- PDF Free Download

Avancerad specialistsjuksköterska terska Nurse Practitioner en ny yrkesroll i Sverige! Karolina Johansson Marie Stenlund Specialistsjuksköterskor, Magisterexamen i kirurgisk vård Masterutbildning pågår

Utvecklingen av avancerad specialistsjuksköterska terska NP internationellt Stor utbredning runt om i världen Startade i USA på 60 talet Brist på primärvårdsläkare 1971 första NP utbildningen 80 talet kom första arbetsbeskrivningen 1994 första legitimerade NP I början av 2000 talet fick NP förskrivningsrätt Kandidatexamen/Masterexamen Norden ICN2 2012, Sherwood et al. 1997

Varför r införa en ny yrkesfunktion påp kirurgiska kliniker? Sydöstra regionen i Sverige samarbete med HUP Hospital of University of Philadelphia Ökad medellivslängd Bättre möjlighet till behandling genom utvecklad sjukvård Förändringar i samhället ex. ATL, jämställdhet Kirurgi kräver träning på operation För få kirurger för att möta behoven Ökat krav från patienter och anhöriga Ökad vårdkonsumtion och kostnadsökning

Att bemöta de ökade behoven Kortare vårdtider Hög omsättning av patienter Läkarnärvaro på avdelningen Planering av patientens vårdprocess Mer tid till patientcentrerad vård

Kirurgiska kliniken US Beslut om att vidareutbilda specialistsjuksköterskor till avancerade specialistsjuksköterskor eller NP s togs hösten 2010 Ansökan hösten 2010 Under handledning våren 2011 USA 10 veckor hösten 2011: Deltog i 1 termin av masterutbildningen för Acute Care Nurse Practitioner

Pågående utbildning i Sverige Masterutbildning med start vt 12, halvfartsstudier under 2 år med 22,5 p klinisk verksamhet Handledning Mentorskap

NP under utbildning påp kir.klin. US Gå bredvid mentor/handledare på avdelningen, konsulter, röntgenrond Utforma rollen anpassad för kirurgiska kliniken US Kontinuerliga möten med projektgruppen Kontinuerliga möten med mentorerna

NP under utbildning påp kir.klin. US och framtida arbetsuppgifter In och utskrivningar Bedömningar och kliniska kontroller Uppföljning av undersökning och behandling Rond och rondarbete under handledning Medverka till att vården följer klinikprogram/pm Information Kontinuitet

LYHS 1998:53 Vad säger s lagen Fåtal arbetsuppgifter som endast för utföras av en viss yrkesfunktion Ställa diagnos en process Arbetsuppgifter utförs mer efter tradition än efter formell och reell kompetens? Många delegeringar i onödan? Förskjutningar av arbetsuppgifter mellan yrkegrupper får aldrig ske på bekostnad av patientsäkerheten! Mindre konservativ syn påverkar arbetet positivt

Vår r Vision Patienten i centrum Teamarbete Kontinuitet Följa vårdplaner v Effektiv vårdprocessv Välinformerad patient och anhöriga Delaktighet Stöd d för f r kollegor

Vi är r stolta sjuksköterskor! Efter avslutad utbildning, i januari 2012, kommer vi ha 12 års erfarenhet av kirurgisk vård samt minst 300 hp, där 120 poäng är med inriktning på den kirurgiska patienten.

Tack för uppmärksamheten! karolina.johansson@lio.se marie.stenlund@lio.se

Utveckling av aktiv hälsostyrning inom Landstinget i Östergötland Presentation för Landstingets pensionärsråd 11 september 2012 Landstinget i Östergötland ARBETSMATERIAL

Agenda Landstingets mål och syfte med utveckling av aktiv hälsostyrning Genomgång av resultaten från utvecklingsarbetet Nästa steg i utvecklingsarbetet ARBETSMATERIAL 1

Resursinsatserna inom hälso- & sjukvården är kraftigt koncentrerade, 1% av landstingets invånare står för 30% av de totala kostnaderna Öppen- och slutenvård*, 2009 Sammanlagd kostnad (miljarder kr)** 7 6 5 4 10% av invånarna (42 500 individer), 74% av kostnaderna (4,7 miljarder kr) 3 2 1 1% av invånarna (4 250 individer), 30% av kostnaderna (1,84 miljarder kr) Kostnader 0 0 50.000 100.000 150.000 200.000 250.000 300.000 350.000 Invånare LiÖ 400.000 450.000 Not: Genomsnittligt invånarantal i Östergötlands län år 2009 enligt SCB: 425 138. Av dessa hade 352 568 kontakt med öppen- eller slutenvård 2009 * Öppen- / slutenvård avser vårdtyp SV (slutenvård), LB (läkarbesök) samt SJB (sjukvårdande behandling). Vårdtyp IND (indirekta kontakter) utelämnas ** Vårdtillfällen utan utskrivningsdatum och/eller med negativa KPP-poster har utelämnats. Vårdtillfällen kan sträcka sig över årsgränser. Källa: Statistik Landstinget i Östergötland (vårddatalager, KPP), Statistiska Centralbyrån, Health Navigator analys ARBETSMATERIAL 2

De 1% mest resurskrävande invånarna i landstinget har i genomsnitt 67 vårdkontakter per år och deras medianålder är 66 år Öppen- och slutenvård, 2009 1% mest resurskrävande Kostnad per person Tusentals kronor 434 Antal vårdkontakter per person Antal oplanerade inläggningar per person 67 1,7 Medianålder 66 år Omsättning per år** 82% 2-10% 75 25 0,65 59 år 70% Övriga patienter 5 5 0,04 39 år 30% Samtliga invånare 15 7 0,11 41 år* - Not: Genomsnittligt invånarantal i Östergötlands län år 2009 enligt SCB: 425 138. Av dessa hade 352 568 kontakt med öppen- eller slutenvård 2009 Vårdtillfällen utan utskrivningsdatum och/eller med negativa KPP-poster har utelämnats. * Medelålder enligt SCB 2009: 41,1 år ** Andel patienter som byts ut varje år. Definieras som andelen individer föregående år (2008) som inte förekommer i samma segment nästa år (2009) Källa: Statistik Landstinget i Östergötland (vårddatalager, KPP), Statistiska Centralbyrån, Health Navigator analys ARBETSMATERIAL 3

Aktiv hälsostyrning är en internationellt validerad metodik och inom Landstinget i Östergötland tillämpas metodiken just nu genom vårdcoacher Kort definition Aktiv hälsostyrning (case och disease management) syftar till att identifiera och proaktivt stödja målgrupper med stora vårdbehov i syfte att förbättra hälsan och livskvaliteten samt förbättra resursanvändandet för dessa patienter Målgrupper Case management Disease management Population health management Patienter med omfattande och komplexa vårdbehov Patienter med kroniska diagnoser Folkhälsa och primärprevention ARBETSMATERIAL 4

En försöksverksamhet inom aktiv hälsostyrning med sex sjuksköterskor pågår sedan hösten 2011 Landstingsledningen Barbro Naroskyin, projektägare Styrgrupp Tommy Skau, ordf. Martin Magnusson Bo Orlenius Gerd Sandgren Lundström Projekt- och driftsgrupp med sex sjuksköterskor Driftsansvarig Laila Larsson, SVR Utvecklingsstöd och projektledning från Health Navigator Vrinnevisjukhuset Universitets sjukhuset i Linköping Lasarettet i Motala ARBETSMATERIAL 5

LiÖ har två prioriterad målsättningar under 2012 och totalt fem långsiktiga målsättningar för arbetet med aktiv hälsostyrning Förbättra livskvaliteten hos deltagande patienter Mål med pilotarbetet Frigöra resurser i form av besök vid akutmottagningar och vårddagar, dvs. minska antalet oplanerade vårdkontakter och inläggningar Öka förståelse och deltagande hos patienten kring sin sjukdomssituation Öka patientsäkerheten genom en bättre koordinerad vårdkedja och mer informerad patient Öka förståelse hos patient, vårdgivare och beställare för de faktorer som driver oplanerade vårdkontakter ARBETSMATERIAL 6

Aktiv hälsostyrning tillämpar en systematisk och sammanhållen identifiering, intervention och uppföljning av vårdtunga patienter Identifiering Strukturerad process för intervention mellan sjuksköterska och patient Uppföljning och utvärdering Analytiskt driven identifiering av patienter med hög och undvikbar risk för försämring och akut vård i närtid Källa: Health Navigator Utbildning och handledning av sjuksköterskor Beslutsstöd med fokus på att stänga de gap som orsakar patientens risk Patienten rings upp på planerade tider för regelbunden rågivning, coachning, stöd till egenvård samt koordinering av vård- och omsorgskontakter Kontinuerlig riskbedömning styr kontaktfrekvens och åtgärd Kontinuerlig uppföljning och utvärdering av totala effekter för landstinget (resursanvändning), patienten (livskvalitet) och sjuksköterskorna (roll och arbetsmiljö) samt ev. justering av interventioner för att åstadkomma bästa resultat ARBETSMATERIAL 7

Aktiv hälsostyrning ska ses som ett för individen tillfälligt komplement till existerande hälso- och sjukvård Aktiv hälsostyrning är ett tillfälligt, individanpassat stöd som utförs av en specialutbildad sjuksköterska, även kallad vårdcoach Utifrån patientens situation utformas en personlig åtgärdsplan. Patienten stöttas med regelbunden telefonsupport bestående av rådgivning, coachning, stöd till egenvård samt hjälp med koordinera vård- och omsorgskontakter Aktiv hälsostyrning ska ses som ett komplement till övrig vård och omsorg ARBETSMATERIAL 8

Patienter som erhåller aktiv hälsostyrning upplever att vården blir enklare och säkrare, samtidigt som de upplever större trygghet och möjlighet att ta hand om sig själva Sammanfattning av den patientnytta aktiv hälsostyrning skapar Skapar trygghet hos patienten, känsla av sammanhang samt bättre förståelse för sjukdom och behandling Patienten får kunskap om mediciner och hur de ska tas Hjälp till patienten att följa läkarens råd och behandlingsplaner Regelbunden kontakt uppmärksammar symtom så att patienten får rätt behandling i tid Genom färre akutbesök minskar risken för infektioner eller vårdskador och stress som akut vård medför Samordning av vårdkontakter med ökad förståelse av hälso- och sjukvårdsnätverket samt hjälp till andra kontakter ex kommun och andra aktiviteter ARBETSMATERIAL 9

Två parallella pilotstudier genomförs: en för mångbesökare på akuten och en för hjärtsviktspatienter Mångbesökare Beskrivning Patienter med 3 akutbesök senaste 6 mån Urval efter bedömning av vilka patienter som kan tillgodogöra sig AHS (baserat på journalgranskning) Hjärtsvikt Patienter med 1 akut inläggning pga. hjärtsvikt inom senaste 12 mån Ej patienter som ingår i andra utvärderingsverksamheter (begränsar inflödet) Urval efter bedömning av vilka patienter som kan tillgodogöra sig AHS (baserat på journalgranskning) ARBETSMATERIAL 11

Aktuellt antal patienter för mångbesökare (augusti 2012) Deltagare 233 74 90 69 Kontroll 258 107 82 69 Nej-sägare 141 63 50 28 Totalt Linköpings Universitetssjukhus Vrinnevisjukhuset i Norrköping Lasarettet i Motala Not: Deltagare avser totala antalet dvs. även patienter som avslutats/avlidit per 2012-08-23 Källa: Health Navigator analys ARBETSMATERIAL 12

Aktuellt antal patienter inom hjärtsvikt (augusti 2012) Deltagare 113 23 69 21 Kontroll 49 10 25 14 Nej-sägare 76 21 38 17 Totalt Linköpings Universitetssjukhus Vrinnevisjukhuset i Norrköping Lasarettet i Motala Not: Deltagare avser totala antalet dvs. även patienter som avslutats/avlidit per 2012-08-23 Källa: Health Navigator analys ARBETSMATERIAL 13

Mångbesökare, utvärdering augusti 2012, patienter inkluderade 2012 Uppföljningen omfattar 307 individer varav 110 ingår i deltagargrupp Beskrivning av studiepopulationen Analysen omfattar samtliga individer som inkluderats i den randomiserade pilotstudien mellan den 1 januari 2012 fram till 30 juni 2012 Vårdtillfällen fram till och med 13 juli 2012 analyseras Materialet omfattar 110 deltagare (13 291 patientdagar) 67 nej-sägare (både patienter som projektet inte fått kontakt med och sådana som har avböjt deltagande, (7 892 patientdagar) 130 personer (14 059 patientdagar) som slumpats till en kontrollgrupp och därmed inte erhållit någon vårdcoach Åldersfördelning Deltagare, nej-sägare och kontrollgrupp 18 (6%) 37 (12%) 26 (8%) Könsfördelning Deltagare, nej-sägare och kontrollgrupp Män 32 (10%) 35% 27 (9%) 56 (18%) Median deltagare: 67 år 57 (19%) 18-29 år 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-69 år 70-79 år 54 (18%) 80- äldre 65% Kvinnor Not: Källa: Uppföljning av vårdkonsumtion sker från det datum då patient randomiseras till deltagargrupp eller kontrollgrupp Landstinget i Östergötland (vårddatalager), Health Navigator analys ARBETSMATERIAL 14

Mångbesökare, utvärdering augusti 2012 Deltagarna förefaller ha ökat sin livskvalitet i alla åtta dimensioner som SF-36 mäter Referens, svenska 65-69 åringar Hälsoprofil enligt SF-36 Deltagare vid start av projektet Deltagare vid utvärdering juni 2012 100 +7% +53% +21% +13% +20% +15% +15% +12% 80 60 40 20 0 Fysisk funktion Fysisk rollfunktion Smärta Allmän hälsa Vitalitet Social funktion Emotionell rollfunktion Psykiskt välbefinnande Not: Källa: Vid enkätutvärderingen augusti 2012 var den genomsnittliga deltagartiden ca 5 månader Insamlade patientenkäter deltagande >5 veckor; n=142; Sullivan M, Karlsson J, Taft C, Ware JE. SF-36 Hälsoenkät: Svensk Manual och Tolkningsguide ARBETSMATERIAL 15

Mångbesökare, utvärdering augusti 2012 Deltagarna förefaller ha ökat sin livskvalitet i alla åtta dimensioner som SF-36 mäter Hälsoprofil enligt SF-36, procentuell förändring Förmåga att utföra arbete eller andra regelbundna aktiviteter utifrån fysisk hälsa 60 50 40 % 53 Förändring livskvalitet för deltagare (%) 30 20 10 7 21 13 20 15 15 12 0 Fysisk funktion Fysisk rollfunktion Smärta Allmän hälsa Vitalitet Social funktion Emotionell rollfunktion Psykiskt välbefinnande Not: Källa: Vid enkätutvärderingen augusti 2012 var den genomsnittliga deltagartiden ca 5 månader Insamlade patientenkäter deltagande >5 veckor; n=142; Sullivan M, Karlsson J, Taft C, Ware JE. SF-36 Hälsoenkät: Svensk Manual och Tolkningsguide ARBETSMATERIAL 16

Mångbesökare, utvärdering augusti 2012, patienter inkluderade 2012 Mångbesökare som deltar i piloten har färre vårddygn drivet av minskat antal vårdtillfällen Vårddygn per patientår Vårdtillfällen per patientår Vårddygn per vårdtillfälle Kontrollgrupp 10,0 2,1 4,7-50% -59% +20% Deltagare 5,0 0,9 5,7 Nej-sägare 2,5 0,8 3,1 Not: Källa: Avrundning kan medföra att summering inte överensstämmer Landstinget i Östergötland (vårddatalager), Health Navigator analys ARBETSMATERIAL 17

Mångbesökare, utvärdering augusti 2012, patienter inkluderade 2012 Det är framförallt den oplanerade slutenvården som har reducerats i deltagargruppen Oplanerade vårddygn per patientår Oplanerade vårdtillfällen per patientår Oplanerade vårddygn per vårdtillfälle Kontrollgrupp 6,9-70% 1,6-64% 4,3-16% Deltagare 2,1 0,6 3,6 Nej-sägare 1,9 0,6 3,1 Planerade vårddygn per patientår Planerade vårdtillfällen per patientår Planerade vårddygn per vårdtillfälle Kontrollgrupp 3,2-9% 0,5-44% 5,8 +64% Deltagare 2,9 0,3 9,5 Nej-sägare 0,7 0,2 3,0 Not: Källa: Avrundning kan medföra att summering inte överensstämmer Landstinget i Östergötland (vårddatalager), Health Navigator analys ARBETSMATERIAL 18

Mångbesökare, utvärdering augusti 2012, patienter inkluderade 2012 Också inom öppenvården ses en minskad vårdkonsumtion i deltagargruppen Totala öppenvårdsbesök per patientår Oplanerade öppenvårdsbesök per patientår Planerade öppenvårdsbesök per patientår Kontrollgrupp 31,1-22% 4,8-49% 26,2-18% Deltagare 24,1 2,5 21,6 Nej-sägare 22,6 3,6 19,0 Not: Källa: Öppenvårdsbesök innefattar primärvård och samtliga personalkategorier (läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, dietist etc.) Avrundning kan medföra att summering inte överensstämmer Landstinget i Östergötland (vårddatalager), Health Navigator analys ARBETSMATERIAL 19

Mångbesökare, utvärdering augusti 2012, patienter inkluderade 2012 Effekten på vårdkonsumtion förefaller vara större hos patienter som är 70 år och äldre Skillnad i vårdkonsumtion Deltagargrupp vs kontrollgrupp Slutenvårdsdygn Alla deltagare -50% Deltagare över 70 år -58% Deltagare under 70 år -49% Öppenvårdsbesök Alla deltagare -22% Deltagare över 70 år -35% Deltagare under 70 år -14% Not: Antal i deltagargrupp: över år 70 =91, under 70 år =129. Antal i kontrollgrupp: över 70 år =83, under 70 år =167 Källa: Landstinget i Östergötland (vårddatalager), Health Navigator analys ARBETSMATERIAL 20

Mångbesökare, utvärdering augusti 2012, patienter inkluderade 2012 Sjukvårdskostnaden per patient och år är 36% lägre för de patienter som erhåller vårdcoach, framförallt drivet av minskad oplanerad vård Total sjukvårdskostnad per patient och år, tusentals kronor Per 100 deltagare frigörs 4 300 tkr per år 119,6-36% 56,9 77,0 22,1 65,2 23,5 Oplanerad vård Planerad vård 62,7 54,9 41,7 Kontrollgrupp Deltagare Nej-sägare Not: Källa: Det finns vårdhändelser på enhet 209-20032 som saknar kostnad pga. av osäkerhet hos LiÖ kring hur kostnadskalkyleringen ska göras. Ingen hänsyn har tagits till det i beräkningen och posterna har lämnats tomma Landstinget i Östergötland (vårddatalager), Health Navigator analys ARBETSMATERIAL 21

Mångbesökare, utvärdering augusti 2012, patienter inkluderade 2012 Sjukvårdskostnaden per patient och år är 50% lägre för de 70+ patienter som erhåller vårdcoach Total sjukvårdskostnad för mångbesökare över 70 år per patient och år, tusentals kronor Per 100 deltagare (70+) frigörs 10 900 tkr per år 70+ 219,8 113,8-50% Oplanerad vård Planerad vård 106,0 111,0 32,5 78,4 98,8 44,8 54,0 Kontrollgrupp Deltagare Nej-sägare Not: Källa: Det finns vårdhändelser på enhet 209-20032 som saknar kostnad pga. av osäkerhet hos LiÖ kring hur kostnadskalkyleringen ska göras. Ingen hänsyn har tagits till det i beräkningen och posterna har lämnats tomma Landstinget i Östergötland (vårddatalager), Health Navigator analys ARBETSMATERIAL 22

Övergripande plan 2011-13 2011 2012 jun okt dec jan jun dec 2013 jan Etablering av försöksverksamhet Patientinkludering Pilotverksamhet och ev. beslut om breddinförande Rekrytering av SSK 50 pat 200 pat Feb: Förväntade första resultat 300-500 pat,mer omfattande utvärdering Min.500 pat Omfattande utvärdering Utvärderingsrapport, FoU publikation etc. ARBETSMATERIAL 24

Hemsjukvårdsreform statusrapport Det enkla kan vara komplext. Patientnytta i fokus kan betyda olika saker! Gemensam kunskapsbas gemensam utgångspunkt 13 kommuner, 1 landsting alla olika rustade för reformen.

Gränsdragning Delprojektgrupp 1 enighet i tjänstemannaledet I princip den basala hemsjukvården, dvs den som utgår från primärvården samt ca 10 % av LAH:s uppdrag Rehabilitering, hjälpmedel och psykiatri Skiljelinje Kommun/Landsting där kommunkollektivet vill gå längre 2014.

Vägen framåt Överens om oenigheten Gemensam kunskapsinhämtning 24 augusti Reformen blir av med något reviderad tidplan

Fem gemensamma mål 1. Bättre sammanhållen och effektivare hemsjukvård ska uppnås 2. En tydlig och robust lokalt baserad plattform för framtidens vård i hemmet ska skapas 3. Kommunerna ska ha ett omfattande och sammanhållet ansvar för vård och omsorg i hemmet 4. Samverkan och vårdkedjor ska fungera mycket väl ur ett patientperspektiv 5. Målen ska ha uppnåtts 2019 fram till 2019 ska huvudmännen tillsammans ha utvecklat vården så att alla invånare, oavsett var man bor och oavsett boendeform, ska kunna få insatser i form av kommunal hemsjukvård och specialiserad hemsjukvård via landstinget

Vad händer nu? KSO/LSO genomför slutgiltiga förhandlingar Förhandlingsdelegation Fullmäktigebeslut senast april 2013 Viktiga frågor; psykiatri, rehabilitering Framtiden fortsatt utveckling av hemsjukvården och kommunernas uppdrag! Landstinget har också ett utvecklingsarbete framför sig.

1 Regionalt folkhälsoarbete

Vision: Östergötland - En hälsoregion 2020 Mål De övergripande gemensamma och mätbara målen för det folkhälsopolitiska arbetet i Östergötland är att: förbättra förutsättningarna i samhället för en god, jämlik och jämställd hälsa öka antalet levnadsår med god hälsa och livskvalitet utjämna skillnaderna i hälsa genom att stärka hälsan hos de mest utsatta 2

Hur? utveckla en hållbar struktur för regional samordning och samverkan kring folkhälsa mellan berörda myndigheter, det civila samhället och näringslivet 3

stödja folkhälsopolitiken samt samordna och utveckla folkhälsoarbetet i länet medverka till att folkhälsoperspektivet integreras i lokalt- och regionalt planerings- och utvecklingsarbete 4

5 ta fram förslag på indikatorer för folkhälsan i Östergötland som respektive organisation kan använda i planering och uppföljning. Indikatorerna ska utgöra minsta gemensamma nämnare för att följa folkhälsans utveckling i länet samt på kommun- och stadsdelsnivå

6 samordna datainsamling, analysera hälsoläget, presentera omvärldsanalyser samt sprida kunskap och metoder i samverkan med relevant forskning och utveckling

7 verka för att öka länets resurser för folkhälsa genom att bl a stödja och samordna ansökningar av medel

8 vara sekretariat för Östgötakommissionen för folkhälsa