Förslag till detaljplan för del av kvarteret Sperlingens Backe, Östermalm, S-Dp Svar på remiss från stadsbyggnadskontoret

Transkript

1 Kulturförvaltningen Stadsmuseiavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (10) Handläggare Elisabeth Ek Telefon: Till Kulturmiljöutskottet Förslag till detaljplan för del av kvarteret Sperlingens Backe, Östermalm, S-Dp Svar på remiss från stadsbyggnadskontoret Förslag till beslut Kulturförvaltningen föreslår att kulturmiljöutskottet beslutar - att detaljplaneförslaget avstyrks i de delar som avser rivning av Ostermans bilhallar och hela Sturegallerian samt att den högsta bebyggelsen sänks med hänvisning till den negativa påverkan på den kulturhistoriskt värdefulla miljön. I övrigt anser Kulturförvaltningen att detaljplanen är genomförbar. Robert Olsson Kulturdirektör Ann-Charlotte Backlund Stadsantikvarie Sammanfattning Kvarteret Sperlingens Backe utgör en del av den klassiska stenstaden i centrala Stockholm. Ägaren till större delen av kvarteret vill nu göra stora förändringar för att öka lönsamheten. Det är positivt att senare tids vissa ovarsamma förändringar kommer att avlägsnas och att äldre strukturer lyfts fram. Bevarade byggnader kommer också att förses med specificerade skydds- och varsamhetsbestämmelser i detaljplanen. stockholm.se Förslaget innebär emellertid en för hårdhänt omdaning som medför att viktiga årsringar rivs. Stora delar av kvarterets inre och hela Sturegallerian rivs. Dessutom rivs byggnaderna Ostermans bilhallar och Humlegårdsgatan 17. Ny högre bebyggelse uppförs i kvarterets inre och en del befintliga byggnader byggs på. Stadsmuseet ser att förändringar i kvarteret är möjliga men anser inte att Ostermans bilhallar samt hela

2 Sida 2 (10) Sturegallerian från 1980-talet kan rivas. Någon av Sturegallerians tidstypiska postmoderna ljusgårdar borde bevaras. De befintliga byggnaderna borde hellre återanvändas i en ny struktur istället för att utraderas helt. Förändringarna medför en negativ påverkan på riksintresset då det innebär en skalförskjutning i höjd och volym i den klassiska stenstaden och siluetten. De högsta volymerna bör sänkas ytterligare eller så bör volymerna omarbetas för att inte bli så massiva och framträdande. Sperlingens Backe representerar både den klassiska stenstaden, den tidiga modernismen och postmodernismen. Kulturförvaltningen anser att det är betydelsefullt för kvarteret och staden att den historiska utvecklingen fortfarande är avläsbar. Det skänker en historisk dimension som inte kan ersättas med en ny homogen bebyggelse, om än så tilltalande gestaltad. Stadsmuseet anser att detaljplanen ska omarbetas i ovan nämnda delar. Underlag för beslut Samrådshandlingar finns på Stockholms stads hemsida Stockholm.se/detaljplaner. Handlingar som ligger till grund för förslag till beslut är Miljökonsekvensbeskrivning MKB för Kulturmiljö, upprättad av Nyréns Arkitektkontor, , planbeskrivning och plankarta samt gestaltningsprogram del 1 och 2 av Brunnberg & Forshed Arkitektkontor AB, maj En muntlig redovisning av MKB:n har också föredragits på Stadsbyggnadskontoret. UTLÅTANDE Ärendet Ärendet har remitterats från Stadsbyggnadskontoret till Kulturförvaltningen/Stadsmuseiavdelningen för svar senast den 11 juli Omedelbar justering. Ärendets beredning Ärendet har beretts av Stadsmuseiavdelningen. Bakgrund och syfte Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett detaljplaneförslag för en del av fastigheten Sperlingens Backe. Planen syftar till att

3 Sida 3 (10) vitalisera kvarteret genom förnyelse av fastighetsbeståndet och öka byggrätterna. Detaljplaneförslaget förutsätter att en stor del av kvarterets inre rivs och ersätts med ny högre bebyggelse. Planen syftar även till att värna den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen, därför införs skydds- och varsamhetsbestämmelser för bevarade byggnader i detaljplanen. Avsikten är också att återställa flera av gathusen till ett tidigare förmodat utseende. Tidigare Ställningstagande Kulturmiljöutskottet har tidigare framfört synpunkter i samrådet för program för Sperlingens Backe. Programmet redovisade rivningar av fler byggnader och högre påbyggnader än i den nu föreslagna detaljplanen. Freys hyrverk, det inre av Marmorhallarna och hela Ostermans bilhallar, Sturegallerian med överglasade platser samt Humlegårdsgatan 17 föreslogs att rivas. Kulturmiljöutskottet avstyrkte programmet som helhet då det skulle medföra att stora kulturhistoriska värden förlorades och att den klassiska stenstaden påverkades negativt i för stor utsträckning. Ekonomiska förutsättningar Kulturförvaltningen bedömer att detaljplaneförslaget inte påverkar förvaltningen ekonomiskt. Jämställdhetsanalys Kulturförvaltningen bedömer att detaljplaneförslaget inte kommer att få några konsekvenser ur jämställdhetsperspektiv. Planförslaget Detaljplanen ligger inom riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården. Kvarteret är en del av den klassiska stenstaden där Birger Jarlsgatan, Stureplan, Kungsgatan och Humlegården utgör värdekärnor i riksintresset. I det nu aktuella detaljplaneförslaget är Freys hyrverk och delar av Marmorhallarna inte längre aktuella för rivningar. Däremot kvarstår rivningarna för Ostermans bilhallar på Grev Turegatan 3-5 som utgör en del av Marmorhallarna, hela Sturegallerian med överglasningar samt byggnaden på Humlegårdsgatan 17. Även några gårdsflyglar med tillhörande gathus är föreslagna att rivas, liksom den glasade överbyggnaden över Privatgatan framför Freys hyrverk.

4 Sida 4 (10) Indragna påbyggnader föreslås för några av gathusen. En ny handelsvåning ska etableras i källarplan och kopplas till tunnelbanan vars uppgång flyttas från nuvarande plats till Marmorhallarna. Kulturhistoriska värden Inom kvarteret ligger flera kulturhistoriskt värdefulla byggnader som tillsammans ger en bred berättelse om kommersiella strävanden, transportsystemets historia från häst till bil, ståndsmässigt boende, nöjen och rekreation. Kvarteret visar hur Stockholm som huvudstad var föregångare inom bl.a. transportväsendet och hur nya arkitektoniska ideal uttrycktes i en exklusiv butiks- och affärsgalleria. De flesta byggnader inom kvarteret är fastigheter som är särskilt värdefulla ur kulturhistorisk synpunkt. Flera av dem har skydd i detaljplanen med beteckningen q men utan preciserade bestämmelser. Sturebadet, som är byggnadsminne enligt kulturmiljölagen, har i gällande detaljplan från 2006 betecknats med Q. I detaljplanen från 2006 skyddas delar av bebyggelsen från rivning och förvanskning men för Marmorhallarna och byggnaden mot Grev Turegatan 3-5 tillåts påbyggnader. Vy från Birger Jarlsgatan över detaljplaneförslaget. OBS! Illustrationen visar platsen för Ostermans bilhall som här är ersatt av en ny byggnad.

5 Sida 5 (10) Rivningar och ersättningsbyggnader Stureplan Bångska palatsets gårdsflyglar rivs. En ny byggnad i 7 våningar uppförs bakom gathuset. Grev Turegatan 3-5. Ostermans/Marmorhallarna föreslås rivas och ersättas med en byggnad i 7-8 våningar gestaltad med två olika fasader. Byggnaden representerar ett historiskt skede när bilen började forma staden. Marmorhallarna uppfördes runt 1919 när Ostermans flyttade in i fastigheten och byggde om den för firmans behov. Vid uppförandetiden ansågs den vara Europas elegantaste bilförsäljningshall. Huset mot Grev Turegatan byggdes senare, , som en fortsättning på Marmorhallarna. Byggnaden utgör en mycket karaktäristisk årsring från den tidiga modernismen med sina fönsterband och utskjutande burspråk. Grev Turegatan 11, Rivningen av Freys hyrverk har begränsats, i förhållande till tidigare förslag, till de senare tillkomna flygelbyggnaderna och glasöverbyggnaden över f.d. Privatgatan som tillkom Nya flygelbyggnader i 4 respektive 8 våningar ersätter de gamla. Sturegallerian tillkom i slutet på 1980-talet. Hela Sturegallerian föreslås att rivas. Ambitionsnivån var hög, det här skulle bli en exklusiv galleria med förebilder i södra Europa. Arkitekturen och materialen skulle forma en högklassig helhet. Jämtlandskalksten, granit, sandsten, stål och glas användes, material som borgar för en lång livslängd. Som representant för den postmodernistiska arkitekturen uppvisar den många tidstypiska attribut då framförallt de glasade ljuskupolerna som tillsammans med omgivande husfasader bildar ljusgårdar. Humlegårdsgatan 17. Byggnaden rivs och ersätts med två byggnader, ett kontor i 5 våningar och ett hotell i 9 våningar. Hotellbyggnaden trappas av mot gata från 5 våningen till 9 våningen. Fastigheten uppfördes i slutet av 1980-talet i samband med kvarterets omvandling till galleria. Påbyggnader och nya byggnader Den största omdaningen sker i kvarterets inre med nya byggnader i en ny struktur. Flera byggnader som är högre än dagens föreslås och därmed blir avvikelsen i höjd- och volymverkan störst här. De nya byggnadsvolymer som tillkommer mot gaturummet ska trappas av inåt mot kvarteret. Nuvarande högsta punkt är belägen i norra delen av kvarteret med en +höjd om ca 38 m. Den högsta punkten förflyttas i det nya planförslaget längre söderut i

6 Sida 6 (10) kvarteret med en +höjd på ca 41,5 m. Detaljplanen ska reglera takens utformning för att försöka få dem att smälta in med befintligt taklandskap. Stureplan 2, : påbyggnader föreslås på gårdsflyglarna med en våning, gårdsflyglarna länkas samman i plan 2-6. Birger Jarlsgatan 16, : hörnhuset Birger Jarlsgatan/Grev Turegatan: byggs på med en indragen något inåtlutande våning. Grev Turegatan 9 och 13, 1901: vindsplanet byggs om till nytt våningsplan och höjs en våning mot innergården. Grev Turegatan 11, Freys hyrverk, : de övre våningsplanen byggs om och breddas. Bakre delen byggs om i plan 5-7. Indragna våningsplan flyttas ut. Bakre delen byggs på en våning. Nya flygelbyggnader i 4 respektive 8 våningar ersätter de gamla. Förvaltningens synpunkter Bedömningar av rivningar Kulturförvaltningen gör bedömningen att det framförallt är problematiskt med rivningarna av Ostermans bilhallar samt rivningen av hela Sturegallerian. Som framförts tidigare representerar Ostermans ett revolutionerande historiskt skede när bilen började forma staden. Tillsammans med Freys Hyrverk berättar de en obruten historia om utvecklingen av transportväsendet och dess olika faser. Att dessa två på varandra efterföljande faser finns representerade inom samma kvarter förstärker berättelsen. Det innebär en förlust av en exklusivt gestaltad arkitektur i påkostade material som den aktuella delen av Marmorhallarna utgör. Ostermans borde istället utnyttjas i en ny struktur för att tillföra en historisk dimension. I stadsbilden försvinner en kulturhistoriskt intressant årsring från den tidiga modernismen. Upprustad skulle den kunna bidra med karaktär åt gaturummet med sitt originella burspråk och sina fönsterband, typiska attribut för modernismen.

7 Sida 7 (10) Hela Sturegallerians inre är ett uttryck för den postmodernistiska eran. Här har vi återigen tydliga tidsavtryck och exklusiva material som berättar om ambitionsnivån i hela projektet. En exklusiv galleria i framkanten med nya arkitektoniska ideal. Kulturförvaltningen vidhåller att det är kulturhistoriskt motiverat att delar av Sturegallerian bevaras som en symbolbärare för 1980-talets expansiva epok. Rivningen av glasöverbyggnaden på Privatgatan är positiv då gaturummet återfår sin ursprungliga gestaltning och det lyfter fram Freys Hyrverk i stadsrummet och skänker det en kulturhistoriskt motiverad status. Det hade dock varit önskvärt att lämna sockelvåningen fullt synlig utan den nu föreslagna mindre glasvolymen framför entrén. Rivningen av flygelbyggnaderna tillhörande Freys Hyrverk och Bångska palatset innebär att den klassiska stenstadens bebyggelsestruktur försvagas. Stadsmuseet ser ändå att en rivning av dessa är möjlig. Flygelbyggnaderna tillhörande Freys är senare tillkomna och nya ska ersätta de gamla. Bångska palatsets kulturhistoriska värde ligger framförallt i dess betydelse för stadsbilden. Vad avser byggnaden på Humlegårdsgatan 17 har Kulturförvaltningen i programmet framfört att det inte finns tillräckliga kulturhistoriska skäl för att avstyrka en rivning. Bedömningar av påbyggnader och nya byggnader I det nya förslaget blir det mer sammanhängande volymer jämfört med dagens taklandskap som är mer uppbrutet och varierat. Den högsta punkten i planförslaget skiljer sig ca 3,5 m från dagens högsta punkt. Kulturförvaltningen kan konstatera att man frångår en viktig princip om en enhetlig höjd för stenstadens bebyggelse vilket på ett olyckligt sätt kan öppna upp för allmänna höjningar i stenstaden. Beroende på var man befinner sig i stadsrummet kommer förändringen att variera visuellt från medelstor till stor.

8 Sida 8 (10) Befintlig vy från Kungsgatan. Vy från Kungsgatan enligt planförslaget där de nya volymerna blir framträdande och påverkar riksintresset negativt.

9 Sida 9 (10) Befintlig vy från Kungsgatan Vy enligt planförslaget

10 Sida 10 (10) Från vissa håll blir det ingen synbar skillnad alls men från andra vyer blir den stor. Kungsgatan och Stureplan är kärnområden i riksintresset där Bångska palatset utgör ett fondmotiv för Kungsgatans avslutning. Därifrån kommer det att bli en stor visuell påverkan beroende på var man befinner sig på Kungsgatan. Framförallt är det ett nytt kontorshus i 9 våningar i kvarterets inre bakom Stureplan 4 och byggnaden i 8 våningar bakom Sturebadets gathus som ger en stor påverkan. Det är de större samlade volymerna på taklandskapet men också höjden på de högsta byggnaderna i kvarterets inre som sammantaget påverkar stadssilhuetten negativt. Ur stadsbildshänseende kan påbyggnaderna på befintliga bevarade byggnader accepteras då dessa görs indragna från fasaderna och medför liten påverkan på stadsbilden. De förändringar för de enskilda byggnaderna som inte har tagits upp i detta tjänsteutlåtande kan behöva studeras vidare, förslagsvis i arbetet med skydds- och varsamhetsbestämmelserna. Den nya byggnaden i gatuliv som ersätter Humlegårdsgatan 17 är acceptabel då den medför liten påverkan på stadssiluetten. Sammanfattningsvis anser Kulturförvaltningen att förändringar i kvarteret är möjliga men anser inte att Ostermans bilhallar samt hela Sturegallerian från 1980-talet kan rivas. Förslaget behöver också bearbetas vidare vad avser höjder och volymer i kvarterets inre avseende påverkan på riksintresset. Kulturförvaltningen anser att stora delar av detaljplanen är genomförbar men föreslår att detaljplanen avstyrks i ovan nämnda delar. Bilaga 1. Plankarta