Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02



Relevanta dokument
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

-Stöd för styrning och ledning

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni

Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012?

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Telefon. Adress. Ort. Har en inventering gjorts utifrån målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning? Ja/Nej

SEPT Gemensamt program i Norrbotten för psykosociala insatser för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2010

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Carina Gustafsson, projektledare, Socialstyrelsen

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Carina Gustafsson, projektledare, Socialstyrelsen

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd stöd för styrning och ledning

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Steg 1 - Kontaktuppgifter. steg 1 av 8. Kontaktuppgifter. Lägg till ytterligare kontaktperson (frivilligt)

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Ekonomiskt vetenskapligt underlag. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011

Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid Schizofreni och Schizofreniliknande tillstånd

Gapanalys för region och kommuner i VG utifrån NR Schizofreni 2018

Politisk viljeinriktning för vård vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Beslutad av Samverkansnämnden

Hur ligger det till? En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Samordnad Rehabillitering

Resultat från GAP-analys schizofreni

Synpunkter på SoS preliminära förslag till nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2010.

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Överenskommelse om samarbete mellan landstinget och länets kommuner för insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning

Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg

Behandling vid samsjuklighet

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Överenskommelse - Samordnad individuell plan, SIP

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Sverige Vansinneskörningen i Gamla stan. Mordet på utrikesminister Anna Lind. Psykpatient på permission knivskar liten flicka till döds.

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Antagen av Samverkansnämnden

Socialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi

Evidens. vård och utbildning

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Case management enligt ACT

Slutversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2018

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING

Information om Vård- och stödsamordning och resursgruppsarbete

Analys och planering för arbetet med målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning i Järfälla kommun

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Vad är nationella riktlinjer?

IPS. Evidensbaserad Supported Employment inom psykiatrin Sahlgrenska Universitetssjukhuset AIR. Birgitta Magnusson.

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Kartläggning vårdens innehåll i Rättspsykiatrin Temadag Rättspsykiatri 26 oktober 2017

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.( )

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet

Vård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

ACT i Malmö Workshop G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting

Yttrande över Socialstyrelsens preliminära version av Riktlinjer för psykosociala insatser för personer med schizofreni eller schizofreniliknande

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Nationella riktlinjer

Välkomna till. Riskbruk, missbruk och beroende. nationell baskurs dag 2

Statlig styrning med kunskap

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Tjänsteskrivelse Återrapportering till Socialstyrelsen avseende kompetensutvecklingsprojektet Ett självständigt liv Vallentuna

RIKSÄT Uppföljning version 1.0

Integrerad Psykiatri. Nå Ut teamet

PRIO Personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik.

Praktiska anvisningar Uppföljning och ekonomi, lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, för chefer

Insatser till och kostnader för personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Resultat av enkäter till kommuner och landsting

Psykosociala stödinsatser. Boendeinsatser

Utveckling av psykosvården i Halland

Projektplan för ansökan om bidrag för att förstärka kompetensen i arbetet med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning år 2011

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (7)

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Janssen Nyhetsbrev 2 Oktober Diagnos, behandling och omvårdnad. gäller sten, sax eller påse inom psykiatrin?

Utifrån socialstyrelsens grundkrav 1 inom Plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa (PRIO)

Nationella riktlinjer för vård vid epilepsi

Vård- och stödsamordning

Hästunderstödd terapi och rehabilitering som omvårdnadsinsats vid schizofreni En systematisk litteraturöversikt

Lena Flyckt, ordförande i riktlinjearbetet. Lotta Persson, vice ordförande i riktlinjearbetet, socialchef i Botkyrka

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt

SIP= SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN

Transkript:

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till för? Stödjer införandet av evidensbaserade metoder Underlag för beslutsfattare för att kunna prioritera Prioriteringar har olika förutsättningar inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten 1

Vad omfattar riktlinjerna Områden där behovet av vägledning är stort Gäller inte all verksamhet Psykosociala insatser för att minska symptom och ge ökad livskvalitet Rekommendationerna är på gruppnivå Bakgrund Regeringsuppdrag 2008 Socialstyrelsen - Företrädare för socialpsykiatrisk forskning - Psykiatri - Socialtjänst 2

Riktlinjernas målsättning för den enskilde Återintegrering i samhället -Symptomlindring - Funktionsförbättring - Ökad social kompetens - Förbättrade kognitiva funktioner - Följsamhet till behandling - Delaktighet, empowerment Svårigheter Vad skall uppnås, hur definieras förbättring? Slagsida mot psykiatrin? Det framforskade täcker inte allt som har effekt Kunskapsbasen, utländska studier 3

Preliminär version våren 2010 15 seminarier över hela landet - Kommuner - Landsting - Politiker - Brukare Stockholm valde att ge ett remissyttrande från psykiatriska kliniker Prioriteringarna Olika evidensgrader i det vetenskapliga underlaget 1-4 där 3 är otillräcklig evidens och 4 saknar evidens Prioritet 1-10 1-5 bör tillhandahållas 6-8 kan tillhandahållas 9-10 kan i undantagsfall tillhandahållas Icke-göra bör ej tillhandahållas FOU Kan tillhandahållas under forskningsbetingelser godkända av etisk nämnd 4

Tidiga åtgärder Mål att mildra sjukdomsförloppet - Tidig upptäckt ge utbildning till primärvården prio 3 Erbjuda tidiga och samordnade insatser - ACT-team (Assertive community treatment) prio 3 Insatser för att öka deltagande i vård Påminnelse i olika form av besökstider prio2 - Innebär påminnelse om återbesök eller nybesök innan tidpunkten för besöket Personlig kontakt med öppenvården innan utskrivning från slutenvård prio 3 Påminnelse om ordinationer, passa tider etc prio 6 5

Insatser för att öka delaktighet och inflytande Shared decision making prio 3 Psykopedagogiska interventioner Gemensam utbildning till personen och anhörig prio 1 Utbildning enbart till personen prio 7 Utbildning till enbart anhörig prio 3 6

Föräldrastöd Ge föräldrastöd till personer med schizofreni och/eller liknande tillstånd som har minderåriga barn prio 3 Psykoterapi Kognitiv beteendeterapi individuellt till personer som har kvarvarande symptom prio 3 Musikterapi till personer som inte kan tillgodogöra sig verbala terapiformer prio 4 7

Social färdighetsträning Färdighetsträning enligt ESL- (ett självständigt liv) metoden prio 2 Arbetsinriktad rehabilitering Supported employment enligt IPS modellen prio1 Sysselsättning, daglig aktivitet utanför hemmet som är anpassad och har individuell målsättning och uppföljning prio 3 8

Hemlöshet Erbjuda långsiktig boendelösning prio 1 Bostad med särskild service prio 4 Samordnade vård och stödinsatser ACT-modellen, Assertive community treatment med intensiv case-management där det finns risk för hemlöshet och frekventa återinsjuknande prio 1 9

Åtgärder som saknar stöd Psykodynamisk terapi Stödterapi Kognitiv beteendeterapi i grupp (FOU) Bildterapi Arbetsterapi enligt trappstegsmodellen Villkorat boende enligt trappstegsmodellen Konsekvenser Krävs nära samverkan och en nära organisationsstruktur mellan hälso-och sjukvård och socialtjänst Ekonomiska konsekvenser: initialt kostar det i utbildning bl a, men på sikt borde det jämna ut sig. 10

Vad händer nu? Socialtjänsten och hälso och sjukvård ser över sitt arbete och undersöker hur man gemensamt kan närma sig riktlinjerna Beslutsfattare tar till sig underlaget och vad man skall prioritera Riktlinjerna ses över om några år, kunskapsområdet följs 11