Konsekvensutredning. Dnr / (17)

1(17) 2012-11-27 Dnr 23 11289/12 Växt- och miljöavdelningen Mona Strandmark Tfn: 036-15 6015 E-post: mona.strandmark@jordbruksverket.se Konsekvensutredning Sammanfattning Vart fjärde år ska en översyn av känsliga områden göras enligt nitratdirektivet 1. Sverige har gjort en sådan översyn och regeringen har lämnat en rapport till Europeiska kommissionen över vilka områden i Sverige som ska tillhöra känsliga områden. För de känsliga områdena ska det finnas åtgärdsprogram med försiktighetsåtgärder för att minimera risken för växtnäringsförluster från jordbruket. De känsliga områdenas utbredning blir i stora delar desamma jämfört med de som tidigare gällt men med vissa tillägg och borttag av områden (se karta, bilaga 1). Förslaget innebär i stort att de bestämmelser som idag gäller i de känsliga områdena även ska gälla tillkommande känsliga områden. Eftersom de tillkommande områdena i stor utsträckning ligger i geografisk anslutning till de nuvarande har det av flera skäl varit ändamålsenligt att hantera på detta sätt. Föreskrifterna planeras att träda ikraft den 1 januari 2013. För att jordbrukarna i de nya känsliga områdena ska få tid till att anpassa sin verksamhet till de nya bestämmelserna föreslås övergångsbestämmelser. Ändringarna i föreskrifterna innebär en ökad kostnad för jordbruksföretagen i de områden som tillkommer som känsliga områden. Den ökade kostnaden beror framförallt på ett mer detaljerat regelverk samt ökade administrativa kostnader. Kostnaderna för jordbruket i och med ändrade förutsättningar för spridning har beräknats till ca 770 000-1 200 000 kr per år. De administrativa kostnaderna har beräknats öka med ca 1 miljon kr per år. I samband med denna översyn av föreskrifterna görs även några andra ändringar. Det gäller framförallt att ta bort vissa bestämmelser som gällt under en övergångsperiod och som upphör att gälla från och med 1 januari 2013. Vi gör även justeringar för att öka tydligheten i bestämmelserna. 1 Rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket Jordbruksverket 551 82 Jönköping 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se jordbruksverket@jordbruksverket.se

Jordbruksverket 2012-11-27 Dnr 23 11289/12 2(17) 1. Problemet Åtgärdsprogram för nya känsliga områden Sverige har genom sitt medlemskap i EU ett åtagande att införliva nitratdirektivet på ett korrekt sätt i svensk lagstiftning. Denna föreskriftsändring är en följd av att Sverige sett över de områden i Sverige som ska vara s.k. känsliga områden. Dessa områden finns angivna i förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket. I Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring preciseras vilka bestämmelser som gäller vid hantering av gödselmedel, såsom lagring och spridning. Om inte dessa ändringar görs uppfyller inte Sverige åtagandena som följer av EUmedlemsskapet. Djurtäthetsbestämmelser Sedan 2004 har i huvudsak gällt att högst 22 kg totalfosfor/ha får tillföras marken. Denna bestämmelse ersatte de tidigare bestämmelserna om att ha en balans mellan antalet djur och tillgänglig spridningsareal, de så kallade djurtäthetsbestämmelserna. Vid införandet beslutades vissa regler, som gäller till och med den 31 december 2012, som ger förutsättningar för jordbrukare att fortsätta att räkna enligt de tidigare djurtäthetsbestämmelserna. Djurtäthetsbestämmelserna har därför gällt parallellt med bestämmelsen om högst 22 kg totalfosfor/ha. Från och med den 1 januari 2013 blir bestämmelserna inaktuella. Fosforutsöndring från djurslag För grisar har det genom ändrad utfodring med bl.a. användning av foder med tillsats av fytas tagits fram nya schablonvärden som bättre representerar ett medelvärde för den fosforutsöndring som grisarna står för. Föreskrifterna föreslår vi därför ändras på denna punkt. Förtydliganden I samband med denna översyn av föreskriften gör vi även några mindre justeringar för att öka tydligheten i bestämmelserna. Detta görs i 18 och 31. 2. Alternativa lösningar Åtgärdsprogram för nya känsliga områden Den lagstiftning som ligger till grund för Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring är bl.a. det så kallade nitratdirektivet 2. Direktivet verkar för att minska eller förhindra ytterligare vattenförorening som orsakas av nitrater som kommer från jordbruket. 2 Rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket.

Jordbruksverket 2012-11-27 Dnr 23 11289/12 3(17) Den ändring som görs nu är en följd av medlemskapet i EU. Enligt nitratdirektivet framgår det att vissa åtgärder ska vara obligatoriska i de områden om medlemsländerna pekat ut som känsliga områden. Att inte göra någon ändring i föreskrifterna, s.k. nollalternativ, skulle innebära att Sverige gör sig skyldig till fördragsbrott. Enligt nitratdirektivet kan medlemsländerna ha olika åtgärdsprogram för de känsliga områdena. Det har vi i Sverige. I Skåne, Hallands län och Blekinge län samt i kustområdena har vi t.ex. ett mer omfattande åtgärdsprogram (föreskrifter) än i övriga känsliga områden. Ett alternativ skulle därför kunna vara att utforma ytterligare en variant av åtgärdsprogram för de områden som nu tillkommer det känsliga området. Vi har dock valt bort detta alternativ, främst av två skäl. Dels för att de tillkommande områdena i stor utsträckning geografiskt ligger i anslutning till det nuvarande känsliga området. Det kan därför vara svårt att motivera varför andra bestämmelser ska gälla för dessa områden gentemot de som gäller för nuvarande känsligt område i grannförsamlingen. Dels utgör ett alltför uppdelat regelverk ytterligare gränser och datum att hålla reda på, vilket ökar risken för att göra fel både hos jordbrukare som hos myndigheter. Jordbruksverket föreslår därför att bestämmelserna i de tillkommande känsliga områdena ska vara desamma som de bestämmelser som idag tillämpas i de känsliga områdena i Västra Götaland och Östergötlands inland samt i känsliga områden kring Mälaren och Hjälmaren. Andra ändringar som görs i samband med denna översyn av föreskrifterna Djurtäthetsbestämmelser I förslaget till ändrad föreskrift redovisas vilka ändringar i 10, 11, 12 och 17 samt bilaga 5 som vi föreslår ska göras med anledning av att djurtäthetsbestämmelserna upphör. Jordbruksverket ser ingen anledning till att förlänga övergångsperioden för djurtäthetsbestämmelserna. Om bestämmelserna inte ändras så blir bestämmelserna inaktuella från och med den 1 januari 2013. Det leder till otydligheter i föreskriften vilket vi anser är ett sämre alternativ än det förslag som förordas. Fosforutsöndring från djurslag I och med att det tagits fram nya schablonvärden som bättre representerar utsöndringen av fosfor från olika inriktningar inom gris bör schablonvärdena i föreskriftens bilaga 8 revideras. Nollalternativet till detta är att inte göra en revidering vilket vi ser som ett sämre alternativ då schablonvärden i och med det stämmer sämre överens med det fosforinnehåll som gödsel inom svinuppfödning i dagsläget har.

Jordbruksverket 2012-11-27 Dnr 23 11289/12 4(17) Förtydliganden Dessa ändringar görs för att öka tydligheten i föreskrifterna. Bestämmelsernas innebörd avser vi inte att ändra i. Konsekvensen av ändringarna bedöms bli att bestämmelserna blir lättare att förstå. Nollalternativet är att inte göra dessa ändringar, vilket vi anser är ett sämre alternativ. 18 Mark som får räknas in i spridningsareal Vi har fått indikationer på att nuvarande lydelse för hur betesmark får räknas in i spridningsarealen kan leda till olika tolkningar. Jordbruksverket föreslår därför en ändring, se föreskriftsförslag för 18. Ändringen av texten förtydligar att betesmark kan vara en andel av spridningsarealen. Hur stor denna andel är beror på hur mycket av djurens totala foderbehov (foderstat) som utgörs av betet på betesmarken. Till exempel, om betets andel av djurens årliga foderstat motsvarar 20 %, så får 20 % av spridningsarealen utgöras av bete. Detta är inte ett nytt sätt att se på betesmarken och spridningsarealen, utan är detsamma som funnits med i föreskriften förut och som även beskrivs i Jordbruksverkets vägledningsmaterial Gödsel och miljö 2011 3. 31 Vilken stubb som får räknas som höst eller vinterbevuxen Den nuvarande lydelsen av 31 är: Även åkermark som är obearbetad efter spannmåls och oljeväxtodling får räknas som höst eller vinterbevuxen, men bara om marken är obearbetad från axgång i spannmålsodling respektive från blomning i oljeväxtodling. Vi har bedömt att bisatsen är övertydlig och att den inte bidrar till något tydliggörande om vad som gäller för att kunna räkna stubb som vinter- eller höstbevuxen mark. Vi föreslår därför att denna bisats tas bort. 3. Berörda Jordbrukare i de nya känsliga områdena Jordbrukare verksamma i de områden som utpekats som nya känsliga områden kommer att bli berörda på så sätt att det blir fler preciserade bestämmelser att förhålla sig till. I de tillkommande områdena är det ca 3 000 djurföretag som berörs, av dem har ca hälften 2-10 djurenheter. Ca 185 st har en djurhållning som 3 Gödsel och Miljö 2011, sid 77-78

Jordbruksverket 2012-11-27 Dnr 23 11289/12 5(17) omfattar fler än 100 djurenheter. Totalt antal företag som tillkommer genom de nya känsliga områdena är ca 6 600 st 4. Arealen spannmål som påverkas av den nya indelningen av känsliga områden, uppdelat på respektive produktionsområden visas i tabell 1 nedan. Tabell 1. Fördelning av spannmål respektive betesmark i de områden som tillkommer till känsliga områden Område Spannmål (ha) Betesmark (ha) Götalands norra slättbygder, GNS 12 900 5 700 Svealands slättbygder, SS 64 400 16 000 Götalands skogsbygder, GSK 6 100 9 200 Mellersta Sveriges skogsbygder, SSK 13 000 4 000 Summa 96 400 34 900 Vissa av bestämmelserna innebär även en ökad administrativ börda i form av att det i bestämmelserna ställs dokumentationskrav. Dessa konsekvenser behandlas närmare i avsnitt 4 och 8. Jordbrukare i de områden som utgår som känsliga områden Jordbrukare inom de områden som i och med översynen inte längre ingår i känsligt område kommer att få vissa lättnader i lagstiftningen. De områden som berörs är ett mindre område i Örebro län, ett mindre område i Östergötlands län, ett område i norra delen av Skåne län, ett område i norra delen av Blekinge län samt ett område i östra Hallands län (se karta, bilaga 1). Detta kommer även att innefatta att den administrativa bördan för dessa företag minskar. Antalet företag med mer än 2 djurenheter och som finns i de områden som utgår som känsliga områden är totalt ca 640 st. De är fördelade enligt följande företagsstorlek (tabell 2): Tabell 2. Företag fördelade på företagsstorlek i områden som inte längre tillhör känsliga områden Företagsstorlek Antal företag 2-10 djurenheter 370 >10-100 djurenheter 240 >100 djurenheter 30 Summa 640 4 Statistiken grundas på uppgifter från lantbruksregistret från 2009 för beräkning av antalet djurföretag och djurenheter samt företagsuppgifter från 2007, Jordbruksverkets rapport 2011:01.

Jordbruksverket 2012-11-27 Dnr 23 11289/12 6(17) Myndigheter I de områden där översynen av känsliga områden innebär att delar av länet eller kommunen ingår i eller utgår från känsliga områden kommer länsstyrelser och kommuner att beröras av förändringar. Andra ändringar som görs i samband med denna översyn av föreskrifterna Övriga förändringar som vi föreslår bedömer vi beröra både jordbruksföretag och myndigheter, men generellt sett bedöms effekterna av ändringarna som små. Det är främst förtydliganden som görs vilket sannolikt inte leder till några större effekter i någon riktning. Ändring av schablonvärdena för fosforutsöndring kan innebära positiva effekter för en del företagare med svininriktning genom att de då kan räkna med ett annat fosforinnehåll i sin stallgödsel än tidigare. 4. Kostnader och andra konsekvenser De beräknade kostnaderna som blir av ändrade föreskrifter är framförallt kopplat till utökade spridningsrestriktioner på hösten för jordbrukare i tillkommande känsliga områden. Restriktionerna leder till ändrade spridningstidpunkter av stallgödseln och eventuell utbyggnad av lagringskapacitet för att klara att sprida gödseln vid de tidpunkter som är tillåtna enligt de nya bestämmelserna. Kostnaderna för lantbruket i och med ändrade förutsättningar för spridning har beräknats till ca 770 000-1 200 000 kr per år eller ca 150-240 kr per kg N minskad utlakning. Se närmare nedan om kostnader och andra konsekvenser. Jordbrukare i de nya känsliga områdena Beräkning av lagringsvolym I de tillkommande känsliga området kommer företagen att behöva beräkna sitt behov av lagringsutrymme för stallgödsel, och dokumentera den beräkningen, såvida man inte redan har en sådan beräkning. Kostnaden för lantbrukarna blir i form av ökad administrativ börda. Den ökade administrativa bördan för lantbrukarna är en följd av att föreskriftsändringarna innebär att det totalt sett blir fler jordbrukare som omfattas av nitratkänsligt område än tidigare. Denna kostnad redovisas närmare i avsnitt 8. Begränsning av mängden gödsel som får spridas Gränsen för tillförsel av stallgödsel inom det känsliga området är idag satt till den mängd som motsvarar 170 kg totalkväve per hektar, enligt bestämmelser i nitratdirektivet. I hela landet gäller dessutom att jordbrukaren inte får sprida stallgödsel eller andra organiska gödselmedel i större mängd än vad som under

Jordbruksverket 2012-11-27 Dnr 23 11289/12 7(17) en femårsperiod motsvarar 22 kg totalfosfor per hektar. Gränsen för fosfor gör att även mängden kväve begränsas automatiskt genom det förhållande mellan kväve och fosfor som finns i stallgödseln. Att en gräns på 170 kg för kväve införs i ett nytt känsligt område bedöms därför få små konsekvenser vad gäller den mängd stallgödsel som jordbrukaren får sprida. För jordbrukare de nya känsliga områdena kommer även en begränsning för kvävegödsling på hösten att införas. Den innebär att högst 60 kg lättillgängligt kväve per hektar får tillföras vid höstsådd av oljeväxter samt att högst 40 kg lättillgängligt kväve per hektar tillföras inför höstsådd av övriga grödor. Jordbruksverkets hittillsvarande rekommendationer när det gäller kvävegödsling på hösten till oljeväxter är att det kan finnas ett behov av 30-50 kg lättillgängligt kväve om förfrukten varit stråsäd. Vid goda förfrukter kan dock kvävebehovet helt eller delvis tillgodoses av förfrukten. Kvävebehovet för stråsäd på hösten är än mindre. Jordbruksverket ser därför generellt sett inte att det blir några större konsekvenser i praktiken för lantbrukarna av denna bestämmelse. Beräkning av kvävegödslingsbehov I det känsliga området finns idag en bestämmelse som innebär att lantbrukarna ska beräkna behovet at kvävegödsling på sina fält och dokumentera denna beräkning. De jordbrukare som kommer att beröras av dessa regler är de som sprider gödselmedel, oberoende av om det är stallgödsel, andra organiska gödselmedel eller mineralgödselmedel som sprids. Föreskrifterna kommer att omfatta både djurhållande och icke djurhållande företag i ett utökat känsligt område. Bestämmelsen innebär att jordbrukare ska kunna redovisa hur gödslingsbehovet av kväve har beräknats för exempelvis tillsynsmyndigheten eller vid kontroll. Detta kan exempelvis göras genom att jordbrukaren visar upp sin växtodlingsplan. Jordbrukaren ska alltid på något sätt kunna redovisa hur gödslingsbehovet beräknats för den areal som gödselmedel spridits på. I och med det nya känsliga området tillkommer ca 6 600 jordbruksföretag. Dessa brukare kommer att omfattas av bestämmelser om att beräkna gödslingsbehovet. Den administrativa bördan för denna bestämmelse redovisas närmare i avsnitt 8. Spridningsrestriktioner I Sverige finns olika restriktioner under året vad gäller spridning av stallgödsel och mineralgödsel. Bestämmelserna för spridning av gödsel kommer att utökas i det nya känsliga området och föreslås ha samma utformning som gäller för övriga känsliga områden i inlandet i enlighet med tabell 3. Det finns perioder under året då det inte är tillåtet att sprida gödsel alls, så kallade stängda. Dessa perioder är mer långtgående i de känsliga områdena än för övriga landet. I det känsliga området är det t.ex. helt förbjudet att sprida

Jordbruksverket 2012-11-27 Dnr 23 11289/12 8(17) gödsel från november till och med februari. Utanför det känsliga området finns inte motsvarande perioder under året då det är helt förbjudet att sprida gödsel. Däremot finns krav på att gödsel ska brukas ned inom 4 eller 12 timmar beroende på när under året gödseln sprids. Tabell 3. Restriktioner under året för spridning av olika gödselslag, vilka föreslås gälla i det tillkommanade känsliga området. Övriga känsliga områden Mineralgödselkväve Mineralgödsel innehållande urea Stallgödsel och andra organiska gödselmedel Fasta gödselslag (undantag fjäderfägödsel)* aug sep okt nov dec jan feb Spridningsförbud Vid spridning på obevuxen mark, myllning eller nedbrukning inom 4 tim Spridning till växande gröda (ej fånggröda) eller inför höstsådd Vid spridning på obevuxen mark, nedbrukning inom 12 tim *1 okt-31 okt är det tillåtet att sprida fasta gödselslag både i växande gröda och på obevuxen mark. Fastgödsel från fjäderfä får dock inte spridas på obevuxen mark. Införande av spridningsförbudet under vintermånaderna bedöms ha liten betydelse generellt för spridningen av stallgödsel. Enligt SCB:s statistik sprids i princip ingen gödsel under januari-februari. Den mest påtagliga inskränkningen som sker för jordbruket när ett område pekas ut som känsligt område är förbudet mot spridning av stallgödsel under hösten på mark som ska vårsås. Omfattningen av denna spridning kan skattas utifrån uppgifter i gödselmedelsundersökningen om sen höstspridning till spannmål baserat på olika produktionsområden. De nya känsliga områdena finns inom produktionsområdena Götalands norra slättbygder, (GNS), Götalands skogsbygder, (GSK), Svealands slättbygder (SS) och Mellersta Sveriges skogsbygder (MSK). Spannmålsarealen är i det tillkommande känsliga området ca 96 000 ha fördelat på olika produktionsområden. Om man antar att sen höstspridning till spannmål sker i samma omfattning i hela produktionsområdet, kan areal där ändrad spridningstidpunkt blir aktuell skattas. När berörda arealer skattats får man göra ett nytt antagande om när spridningen kommer att ske i stället för sen höstspridning till spannmål. I tabellen nedan anges den areal spannmål i de olika alternativen som berörs av sen höstspridning.

Jordbruksverket 2012-11-27 Dnr 23 11289/12 9(17) Tabell 4. Spridning av stallgödsel till spannmål och andel areal (%) som gödslas med stallgödsel under sen höst. Skattad areal (hektar) där spridningstidpunkten för stallgödsel måste ändras. Produktions- område Stallgödslad areal (%) Spridning sen höst (%) Areal som berörs (ha) Götalands norra 33 4 516 slättbygder, GNS Götalands skogsbygder, 63 11 674 GSK Svealands slättbygder, SS 19 3 1 933 Mellersta Sveriges 39 7 907 skogsbygder, SSK - - 4 030 Gödsel som sprids under sen höst bedöms i ganska stor utsträckning vara fastgödsel. Man kan anta att hälften utgörs av fastgödsel 5. Denna gödsel kan fortsättningsvis spridas under oktober månad och bedöms därför inte kräva utökad lagringskapacitet. Inom kategorin 2-10 djurenheter antas gödseln i huvudsak behandlas som fastgödsel, därför bedöms att dessa företag inte kommer att beröras av förändrade spridningsrestriktioner. Beräkningen gäller således företag med fler än 10 djurenheter. Resterande gödselspridning, som i huvudsak avser spridning av flytgödsel, antas bli överförd till spridning före sådd av höstsäd och före vårsådd till lika delar. Två tredjedelar av den gödsel som överförs till vårspridning, bedöms av praktiska skäl kräva utökade lagringsutrymmen 6. Merkostnader som uppkommer till följd av ändrad spridningsstrategi för stallgödsel utgörs bl.a. av kapitalkostnad för utbyggd lagringskapacitet. Vidare bedöms det vara rimligt att beakta läglighetskostnaden för att vårspridning tränger undan andra angelägna arbetsoperationer eller att man måste leja in ökad maskinkapacitet. Vårspridning kan också leda till kostnader i forma av att markpackningen ökar. Två investeringsnivåer för utökad lagringskapacitet presenteras i tabell 5. Den låga (200 kr/m 3 ) avser anläggning av en stor behållare >1000 m 3, medan den högre kostnaden (500 kr/m 3 ) avser en komplettering av befintlig lagring (< 200 m 3 ). Investeringskostnaderna varierar från 3,3 till 8,4 miljoner. Kapitalkostnaden uppgår till 300 000-770 000 kr per år och den totala årskostnaden 7 blir ca 5 Möjligen är denna siffra något överskattad i jämförelse med statistik från SCB över hanteringssätt för stallgödsel. 6 Detta innebär att ca 16 % av flytgödseln skulle behöva utökade lagringsutrymmen. Siffran kan jämföras med statistik över lagringskapacitet från SCB som visar att mellan 14-21 % av mjölkkor och övriga nötkreatur har mindre än 8 månaders lagring. Statistik visar också att ca 30 % av stallgödslad areal för vårkorn gödslas på hösten vilket skulle behöva överföras till vårspridning. 7 Kostnaden efter avskrivning beräknat på 15 år.

Jordbruksverket 2012-11-27 Dnr 23 11289/12 10(17) 400 000 kr högre. Den schablonmässigt beräknade kostnaden per kg minskad kväveutlakning varierar från 146-238 kr. Tabell 5. Kostnader för överföring av stallgödselspridning från höst till vår vid olika investeringskostnad, kr per m 3 kr/m 3 Kostnadspost, kr 200 500 Investering 3 360 000 8 400 000 Avskrivning 224 000 560 000 Ränta 84 000 210 000 Årskostnad, kapital 308 000 770 000 Läglighetskostnad 100 800 100 800 Ökad 126 000 126 000 maskinkapacitet Packningskostnad 201 600 201 600 Summa årskostnad 736 400 1 198 400 Utlakningsminskning, 5 040 5 040 kg N Kostnad/kg N 146 238 Vattendrag och lutande mark Förutom de ovan beskrivna restriktionerna för gödselspridning finns särskilda bestämmelser som avser spridning invid vattendrag och spridning på lutande mark i det känsliga området. Dessa bestämmelser kommer även att gälla för ett utökat känsligt område. Jordbruksverkets föreskrifter om miljöhänsyn i jordbruket anger att det inte är tillåtet att sprida gödselmedel närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö. Detta kommer främst få konsekvenser för grödans avkastning på grund av minskad gödselspridning. Denna regel gäller dock som ett så kallat skötselkrav inom tvärvillkoren från och med år 2012 för alla företag som har gårdsstöd. Det är inte heller tillåtet att inom det känsliga området sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö och där markens lutning mot vattnet överskrider 10 %. Detta krav bedöms komma att beröra en mycket liten areal. I det nuvarande känsliga området har större delen av åkermarken en lutning som är mindre än gränsen 10 % som gäller för spridningsförbudet. Totalt 75 % av marken närmast vattendrag har en lutning som är mindre än 3,5 %. Eftersom det troligtvis är en mycket liten areal som kommer att beröras, bedöms kostnaderna för jordbruket i ett utökat känsligt område inte öka på grund av att denna regel införs.

Jordbruksverket 2012-11-27 Dnr 23 11289/12 11(17) Natur- och kulturvärden Betesmarkernas natur- och kulturvärden är beroende av att markerna hävdas, vilket innebär att det måste finnas betande djur på markerna. Förslaget om en utökning av det nitratkänsliga området ger ökade krav även på mindre djurföretag. Kostnaderna som uppkommer i och med nya lagkrav kan för vissa mindre företag komma att upplevas som alltför stora i förhållande till intäkterna. Det är svårt att förutsäga vilka djurföretag som lägger ner verksamheten då lagkraven ändras, var i landet risken för nedläggning är störst och när förändringen kommer att ske. Små företag som redan nu har för avsikt att avsluta verksamheten inom de närmaste åren kommer troligen att välja att lägga ner tidigare. Små företag som planerar att utöka verksamheten måste ändå bygga nytt eller bygga ut och påverkas inte direkt av kostnader som uppstår i och med nya lagkrav, investeringen måste göras ändå. För företag som planerar utökning eller minskning av antalet djur kommer ändrade lagkrav således snarare innebära att planerna tidigareläggs. Djurhållare som har mellan 2 och 10 djurenheter (DE) kan antas komma att sluta med djurhållningen i något större omfattning än övriga och analysen tar bara med dessa företag. För att undersöka hur betesmarkerna påverkas är det bara intressant att studera företagare som har mellan 2 och 10 DE av djurslagen nöt, får, get och häst (betande djur). Jordbruksverket har dock endast kunskap om vilka företag som har nöt och får, det finns inget centralt hästregister. Därför är endast företag med nöt eller får med i beräkningarna (tabell 6). Det är svårt att veta exakt vilka faktorer det är som påverkar att jordbruksföretag att sluta med djurhållning. Vi kan anta att en viss andel av djurhållande företag kommer att sluta med verksamheten på grund av nya bestämmelser, men det är svårt att avgöra om det är kostnaden för att uppfylla nya lagkrav eller om det är andra faktorer. Ur betesmarkssynpunkt kan något av följande hända om företag slutar med djurhållning: Betesmarkerna arrenderas av annan djurhållare och hävden fortsätter som vanligt, Betesmarkerna betas mer extensivt av annan djurhållare Betesmarkerna lämnas för igenväxning Konsekvenserna för skötseln av värdefulla betesmarker beror som tidigare sagts på hur många betesmarker som överges till följd av nya lagkrav. Som framgår av tabell 6 så är det ca 3 000 hektar värdefull betesmark som sköts av företag som har mellan 2-10 djurenheter i det tillkommande känsliga området. Ungefär 65 procent av dessa har nöt, och resten får, och 35 procent av nötdjuren har ströbädd (uppgifter från SCB:s gödselmedelsundersökning, beställd av Jordbruksverket). Fårbesättningar har i princip alltid ströbädd. Dessa företag kan räkna in tiden i djupströbädd som en del av lagringskapaciteten vilket kan medföra att de inte har så svårt att anpassa sig till nya lagringsbestämmelser. När det gäller benägenhet

Jordbruksverket 2012-11-27 Dnr 23 11289/12 12(17) att lägga ner sin verksamhet så visas i en undersökning som Jordbruksverket har beställt av SCB att 14 procent av di- och amkoföretagen säger att de ska lägga ner verksamheten inom två år (SCB:s undersökning till företag med dikor/amkor). Inkluderas dessa faktorer betyder det att ungefär 1 100 hektar betesmark som ingår i ängs- och betesmarksinventeringen är i riskzonen i det tillkommande nitratkänsliga området. Tabell 6. Antal företag med 2-10 djurenheter (DE) och arealer betesmark (hektar) som kan beröras av utökningen av nitratkänsligt område Företag Antal företag med får och nöt, 2-10 djurenheter 8 Betesmark Areal betesmark i TUVA 9 708 st 15 670 hektar Areal betesmark totalt för företag med 5 400 hektar 2-10 djurenheter 10 Areal betesmark i TUVA som antas skötas av företag med 2-10 DE 11 Areal betesmark i TUVA som är i riskzonen 12 2 900 hektar 1 100 hektar Om vi antar att 1-5 procent 13 av djurföretag med 2 till 10 DE (nöt, ströbädd) slutar helt med sin verksamhet som en följd av ändrade lagkrav och ökade kostnader innebär det att 10-50 hektar värdefull betesmark kan komma att lämnas för igenväxning. Slutsatsen är att utökningen av de nitratkänsliga områdena kommer ha marginell påverkan på betesmarkernas natur- och kulturvärden nationellt, men att det kan i enskilda fall ha stor lokal påverkan. På längre sikt har de nya lagkraven än 8 Antalet företag är något högre. I församlingar där det finns färre än tre företag har dessa censurerats bort i statistiken. 9 Avser fullständigt inventerade marker klassificerade som bete, skogsbete och bete, möjlig äng. 10 Uppgifter från Jordbruksverkets statistikenhet. 11 Antaget att TUVA-marker är jämnt utspridda i församlingarna, liksom företagen med 2-10 DE (får och nöt) samt att aktuella djurföretag i tillkomna församlingar har lika mycket betesmark som det nationella genomsnittet. I snitt har företag med 2-10 DE 18,5 procent av betesmarksarealen. 12 65 procent (de som har nöt) * 65 procent (de som har flyt- eller fastgödsel) * 93 procent (de som inte lägger ner * 5 000 hektar TUVA-mark = 2 000 hektar TUVA-mark 13 Kostnaden för att bygga en gödselplatta har jämförts med inkomstkalkyl för diko. Detta ger en inkomstminskning på 1,5 procent. I en modellstudie visade man att en nedgång på 9 procent i mjölkpriset innebär 7-28 procent färre mjölkdjur. Om minskningen i inkomst (1,5%) jämförs med siffrorna från modellstudien innebär det 1,3-5,2 procent färre dikor. Modellen är inte tillämpbar fullt ut, det kan bli en starkare eller svagare reaktion på kostnaden som de nya lagkraven innebär.

Jordbruksverket 2012-11-27 Dnr 23 11289/12 13(17) mindre betydelse då man kan anta att jordbrukets rationalisering ändå inneburit att vissa betesmarker lämnas för igenväxning. Jordbrukare i de områden som utgår som känsliga områden Det är ca 640 jordbruksföretag i de områden som utgår som känsliga områden som kommer att få vissa lättnader i regelbörda. Det är framförallt ett mindre detaljerat regelverk som de nu kommer att omfattas av i jämförelse med det regelverk som gäller inom känsliga områden. Den största skillnaden är lättnader i regleringen kring spridning av gödselmedel under hösten samt kravet på nedbrukning. Dessa skillnader kommer troligen att upplevas som den största förändringen för de berörda företagen. Tvärvillkor Vissa bestämmelser enligt nitratdirektivet är tvärvillkor. Tvärvillkoren är regler som jordbrukaren måste följa för att erhålla full utbetalning av gårdsstödet eller miljöersättningar och en avvikelse kan påverka stödutbetalningen. Utökade tvärvillkor kommer att bli följden för de jordbrukare som omfattas av utökningen av känsligt område. Kontrollen av dessa bedöms dock inte orsaka en utökad kostnad för jordbrukaren. För de områden som utgår från det känsliga området blir följden den motsatta, dvs. lantbrukarna omfattas inte av bestämmelserna som följer av nitratdirektivet, och även antalet tvärvillkor för dessa företag minskar. Andra ändringar som görs i samband med denna översyn av föreskrifterna Djurtäthetsbestämmelser Inga kostnader uppstår i och med att det inte blir ändringar i sak. Fosforutsöndring från djurslag Inga kostnader uppstår i och med att de nya schablonvärdena räknar med ett lägre fosforinnehåll i stallgödseln från grisar i jämförelse med tidigare schablonvärden. Förtydliganden Inga kostnader uppstår i och med att de inte innebär ändringar i sak.

Jordbruksverket 2012-11-27 Dnr 23 11289/12 14(17) 5. Överensstämmelse med Sveriges medlemskap i EU Som nämnts tidigare är det nitratdirektivet 14 som ligger till grund för Jordbruksverkets föreskrifter om spridning av gödselmedel. Känsliga områden enligt nitratdirektivet är utpekade av regeringen i förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket. De delar av föreskrifterna som ändras på grund av tillkommande känsliga områden anser vi ligger i linje med åtaganden vi har i enlighet med vårt medlemskap i EU. 6. Ikraftträdande och informationsinsatser Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Ändringen i föreskrifterna föreslås träda i kraft den 1 januari 2013. Det är mycket angeläget med ett snabbt ikraftträdande av ändringen för att Sveriges åtaganden enligt nitratdirektivet ska anses vara uppfyllda. För jordbrukare som är verksamma i de känsliga områden som tillkommer från och med den 1 januari 2013 kan förändringen bli påtaglig. Jordbruksverket konstaterar att det behövs en tid för anpassning till bestämmelserna. Därför föreslås ett års övergångsbestämmelser för verksamheterna i de nya känsliga områdena. Informationsinsatser Det är viktigt att särskilda informationssatsningar görs för att ändringen i föreskrifterna ska bli kända för jordbruksföretagare, myndigheter och organisationer. Jordbruksverket kommer efter beslut om föreskrifterna att informera om förändringarna via webb och riktade mailutskick till bl.a. berörda kommuner, länsstyrelser och organisationer. 7. Företag som berörs Företagen som berörs genom införande av nya känsliga områden är ca 6 600 st. Av dessa är ca 3 000 djurhållande företag. Ca hälften av de djurhållande företagen är företag med 2-10 djurenheter. 8. Tidsåtgång och administrativa kostnader för företag Ändringarna leder till att fler verksamheter omfattas av bestämmelserna för känsliga områden. Inga ändringar har dock gjorts i åtgärdsbestämmelserna. Den administrativa bördan är större för jordbrukare inom känsliga områden än utanför känsliga områden. Ändringarna kommer sammantaget därför att leda till vissa ökningar i administrativ börda. 14 Rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket.

Jordbruksverket 2012-11-27 Dnr 23 11289/12 15(17) Jordbrukare i de nya känsliga områdena Beräkning av lagringsvolym I de tillkommande känsliga områdena kommer företagen att behöva beräkna sitt behov av lagringsutrymme för stallgödsel, och dokumentera den beräkningen. Den administrativa bördan kommer till följd av förslaget att öka något för dessa jordbrukare. Dokumentationen kommer i de allra flesta fall att gälla för ett flertal år. Det är endast i de fall då man förändrar verksamheten på något sätt, exempelvis utökar sitt djurantal eller gör en förändring i sin inriktning, som det blir aktuellt att räkna om vilken lagringsvolym som krävs utifrån den nya situationen. Den administrativa bördan utslagen över en längre tidsperiod borde därför blir mycket liten. Man kan anta att vissa företag redan beräknat sin lagringsvolym och därför inte kommer att påverkas av de nya reglerna. Hur många som redan gjort detta påverkas troligtvis av hur stort företaget är. Eftersom det är i klassen 2-10 DE som nya regler om lagringstid kommer att införas kan man anta att samtliga djurföretag i denna grupp behöver göra beräkningen. För klassen 10-100 DE antas 80 % av företagen behöva göra beräkningen och för stora företag med mer än 100 DE antas att 50 % inte har en gällande beräkning. För att beräkna kostnaden har uppgifter i Tillväxtverkets databas Regelräknaren använts. Där anges en jordbrukares timkostnad till 145 kr/timme. Tidsåtgången antas vara 1 timme för att göra själva beräkningen. Detta gör att den totala kostnaden för ca 2 600 brukare blir ca 380 000 kr. Detta är beräknat som en engångskostnad som uppkommer när ett område övergår till nitratkänsligt område. Ett rimligt antagande är att beräkningen behöver göras i genomsnitt vart tionde år och därför beräknas den administrativa bördan till 38 000 kr per år. Beräkning av kvävegödslingsbehov I det känsliga området finns idag en bestämmelse som innebär att lantbrukarna ska beräkna behovet av kvävegödsling på sina fält och dokumentera denna beräkning. Det är rimligt att anta att gårdar med en viss omfattning på driften redan upprättar en växtodlings-/gödslingsplan och således inte kommer att beröras av ökade kostnader. På mindre gårdar kan man dock anta att jordbrukarna hittills inte upprättat någon beräkning, eller att en gjord beräkning kanske inte följer den nya bestämmelsen. Arbetskostnad per timme för jordbrukaren beräknas till 145 kr, och för konsult 750 kr/timme enligt Tillväxtverkets databas Regelräknaren. Det finns totalt 6 600 företag i de känsliga områdena som tillkommer. En uppskattning av hur många företag som kommer att beröras av ökade kostnader och summan av denna kostnad till följd av nya regler, har skattats enligt följande. -Samtliga mindre företag antas beröras d.v.s. 3 300 stycken -60 % av övriga företag, motsvarande 1 980 stycken antas beröras (d.v.s. 40 % uppfyller redan kraven).

Jordbruksverket 2012-11-27 Dnr 23 11289/12 16(17) -50 % av alla berörda företag, motsvarande 2 640 stycken, antas istället välja konsulthjälp för att göra beräkningen. Konsulthjälpen beräknas till 20 min per företag. Kostnaden blir ca 660 000 kr. -För de 2 640 företag som inte anlitar konsulthjälp antas beräkningen ta en timme per företag. Den totala kostnaden för dessa blir ca 383 000 kr. Utifrån ovan givna förutsättningar beräknas kostnaden för jordbruket i de tillkommande områdena öka med ca 1 000 000 kr. Denna kostnad är en årlig, återkommande kostnad, men behovet av konsulthjälp kan antas minska med tiden. Jordbrukare i de områden som upphör att vara känsliga områden För de 640 jordbruksföretag som inte längre tillhör ett känsligt område kommer den administrativa bördan att minska med 107 000 kr. Andra ändringar som görs i samband med denna översyn av föreskrifterna Inga administrativa kostnader har identifierats i samband med de ändringar som föreslås. 9. Andra kostnader och förändringar för företag Inga kostnader utöver de som redan beskrivits har identifierats. 10. Konkurrensförhållanden för företag Strängare bestämmelser gäller för företag inom de känsliga områdena. Dessa företag kommer att få ökade kostnader och därmed en konkurrensnackdel gentemot jordbruksföretagare som inte omfattas av känsliga områden. På samma sätt kommer de jordbruksföretagare som i och med föreskriftsändringen inte längre tillhör känsligt område att få en konkurrensfördel i och med minskade kostnader. Förslagen har inte bedömts påverka konkurrensen mellan företag inom samma områden. 11. Andra aspekter för företag Inga ytterligare aspekter har identifierats. 12. Särskilda hänsyn till små företag Ingen särskild hänsyn måste tas till små företag i samband med de ändringar vi gör i föreskriften. Följderna av de ändringar som görs bedöms bli desamma både för små och större företag. 13. Kontaktpersoner Kontaktpersoner för frågor kring remissen och föreslagna bestämmelser är Mona Strandmark, tfn 036-15 60 15 eller Stina Nilsson, tfn 036-15 51 22, vaxtnaring@jordbruksverket.se

Jordbruksverket 2012-11-27 Dnr 23 11289/12 17(17) Bilaga 1 Teckenförklaring Känsliga områden fr.o.m. 2013 Länsgränser