Kulturförvaltningen Stadsmuseet Tjänsteutlåtande Sida 1 (11) 2016-01-28 Handläggare Elisabet Wannberg Telefon:08-508 315 61 Till Kulturnämndens kulturmiljöutskott Remissvar på remissen angående samråd om förslag till detaljplan för fastigheten Marievik 15 m.fl. i stadsdelen Liljeholmen SDp 2010-14465 Förslag till beslut att avstyrka föreslagen detaljplan del 1 och i huvudsak tillstyrka detaljplan del 2 Sammanfattning Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett detaljplaneförslag för Marievik som möjliggör ca 1000 bostäder och verksamhetslokaler. Nybebyggelsen sker i planområdets norra del, del 1, med flera byggnader över trettio våningar höga vilket innebär en kraftig skalförskjutning med stor inverkan på närområdet, på stadslandskapet och stadens siluett. Föreslagen nybebyggelse innebär rivning av fastigheten Marievik 15 och parkeringshuset på Marievik 29 som äger särskilda kulturhistoriska värden. Södra delen av planförslaget, del 2, behåller i stora drag den befintliga bebyggelsen med en del ändringar och tillägg. Kulturförvaltningen avstyrker planförslagets norra del. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader rivs och den föreslagna bebyggelsen skulle med den exceptionella skalan medföra negativ påverkan på kulturhistoriska värden i stadslandskapet. Riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården riskerar att påverkas negativt. I planförslaget södra del bör byggrätten för Marievik utgå och den övriga bebyggelsen hanteras med varsamhet. I övrigt har förvaltningen inga synpunkter på förslagets södra del. stockholm.se Inga Lundén t.f. Kulturdirektör Ann-Charlotte Backlund Stadsantikvarie
Sida 2 (11) Underlag för beslut Stadsmuseets inventeringar och klassificeringar. Samrådshandlingar som samtliga finns på www.stockholm.se/detaljplaner UTLÅTANDE Ärendet/Remissen Ärendet har remitterats till Stadsmuseet för svar senast 29 januari 2016. Remisstiden har förlängts i väntan på kulturnämndens kulturmiljöutskotts ställningstagande. Omedelbar justering. Ärendets beredning Ärendet har handlagts av Stadsmuseets kulturmiljöenhet. Bakgrund och syfte Stadsbyggnadsnämnden beslutade redan 2011 att ett planarbete för aktuellt område skulle påbörjas. Syftet var då att bygga ca 300 lägenheter, en betydligt mer blygsam exploatering än föreliggande förslag. Förslaget omfattade bland annat en påbyggnad av Marievik 15. 2013 beslutades om en komplettering
Sida 3 (11) av planerna för att möjliggöra en omvandling av fastigheten från kontor till bostäder. I svar på remissen angående behovsbedömning, MKB, 2011 ansåg inte Stadsmuseet att MKB var motiverad men efterlyste en kulturhistorisk analys och stadsbildstudier, vilket också tagits fram och ingår i de aktuella samrådshandlingarna. Det nu aktuella planförslaget är avsevärt utökat och berör förutom kulturhistoriska värden, ytterst påtagligt också stadsbilden, både i närområdet och på längre håll. De föreslagna mycket höga byggnaderna påverkar bl.a. ljusförhållanden med slagskuggor över Södermalm samt närliggande vattenområde. I föreliggande fall anser kulturförvaltningen, till skillnad mot planförfattarna, att en MKB bör genomföras. Planförslaget Planförslaget som möjliggör ca 1000 bostäder och ca 215 000 kvm verksamhetslokaler är uppdelat i två delar, del 1 och del 2. Inom Marievik 15, 22 och 29 i den norra delen av planområdet, del 1, rivs befintliga byggnader. De ersätts med nya byggnader med bostäder och en del lokaler. På Marievik 15 föreslås sju bostadstorn, de högsta 38, 34 och 33 våningar, två stycken 26 och 22 våningar och de lägsta 14 och 12 våningar. Tornen står på en sockelbyggnad i två våningar. Garage förläggs under mark. På Marievik 22 och 29 föreslås sex stycken högre byggnader upp till 21 våningar med ca 220 bostäder samt en låg byggnad för lokaler och bostadskomplement. Garage placeras delvis under mark. I planförslagets södra del, del 2, föreslås för Marievik 19 tillbyggnader med två volymer längs Årstaängsvägen. Den
Sida 4 (11) befintliga byggnaden får skyddsbestämmelse q1 som skyddar mot rivning och förvanskning. För Marievik 24 och 25 medges en utökad byggrätt på taken och för 24 även byggrätt mot torgstråket liksom fasadernas omgestaltning. Marievik 27/30 behåller den äldre tegelbyggnaden medan påbyggnaden i tre våningar rivs och ersätts med en ny påbyggnad i motsvarande höjd. En utökad byggrätt ges mot nordost och över parkeringen mot sydost. Användningen blir kontor, centrum och garage. Inga ändringar av byggnaderna på Marievik 23, Marievik 26 och Marievik 28 planeras. Utanför planområdet föreslås en ny gång och cykelbro från Marievik 15 till Liljeholmsbron.
Sida 5 (11) Förvaltningens synpunkter Historik och kulturhistoriska värden Marievik var från 1800-talets mitt och fram till 1900-talets mitt präglat av järnvägen och industrin. Under 1980-talet planerades för en omdaning av området, fortfarande med ett stort antal arbetsplatser och kontor. Marievik från Tantolunden Marievik 15 Byggnaderna på Marievik 15 uppfördes 1980 efter ritningar av Anders Berg och Erik Thelaus. Anläggningen består av två delar, en L-formad byggnad i åtta våningar samt ett punkthus i 12
Sida 6 (11) våningar. Höjden var uttalat avpassad så att det på långa avstånd inte skulle inverka på stadens karakteristiska siluett och konkurrera med kyrktornen. Anläggningen har arkitektoniska och arkitekturhistoriska värden. Bebyggelse är tidstypisk och välgestaltad och har en närmast monumental skala. Arkitekturen präglas både av modernistiska drag och av influenser från tidens nya hi-tech arkitektur och postmodernism. Fasaderna karakteriseras av spelet mellan mörkt tegel och blankt, rostfritt stål, mellan indragna och utskjutande volymer. Den grafiska prägeln understryks av de raffinerade rutmönster som bildas av mönstrat tegel och aluminiumkassetter. De medvetet formade detaljerna är viktiga t.ex. de enhetliga entréerna med tunga skärmtak, punkthusets snedställda hörnfönster, sockelns dekorativa betong. Punkthusets expressiva krön med måsvingetak har en särskild betydelse och bidrar till anläggningens funktion som landmärke vid Årstaviken. Utomhusmiljöerna, inklusive ljusgården är tidstypiska och välgestaltade, med ett konsekvent val av markbeläggning, växtlighet, belysningsarmaturer och konstnärlig utsmyckning. Fastigheten har ett särskilt kulturhistoriskt värde (grön) vilket förstärks av omgivande bebyggelse i Marievik 19 och 29 som bildar en representativ bebyggelsemiljö från 1980-talet. Marievik 22 utgörs av Odelberg& Olsons kontors och lagerhus från mitten av 1950. Förändringar med rivningar m.m skedde 1989 och under senare tid. Byggnaden har ett visst kulturhistoriskt värde.(gul) Intill ligger parkeringshuset, numera Marievik 29 som uppfördes 1989-91. Arkitektet var Axelsson & Borowski Arkitekter AB. Byggnaden är välgestaltad, en vardaglig byggnadstyp som fått en estetiskt genomarbetad arkitektur. Byggnaden har ett särskilt kulturhistoriskt värde, (grönt). Marievik 19 uppfördes 1988-91också efter ritningar av Axelsson & Borowski arkitekter AB vilka vid samma tid stod bakom välgestaltade byggnader i området. Byggnaden har arkitektoniska och arkitekturhistoriska värden som exempel på 1980-talets mer exklusiva kontorsarkitektur. Byggnaden är till sin utformning både strikt och varierad, elegant och imponerande, med ett markerat rutverk av släta infärgade betongelement som ramar in stora glasytor och postmoderna inslag. Anläggningens kvaliteter förstärks av den välbevarade och tidstypiska parkanläggningen mot vattnet. De miljöskapande värdena är betydande. Tillsammans med grannfastigheterna bildas en sammanhängande
Sida 7 (11) och representativ bebyggelsemiljö från 1980-talet. I området södra del finns byggnader som är något senare uppförda och ej ännu klassificerade av stadsmuseet men som också har kvaliteter som bör tas tillvara. Parkeringshuset på Marievik vid 29. Synpunkter på planförslaget Aktuellt planförslag innebär en total förändring av planområdets norra del. Skalan på föreslagen nybebyggelse är exceptionell. Förslaget skulle få långtgående konsekvenser inte bara för närmiljön utan också på längre avstånd. Föreslaget innebär rivning av den nuvarande bebyggelsen på Marievik 15 som är av särskilt kulturhistoriskt värde och som äger både arkitektoniska och arkitekturhistoriska värden och som har en utomordentlig betydelse för stadsbilden. Förslaget innebär också rivning av bebyggelsen på Marievik 29 som också har särskilda kulturhistoriska värden. Den föreslagna nybebyggelsens kollosala skala skulle komma att i högsta grad påverka Årstavikens omgivande miljö. Slagskuggor skulle påverka miljön på Södermalmssidan och intrycket från strandpromenaden längst Årstaviken skulle bli påtagligt påträngande. Riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården skulle påverkas liksom stadens front mot vattenrummen. Till skillnad mot de planerade och delvis byggda höghusen på
Sida 8 (11) Liljeholmskajen som ligger i kanten av Årstaviken ligger förlagets betydligt högre byggnader i mitten av vattenrummet med en betydligt större påverkan på Södermalm och stadslandskapet. Vy från badet vid Tanto. Kulturförvaltningen anser att befintlig bebyggelse på Marievik 15 skall bevaras liksom också parkeringshuset på Marievik 29. Förvaltningen avstyrker således föreslagen detaljplan, del 1. För planförslaget del 2 ser förvaltningen möjligheter till föreslagna förändringar. För Marievik 19 bör dock byggrätten för tillbyggnaderna mot Årstaängsvägen utgå. Vidare bör parken som utformats i samklang med byggnaden i huvudsak behållas i befintlig gestaltning. Både byggnad och park bör förses med skyddsbestämmelser i kommande detaljplan. I övrigt bör förändringarna av bebyggelsen i planförslaget del 2 ske med varsamhet. En del av parken som tillhör Marievik 19
Sida 9 (11) Vy från Årstaängsvägen. Marievik 19 med föreslagna utbyggnader. Planförslagets båda delar inbegriper också ett stort vattenområde där anordningar, bryggor för rekreation tillåts. Kulturförvaltningen anser generellt att exploateringen av vattenytorna skall göras med stor försiktighet och återhållsamhet. Byggnader eller anordingar för tak etc. bör inte tillåtas på bryggorna. Sammanfattningsvis så avstyrker kulturförvaltningen. planförslaget del 1. Sannolikt kan en viss nybebyggelse göras i området men inte på det sätt som föreslås i planförslaget. Planförslagets del 2 ser kulturförvaltningen som möjligt med en del omarbetningar. Vy från Tantolunden.
Sida 10 (11) Vy från strandpromenaden på Södermalm. Vy från Reimerholme Vy från Årstabron
Sida 11 (11) Utsikt från Smedsudden. Utsikt från Skinnarviksberget Bilagor: Plankarta del 1 och del 2