och ersättningsmodeller. Nationella prioriteringskonferensen 22 oktober 2015 Åsa Ljungvall och Nils Janlöv

Hälso- och sjukvårdsverksamhet har som övergripande mål ett gott hälsotillstånd

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting

p SF 36, RAND 36, EQ- 5D

BESLUT. Datum

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid

Patientlagen 2014:821. Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom


Munhälsa i hemtjänst -utföraremöte 16 sept 2016

Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ

Framtidens primärvård

Konsten att vara koordinator i samverkan

Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm 31 maj 1 juni 2016

Frågor och svar om NT-rådet

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009

Anhörigskap & frivillighet - familjen, vård och omsorgen och civilsamhällets roll, resurser & prioriteringar Lars Sandman Högskolan i Borås

Hälsocoach online. hälsovinster på individens villkor inom hälso- och sjukvårdens budget

Är det slut på välfärden? om trender och teknik för framtidens vård och omsorg. Demografi och hälsa Värderingar Teknik

HSN S 22 nov befolkningens uppfattning om vården. Befolkning, vårdkonsumtion och. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013

Vad är följsamhet? Varför gör dom inte som vi säger? Agenda. Det handlar egentligen om samma sak... Patientlag (2014:821)

Sjunde nationella prioriteringskonferensen i Gävle oktober, 2013

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Patientlagen och informationsplikten 2014:821

POP Personcentrerad vård/omsorg i praktiken. Helle Wijk Irma Lindström Kjellberg.

Insulinpumpbehandling Historik- Fram7d- Effekt. Johan Jendle, Doc ÖL Endokrin och Diabetes Centrum Karlstad Hälsoakademin Örebro Universitet

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

LJ2012/609. Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv

Trend Vårdbarometern

Transkript:

Vad är det egentligen vi svarar på? - En djupdykning i time trade-off (TTO) metoden och dess brister Emelie Heintz 1,2, Marieke Krol 3, Lars-Åke Levin 2 1 Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), 2 Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT) 3 imta, Erasmus University SHEA 14 mars 2013

TTO-frågan? Tänk dig att du kommer att leva i 10 år till från och med idag i ditt nuvarande hälsotillstånd. Skulle du föredra att leva: A.10 år som du mår idag eller B. 7 år med full hälsa?

Constant proportional trade-off (CPTO) Respondenterna ska var villiga att byta bort en lika stor andel år oavsett vilket tidsperspektiv som används i TTO-frågan Om en individ är villig att byta bort 2 av 10 år i ett visst tillstånd för att få full hälsa ska han eller hon också vara villig att byta bort: 4 av 20 år 8 av 40 år 2 av 10 månader

Vad påverkar hur vi svarar? Konkav nyttofunktion av tid Förlustaversion Skalkompabilitet Maximum endurable time (MET) Demografiska faktorer (ålder, kön etc) Socioekonomi (utbildning, inkomst etc.) Förväntningar (religion, överlevnad, framtida livskvalitet)

Olika versioner Öppen fråga/val mellan scenarion? Utgå från ett fast antal år i full hälsa eller i det hälsotillstånd som man värderar? Lead TTO? Sjukdomsspecifika TTO? Tidsperspektiv?

Vilket tidsperspektiv? 10 år för alla Statistiskt förväntad levnadslängd (justerat för ålder, kön och ibland sjukdom) Respondenternas egna förväntningar på levnadslängd

Påverkar patienters egna förväntningar på hur länge de kommer att leva hur många år de är villiga att byta bort i time trade-offövningar? Rekommenderat av TLV Kan ha större svårigheter än allmänheten att tänka bort deras egna förväntningar eftersom de värderar sin egen hälsa Studie om livskvalitet hos patienter med diabetesretinopati (ögonkomplikation vid diabetes) Tidigare TTO-studier på DR använt patienternas förväntade levnadslängd i frågan (t) Lite forskning om effekten av förväntad levnadslängd på TTO-värderingar Tidigare studier har visat på ett samband mellan TTO-värdet och förväntningar på levnadslängd hos allmänheten som värderar hypotetiska tillstånd 7

Förväntad levnadslängd - Metod Ögonkliniken på Universitetssjukhuset i Linköping. Patienter på ordinarie screeningbesök eller i syncentralens register Datainsamling från journaler (ålder, diabetesduration, HbA1c, diabeteskomplikationer etc.) Telefonintervju 4 livskvalitetsinstrument (HUI-3, TTO, EQ-5D och EQ- VAS), tar ungefär 45 minuter Time trade off med t = patienternas statistiska kvarstående levnadslängd (justerat för ålder och kön), avrundat till närmaste tiotal Uppföljningsfråga om hur länge de själva förväntar sig att leva

Förväntad levnadslängd - Resultat Regressionsmodel Koefficient (β) p-värde Förväntad livslängd 0.014 <0.001 Tidsperspektivet i frågan -0.014 <0.001 Avrundning uppåt -0.009 0.786 Högt eller lågt startbud -0.020 0.536 EQ-VAS 0.002 0.134 Neuropati 0.080 0.072 Nefropati -0.093 0.050 Svår synnedsättning -0.105 0.152 Hög utbildningsnivå 0.008 0.819 Gift eller sambo 0.036 0.328 t > SLE 10 20 30 t < SLE 0 AIC -70.29 BIC -37.70-10 0 0.2 0.4 0.6 0.8 1.0 TTO value

Så vad betyder det här? Våra resultat: För varje år extra vi gav dem i frågan (jämfört med vad de förväntade sig) blev TTO-värdet 0.014 lägre (dvs patienterna blev för varje år extra mer villiga att byta bort år) TTO value = 0.014(SLE) - 0.014t + βx 3 + βx 4 +. + e Exempel: Om t är 2 år längre än patientens förväntningar, minskar TTO-värdet med ca 0.03 (2*0.014=0.028) Tidigare forskning: För varje år längre som respondenten förväntade sig att leva, minskade TTO-värdet med 0.005 (Van Nooten et al. 2004) För varje år längre som respondenten förväntade sig att leva minskade anatlet år som de var villiga att byta bort med 0.009 (3.2 dagar?) (Van Nooten et al. 2009) 10

Förväntad levnadslängd - Begränsningar och rekommendationer för framtida studier Inga visuella hjälpmedel Hälsa är en confounder för skillnaden mellan t och patienternas förväntningar Dålig hälsa ger lägre förväntningar på livslängd Patienter med sämre hälsa förväntas byta bort fler år Vi använde den statistiska levnadslängden för den svenska befolkningen som t (t SLE) korrelerar med hälsostatus EQ-VAS och kliniska variabler inkluderades i analysen Inte säkert att resultaten gäller även för TTO-övningar som utgår från 10 år

Heintz et al. Medical Decision Making 2013;33:261-270

Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården www.sbu.se