Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd



Relevanta dokument
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

-Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd,

Telefon. Adress. Ort. Har en inventering gjorts utifrån målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning? Ja/Nej

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen

Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012?

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

SEPT Gemensamt program i Norrbotten för psykosociala insatser för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Resultat från GAP-analys schizofreni

Ekonomiskt vetenskapligt underlag. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2010

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Steg 1 - Kontaktuppgifter. steg 1 av 8. Kontaktuppgifter. Lägg till ytterligare kontaktperson (frivilligt)

Arbetsterapi i primärvården

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Carina Gustafsson, projektledare, Socialstyrelsen

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Carina Gustafsson, projektledare, Socialstyrelsen

Samordnad Rehabillitering

Gapanalys för region och kommuner i VG utifrån NR Schizofreni 2018

Vård och stödsamordning, en modell för samverkan i Göteborgsområdet

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd stöd för styrning och ledning

Psykosociala stödinsatser. Boendeinsatser

Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017

Supported employment, en egen väg till arbete

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni:

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Behandling vid samsjuklighet

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Kvalitetspolicy GRUNDEN FÖR EN STÄNDIG FÖRBÄTTRING AV ARBETSTERAPI

Psykisk funktionsnedsättning

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid Schizofreni och Schizofreniliknande tillstånd

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Case management enligt ACT

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. - sammanställning från workshops

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Antagen av Samverkansnämnden

Bostad först i Stockholms stad

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Vård- och stödsamordning

Projektplan för Samverkstan

IPS. Evidensbaserad Supported Employment inom psykiatrin Sahlgrenska Universitetssjukhuset AIR. Birgitta Magnusson.

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik

Handlingsplan Länsstyrgruppen för psykiatri för uppföljning av landstingets och kommunernas samverkansöverenskommelse

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Vård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2

Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Psykosociala metoder och stöd

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län Socialpsykiatri

Politisk viljeinriktning för vård vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Beslutad av Samverkansnämnden

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Stöd till personer med funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete mellan VGR och kommunerna kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk Vad betyder den i

Ställningstagande om rehabilitering inom kommunal verksamhet

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Samverkan - avtal och överenskommelser Majorna-Linné

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Välkomna till. Riskbruk, missbruk och beroende. nationell baskurs dag 2

Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri

Rasta hunden och tvätta fönster vardagsaktivitet för en god hälsa

Statlig styrning med kunskap

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Hur ligger det till? En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Handlingsplan Vård- och stödsamordning

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV)

Analys och planering för arbetet med målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning i Järfälla kommun

ULF MALM. Göteborg den 3 okt 2016

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Kartläggning vårdens innehåll i Rättspsykiatrin Temadag Rättspsykiatri 26 oktober 2017

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m , med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Samverkansöverenskommelse med Landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

SOCIALA INVESTERINGAR I UPPSALA KOMMUN. Lina Wahlström, utvecklingsledare sociala investeringar

Kaj Gustafsson Utredare, utvecklare & följeforskare Följeforskning i anslutning till IPS-projektet i Hudiksvall

Inspirationsdag om NPF och arbete 24 januari Christina Norrlin

Kognitiva hjälpmedel hur jämlik är tillgången?

SOCIALFÖRVALTNINGENS PLAN FÖR BOENDE, STÖD - OCH SERVICE R EVIDERING 201 3

Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87

Transkript:

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd - sammanställning från workshop

Introduktion Socialstyrelsen utger nationella riktlinjer som stöd för styrning och ledning i vården. De nationella riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd antogs 2011 och avser både hälso och sjukvårdens ansvarsområde som socialtjänstens. Riktlinjearbetet har resulterat i fler olika dokument som Stöd för ledning och styrning, Vetenskapligt underlag med indikatorer, Webbaserade tillstånds- och åtgärdslistor. Dessa dokument finns att ladda ner från Socialstyrelsens hemsida: http://www.socialstyrelsen.se/ nationellariktlinjerforpsykosocialainsatservidschizofreni. Riktlinjerna anger olika åtgärder som man rekommenderar att använda som ett komplement till den medicinsk behandling. Avsikten är att bidra till att sjukdomssymtom minskar, ge ökade livskvalitet för individen och att behålla och ge ökad funktion i boende och arbete. Avsikten är också att möjliggöra och bibehålla relationer samt att öka delaktighet i samhället. De föreslagna åtgärderna, rekommendationerna är tänkta att ge vägledning för beslut på gruppnivå men de utgör även en vägledning för beslut av insatser på individnivå. Totalt anges 8 olika åtgärdsområden inom de centrala rekommendationerna. Inom varje område anges olika tillstånd och för varje tillstånd anges åtgärder. I de beskrivna åtgärder anges inte vilken/vilka yrkesgrupper inom vården eller omsorgen som ska erbjuda åtgärderna till patienterna, riktlinjer har ett patientperspektiv och det är varje yrkesgrupps eget ansvar att framarbeta sin roll och funktion i relation till riktlinjerna. För varje åtgärd finns tre olika former av rekommendationer angivna: Rangordning, värde 1-10 där värde 1 har högst vetenskapligt stöd Klassificering som Icke-göra, åtgärden föreslår att inte göras Klassificering som FoU, fortsatt forskning och utveckling av åtgärder efterfrågas för att kunna fastställa dess värde. På Socialstyrelsen hemsidan finns tillståndet, åtgärden och rekommendationen angivna och förklaring av åtgärdens innehåll och dess vetenskapliga stöd finns också presenterad. En av FSAs viktigaste uppgifter är att aktivt bidra till att utveckla arbetsterapins professionella tjänster. Därför har förbundet inbjudit till en workshop som genomfördes under maj månad 2011 kring riktlinjerna för att stödja implementeringen av dem i vardagsarbetet för arbetsterapeuterna. Vid workshopen arbetade man i grupper med att beskriva och konkretisera vilka insatser arbetsterapeuten kan göra inom de olika åtgärdsområdena. Inom varje åtgärdsområde har vi först valt ut vilka åtgärder som kan vara mest relevanta för arbetsterapeuter. Detta urval har framförallt gjorts av Ulrika Bejerholm som har deltagit i riktlinjearbetet mycket aktivt. I grupperna under workshopen arbetade man sedan med att konkretisera åtgärderna utifrån arbetsterapi. I denna sammanställning har vi valt att återge de termer och begrepp som deltagarna angett. Någon bearbetning av begreppen och termerna i relation till existerande modeller och teorier inom arbetsterapi eller andra klassificeringar har inte gjorts. Vi har också valt att i ange den värdering som åtgärden har i riktlinjerna. Detta för att öka förståelsen för det vetenskapliga stödet och behov av fortsätt utveckling inom området. 2

Denna skrift ska inte ses som någon slutprodukt, fortsatt tillämpning av riktlinjerna i praxis kommer med all sannolikhet att medföra förändringar men vår förhoppning är att de i nuvarande utformning ändå ska vara ett stöd för arbetsterapeuten att arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Men innan du börjar arbeta utifrån föreslagna åtgärder vill vi varmt rekommendera dig att studerar Socialstyrelsen hemsida för att få förståelse för riktlinjernas uppbyggnad totalt sett. Vi vill rikta ett stort tack till alla arbetsterapeuter som aktivt tagit del i arbetet med att sammanställa arbetsterapins insatser. Detta dokument beskriver vissa insatser som arbetsterapeuter gör inom vård och omsorg för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd utifrån de nationella riktlinjerna men dokumentet visar också på behovet av forskning och utveckling inom området. Många insatser som arbetsterapeuter gör dagligen inom vård och omsorgsområdet finns inte med i denna skrift. Vid förarbetet till de nationella riktlinjerna kunde endast insatser som var beskrivna beaktas. Inför revidering av de nationella riktlinjerna är det därför av vikt att forskning och utveckling inom arbetsterapi intervention inom området har utvecklats så fler insatser kan komma att ingå i rekommendationerna. Även termer och begrepp inom arbetsterapi behöver få en tydligare stringens i det framtida arbetet med riktlinjerna. Nacka i juni 2011 Lena Haglund Docent i arbetsterapi Ordförande Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Ulrika Bejerholm Forskare, Dr. med. vet. Lunds Universitet 3

Åtgärdsområde och arbetsterapiinsats Åtgärdsområde Arbetsterapiinsats Tidiga åtgärder - Tidiga åtgärder för nyinsjuknade personer Aktivitetsutredning Social färdighetsträning Hjälpmedel Delaktighet - Åtgärder för att öka individens deltagande i vård och omsorg Personer med kognitiva brister och behov av påminnelser för att ta medicin och passa tider, äta, sova och träffa vänner (6) Tekniska hjälpmedel som kompenserar för kognitiva brister. - Åtgärder för att öka individens inflytande och delaktighet i vård och omsorg Personer som har kontakt med stöd-, service- eller vårdverksamhet (3) Modell för beslutsfattande Shared decision making. Ett specifikt arbetssätt som ger personen inflytande över beslutsfattandet kring upplägget och innehållet i den egna kontakten och med verksamheten. Hjälpmedelutredning, utprovning, träning i användande samt uppföljning. Såväl hög- som lågteknologiska hjälpmedel. Patient/klientmedverkan i behandlingsplanering. Detta ingår i alla modeller inom arbetsterapi. Instrument som bygger på medverkan typ DOA. Utbildning - Psykopedagogiska åtgärder för att ge kunskap om sjukdomen - Familjeinterventioner för att minska stressen i familjen och förebygga återfall Erbjuda familjeintervention (1) Deltar i utbildningsinsatser mot samhället ex utbildningar, arbetsplatser Deltar i anhörigutbildningar; dagliga livets rutiner. Deltar i PPI 4

Åtgärdsområde Arbetsterapiinsats Psykologisk behandling - Psykologisk behandling mot kvarstående symtom KBT-individuellt (3) Stödterapi (inte som en del av uppföljning) (10) Förmedling av problemlösningsfärdigheter (8) Avledande tekniker för att hantera symtom (9) Musikterapi (4) Bildterapi (8) Om arbetsterapeuten har KBTutbildning så utförs det Tillämpning av TTM-metoden Skapande aktiviteter Fysiska aktiviteter Avledande tekniker, gärna Flow aktiviteter Sysselsättning Ångesthantering i vardagssituationer Kognitiv/social träning - Kognitiv träning för att förbättra funktionsnedsättningar Personer med kognitiva funktionsnedsättningar (minne, uppmärksamhet, exekutiva funktioner) (5) Kognitiva träning genom övningar som ingår i kognitiva processer med datorbaserade program eller testmaterial Personer med kvarstående positiva och negativa symtom, kognitiva funktionsnedsättningar och nedsatta sociala färdigheter (1) Integrerad psykologisk terapi- kognitiv träning - Åtgärder för att förbättra sociala färdigheter Personer med nedsatt funktion i olika roller eller sociala färdigheter inom en rad områden, inklusive upprättandet av ett professionellt nätverk (2) Social färdighetsträning (ESL) Neurokognitiv rehabilitering (NKR) Datorbaserat träningsprogram Social färdighetsträning: Grupp, Aktiviteter i samhället, Rollspel ESL Hemuppgifter som följs upp kontinuerligt 5

Åtgärdsområde Arbetsterapiinsats Arbete - Åtgärder för ökad delaktighet i form av arbetsinriktad rehabilitering och sysselsättning Personer som har arbete med som behöver stöd att behålla det (2) Individual Placement and Support Personer som står utanför arbetsmarknaden men som vill arbeta (1) Individual Placement and Support Personer som står utanför arbetsmarknaden men som vill arbeta (10) Arbetsinriktad rehabilitering enligt arbetsförberedande träningsmodeller Arbetskonsulent som följer med ut på arbetsplatsen Arbetsrehabilitering Arbetshjälpmedel Vägledning stöd Anpassning av arbetsuppgifter Supported emplyment Individual Placement and Support Kontaktperson mellan AF, Fk, SoL och HSL Arbetsförberedande träning Personer som står utanför arbetsmarknaden men som inte vill arbeta men som riskerar att bli isolerade (3) Sysselsättning, daglig aktivitet utanför hemmet som är anpassad för de med individuell målsättning och uppföljning (fontänhus, dagcenter och annat) Personer som saknar och önskar påbörja utbildning enligt egna önskemål, eller inte har fullgjort en tidigare utbildning som vederbörande önskar fullfölja men inte klarar utan stöd (7) Supported Education Boende - Boende och åtgärder i form av anpassat stöd Hemlösa personer som behöver hjälp att skaffa bostad (1) Långsiktig boendelösning Hemlösa personer som behöver hjälp att skaffa bostad (3) Erbjuda permanent bostad utan krav på följsamhet (Housing first) Hemlösa personer som behöver hjälp att skaffa bostad (10) Hjälp till bostad enligt trappstegsmodellen Personer som behöver stöd i boendet (2) Specifikt anpassat stöd i ordinärt boende Personer som behöver stöd i boendet (4) Boende med särskild service Bedömning och utredning av behov av boendestöd Handledning av boendestödjare Samverkan med boensestödjare Aktivitets/ADL träning Skapa vardagsstruktur schema Hjälpmedel 6

Åtgärdsområde Arbetsterapiinsats Samordning - Samordnade åtgärder för att tillgodose kontinuitet i vård och omsorg Deltar i ACT team Personer som är högkonsumenter av vård och stöd, riskerar att bli inlagda eller avbryta vårdkontakter (1) Intensive case management enligt ACT-modellen (Assertive Community Treatment) Personer som är högkonsumenter av vård och stöd, riskerar att bli inlagda eller avbryta vårdkontakter (10) Mindre intensiv case management Personer som har omfattande kontakter med vårdsystemet och komplexa behov av åtgärder (4) Mindre intensiv case management enligt resursmodellen Personer som har samsjuklighet, missbruk eller beroende (5) Samverkande eller integrerande team ger samordnade behandlingar och psykosociala åtgärder för både missbruket eller beroendet och den psykiska sjukdomen Personer med akut svår psykisk sjukdom (5) Krisintervention i hemmet under den akuta fasen av svår psykisk sjukdom 7

Planiavägen 13, Box 760, 131 24 Nacka, 08-466 24 40, www.fsa.akademikerhuset.se Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, december 2011. Layout: Tina Sandulf. Foto: Colourbox