KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2013-2014 RL, HV 2015-02-05
KVALITETSRAPPORT Analys 1 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat Analysera elevernas studieresultat vilka avvikelser finns? finns mönster? skillnader mellan kön? avviker några ämnen? Underlag = betygsstatistik, arbets- och ämneslagens analyser HV: 30 % av eleverna i åk 3 saknar yrkesexamen. De ämnen som eleverna saknar godkända betyg i (E) är idrott, samhällskunskap och gymnasiearbetet. 30 st betyg A har sats och det rör karaktärämneskurser De elever i åk 2 som ännu inte har uppnått godkända betyg har vi gott hopp om att de kommer att få ut ett examensbevis när de slutar vt-15. RL: 50% av eleverna i åk 3 saknar yrkesexamen. De ämnen som eleverna saknar godkända betyg i (E) är i gymnasiearbetet, samhällskunskap och karaktärämneskurser. 4 st betyg A har sats och två av dessa rör karaktärämneskursen servering. Två elever kommer att gå ett fjärde år. Resultaten för eleverna som går i åk 2 är ännu dystrare och det är främst i karaktärämneskurserna som eleverna inte är godkända i. Resultaten för eleverna som har gått ut åk 1 är betydligt bättre, men det är fortfarande i karaktärämneskurserna som eleverna saknar godkända betyg. Jämfört med tidigare år är resultaten i matematik bättre (två elever har F). HV/RL: Vi har många elever med psykisk ohälsa och elever som har en komplicerad social situation, vilket har medfört en hög frånvaro. Färdighetsträning kräver närvaro och tid. För flera elever har vi lagt upp en individuell studieplan. RL: Eleverna i åk 3 har saknat motivation och utmaningar (visar sig också i elevenkäten). De var dessa elever som var med om att förlora storköket, få mindre serveringsyta mm. De påverkades negativt av den turbulens som varit. Många elever har dessutom haft jobb vid sidan av studierna som också påverkat närvaron och studieresultaten. En anledning till att vi har många F i karaktärämneskurserna kan bero på att invävningen av teori och praktik har blivit lidande pga bristen av schemalagt kök kopplat till teoriämnen. Åk 1 på RL är teoritungt och kan skapa problem för lässvaga elever. Sida 2 (6)
2 ELEVERNAS UTVECKLING MOT MÅLEN Elever i behov av stöd; resultat av stödinsatser i ordinarie undervisning? Omfattning av elever med särskilt stöd? Har alla åtgärdsprogram? Vilken effekt ger stödet på elevernas resultat? HV: Inom karaktären har lärarna inlagt stödtimmar i sina tjänster som har gjort att lärarna har haft möjlighet att följa upp elever som inte klara med moment under kursen. Antingen har det gjorts parallellt under kursens gång eller så i anslutning till kusens slut. Resultaten har varit goda. Samarbetet med specialpedagogerna har fungerat mycket bra. RL: Det har varit svårare att lägga in stödet i ordinarie undervisning under läsåret. Däremot har det lagts in speciella veckor där elever har haft möjlighet att ta igen det som missats. Alla elever som är föremål för insatser har inte åtgärdsprogram. Resultatet av stödinsatserna har gett varierat resultat. Ibland har vi arbetat tillsammans med specialpedagogiska institutet, habiliteringen och handläggare på socialförvaltningen. Hur ser du på elevernas möjligheter på din skolenhet att nå utbildningens kunskapskrav? Din analys med beaktande av arbetslagens utvärdering Vi har förhållandevis små elevgrupper, så lärarnas möjlighet att individualisera undervisningen är goda. HV: Utbildningen på HV genomsyras av ett entreprenöriellt arbetssätt vilket har påverkat utbildningen positivt. RL: Bristen på ändamålsenliga lokaler och köksutrustning för RL är ett problem för att nå kunskapskraven. Vi har gjort individuella lösningar för ett flertal elever 3 NORMER OCH VÄRDEN Präglas skolan av värdegrunden? Förbättringsområden Sida 3 (6)
Ja, fast man kan alltid göra mer. Ett förbättringsområde är integration mellan svenska ungdomar och nyanlända. Det finns också en tendens att eleverna på de olika programmen på skolan värdesätts olika bland personal. 4 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE Har elevernas ansvar och inflytandet förbättrats i förhållande till föregående läsår? På vilket sätt syns det? Oförändrat mot föregående år. Eleverna planerar egna arbetsuppgifter/menyer och sköter genomförande från beställning till färdig produkt. Muntlig och skriftlig utvärdering samt kamratbedömning Ingen förbättring när det gäller ansvar. För en del elever är inte skolan så viktig ( se elevenkäten som visar att eleverna inte lägger så mycket tid på skolarbete utanför skoltid). Ibland känns det som om eleverna kommer hit för att glädja lärarna eller umgås med kompisar. Eleverna måste involveras mer i sin utbildning för att de ska ta ett större ansvar för sina kunskaper. 5 REKTORS ANSVAR Ledning och utveckling av utbildningen Hur försäkrar du dig om att den pedagogiska personalen arbetar utifrån examensmål och ämnesmål, exempelvis när det gäller arbe+tsmetoder, innehåll i undervisningen, hur intresse skapas för lärande, insatser för att alla elever ska nå kunskapskraven samt anpassning av undervisningen till alla elever? Ge exempel på insatser som du genomfört för att försäkra dig om att lärarnas bedömning och betygssättning utgår från ämnesplanens mål, kunskapskrav och att den formativa bedömningen utvecklas. REFLEKTION Görs via verksamhetsbesök, samtal med lärare och elever, medarbetssamtal, medverkan i pedagogiska samtal. Rektors förslag till utveckling och förbättringsåtgärder. Ange 3-5 prioriterade förbättringsområden som du tänker genomföra kommande läsår, förväntade effekter samt hur uppföljningen kommer att gå till (max ½ sida text). FÖRSLAG Gymnasiearbetet: Sida 4 (6)
På RL har vi inte hittat någon bra form för gymnasiearbetet. Förväntade effekter: ökad likvärdighet och därmed en bättre kvalitetssäkring av utbildningen. Samverkan med branschen: Vad eleverna ska göra på sina APL-veckor behöver förtydligas både för elever och handledare. Vi har erhållit pengar från Skolverket för att arbeta med detta under hösten. Under vt-14 startade vi upp arbetet med ett gemensamt programråd för vuxenutbildningen, gymnasiesärskolan och gymnasieskolan och detta arbete måste utvecklas under året. Tre lärare har fått pengar från Skolverket för att fullgöra yrkespraktik och en lärare kommer att gå en fortbildningskurs, APL-utvecklare, via Skolverket i Umeå. Förväntade effekter: ett mer fungerande samarbete med branschen som leder fram till ökad kvaliteét i utbildningen. Ämnessamverkan för en likvärdig bedömning och betygssättning. Arbetet med att göra gemensamma momentlistor i karaktärämneskurserna påbörjades under våren och kommer att jobbas vidare med under läsåret. Förväntade effekter: En ökad likvärdighet och därmed en bättre kvalitetssäkring av utbildningen. Sida 5 (6)
Skellefteå kommun, Gymnasiekontoret Besöksadress: Laboratorgränd 11 Tel: 0910-73 50 00 E-post: Gymnasiekontoret@skelleftea.se Hemsida: http://www.skelleftea.se