7 Stödstruktur för ASF i Norrbotten Scenario Scenario

JUNI 2016

1 Inledning... 2 2 Projektet Stödstruktur för ASF i Norrbotten... 3 3 Arbetsintegrerande sociala företag: en dörröppnare till arbetslivet... 5 3.1 Bakgrund... 5 3.2 Arbetsintegrerande sociala företag... 6 3.3 Arbetsintegrerande sociala företag i Norrbotten... 8 3.3.1 Socioekonomiska beräkningar... 15 3.3.1.1 ASF i Norrbotten... 16 4 Hur ser behovet ut?... 18 4.1 Ledarskap i arbetsintegrerande sociala företag... 21 4.2 Behovsidentifiering i Norrbotten... 22 4.2.1 Samhällets behov - fyra område... 22 4.2.2 Workshop med intressenter... 23 4.2.3 Workshop med ASF... 24 4.3 Slutsatser om behov i Norrbotten... 25 5 Behov av stödstruktur för ASF... 28 5.1 Några exemplar i Sverige... 29 5.1.1 Musketörerna... 29 5.1.2 Glada Hudik... 29 5.1.3 Vägen Ut... 29 5.1.4 Kooptjänst... 30 6 Möjligheter till tillväxt i Norrbotten... 30 6.1 Kommuner och myndigheter... 31 6.1.1 Offentlig Upphandling... 33 6.1.2 Direktupphandling... 34 6.1.3 Reserverade kontrakt... 34 6.1.4 Idéburet offentligt partnerskap (IOP)... 35 6.2 Sälj- och marknadsföringskooperativ... 35 6.3 Coompanion... 36 6.4 Olika intressenter... 36 6.4.1 Almi... 37 6.4.2 Nyföretagarcentrum... 37 6.4.3 Utbildningsanordnare... 38 6.4.4 Företagarna... 38 6.4.5 Privata aktörer... 38 6.4.6 Fackliga organisationer och arbetsgivare organisation... 38 6.5 SAL - Sociala arbetskooperativet i Luleå ekonomisk förening... 39 6.6 SKOOPI Nord... 39 6.7 Inkubator... 40 7 Stödstruktur för ASF i Norrbotten... 40 7.1.1 Scenario 1... 41 7.1.2 Scenario 2... 42 8 Källor... 44 9 Bilagor... 46 9.1 Bilaga 1... 46 9.2 Bilaga 2... 50 9.3 Bilaga 3... 52 1

1 Inledning Vår tids utmaningar och ökande arbetslöshet kräver en omställning till en hållbar ekonomi. Det innebär nya villkor som vi behöver förhålla oss till och att investera i insatser som leder till en hållbar tillväxt. Ordet tillväxt associeras ofta med tekniska förändringar och ekonomiskt tillväxt. Men räcker det? Tillväxtverket definierar tillväxt som hållbar när det kan tillfredsställa samhällets behov ekonomiskt, miljömässigt och socialt. En inkluderande tillväxt motverkar ojämlikhet och utanförskap och möter sociala utmaningar med nya lösningar och entreprenörskapet som verktyg. Arbetsintegrerande sociala företag är pionjärer i denna tanke tack vare deras verksamhetsmål som leder till en inkluderande miljö och en kraftig minskning av utanförskap. Genom empowerment och egenmakt som verktyg ger de möjlighet till fler individer att växa och hitta en väg in i arbete. Arbetsintegrerande sociala företag finns sedan början av 1990-talet i Sverige och sedan 2000-talet i Norrbotten, men ändå är kunskapen om deras verksamhet generellt ganska låg. För att kunna växa och överleva behöver dessa företag kunna konkurrera på marknaden och få stöd för både den ekonomiska och den välfärdsorienterade delen av verksamheten. Det nuvarande företagsstödjande systemet är inte förberett för det och därför hamnar arbetsintegrerande sociala företag i en utmanande miljö med sämre förutsättningar än traditionella företag. Skriften du håller i din hand nu har som mål att höja kunskap om socialt företagande i Sverige och Norrbotten, beskriva vilka olika utmaningar som finns för att få tillväxt av arbetsintegrerande sociala företag i länet och ge olika exempel på lösningar. Den innehåller information och samlad erfarenhet från projektet Stödstruktur för arbetsintegrerande sociala företag i Norrbotten, en satsning från Norrbottens läns landsting och Länsstyrelsen i Norrbotten för att stödja sociala företag i länet och undersöka möjligheter till en stödstruktur. Det riktar sig till politik, tjänstemän, övriga intressenter i samhället och privatpersoner som helt enkelt är nyfikna att veta mer om arbetsintegrerande sociala företag och vilka de olika rollerna kan vara i dem. Juni 2016 Elena Peverada, Projekt Stödstruktur för ASF i Norrbotten, Coompanion 2

2 Projektet Stödstruktur för ASF i Norrbotten Projektet Stödstruktur för Arbetsintegrerande sociala företag i Norrbotten har pågått under 2014, 2015 och första delen av 2016 med syfte att stödja sociala företag i länet genom kompetensutvecklingsinsatser, direkt stöd, förankra kontakter, opinionsbildning och olika aktiviteter som leder till tillväxt och överlevnad av ASF i länet. I Norrbotten fanns vid projektets start en ambition om att identifiera stödformer på olika nivåer och utifrån dessa ta fram förslag på en modell som skulle passa bra för regionen. Projektet har varit finansierat av Länsstyrelsen och Norrbottens Läns Landsting med Coompanion som medfinansiär samt ansvarig för projektets genomförande. Arbetsintegrerande sociala företag har varit en del av Norrbottens näringsliv i cirka 16 år. Några företag är ganska nya och andra har varit med under hela resan. För att kunna växa och överleva under tiden behöver de arbetsintegrerande sociala företagen (hädanefter kallad ASF), som övriga företag i näringslivet, någon form av stödstruktur under alla företagsfaser. Affärsidén i de arbetsintegrerande sociala företagen handlar om att både jobba med arbetsintegrering samt utveckla företaget med de tjänster och produkter som företaget säljer. Genom sin dubbla affärsidé befinner ASFs frågor både inom den offentliga sektorn, privata sektorn samt inom den sociala ekonomin vilket också gör det mer komplext för den befintliga stödstrukturen att kunna stötta dessa företag. Det befintliga stödjande systemet för nya och befintliga företag i Norrbotten saknar kunskap om vad det innebär att arbeta med dubbla affärsidéer och har helt enkelt inte kompetensen som behövs för att möta ASFs behov. Under åren har Coompanion drivit olika projekt i vilka de olika företagen fått möjlighet att träffas och få stöd. Såsom t.ex. projektet My Way som Coompanion drev i Pajala tillsammans med Navet ett socialt företag i Pajala. ASF har också varit inbjudna till andra kompetensutvecklingsinsatser som drivits under övriga projekts regi. Innan projektet Stödstruktur för ASF i Norrbotten startade har Coompanion tillsammans med Skoopi anordnat nätverksträffar för de arbetsintegrerande sociala företagen i Norrbotten ungefär två gånger per år. På träffarna har olika relevanta teman lyfts upp, och de har varit välbesökta och uppfattats som välbehövliga av deltagande ASF. På möten har också olika myndigheter deltagit samt intresseorganisationer som varit och är intresserade av att stötta ASF har bjudits in. Under hösten 2012 diskuterades på en nätverksträff hur de olika representanterna i samhället (d.v.s. offentlig sektor, civilsamhället och ASF själva) skulle kunna utveckla socialt företagande och stödja tillväxt av de befintliga ASF i länet. En diskussion som fortsatt även under 2013. Under 2013 har Coompanion tillsammans med Skoopi försökt bygga upp en regional organisation samt att fortsätta det sedan länge påbörjade jobbet med att bygga upp en kompetensbank på nationell nivå för att stödja ASF och olika aktörer såsom myndigheter och kommuner för att kunna främja samverkan. Kunskap och erfarenhet från de olika projekten, insatser, aktiviteterna och nätverksträffar har varit till grunden till projektet Stödstruktur för ASF i Norrbotten. Från flera håll, både offentlig sektor och ASF själva, har det funnits ett tydligt intresse och behov av en stödstruktur för ge förutsättningar till tillväxt av ASF i länet. Projektet Stödstruktur för ASF i Norrbotten konstaterade bl. a. att: Kunskap om socialt företagande har generellt ökat under projekttiden men är ofta fortfarande för mycket på grundnivå Det finns ett generellt ökat intresse hos både politiker och tjänstemän för socialt företagande Flera initiativ från offentlig sektor och civilsamhället i länet har lett till projekt som ska drivas under kommande år för att stödja starten av ASF Intresse från offentlig sektor tenderar att minska efter etableringen av ett ASF. Starten av företagen ses som ett tillräckligt mål och att då fortsätta ge förutsättningar till stöd och tillväxt efter uppstart blir mindre viktigt Intresse för offentlig upphandling med social hänsyn har vuxit och flera kommuner har påbörjat arbete med strategier för implementering av nya kriterier Flera kommuner är intresserade av att stödja ASF genom att köpa tjänster Det finns en politisk vilja för att främja socialt företagande i Norrbotten, men viljan har inte ännu struktureras för att det ska bli åtgärder 3

Kontakt mellan myndigheter och kommuner och ASF har blivit bättre men det är för mycket personkopplat och därför inte hållbart Kontakt mellan ASF själva har blivit bättre och har redan nu lett till olika former av samverkan Vinnarna av arbetsintegrerande sociala företag är, förutom individerna själva, samhället i form av ökat skatteunderlag och minskade kostnader för aktivitetsstöd, sjukpenning och övriga välfärdskostnader. Därför skulle ett större engagemang önskas för att stödja socialt företagande från de stora vinnarna av deras verksamhet, d.v.s. offentlig sektor. För att kunna stödja ASF borde offentlig sektor i Norrbotten: Fortsätta att ha en tät kontakt med ASF för att öka och behålla kunskap om de aktuella utmaningarna som finns Inrätta handlingsplaner för fler i arbete med hjälp av ASF Öka samordning på regional nivå, genom bl. a. vara med och driva olika nätverk Finna former för att säkerställa kunskap om socialt företagande i de övriga delarna av verksamheterna, genom t.ex. regelbundna kompetenshöjande insatser Skapa policys och uppdatera de befintliga policys genom att ta tydliga mål för att stödja socialt företagande och riktlinjer för att följa upp resultat Satsa på åtgärder som leder till en kompetenshöjning generellt i länet om social ekonomi och socialt företagande Hitta strukturer för att kunna stödja ASF också efter starten Bredda ramarna för att ASF ska få en tillgång till den befintlig företagsstödjande system 4

3 Arbetsintegrerande sociala företag: en dörröppnare till arbetslivet 3.1 Bakgrund Socialt företagande är en typ av entreprenörskap som finns i hela världen och som har många olika definitioner både nationellt och internationellt. EU:s definition av sociala företag (social economy enterprise) är: De för vem det sociala eller samhälleliga målet av allmännyttan är orsaken till den kommersiella verksamheten, ofta i form av en hög nivå av social innovation. De där vinster i huvudsak återinvesteras i syfte att uppnå dessa sociala mål. De där organisationsform eller ägandesystem återspeglar företagets uppdrag med hjälp av demokratiska eller deltagande principer eller med fokus på social rättvisa. Sociala företag är då de företag som kombinerar samhällsmål med entreprenörsanda. Denna breda europeiska definition innefattar det som vi kallar arbetsintegrerande sociala företag, vilket är en specifik typ av sociala företag. När man i Sverige pratar om sociala företag är det ofta ASF som refereras till. Dessa är en typ av sociala företag vars primära syfte är att skapa arbete för människor som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det finns ett flertal olika definitioner. I bilden sorterar Tillväxtverket några av de mer kända begreppen 1. Huvudgrupp Undergrupper Definitioner Samhälls-/sociala företag Samhällsentreprenörskap Social innovation När människor tar egna initiativ för att förbättra sådant som de tycker saknas eller inte fungerar i samhället och som gör att de gemensamma, samhällsnyttiga funktionerna utvecklas. Idéer/metoder som avser att lösa ett samhälleligt problem eller behov på ett nytt sätt, som kan omsättas till t.ex. företagande eller en produkt/ tjänst och som kan spridas och användas inom fler områden och av andra aktörer. Arbetsintegrerande sociala företag Företag som driver näringsverksamhet med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete. Källa: Tillväxtverket ASF är en social innovation i sig med tanke på deras affärsidé och för arbetstränings- /integrationslösningar. De arbetsintegrerande sociala företagen gör idag en stor insats när det gäller att skapa arbetstillfällen för personer som har varit arbetslösa länge. Regeringen har bedömt att det är viktigt att skapa bättre förutsättningar för att dessa företag ska bli fler och kunna växa. Därför har regeringen i februari 2016 beslutat om att genomföra en treårig satsning där totalt 60 mnkr tillförs för sysselsättningsfrämjande insatser genom ASF. Målet är att skapa fler möjligheter till arbete för personer som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. Arbetsintegrerande sociala företag kan bidra till att öka sysselsättningen och ge ökade möjligheter till personer med en svag förankring på arbetsmarknaden att få ett arbete. Regeringen bedömer att det därför är viktigt att skapa bättre förutsättningar för att dessa företag ska bli fler och kunna växa. Ylva Johansson, Arbetsmarknadsminister 1 Augustinsson E. (red.) (2016). Underlagsrapport till analysgruppen. Arbetet i framtiden. Uppdrag: Framtid. 5

Tillväxtverket har fått i uppdrag av regeringen att i samråd med Arbetsförmedlingen, och inom ramen för EU:s statsstödsregelverk, utarbeta och genomföra ett tvärsektoriellt program med insatser som stimulerar till att fler ASF startar och växer för att därigenom öka antalet sysselsatta. Dessutom har Regeringen fattat beslut om att ge Enheten för främjande och förenkling vid Näringsdepartementet i uppgift att se över hur man kan stärka socialt företagande och sociala innovationer. Ett arbete som kommer att bedrivas av Lars Bryntesson. Det finns stora förväntningar från detta beslut som kommer rätt i tid. Arbetsintegrerande sociala företag har faktiskt sämre förutsättningar än andra företag i näringslivet till att starta och utvecklas bl. a. på grund att det saknas intresse av privat investering. Möjligheterna till avkastning är för låga för att bli attraktivt för privata investerare. Den stora vinnaren av ASFs verksamhet är ju offentlig sektor, därför borde den investera mer i de verksamheterna för att få en avkastning i form av t.ex. fler i arbete och minskad välfärdskostnader. Några kommuner i Norrbotten är kända för att ha tagit beslut att stötta socialt företagande genom att i första hand ta en policy: Luleå kommun, Övertårneå och Boden. Luleå kommun har också implementerat en finansieringsmodell för att stötta starten av ASF. Det kan finnas andra kommuner i Norrbotten som har tagit policy eller liknande beslut men de har inte aktivt marknadsfört det. 3.2 Arbetsintegrerande sociala företag I Sverige är arbetsintegrerande sociala företag en relativt ny form av företagande som har vuxit fram i olika miljöer och med olika förutsättningar sedan början av 1990-talet. Initiativen har framför allt kommit från den kooperativa rörelsen och social ekonomi eller från en offentlig verksamhet. Den främsta anledningen har varit att de befintliga insatserna från offentlig sektor inte alltid upplevs som de rätta för att svara till de behov gruppen/medlemmarna har för att kunna få och behålla ett arbete 2. Under senaste åren har ASF väckt intresse på EU-nivå tack vare den unika verksamhetsinriktning och effektivitet i att minska arbetslösenhet. Den speciella med arbetsintegrerande sociala företag är att företagen kombinerar näringsverksamhet med målet att skapa integration på arbetsmarknaden och ge människor en möjlighet att arbeta utifrån sin egen förmåga. Delägare i företaget blir de personer som av olika anledningar hamnat i en långtidsarbetslöshet. Huvudmålet är att stötta människor på vägen mot arbete och egen försörjning, helt eller delvis, därför har vi arbetsintegrerande i namnet. De kallas för sociala tack vare deras sociala mål men de är också företag, och det är ju affärsverksamheten som möjliggör ekonomi att gå runt och att nå det sociala målet. Företagen har den som vi kalla en dubbel affärsidé. De säljer både arbetsrehabilitering till offentlig sektor och varor och tjänster på den öppna marknaden. För att enklare förklara kan vi säga att det traditionella företagandet är primärt uppbyggt utifrån målet att skapa ekonomisk avkastning till sina ägare. Arbetsintegrerande sociala företag ser en ekonomisk vinst mest som ett medel för att uppnå andra (verksamhetsmässiga) mål. 3 I dagsläget finns det inget regelverk eller förordning för ASF. Det är kanske därför som regeringen 2010 i sin Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag beslutade att ge en beskrivning av arbetsintegrerande sociala företag. Arbetsintegrerande företag är företag som driver näringsverksamhet (producerar och säljer varor och/eller tjänster): med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle som skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt som i huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna eller liknade verksamhet 2 Tynelius, U. (2011). Arbetsintegrerande sociala företag - användning och behov av statligt finansieringsstöd. Tillväxtanalys, sida 19. 3 Ibid, sida 22 6

som är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet 4 (Regeringen, 2010) Den nuvarande definitionen av arbetsintegrerande sociala företag har tagits med syfte att ge utrymme för tolkningen av vilka företag som nu och i framtiden verkligen är ASF. Tillväxtverket har tagit fram en lista på företag som anges ingå i definitionen bl. a. för att bättre kunna bevaka utvecklingen av dessa. 5 Antalet ASF har ökat kraftigt under senaste år. Vid årsskiftet 2007/2008 var antalet identifierade ASF 150 st. och två år senare 207 st. 6. I dagsläget finns drygt 350 registrerade arbetsintegrerande sociala företag på Tillväxtverkets lista, som tillsammans sysselsätter cirka 10200 personer. De finns representerade i ca 100 av landets 290 kommuner. Bilden visar antal ASF och antal anställda i dessa företag 2008-2016: Sedan Sofisam 2008 startade ett register över ASF har ca 60/70 företag lagts ner. Detta innebär att antalet nystartade ASF är högre än vad ovanstående siffror visar. De arbetsintegrerande sociala företagen har en mängd olika former. Många ASF är sociala arbetskooperativ där de anställda även har möjlighet att bli medlemmar och därmed delägare i företaget. Men företaget kan vara organiserat som ekonomisk förening, aktiebolag, stiftelse eller ideell förening. Den formella associationsformen spelar ingen roll för definitionen 7. Vägen till anställning, medlemskap eller delägarskap i ett socialt företag ser olika ut för olika personer. Själva rekryteringen ser lite olika ut beroende från situationer, det kan ske genom ett projekt, genom arbetsförmedlingen eller övriga offentliga organisationer som skickar deltagare till företagen. Efter starten behöver de arbetsintegrerande sociala företagen samla in en viss kraft innan de kan ta emot människor på arbetsträning. Det krävs att företagen har nått en viss stabilitet i verksamheten för att kunna erbjuda arbetsträning till människor som står längre ifrån arbetslivet. ASF har ofta startat via ett projekt men kan också starta från en grupp som bestämmer sig för att starta företag tillsammans. De personer som har möjlighet till att arbetsträna på ett ASF, ofta kommer deltagare från kommun eller Arbetsförmedlingen, kan sedan göra karriär inom företaget och få en anställning där eller hitta arbete på en annan arbetsplats. 8 Det är inte alla anställda i ett kooperativ som vill bli medlemmar och sitta i styrelsen, det kan bero på ekonomiska hinder, att det är mer bekvämt att vara anställd eller på en viss rädsla för ansvaret som 4 Enligt definitionen är ASF företag som: försöker skapa nya arbetstillfällen men också erbjuder arbetsträning, rehabilitering för att ge möjlighet till de som deltar i verksamheten att få arbete också hos andra organisationer; kan drivas som arbetskooperativ men kan också organiserat på en annan sätt så att alla kan ta del i beslut om företaget och sin utveckling; återinvestera vinster som t.ex. användas för att anställa fler, utveckla verksamhetens eller kompetensutveckling till medarbetare; har inga kommuner eller offentligt ägda organisationer som ägare. 5 På Sofisam hemsida (www.sofisam.se) kan man hitta en lista av arbetsintegrerade sociala företag i Sverige. Listan är ett frivilligt register. Företagen anmäler sig själva och skriver in den information som de vill lämna om sitt företag och sina medarbetare. Medarbetare på Tillväxtverket kontaktar sedan företaget för att så långt möjligt stämma av företaget ryms inom definitionen av arbetsintegrerande sociala företag. Först därefter blir företaget synligt i listan. 6 Tynelius, U. (2011). Arbetsintegrerande sociala företag - användning och behov av statligt finansieringsstöd. Tillväxtanalys. 7 Levander, U. (2011). Utanförskap på entreprenad. Diskurser om sociala företag i Sverige. Göteborg: Daidalos. 8 Berghamre Heins A., Carlsson E. & Johansson E. (2012). Företagen som öppnar dörren till arbetslivet: arbetsintegrerade sociala företag i Sverige. Stockholm: Tillväxtverket. 7

medlemskapet innebär. Därför tar ganska många sociala arbetskooperativ också in resurspersoner i styrelsen för att få hjälp med företagsledningen. 9 Tack vare den dubbla affärsidé och sociala mål är ASF viktiga aktörer i näringslivet. De bidrar till både ekonomisk och social tillväxt. Vinnarna, förutom individerna själva, är samhället i form av ökat skatteunderlag och minskade kostnader för aktivitetsstöd, sjukpenning och försörjningsstöd med mera. Även i regeringens handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag konstaterar regeringen att ASF är viktiga aktörer för tillväxt och att: Arbetsintegrerande sociala företagandet skiljer sig från företag med sociala mål i allmänhet, företag med verksamhet inom den sociala sektorn i allmänhet, privata företag som säljer rehabilitering/arbetsförmedling och offentligt ägda rehabiliterings/arbetsträningsverksamheter. Genom sitt ideella syfte och sin självständiga ställning i förhållande till offentlig verksamhet utgör de sociala företagen en viktig del av det civila samhället 10 3.3 Arbetsintegrerande sociala företag i Norrbotten I Norrbotten finns 15 registrerade ASF på Tillväxtverkets lista men ytterligare flera har startas i senaste åren. Majoriteten av dem finns i Luleå kommun. Företagen återfinns i olika verksamheter, allt från catering och hushållsnära tjänster, till värdskap och hotellverksamhet. Två ASF har lagts ner under senaste tre år på grund av olika skäl. Tidslinjen i bilden nedan visar att Norrbotten har haft en ganska lång tradition när det gäller socialt företagande 11. De första två ASF startades år 2000 och under de sista tre åren har det varit en stark ökning. Det leder till att det finns olika nivåer av erfarenhet, samt storlek av verksamheterna. De arbetsintegrerande sociala företagen i Norrbotten är olika och har strukturerat sig och sitt ägande på olika sätt. I Luleå-området finns t.ex. några sociala arbetskooperativ som har organiserat sig genom att följa ett kollektivt förhållningsätt till ledarskap och därmed driften av företaget. Dessa företag har inga 9 Andersson R. (red.) (2012). Att lära av mirakel. Att vända arbetslösenhet till hållbart företagande. En antologi om arbetsintegrerande socialt företagande. Stockholm: Tillväxtverket, sida 71. 10 Näringsdepartementet. Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. Regeringsbeslut 2010-04-22. N2010/1894/ENT, sida 3. 11 Datum i tidslinje är registreringsdatum av företaget. Några av dem har startat innan under projekttid. 8

verksamhetsledare och i styrelsen sitter alla medlemmar men inga externa. Majoriteten av ASF i Norrbotten har organiserat sig som kooperativa företag med ekonomiskt förening som företagsform. Ett företag har valt gemenskapsföretag som formen. Bilden nedan från boken Att lära sig av mirakel kan på ett enkelt sätt förklara de primära skillnaderna i struktur för de olika formerna av ASF. För: Föreningen ägs av sina medlemmar och styrs via årsmöten/stämmor som väljer styrelse och ordförande och är ofta arbetsgivare med avtal med en arbetsgivarorganisation. Arb: Arbetsorganisationen organiseras i en eller flera grupper och med en eller flera ledarfunktioner. AB: I Lokala gemenskapsföretag äger den ideella föreningen ett aktiebolag. * Lokala gemenskapsföretag kan man också kalla sociala företag där lokala organisationer bildar en ekonomisk förening. I alla tre former är medlemmar de som äger och driver företagen genom årsmöten/föreningsstämmor och val av styrelse. Styrelse brukar vara den som leder den strategiska utvecklingen av företagen. Arbetsorganisationen är den som driver själva verksamheten, den praktiska produktionen och sälj av tjänster och produkter, därför har arbetsorganisationen också en struktur för att säkerställa ledning, driften och delaktighet för medarbetarna. I de sociala arbetskooperativen är det medlemmarna själva som också är arbetsorganisationen, samt förening/företag. De övriga formerna har föreningar/bolag som driver företagen. 12 12 Andersson R. (red.) (2012). Att lära av mirakel. Att vända arbetslösenhet till hållbart företagande. En antologi om arbetsintegrerande socialt företagande. Stockholm: Tillväxtverket, sida 73. 9

10

11

12

13

14

3.3.1 Socioekonomiska beräkningar Arbetslösenheten för långtidsarbetslösa är hög och ständigt ökande på både nationellt och regional nivå. En period av arbetslösenhet, speciellt om det handlar om lång tid, kan drabba på ett negativt sätt. Det kan vara en orsak till ohälsa eller missbruksproblem, som gör det svårare för personen att återvända till arbetet. Om det handlar om nysvenskar är problemet än större. Nysvenskar som möter stora svårigheter för att integrera sig och ta steg in i arbetslivet kan känna frustation och hamna utanför samhällsgemenskapen. För alla som hamnar i utanförskap kan vägen tillbaka vara svår och dyr för både individen och de flesta myndigheter som ofta är inblandade. Med socioekonomiska beräkningar är det möjligt att analysera vilka effekter som utanförskapet orsakar samhället 13. Varje individ genererar en kostnad för samhället. Om en person hamnar i utanförskap och inte kan försörja sig själv så ökar kostnaderna för samhället. Genom att beräkna vilka kostnaderna för utanförskapet är, blir det lättare att förstå hur viktiga de sociala investeringarna är. Analyser visar att investeringar i tid ger stora vinster till samhället 14. I Sverige uppgick antalet arbetslösa till 405 800 personer i mars 2016 (Ekonomifakta, 2016-05-03). Antalet individer vilka varit öppet arbetslösa har ökat i mer än ett år från knappt 70 000 personer januari 2007 till 146 134 personer mars 2016 (Arbetsförmedlingen, 2016-05-03). Samma period har långtidsarbetslösheten i relation till den totala arbetslösa arbetskraften ökat från 25 % till 32 % (Ekonomifakta, 2016-05-03). Enligt statistik från Arbetsförmedlingen har arbetslösheten i Norrbotten minskat under det senaste året med cirka - 1 % men antalet personer utan arbete i mer än 12 månader har ökat till 5,7 %. Detta speglar också nationell statistik. I Sverige har arbetslösheten minskat generellt, men samtidigt har långtidsarbetslösheten ökat. Det är ju för den målgruppen som ASF kan göra skillnad. Genom socioekonomiska bokslut har beräkningar gjorts kring de samhällsvinster som de arbetsintegrerande sociala företagen har bidragit till. I rapporten Ur samhällets perspektiv som studerade företagen Vägen Ut och Basta Arbetskooperativ, har det till exempel framkommit att vinsterna 15 för individer som tidigare varit missbrukare och/eller kriminella som har rehabiliterats via sitt deltagande i de ASF uppgår till 1 miljon kronor per individ 16. Målgruppen är generellt mer varierad men minskningen av välfärdskostnader för varje person som hittar en väg tillbaka till jobbet är väldigt höga. För att genomföra socioekonomiska beräkningar i denna rapport har en ekonomisk modell som nationalekonomierna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog tagits fram använts. Med denna modell är det möjligt att beräkna vad utanförskapet kostar för olika aktörer i samhället och de uteblivna intäkterna för en människa som inte genererar ett produktionsvärde. I de allra flesta fall, även om bara en person lyckas bli räddad från att bli marginaliserad och hamna i utanförskap så är det samhällsekonomiskt lönsamt för samhället och för individen själv. Enligt arbetsförmedlingen fanns i det mars 2016 totalt 9 544 öppet arbetslösa i Norrbotten. Den totala kostnaden för samhället för öppen arbetslöshet i Norrbotten är cirka 6 miljarder kronor per år. En siffra som kan bli betydligt högre om det inte ageras tidigare. Öppen arbetslöshet kommer att kosta samhället mer än 50 miljarder under tio år. Om det beräknas att antalet öppet arbetslösa ökar under 10 år, och att individens hälsa efter en lång tid i arbetslöshet blir värre, så kommer summan att stiga ännu mer. Denna beräkning tar inte hänsyn till det produktionsvärde 17 som de personerna skulle kunna generera och inte heller den ekonomiska påverkningen som familjen kan få för en som står i utanförskap. 13 Utanförskap innebär i denna rapport och i själva ekonomiskt modell som vi använder för analyser att individen drabbas av arbetslösenhet, långtidssjukskrivning, psykisk/fysisk ohälsa eller missbruk i någon form. 14 I denna rapport menar vi med ordet vinst de uteblivna kostnader som olika aktörer i samhället kommer att få för en person som börjar sin väg ut från utanförskap. De är besparingar som kan beräknas som vinst för samhället. Den endast reala vinst som olika aktörer i samhället kommer att få är produktionsvärde beräknad utifrån lönen som individen kommer att få som anställd. 15 Vinsten består dels av alla de samhällskostnader som försvinner eller reduceras då missbrukare upphör att vara missbrukare och dels av det produktionsvärde som uppstår i de båda företagen 16 Nilsson, I., Wadeskog, A. 2006. Ur samhällets perspektiv. NUTEK. 17 Med produktionsvärde menar vi här alla insatser som gör att personer rör sig från arbetslöshet till sysselsättning och därmed bidrar till samhällets produktionsvärde. 15

3.3.1.1 ASF i Norrbotten Öppet arbetslösa som målgrupp är ganska varierad så det är svårt att få en inblick i samhällskostnaderna. Varje person bär med sig olika erfarenheter. En person i utanförskap med en liknande profil som deltagare på ASF kostar samhället cirka 1 700 kronor per dag, utan att förlust av produktionsvärde beräknas. Det innebär att på drygt tio år skulle den person ha en ackumulerad skuld på cirka 5 miljoner kronor. Detta är projektionen om profilen av individen förblir densamma. Efter många år i utanförskap kan problemen bli värre och då stiger också kostnaderna. Tack vare arbetsintegrerande ASF finns möjlighet för personer som står långt från arbetsmarknaden att hitta en väg in i arbetslivet. Under sin tid i projekt har några av de som arbetstränade på olika ASF i Norrbotten hittat jobb vidare i andra företag eller blivit anställda i ASF själva. Detta leder till stora besparingar i välfärdskostnader. Under 2014 har fyra nya ASF startat i Norrbotten och tack vare det har cirka 40 personer fått en anställning. Tillsammans har de 17 arbetsintegrerande sociala företag i nuläge cirka 150 anställda och sysselsätter cirka 200 personer 18. Med cirka 150 anställda har ASF i Norrbotten under det sista året tillsammans bidragit till en besparing för samhället av cirka 46 000 000 kronor. I kalkylen är det beräknat att alla 150 personer jobbar 50% (några jobbar 30%, några 60% och några 100% därför görs en genomsnitt kalkyl). Några samhällskostnader blir därför kvar, men besparingarna är ändå väldigt stora. Med produktionsvärdet 19 som finns tack vare 150 individer i arbete kommer vinsten till samhället att öka ännu mer till att bli totalt cirka 69 000 000 kronor i ett år 20. Uteblivna kostnader för 150 anställda i 2015 Arbetsförmedling Försäkringskassan Kommunen Landstinget Rättsväsendet 1 236 502 kr 9 842 483 kr 11 633 382 kr 8 187 169 kr 8 820 800 kr Övriga Summa 6 464 167 kr 46 184 503 kr Om vi beräknar att de här 150 personer fortsätter att jobba i företagen under 10 år blir de uteblivna kostnader för samhället cirka 390 mnkr. Uteblivna kostnader för 150 anställda i 10 år 450 000 000 400 000 000 350 000 000 300 000 000 250 000 000 200 000 000 150 000 000 100 000 000 50 000 000 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Övriga Rättsväsendet Landstinget Kommunen Försäkringskassan Arbetsförmedling Vinst 18 Data har tagit fram genom intervjuer och information på Sofisam. 19 Vi har beräknat en lön av 18 000 kr per månad som genomsnitt. 20 Denna socioekonomiska beräkning tar hänsyn bara till de som redan är anställda. Men arbetsintegrerande sociala företag jobbar aktivt med arbetsträning och rehabiliteringsinsatser för att göra så att flera ska ha en väg in i arbete. Några har t.ex. gått vidare till anställning i andra företag. Besparingar som samhället får från ASF verksamhet är betydligt högre. 16

Från analyser ges möjlighet att få handlingsalternativ. Det alternativet som verkar kosta mindre i dag, d.v.s. att inte investera, är att inget görs vilket innebär att marginaliseringsprocessen fortsätter, ASFs förutsättningar försämras och samhällskostnader ackumuleras med tiden. Det andra alternativet är att göra en social investering för tillväxt av ASF i Norrbotten. Från socioekonomiska beräkningar kommer det fram att om inget görs kommer ackumulerade kostnader för samhället att vara betydligt mer än vad finansieringen av en stödstruktur skulle innebära. En liten investering kan göra skillnad. Med en investering av cirka 1,5 miljoner kr, den som skulle krävas för en början av stödstruktur, kommer samhället att ha en vinst av cirka 45 miljoner kronor bara under första åren. En siffra som bara kan öka tack vare att ASF kommer att växa och ge möjlighet till flera att komma in i arbete. Om det inte investeras nu för att skapa en gynnande företagsmiljö och en stödstruktur för arbetsintegrerande sociala företag kommer de befintliga företagen att ha bekymmer och antalet anställda minska kraftigt. 17

4 Hur ser behovet ut? Som beskrivits i föregående kapitel har Norrbotten 15 registrerade ASF. Under de senaste åren har fler startat och är på väg att bli godkänna. Tidigare erfarenheter, forskning och aktiviteter under projekt har visat att dessa företag är mycket olika och även om vissa behov av stöd kan anses gemensamma så finns även mycket skilda behov. Dels är det kopplat till företagets livslängd och dels till typ av verksamheter. Norrbotten har en ganska lång tradition när vad det gäller socialt företagande, men den största ökningen har hänt under de senastes 3 åren. Därför kan det sägas att ASF i Norrbotten befinner sig i olika faser av det som kan kallas företagandeprocessen. Forskning pratar om olika perioder som varje företag går igenom under sin livslängd. Den första fasen benämns i litteraturen ofta för pre-start, den andra för start-up och den tredje för post-start-up (eller tillväxt) 21. I boken Att lära sig av miraklen definieras faser för arbetsintegrerande sociala företag som start, drift och expansion. Behoven i de olika faserna skiljer sig åt i stort, även om några behov är de samma under hela tiden. I ASF är de tre olika faserna ofta aktuella samtidigt. Under startfasen behöver gruppen framförallt t.ex. coaching i att strukturera sina affärsidéer, analysera och utvärdera möjligheter att etablera sig på marknaden samt bygga upp struktur för verksamheten. Viktiga delar i startfasen är också teambyggande genom att nå engagemang och delaktighet i gruppen, ta fram tydliga regler som gäller för företaget och kunskap angående företagande. Gruppen behöver helt enkelt samla in kunskap om vad behövs för att driva företag. Inkubatorer är generellt känt för att vara till stor hjälp under start-up fasen, då unga kooperativ kan få stöd i olika ämnen som ekonomi eller affärsutveckling. Flera företagsfrämjande organisationer erbjuder stöd till nyföretagande. Coompanion t.ex. erbjuder 8-10 timmar avgiftsfritt affärsrådgivning till grupper med stöd innan och vid starten. Det tack vare finansiering med offentliga medel. Men företagen är olika och behöver därför olika stöd i startfasen och därför är oftast 8-10 timmar alldeles för lite, med en större finansiering skulle Coompanion kunna erbjuda mer stöd i början 22. Det är viktigt att tydliggöra att när det gäller ASF ingår i startfasen också en pre-start process, ofta kör de ihop sig och går hand i hand. De flesta, men inte alla, ASF har startat i form av projekt (EU-finansiering, regionala och lokala utvecklingsmedel). Det förekommer väldigt sällan att ASF startas av målgruppen själv utan stöd från projekt, civilsamhället eller personal som arbetar med målgruppen. För att kunna starta ett lönsamt och hållbart arbetsintegrerande socialt företag finns det ett behov av en strukturerad process. Både på nationell och regional nivå har projekt använts från olika organisationer som en metod för att kunna få medel och strukturera processen, driva utbildningar samt kompetensutvecklingsinsatser till nya entreprenörer. Tyvärr är det inte en långsiktig lösning. Coompanion har på nationell nivå tagit fram en struktur för att stödja starten av socialt företagande. Om processen ses som en linjär linje kan det se ut som i bilden i nästa sida (ofta görs de olika stegen i annan ordning eller på annat sätt) 23. Pre-start/startfasen är den viktigaste för att få ett lönsamt företag och etablera kontakter och verksamhet på marknad för att kunna överleva i framtiden. Strukturen som grupper skapar under denna fas brukar det vara den som ska hålla ihop allt också i framtiden. 21 Ylinenpää H. & Tham H. (2014). Nyföretagande i norr. En analys av nyföretagsfrämjande insatser i Norrbotten och deras utfall inför strukturfondsperioden 2014-2020. Länsstyrelsen Norrbotten. Rapportserie nr 10/2014, sida 14 22 Johansson C. (2013). Arbetsintegrerande sociala företags behov av stod. En kvalitativ studie om möjligheten till en gemensam stödstruktur inom Luleå Piteå Boden Älvsbyn. Luleå: Luleå Tekniska Universitet, C-uppsats, sida 28 23 Karriärstödjare behövs under utbildningen men även när företaget är igång. I någon form av stödstrukturen finns karriärstödjare som person som ansvarar för individuella samtal kring och med deltagare och olika slags myndighetskontakter (t.ex. med handläggare på arbetsförmedlingen). På grund av den komplexa problematik som målgruppen har är det inte ovanligt att en person har mellan 10-20 kontakter att hantera inom olika myndigheter och vårdinrättningar. De som går utbildningen och startar ASF står oftast väldigt långt ifrån arbetsmarknaden, de har många gånger en kombination av svårigheter exempelvis olika sjukdomstillstånd, språksvårigheter, kriminalitet, ekonomiska problem, familjer som kan vara trasiga etc. Målgruppens svårigheter omfattar både yrkesliv och privatliv. Det finns alltså många olika instanser som kan vara inblandade i individens problematik. För att lyckas med rehabiliteringen arbetar Karriärstödet med hela människan. 18

Driftfasen handlar generellt om att etablera företaget på marknaden, att få fart på företagets försäljning och försäkra företagets överlevnad. När det gäller arbetsintegrerande sociala företag finns också ett behov av att organisera själva driften av verksamheten, etablera kontakter med både näringsliv och myndigheter, hitta kunder och jobba kontinuerligt med grupputveckling och ledarskap. Viktiga frågor är också om företaget behöver en mentor, externt professionellt stöd i styrelse samt finansieringslösningar. Partnerskapet och mentorer är viktiga under alla faser och ofta handlar det att jobba strategiskt med det även efter start fas. Under driftfasen är det också viktigt att t.ex. säkerställa delaktighet i företaget och en positiv arbetsmiljö, samt utveckla arbetsträningskapacitet och kompetens i verksamheten. Expansions/tillväxtfasen är den som säkerställer överlevnad av verksamheten på marknaden. Det är en fas som leder företag till att förnya sig och anpassa sig efter marknadens behov genom bl.a. utveckling av sitt erbjudande. Företagen behöver under denna fas nya visioner och idéer, och säkerställer t.ex. ekonomi/finansiering, jobbar strategiskt och effektivt med rekrytering, med affärsutveckling och kunderbjudande. Utifrån tidslinjen igen i kapitel 3.3 kan det lätt konstateras att ASF i Norrbotten befinner sig i olika faser. De som har varit i gång längre måste hantera utmaningar kopplat till själva driften och expansionsfasen för att kunna utveckla företaget för att överleva på marknaden, som t.ex. generationsväxling. De som nyligen har startat befinner sig fortfarande i startfasen och behöver stöd i att kunna bli säkrare i företagande och i driften. I Norrbotten finns det också olika typer av arbetsintegrerande sociala företag. Detta leder till att behoven ser lite annorlunda ut beroende vilket är ASF som vi pratar om. Under 2014 har det på nationell nivå gjorts en undersökning av de cirka 60 företag som lagt ner mellan 2008 och 2014. Resultatet visar en del mönster som återkommer i anledningar till nedläggning, och därmed vilka primära behov som de flesta företag har. Det finns både interna och externa faktorer som påverkar överlevnad av företagen, en del är specifika för ASF, andra är mest generella och kan hittas i de flesta företag. De fyra vanligaste interna faktorerna är att: ägar- och organisationsstrukturen är för snäv eller ensidig ledarskaps- och kompetensproblem underkapitalisering från början motsättningar och konflikter mellan olika personer och grupper i ledningen 24 Bland de flera externa faktorer som också kan påverka nedläggningen av ASF kan vi se att offentlig sektor har en viktig roll. Faktorerna kan vara: ensidigt beroende av den offentliga sektorns aktörer (Uppsägning av ett avtal kan orsaka ekonomiska bekymmer. Några företag har bara en kommun som en kund vilket gör dem sårbara.) förändringar i de offentliga myndigheternas regelverk minskande försäljning och efterfrågan på företagets produkter/tjänster 25 Resultatet från den nationella undersökning är mycket intressant och matchar ganska bra med behov som ASF i Norrbotten har. Under senaste två åren har två ASF lags ner i Norrbotten. Arbetsmarknadspolitiken, 24 Augustinsson E. (red.) (2016). Underlagsrapport till analysgruppen. Arbetet i framtiden. Uppdrag: Framtid. 25 I företagen som försvann kan ni läsa mer om undersökningen. 19

dålig kontakt med Arbetsförmedlingen och dålig ekonomisk uthållighet har varit bland de faktorer som orsakade nedläggningar i Norrbotten. Som tidigare lyfts upp har alla ASF det som kallas en dubbel affärsidé. Dels säljer företagen rehabiliteringstjänster och måste erbjuda en bra arbetsmiljö, dels måste företagen hantera de olika utmaningarna i att driva själva den kommersiella delen av verksamheten, att producera varor eller tjänster som ett medel i rehabilitering. I en rapport från Tillväxtverket uttrycks målet med de två inriktningarna som välfärdsorienterat (integration och social vinst) respektive tillväxtorienterat (ekonomisk vinst) 26. Utifrån detta perspektiv kan vi analysera behoven genom att dela ut de primära behov i faserna start, drift och expansion/tillväxt i två stora områden som är stöd till företagande (stödet kopplat till själva kommersiella och ekonomisk verksamhet) och stöd till arbetsträning och individ/grupp utveckling (stödet kopplat till den välfärdsorienterade delen i verksamheten). Denna fördelning har använts under projektet för att strukturera erbjudande av stöd och kompetensutvecklingsinsatser till ASF i Norrbotten. 26 Andersson R. (red.) (2012). Att lära av mirakel. Att vända arbetslösenhet till hållbart företagande. En antologi om arbetsintegrerande socialt företagande. Stockholm: Tillväxtverket, sida 184. 20

4.1 Ledarskap i arbetsintegrerande sociala företag Det råder en viss begreppsförvirring när det gäller konceptet ledarskap i ASF. Det finns olika syn på det och ledarskap används ofta för att beskriva olika begrepp. I boken Ledarskap i arbetsintegrerande sociala företag, berättar författare Laurelii E., Carlberg A., Hedin U.C. och Wolde M. om ledarskap i ASF med målet att sammanfatta de synpunkter, inspirera och fungera som ett underlag för diskussioner. Boken innehåller intervjuer med ledare i arbetsintegrerande sociala företag som har valts ut för att representera olika stora företag och olika sätt att organisera ASF. Intervjuerna kompletteras med texter av forskare, ledare och organisationskonsulter som belyser ledarskap ur olika aspekter. Balansen mellan de sociala och ekonomiska målen är inte lätt, därför är ledarskapet den främsta framgångsfaktorn för arbetsintegrerande sociala företag. Det är viktigt att det finns ett tydligt mandat för ledarskapet. Företag måste diskutera frågan och komma överens om olika roller i verksamheten och hur ledarskap ska ser ut. Det kan ta tid att hitta en bra struktur på grund av att företagen ofta saknar kunskap om hur driften ska gå till, speciellt i början. Det är viktigt att fokusera mer på behov i företagen än individens behov och diskussionen om ledarskap ska utgå från behovet, inte lösningen. Från olika strukturer av ASF får vi också olika typer av ledarskap och därför behov. Det finns många olika ledarformer och definitioner, men varje verksamhet måste hitta sina roller och förutsättningar för ledarskapet för att säkerställa driften av företagen. Några ASF i Norrbotten har organiserat sig t.ex. genom att följa en tradition från 1990-talet med en handledare på företagen som är ett stöd, en coach till medlemsgruppen, men inte medlem i kooperativet. Viktigt i detta fall är legitimiteten från gruppen, att säkerställa kompetens hos handledare och framförallt att gruppen måste diskutera och tänka över ledarskapsfrågan. Det finns en risk för otydlighet som kan innebära att det i realiteten är handledaren som leder företaget i alla fall 27. Andra ASF har bestämt sig för att ha en verksamhetsledare, denna anställs från styrelse, samt ofta andra roller såsom arbetsledare, etc. Viktigt i denna struktur är att de som sitter i ledarpositionen jobbar aktivt för att ha delaktighet och inflytande i företagande. Ledarskap i det traditionellt vinstmaximerande företaget är i delar skilt från ledarskap i ett socialt företag. I ASF är inte resultat och vinst endast det slutliga bevis på lyckande eller misslyckande, den välfärdsorienterade delen i verksamheten är av stor betydelse för arbetsintegrerande sociala företag. Ledarna i arbetsintegrerande sociala företag ska, förutom ansvaret för driften av företaget, skapa en arbetsmiljö i vilken människor kan växa. I ASF måste det finnas en balans mellan ledarskap för driften av kommersiellt framgång och den kopplat till själva det sociala målet som företaget har 28. Michael Wolde skriver i rapporten Ledarskap i arbetsintegrerande sociala företag att det finns ett övergripande behov av två ledarroller, en för ledningen av den ekonomiska föreningen och en för det dagliga ledarskapet i verksamheten. Själva storleken av företaget påverkar också ledarskapsfrågan. Några ASF har byggts upp i gemenskap och använder ett kollektiv ledarskap. Men så fort företagen börjar växa i storlek eller ekonomi och ha flera verksamhetsområden behöver frågan om ledarskapet i det ASF adresseras 29. Ett vanligt misstag är att blanda ihop själva ledarskap med karriärstöd. Ledare är de som måste ta hand om driften av verksamheten, säkerställa att både den kommersiella och välfärdsorienterade verksamheten går hand i hand. Karriärstödjare (för definition se fotnot s. 23) är den person som istället tar hand om stöd till individ och grupputveckling i själva arbetsträningsprocessen. För att lyckas med rehabiliteringen arbetar karriärstödjare med hela människan. 27 Andersson R. (red.) (2012). Att lära av mirakel. Att vända arbetslösenhet till hållbart företagande. En antologi om arbetsintegrerande socialt företagande. Stockholm: Tillväxtverket, sida 92 28 Laurelii E., Carlberg A., Hedin U.C. & Wolde M. (2014). Ledarskap i arbetsintegrerande sociala företag. Stockholm:Tillväxtverket, sida 17 29 Ibid., sida 116 21

4.2 Behovsidentifiering i Norrbotten Under projektet Stödstruktur för ASF i Norrbotten har Coompanion, tillsammans med ASF och övriga aktörer, tagit fram en kartläggning av olika behov som arbetsintegrerande sociala företag har i nuläget och som är kopplade till deras överlevnad och lönsamhet. Listan är bred och i denna går det att identifiera de primära behov som är mest viktiga för att överleva. Resultat har tagits fram genom kvantitativa och kvalitativa metoder. För kvantitativa metoder har projektet använt en enkät som har skickat runt till alla ASF i Norrbotten. Denna metod har visat sig inte vara speciellt effektiv. Det kom få enkätsvar tillbaka och många har haft svårt i att identifiera sig i enkäten samt att svara på frågorna. Bättre resultat har kommit fram från kvalitativa metoder, d.v.s. workshops, gruppdiskussioner, nätverksträffar och studiebesök hos ASF i länet. Tack vare gruppdiskussioner och workshops med ASF har en omfattande lista tagits fram. Denna har fyllts på ytterligare tack vare träffar, workshops och gruppdiskussioner med representanter från myndigheter och näringslivet. Under projektets tid har det också kommit fram skillnader mellan synliga och dolda behov som finns hos ASF samt hos myndigheter och samhället när det gäller kunskap över ASF. Med synliga behov menar vi de behov som målgruppen själv kan identifiera och med dolda menar vi de behov som bara externa deltagare i processen kan identifiera och hjälpa till att lösa. Det finns olika synpunkter angående behov och dålig kommunikation och missförstånd kan ofta generera frustation från olika parter. Inom de dolda behoven hittas ofta några primära behov som företag har, därför är det viktigt med externa stödstrukturer som kan se problemet med ett helikopterperspektiv och stödja företagare i utvecklingen. Det är också viktigt att definiera vad som är ett behov innan man börjar läsa resultatet av kartläggningen som har tagits fram. Behov är ett inneboende krav på upphävande av viss brist, medvetet eller omedvetet. Det kan delas upp i primära och sekundära. De primära är de absolut viktigaste medan de sekundära inte är lika nödvändiga. Det händer ofta att det under olika typer av workshops eller idégenerering framkommer behov som istället är själva lösningen. Det är en attityd som finns generellt och som också har framkommit ofta under projektet. Därför är det viktigt att analysera resultat och listor av behov som projektet har fått, tänka över om några av behoven i listorna är själva lösningen, och kunna gruppera de olika behoven i större kategorier som representerar de primära behoven. Vid flera tillfällen har det framkommit t.ex. handledare som ett behov. Handledare är en lösning till ett behov, handledare eller olika typ av ledare är själva svar till diverse problem som är kopplat till företagets drift och överlevnad. I följande kapitel kommer vi att prata om resultat från kvantitativa och kvalitativa metoder som vi har använt till identifiering av behov kopplat till ASF i Norrbotten. 4.2.1 Samhällets behov - fyra område I början av projektet framgick det att för att analysera arbetsintegrerande sociala företags behov och överlevnad på marknaden så måste de ses som en målgrupp i ett större sammanhang. ASFs överlevnad och tillväxt är påverkad av både interna och externa faktorer. De representerar en del av samhället som blir påverkade av andra målgrupper i samhället. Denna tanke leder till att ha olika målgrupper som i sin tur har olika behov när det gäller att bygga en positiv miljö till tillväxt av socialt företagande. Därför har opinionsbildning kring socialt företagande varit en ganska stor del i projektet. Projektet identifierade i början fyra stora områden/målgrupper som har olika behov kopplat till ASF och som är viktiga i samband med dem. Områdena är: Myndigheter/offentlig sektor ASF själva Ledningsnivå (Personer som sitter i ledande positioner i ASF som anställda eller underleverantörer, styrelseledamöter) Idéburna sektorn / Övriga i näringslivet Bilden visar de fyra områdena med behov och möjliga aktiviteter som kan lösa problemet. Bilden visar en första analys som sen har utvecklas under projekttid. 22