Bemanning / behörigheter

Kvalitetsutvecklare Caroline Andersson Rapport 2015-04-20 Bemanning / behörigheter Skolstruktur 2.0 Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Organisationsnr: 21 20 00-2783 Besöksadress: Stadshuset, Hjalmar Lundbohmsvägen 31 Webb: www.kommun.kiruna.se Telefon: 0980-70 000 E-post: kommun@kommun.kiruna.se

2 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Uppdraget 3 1.2 Syfte 3 1.3 Arbetssätt och metoder 3 2 Bakgrund inventering av kompetens och bemanning 4 3 Nuläge - Redovisning av tillgänglig information 5 gällande behörighet och bemanning 3.1 Rekryteringsbehov av lärare i grundskolan inför ht 2014 5 3.2 Rekryteringsbehov av lärare i grundskolan i syfte att ersätta idag 5 anställda lärare som uppnår pensionsålder 2015-2024 3.3 Undervisande lärares behörighet per årskurs och ämne för 6 respektive skola 3.3.1 Bergaskolan vt 15 7 3.3.2 Högalidskolan vt 15 8 3.3.3 Jukkasjärvi skola vt 15 9 3.3.4 Karesuando och Övre Soppero skolor 10 3.3.5 Luossavaaraskolan vt 15 11 3.3.6 Nya Raketskolan vt 15 12 3.3.7 Triangelskolan vt 15 13 3.3.8 Tuolluvaaraskolan vt 15 14 3.3.9 Vittangi och Svappavaara skolor vt 15 15 4 Analys av framtida rekryteringsbehov 16 4.1 Pensionsavgångar och rekrytering inför lå 14/15 16 4.2 Undervisande lärares behörighet 16 4.3 Sammanfattande analys av rekryteringsbehov 17 5 Analys av framtida rekryteringsmöjligheter 18 5.1 Lärarutbildningar 18 5.2 Tillgång och efterfrågan 19 5.3 Attraktiv arbetsgivare 19 6 Utvecklingsbehov avseende uppföljning av 20 behörighet och bemanning 6.1 Felkällor/begränsningar som upptäckts vid bearbetningen av 20 informationen i systemen WinLas och Procapita 6.2 Förslag till åtgärder för att komma till rätta med 21 uppmärksammade felkällor 7 Bemanningsbehov utifrån timplan 22 7.1 Beräkning av bemanningsbehov utifrån grundskolans timplan 22 7.1.1 Lågstadiet - Årskurs 1-3 23 7.1.2 Mellanstadiet - Årskurs 4-6 24 7.1.3 Högstadiet - Åk 7-9 26 7.2 Personalbehov för grundbemanning i Kiruna C 27 7.3 Skolor med undervisning i B-form 28 7.4 Skolor med undervisning i C-form 28 Bilaga 1 Elevantal skolor Kiruna kommun hösten 2014

3 1 Inledning Denna rapport är en delrapport i Skolstruktur 2.o för Kiruna kommun som genomförs under läsåret 2014/2015 och belyser förhållandena gällande kompetensförsörjning och behov inom barn- och utbildningsförvaltningens pedagogiska verksamheter i grundskolan. 1.1 Uppdraget En arbetsgrupp bestående av förvaltningens personalfunktioner, en rektor samt kvalitetsutvecklare fick i uppdrag att - se över behörigheten och bemanningen i kommunens grundskolor samt identifiera behov och konsekvenser - utifrån timplanen ta fram förslag på bemanningsbehov utifrån normerad elevgrupp för skolorna i Kiruna C samt minimibehov av bemanning för små skolor i byarna - föreslå åtgärder för tillfredställande av identifierade behov och bemanning av kommunens grundskolor med motiv 1.2 Syfte Syftet med arbetsgruppens arbete var att ge en tydlig bild av hur lärarkompetensen inom grundskolan i Kiruna kommuns verksamheter stämmer överens med skollagens krav samt visa på framtida behov, möjligheter och utmaningar. 1.3 Arbetssätt och metoder Arbetsgruppen har tillsammans diskuterat vilken information som behövdes för att kunna utföra uppdraget samt var denna information fanns att hämta. Personalavdelningen har genom personalsystemet tagit fram den tillgängliga informationen över personalens behörigheter och tjänstefördelningen på skolorna. Med utgångspunkt från tillgänglig information har kvalitetsutvecklaren bearbetat informationen och sammanställt denna för att få underlag som blev överskådliga och som förtydligade hur situationen gällande bemanning och behörighet ser ut. Detta underlag har sedan respektive rektor gått igenom för att justera då det visade sig finnas flera felkällor i utgångsmaterialet. Gällande underlag för bemanningsbehov kopplat till timplanen har förslaget på hur grundbemanningen bör se ut diskuterats med en rektor för mellanstadiet samt en rektor för högstadiet för att kunna jämföra med situationen i dag.

4 2 Bakgrund inventering av kompetens och bemanning För att kunna beskriva nuläget avseende behörigheten hos lärarkåren i Kiruna kommuns grundskolor samt kunna analysera och bedöma framtida behov av rekrytering och eventuellt förändrat arbetssätt gällande organisation och bemanning har ett flertal redan befintliga underlag använts. Exempel på detta är - sammanställning av rektorernas redovisade rekryteringsbehov inför höstterminen 2014 - sammanställning över behörigheten hos lärare i grundskolan i Kiruna kommun som går i pension åren 2015-2014 - Kiruna kommuns redovisning på SKL s enkät om behörighet i maj 2014 I samband med att den nya skollagen antogs med tydligare och ökade krav på behörighet hos undervisande lärare köpte Kiruna kommun ett system med kompetens modul där sammanfattande rapporter skulle kunna tas fram med information gällande lärares behörighet jämförd med deras aktuella tjänstgöring. Syftet med systemet var dels att kommunen skulle kunna fullgöra sitt uppföljningsansvar avseende den faktiska behörigheten hos lärarna och dels att underlätta och säkerställa organiseringen av undervisningen på skolorna utifrån behörighetskraven. På grund av olika svårigheter i samband med implementeringen av systemet, som också visade sig vara bristfälligt utifrån de krav som efterfrågats, avslutades avtalet. Under våren 2014 började kommunen istället använda behörighetssystemet WinLas som är något enklare men mer stabilt. Denna försening innebar att arbetsgruppen inte haft tillgång till den detaljerade information som var utgångspunkten för att kunna göra bedömningen av i vilken omfattning lärarnas behörighet stämmer överens med deras tjänstgöring gällande undervisning. Under hösten 2014 har tillgänglig information gällande lärarnas behörighet och tjänster lagts in i WinLas. Det enklare verktyget är dock inte tillräckligt för att lösa uppgiften utan även information från Procapita gällande aktuellt undervisningsansvar hos lärare har behövts för att kunna göra sammanställningarna avseende behörighetsgraden i verksamheten. Under arbetets gång har flera felkällor och begränsningar upptäckts. (Dessa behandlas separat i ett senare avsnitt. ) För att få ett tillförlitligt material att utgå ifrån i analysen och bedömningen av framtida kompetens- och rekryteringsbehov har de ansvariga rektorerna, gått igenom och justerat materialet avseende deras egna verksamheter.

5 3 Nuläge - Redovisning av tillgänglig information gällande behörighet och bemanning 3.1 Rekryteringsbehov av lärare i grundskolan inför ht 2014 I början av april 2014 samlades rektorer och personalavdelningen för att tillsammans gå igenom rekryteringsbehovet av lärare inför kommande läsår. Sammanställningen visar att det samlade behovet av nyrekryterade lärare i grundskolan inför höstterminen 2014 var totalt 33 tjänster varav 25 i Kiruna C och 8 i Svappavaara/Vittangi. Störst var behovet av lärare med allmän behörighet i låg- och mellanstadiet (11 st), därefter följde behovet i fallande ordning lärare i engelska åk 7-9 (3,5 tjänster) Ma/No åk 7-9 (3,0 tjänster) Textilslöjd (2,5 tjänster) trä- o metallslöjd (2,35 tjänster) musik (2,3 tjänster) idrott & hälsa (2,1 tjänster) svenska åk 7-9 (1,5 tjänster) I följande kategorier var rekryteringsbehovet 1 tjänst eller mindre: Hkk Sv/So SvA spanska tyska ryska thai 3.2 Rekryteringsbehov av lärare i grundskolan i syfte att ersätta idag anställda lärare som uppnår pensionsålder 2015-2024 Antalet idag anställda lärare i Kiruna kommuns grundskolor som uppnår pensionsåldern 65 år varierar mycket mellan åren under den närmaste 10- årsperioden. Som mest uppnår 12 lärare pensionsåldern samma år (2021) och som lägst 1 lärare (2024). I snitt uppnår ca 6 lärare per år pensionsåldern. I tabellen, där pensionsavgångarna redovisas i 5-årsperioder, har aktuella lärares behörighet delats in i ett antal kategorier utifrån ämnesbehörighet. Med tanke på hur stora förändringar som ändå sker mellan åren vad gäller rekryteringsbehoven så anses inte någon mer detaljerad indelning behövas. Tabellen ger dock en fingervisning om vilka behörigheter som kommer att behöva ersättas i kommunens organisation utifrån pensionsavgångar.

6 Lärarkategori Pensionsavgångar Pensionsavgångar 2015-2019 2020-2024 Lågstadielärare med allmän behörighet 5 tjänster 5,5 tjänster Mellanstadielärare med allmän behörighet 7 tjänster 5,5 tjänster Sv/So 4 tjänster 3 tjänster Ma/No 2 tjänster 3 tjänster Textilslöjd 2 tjänster 0 tjänster Trä- o metallslöjd 1 tjänster 2 tjänster Bild 0,5 tjänster 1 tjänster Idrott & hälsa 1 tjänster 0 tjänster Modersmål (finska/samiska) 0,5 tjänster 2,5 tjänster Speciallärare/-pedagog 4 tjänster 5 tjänster 3.3 Undervisande lärares behörighet per årskurs och ämne för respektive skola Utgångspunkten i tabellerna är sammanställningar över av vad som går att utläsa i personalsystemet WinLas och Procapita gällande behörighet hos undervisande lärare på respektive skola 22 september 2014. För att säkerställa att vi får en så riktig bild som möjligt har rektorerna gått igenom materialet och gjort rättningar utifrån den verkliga situationen på respektive skola i januari 2015. (Ingen redovisning har gjorts för skolorna i Abisko och Svappavaara p g a rådande personalsituation). Förklaring till hur tabellerna ska läsas Rutorna har fått olika färg utifrån vilken behörighet det finns hos de lärare som uppges undervisa i respektive årskurs och ämne. Om det uppges att flera lärare undervisar i samma ämne och årskurs är det den högsta graden av behörighet som anges (legitimation klassas här som högre än behörig utan legitimation). För att en lärare ska klassas som behörig över huvudtaget ska behörigheten/ legitimationen omfatta så väl rätt ämne som årskurs. Rött - endast obehöriga lärare för ämnet och åk. Gult - minst en behörig men ej legitimerad lärare i ämnet och åk. Grönt - minst en legitimerad lärare i ämnet och åk.? Oklart ifall eleverna har ämnet alternativt om undervisande lärare har behörighet att undervisa i ämnet. Under varje tabell redovisas även i text en sammanställning över vilka behörigheter som saknas.

7 3.3.1 Bergaskolan vt 15 Ämne åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Bild Engelska Hkk Idrott o hälsa Matematik Musik NO Biologi Fysik Kemi SO Geografi Historia Religion Samhällskunskap Slöjd Svenska / SvA Teknik åk 1-3 - har minst en behörig lärare i alla ämnen. åk 4-6 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Mu.

8 3.3.2 Högalidskolan vt 15 Ämne åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Bild Engelska Hkk Idrott o hälsa Matematik Musik? NO Biologi Fysik Kemi SO Geografi Historia Religion Samhällskunskap Slöjd Svenska / SvA Teknik?? Språkval åk 1-3 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Tk. (Framgår ej om de har någon lärare/undervisning i Tk i åk 3.) åk 4 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom En, Id, So och Sv. (Framgår ej om de har någon lärare/undervisning i Mu.) åk 5 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Id, Mu och Tk. åk 6 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom En och Mu. (Framgår ej om de har någon lärare/undervisning i Tk.) åk 7 - har minst en behörig lärare i alla ämnen åk 8 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom En. åk 9 - har minst en behörig lärare i alla ämnen.

9 3.3.3 Jukkasjärvi skola vt 15 Ämne åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Bild Engelska Hkk Idrott o hälsa Matematik Musik NO Biologi Fysik Kemi SO Geografi Historia Religion Samhällskunskap Slöjd Svenska / SvA Teknik åk 1 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Id. åk 2 - har ingen behörig lärare i något ämne. åk 3 - saknar behöriga lärare i ämnena Bl, Id, So, tx-slöjd och Tk. åk 4 - saknar behöriga lärare i Bl, Id, Ma, No och Sv. åk 5 saknar behöriga lärare i Bl, Id, Ma, No och Sv åk 6 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Bl, En, Hkk, Id, tx-slöjd och Tk

10 3.3.4 Karesuando och Övre Soppero skolor vt 15 Ämne åk 1-3 åk 4-6 åk 7 åk 8 åk 9 åk 1-3 åk 4-6 Bild Engelska Hkk Idrott o hälsa Matematik Musik NO Biologi Fysik Kemi SO Geografi Historia Religion Samhällskunskap Slöjd Svenska / SvA Teknik Språkval Karesuando skola åk 1-3 - har minst en behörig lärare i alla ämnen. åk 4-6 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Hkk. åk 7 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Mu och Hkk. åk 8 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Hkk, Mu, Ge, Hi, Re och Sh. åk 9 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Hkk, Mu, Ge, Hi, Re och Sh. (Lärare kompletterar med Hkk under våren och är behörig fr o m ht-15) Övre Soppero skola åk 1-3 - har minst en behörig lärare i alla ämnen. åk 4-6 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Fy, Ke, Tk.

11 3.3.5 Luossavaaraskolan vt 15 Ämne åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Bild Engelska Hkk Idrott o hälsa Matematik Musik NO Biologi Fysik Kemi SO Geografi Historia Religion Samhällskunskap Slöjd Svenska / SvA Teknik åk 1 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Tk. åk 2 - har minst en behörig lärare i alla ämnen. åk 3 - har minst en behörig lärare i alla ämnen. åk 4 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Bl, En, Id, Mu och So. åk 5 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Id. åk 6 - har minst en behörig lärare i alla ämnen.

12 3.3.6 Nya Raketskolan vt 15 Ämne åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Bild 1 4 2 1 1 1 1 1 1 Engelska 3 3 1 1 1 1 1 1 Hkk 1 1 Idrott o hälsa 1 4 1 1 1 1 1 1 1 Matematik 2 4 7 3 2 2 2 3 Musik 1 3 3 NO Biologi 1 3 3 2 2 1 2 1 Fysik 1 3 3 2 2 1 2 1 Kemi 1 3 3 2 2 1 2 1 SO Geografi 2 3 5 1 1 2 2 2 1 Historia 2 3 5 2 1 2 2 2 1 Religion 2 3 5 1 1 2 2 2 1 Samhällskunskap 2 4 5 1 1 2 2 2 1 Slöjd 1 1 1 2 2 2 2 Svenska / SvA 2 5 7 2 2 1 1 1 1 Teknik 1 1 2 2 1 2 1 Språkval * Siffrorna visar antalet lärare med behörighet eller legitimation i ämnet och åk. arb.lag f-1 Minst 1 behörig lärare i alla ämnen utom En. arb.lag 2-3 Minst 5 behöriga lärare i alla ämnen utom Tk och Slöjd. arb.lag 4-5 Minst 1 behörig lärare i alla ämnen utom i Mu. arb.lag 6-7 Minst 1 behörig lärare i alla ämnen utom Mu och Språkval. arb.lag 8-9 Minst 1 behörig lärare i alla ämnen utom Mu och språkval.

13 3.3.7 Triangelskolan vt 15 Ämne åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Bild? *? *? * Engelska Hkk Idrott o hälsa Matematik Musik? *? * NO Biologi Fysik Kemi SO Geografi Historia Religion Samhällskunskap Slöjd Svenska / SvA Teknik Språkval Fr Ty Sp * Undervisning av personal från Kulturskolan. åk 1 - har minst en behörig lärare i alla ämnen. åk 2 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Id. åk 3 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Bl, Mu och Slöjd. åk 4 - har ingen behörig lärare i något ämne utom i Id och Mu. åk 5 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom En, Ma, No, Slöjd och Tk. åk 6 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Bl, Slöjd och Tk. åk 7 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Slöjd. Framgår ej om lärarna i Bl och Mu från Kulturskolan är behöriga. åk 8 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom En, Slöjd och Språkval. Framgår ej om lärarna i Bl och Mu från Kulturskolan är behöriga. åk 9 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Slöjd, Sv och Språkval. Framgår ej om läraren i Bl från Kulturskolan är behörig.

14 3.3.8 Tuolluvaaraskolan vt 15 Ämne åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Bild Engelska Hkk Idrott o hälsa Matematik Musik NO Biologi Fysik Kemi SO Geografi Historia Religion Samhällskunskap Slöjd Svenska / SvA Teknik Språkval åk 1 - har minst en behörig lärare i alla ämnen. åk 2 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Tk. åk 3 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom i tx-slöjd. åk 4 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom En, Id, Mu, Bi, Fy, Ke, tx-slöjd och Tk. åk 5 - har ingen behörig lärare i något ämne förutom t/m-slöjd och Bl. åk 6 - har ingen behörig lärare i något ämne förutom t/m-slöjd och Bl.

15 3.3.9 Vittangi och Svappavaara skolor vt 15 Ämne åk 1 åk 2-3 åk 4 åk 5-6 åk 7 åk 8 åk 9 åk 1-3 Åk4-6 Bild Engelska Hkk Idrott o hälsa Matematik Musik NO Biologi Fysik Kemi SO Geografi Historia Religion Samhällskunskap Slöjd Svenska / SvA Teknik Språkval Vittangi skola åk 1 - saknar behörig lärare i alla ämnen utom i Idrott och Musik. åk 2-3 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom i Ma. åk 4 - har minst en behörig lärare i alla ämnen. åk 5-6 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Hkk, Ma, No-ämnena, Re och Sh. åk 7 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom i No-ämnena och Tk. åk 8 -har minst en behörig lärare i alla ämnen utom i Hkk, No-ämnena, och Tk. åk 9 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom i No-ämnena och Tk. Svappavaara skola åk 1-3 har minst en behörig lärare i alla ämnen. åk 4-6 saknar behörig lärare i alla ämnen.

16 4 Analys av framtida rekryteringsbehov 4.1 Pensionsavgångar och rekrytering inför lå 14/15 Totaltrekryteringsbehov inför lå 14/15 motsvarar pensionsavgångarna fram till 2020, dvs de kommande 6 åren. Denna jämförelse visar att pensionsavgångar är ett mycket osäkert värde att utgå ifrån vid bedömning av framtida behov av rekrytering. Eventuellt skulle en analys av behörigheten hos de personer som inom de närmsta åren uppnår pensionsåldern kunna ge en fingervisning om inom vilka ämnesområden som vi säkert kommer att behöva rekrytera och där utgöra ett minimimått. När vi har ett verktyg som kan ge oss pålitligt information om personalens behörighet gällande inom så väl vilka årskurser som ämnen de är behöriga att undervisa i samt i vilka årskurser och ämnen de faktiskt undervisar i kommer vi få än mer detaljerad information om framtida behov på grund av bl a pensionsavgångar. Vid en jämförelse mellan rekryteringsbehoven inför hösten 2014 och pensionsavgångar 2015-2024 framgår att det i stort sett är samma kategorier av lärare som det är och kommer att vara störst behov av nyrekrytering inom de närmaste åren dvs låg- och mellanstadielärare med allmän behörighet. Även lärare med behörighet att undervisa i Ma/No samt lärare i slöjdämnen är det relativt stort behov av. En tydlig skillnad mellan kortsiktiga rekryteringsbehov och framtida pensionsavgångar är lärare med behörighet att undervisa i Sv/So. Medan behovet av nyrekrytering inför hösten 2014 endast är någon enstaka lärare i Sv/So så är det relativt många lärare med denna behörighet som kommer att gå i pension de närmaste åren. Vi vet dock att vi historiskt under de senaste 20 åren haft relativt gott om lärare i Sv/So i förhållande till behovet av denna behörighet. Detta har inneburit att lärare med denna behörighet i större utsträckning än andra fått undervisa i andra ämnen där det rått brist på behörighet. En annan stor skillnad mellan rektorernas angivna behov av nyrekrytering inför hösten 2014 och pensionsavgångarna är lärare med specialpedagogisk kompetens. Inga behov av nyrekrytering av speciallärare och specialpedagoger har angetts men inom de närmsta 5 åren kommer 4 lärare med denna kompetens att uppnå pensionsåldern och ytterligare 5 de följande fem åren. Vad gäller dessa tjänster finns dock inget behörighetskrav i skollagen annat än för undervisning i särskolan. För att möta detta specifika behörighetskrav har personal på grundsärskolan prioriterats för behörighetsgivande utbildning. 4.2 Undervisande lärares behörighet Den redovisade behörigheten hos personal på respektive skola visar att det främst är på mellanstadiet (åk 4-6) som det saknas undervisande lärare med

17 rätt behörigheter. Detta gäller i stort sett på de flesta skolorna. Fram för allt är det i No-ämnena och Teknik som behörighetsgraden är låg. För lågstadiet (åk 1-3) är behörighetsgraden som högst och relativt god på de flesta skolorna. Detta gäller dock inte för skolorna i Jukkasjärvi och Övre Soppero. I Jukkasjärvi saknas legitimerade lärare i dessa årskurser helt och för ungefär hälften av undervisningen ansvarar personal som saknar behörighet för verksamheten. I Övre Soppero saknas behörighet för undervisning i åk 1-3 helt hos ansvarig lärare. Högstadieskolorna (åk 7-9) i Kiruna C har någon eller några behöriga lärare som ansvarar för undervisningen i de flesta ämnena men alla lärare som undervisar är dock inte behöriga. Språkvalet är det ämne som främst sticker ut här där man saknar behöriga lärare. Även om det finns någon behörig språklärare på en skola så ställer skollagen krav på att eleverna ska erbjudas möjligheten att välja mellan minst två moderna språk franska, tyska och spanska. För högstadieskolorna i östra kommundelen - Svappavaara, Vittangi och Karesuando - är bristen på behöriga lärare relativt stor. På Svappavaara skola bedrivs i dagsläget inget högstadium p g a svårigheten att rekrytera lärare. På både Vittangi och Karesuando skola saknas behöriga lärare i No-ämnena, Teknik och i Hem- och konsumentkunskap. I Karesuando saknas även behöriga lärare i So-ämnena, Engelska och Musik. I Vittangi saknas och behörighet att undervisa i Svenska i åk 8 och 9. 4.3 Sammanfattande analys av rekryteringsbehov På grund av pensionsavgångar de närmaste tio åren finns behov av att rekrytera lärare med bred allmän behörighet för undervisning i så väl låg- som mellanstadiet. På grund av nuvarande kompetens-/behörighetsbrist hos grundskolorna i Kiruna kommun finns behov av att rekrytera lärare inom främst No-ämnen, Teknik och Språkval men även praktiskestetiska ämnen. I Kiruna C finns en viss möjlighet att förbättra behörighetsgraden ytterligare genom att nyttja befintliga lärares kompetens än mer effektivt men det innebär troligen att fler lärartjänster måste delas mellan fler skolor/stadier. För att kunna öka behörighetsgraden i skolorna i den östra kommundelen krävs nyrekrytering av lärare med de behörigheter som saknas alternativt kompetensutveckling som leder till utökad behörighet hos befintlig personal. Utöver behov av rekrytering av kompetens som motsvarar skollagens krav på behörighet i så väl ämne som årskurs för ordinarie undervisning så finns behov att nyrekrytera speciallärare och specialpedagoger alternativt att stötta redan anställd personal som önskar vidareutbilda sig till speciallärare eller specialpedagog.

18 5 Analys av framtida rekryteringsmöjligheter 5.1 Lärarutbildningar Som nämnts tidigare så kommer de största enskilda grupperna där vi behöver rekrytera lärare de kommande åren att vara lärare i låg- och mellanstadiet med bred och allmän behörighet. Avseende lågstadiet kommer detta troligen inte att bli något större problem då de allra flesta lärare som examinerats från 1-7 utbildningar de senaste 20 åren har behörighet att undervisa i de flesta ämnena i åk 1-3. Detta gäller även för den nya grundlärarutbildningen med inriktning mot förskoleklass och åk 1-3. För mellanstadiet däremot kan det bli ett problem då de tidigare lärarutbildningarna för dessa årskurser haft olika inriktningar så som Sv/So och Ma/No. Överlag har lärarutbildningarna för grundskolan de senaste 20 åren gett en relativt bred behörighet både vad gäller årskurser (1-7 alternativt 4-9) och ämnen, även om just behörigheten för lärare i mellanstadiet varit begränsad till två huvudinriktningar - Ma/No och Sv/So. Lärarna i de praktiskestetiska ämnena (musik, bild, slöjd, idrott och hälsa samt hem- och konsumentkunskap) har i huvudsak ytterligare något ämne som de är behöriga att undervisa i. På längre sikt kan det bli svårare att hitta lärare med rätt behörighet från mellanstadiet och uppåt då den nya lärarutbildningen, som kommer att börja utexaminerade lärare om ett par år, är mer begränsad vad gäller ämnesbehörighet. Alla grundlärare med inriktning mot åk 4-6 kommer att bli behöriga att undervisa i ämnena svenska, engelska och matematik men i övrigt endast för ett av ämnena bild, musik, idrott och hälsa, hem- och konsumentkunskap, slöjd, samhällsorienterande ämnen, naturorienterande ämnen eller teknik. Detta kommer troligen få konsekvensen att framför allt små skolor med få elever och få lärare kommer få problem med att kunna följa skollagens krav på behörighet i alla ämnen på mellanstadiet. Även för högstadiet kommer ämnesbehörigheten att begränsas i den nya ämneslärarutbildningen med inriktning mot åk 7-9. Efter genomförd examen kommer de nyutexaminerade lärarna att ha behörighet att undervisa i tre ämnen. Kombinationen av ämnen är dock upp till studenten själv att välja vilket gör att det kan bli mycket svårt att lyckas matcha tjänster med behörighet hos de nya lärarna. Det har även varit svårt för universitet och högskolor att rekrytera studenter till ämneslärarutbildningarna med inriktning på åk 7-9. Flera lärarutbildningar runt om i landet har fått ställa in hela utbildningar p g a bristen på sökande men det senaste året har man kunna se ett visst ökat intresse för lärarutbildningarna i allmänhet. Svårast verkar det dock vara att rekrytera studenter till lärarutbildningarna i No-ämnena samtidigt som det är där den största bristen finns sett till hela landet. Flera lärosäten i landet bedriver lärarutbildningar med stora inslag av distansundervisning vilket ökar möjligheten för studier framför allt för vuxna med familj som har svårt att flytta och studera på campus. Efter att under några år haft uppehåll med lärarutbildningar på distans kommer Ltu (Luleå tekniska

19 universitet), bland annat efter uppvaktningar från Lapplands kommunalförbund, från och med hösten 2015 att ge alla sina lärarutbildningar på distans. Förhoppningsvis kommer det locka fler personer bosatta i eller med kopplingar till Kiruna att ta steget och utbilda sig till lärare. Som stöd för studenterna finns också tillgång till Lärcentra för vuxenstuderande i Kiruna C. En svårighet i Kiruna gällande rekrytering av studenter till lärarutbildningar de senaste åren har dock varit den goda arbetsmarknaden som lett till att det finns färre vuxna som väljer att studera. 5.2 Tillgång och efterfrågan Att efterfrågan på utbildade lärare/pedagoger är betydligt större än vad tillgången på de samma är har gjort att politikerna på nationell nivå gör extra satsningar med utökat antal platser på lärarutbildningarna. Satsningarna motsvarar dock inte behoven. Som exempel kan nämnas att regeringen planerar utöka grundlärarutbildningen (lärare för årskurs 1-6) med 700 platser/per år fram till 2019 det innebär totalt 3 500 fler platser 2019 än idag. Enligt SCB s statistik publicerad 2014-12-10 avseende arbetsmarknadsutsikterna år 2025 för samtliga utbildningsgrupper så beräknas efterfrågan på lärare i grundskolans tidigare år (årskurs 1-6) att vara 86 300 medan tillgången beräknas vara 69 600. Adderar man de ytterligare utbildade lärarna i denna kategori och förutsätter att alla avslutar utbildningen och sedan fortsätter att arbeta inom yrket så kommer det ändå att vara ett fortsatt underskott på minst 6 000 lärare i årskurs 1-6 år 2025 och då har ännu inte hänsyn tagits till regeringens ambition att utöka lärartätheten i grundskolans tidigare år. Vad gäller tillgång och efterfrågan på utbildade lärare i grundskolans senare år (årskurs 7-9) samt gymnasieskolan så beräknas det i SCB s statistik för 2025 finnas en efterfrågan på 95 200 lärare och en tillgång på 76 100 en differens som tyder på en brist motsvarande 19 100 lärare. Samma mönster avseende tillgång och efterfrågan på lärare som redovisats ovan för grundskolan och gymnasieskolan går igen för speciallärare/ specialpedagoger, förskollärare och fritidspedagoger. Yrkeskategorin fritidspedagoger ingår dessutom i den nuvarande grundlärarutbildningen med inriktning mot fritidshem. 5.3 Attraktiv arbetsgivare Då konkurrensen om utbildade lärare är mycket stor i hela landet är det viktigt att Kiruna kommun är en attraktiv arbetsgivare och att det finns goda möjligheter för den som är intresserad av att flytta till Kiruna kommun. I dagsläget är tillgången till bostäder så väl i Kiruna C som i Abisko begränsad vilket gjort att en del rekryteringar gått om intet. Detta problem ser dock ut att kunna minska framöver då byggandet av ytterligare nya bostäder kommer igång.

20 Att vara en attraktiv arbetsgivare innebär också att de som visar intresse för att arbeta inom kommunen tas väl om hand och upplever att de är välkomna och eftertraktade. Man ska som arbetssökande känna att man sugs in i organisationen så att man inte väljer att gå till andra arbetsgivare istället. Förhållandena för redan anställd personal är viktig för att attrahera nya medarbetare. Arbetsmiljö, arbetsbelastning och lön är tre faktorer som ofta vägs in vid val av arbetsgivare. I Kiruna kommun har lärarkåren, i jämförelse med övriga landet, relativt hög lön - 8:e plats av 290 kommuner visar Lärarförbundets jämförelse inom Bästa skolkommun. Kommunen satsar även relativt mycket resurser på skolan vilket placerade Kiruna på 1:a plats på det området i samma undersökning. Kiruna har även en relativt frisk lärarkår med få sjukdagar (1:a plats även här). Gällande lärartäthet hamnar kommunen på plats 65 men avseende andelen utbildade lärare endast på plats 218. För att de anställda inom Kiruna kommun ska trivas, må bra och hitta en balans mellan arbetsliv och fritid har kommunen de senaste åren satsat på att ge sina medarbetare förmåner av olika slag t ex ökad möjlighet at välja att arbeta heleller deltid, möjlighet att hyra fritidsstugor i fjällen, friskvårdssubventioner, möjlighet till löneväxling och bruttolöneavdrag för ögonoperationer. 6 Utvecklingsbehov avseende uppföljning av behörighet och bemanning 6.1 Felkällor/begränsningar som upptäckts vid bearbetningen av informationen i systemen WinLas och Procapita I samband med bearbetningen av materialet från WinLas och Procapita upptäcktes flera felkällor som vi måste komma till rätta med för att på ett säkert sätt i framtiden kunna uppfylla huvudmannens uppföljningsansvar gällande behörigheten hos undervisande lärare samt att ha en riktig bild av framtida rekryteringsbehov. Följande felkällor har upptäckts: - I personalsystemet WinLas går endast att lägga in en åk som personalen undervisar i i ett och samma ämne. Valet har här gjorts att man i systemet lägger in den högsta åk som personen undervisar i vilket gör att mycket information saknas främst avseende ämneslärare. - I Procapita ska skoassistenterna lägga in den/de lärare som ansvarar för undervisningen i ett ämne i respektive åk. Detta för att informationen ska finnas tillgänglig i verktyget för lärplattformen - EdWise. Den ansvariga läraren eller mentorn ska sedan kunna fördela rättigheter till andra lärare som behöver kunna föra in t ex frånvaro. Vissa skolor/lärare anmäler dock till skolassistenten att fler lärare än de som faktiskt är ansvariga för undervisningen undervisar i ämnet och årskursen för att fler ska ha tillgång

21 till fler funktioner etc utan att mentorn ska behöva fördela rättigheter. Detta innebär att systemet visar felaktig information gällande tjänstefördelningen och därmed även behörighetsgraden. - Information läggs inte in på ett enhetligt vis i systemen, t ex används olika koder för modersmålsundervisning i Procapita och informationen i Win Las är ibland inlagd per skolenhet, per skola alternativt per rektorsansvar. - Den mänskliga faktorn är också en felkälla, d v s att fel kan uppstå p g a att man råkar trycka fel på en tangent eller "klicka" fel i en rullgardin med valmöjligheter e t c då man lägger in information i systemen. - Skolorna/personalavdelningen uppdaterar inte informationen i tid/har inte tjänster och tjänstefördelningen klar när avläsningen i systemen görs. - Behov av manuell hantering/sammanfogning av informationen i de två systemen WinLas och Procapita innebär ett tidskrävande arbete och bidrar till ökad osäkerhet då en bedömning av tillförlitligheten och efterforskande av rätt information måste göras i varje enskilt fall där informationen visar sig vara motstridig. - Ofullständiga och otydliga rutiner kring vad, hur, när och vem som ska föra in olika typer av information i de olika systemen. - Lärare ansöker inte om lärarlegitimation eller ansöker inte om utökad behörighet i sin lärarlegitimation då förordningen förändrats. Detta kan leda till en felaktig bedömning av i vilken omfattning läraren faktiskt uppfyller behörighetskraven. 6.2 Förslag till åtgärder för att komma till rätta med uppmärksammade felkällor - Verktyget WinLas behöver förändras så att möjligheten finns att lägga in alla årskurser som en lärare undervisar i. Denna fråga äger vi inte själva utan är beroende av företagets systemutvecklare. Om detta fungerade och vi hade tillförlitliga rutiner gällande uppdatering skulle det räcka med information från detta system för att kunna göra nödvändig uppföljning av behörighetsgraden. Personalavdelningen har lyft detta behov med systemutvecklaren och en dialog pågår. - Tydliga rutiner inom Kultur och utbildningsförvaltningen gällande hur vi ska använda systemen som verktyg för uppföljning av behörighetsgraden i skolan samt tydligare rutiner gällande vilken information som ska föras in i de olika systemen samt när och av vem som detta ska göras. - I oktober varje år redovisar skolorna till SCB information om undervisande lärares kompetens samt vilka ämnen och årskurser de undervisar i. Detta borde nyttjas för vår egen hantering av denna information. Då det inte går att spara eller skriva ut den inrapporterade informationen från SCB s verktyg bör vi använda någon form av gemensam mall för egen dokumentation i samband med att rapporteringen sker.

22 7 Bemanningsbehov utifrån timplan Timplanen regleras i skollagen och anger den undervisningstid som eleverna ska garanteras under tiden i grundskolan. Skollagen (2013:248) Tabell. Nationell timplan för grundskolan i timmar. Ämne Totalsumma Bild 230 Hem- och konsumentkunskap 118 Idrott och hälsa 500 Musik 230 Slöjd 330 Svenska/Svenska som andraspråk 1 490 Engelska 480 Matematik 1 020 Geografi Historia 885 Religion Samhällskunskap Biologi Fysik 800 Kemi Teknik Språkval 320 Elevens val 382 Totalt garanterat antal timmar 6 785 (Där av skolans val 600) I syfte att tydliggöra minsta behov av bemanning för undervisning utifrån timplanens krav har en genomgång av timplanen för låg-, mellan- och högstadiet genomförts där även en bedömning av lägsta behovet av dubbel bemanning gjorts. Resonemangen utgår också från vissa antaganden och utgångspunkter. 7.1 Beräkning av bemanningsbehov utifrån grundskolans timplan Antaganden genomsnittlig elevgrupp ca 25 elever (Kiruna C inkl. Tuo/Juk) - genomsnittlig undervisningstid/lärartjänst 17 h/v Utgångspunkt i beräkningarna befintliga elevgrupper åk 1-9 okt 2014 samt omarbetat förslag på grundtimplan för Kiruna kommuns grundskolor fr o m lå 13/14. Kiruna C omfattar följande skolor: Bergaskolan, Högalidskolan, Jukkasjärvi skola, Luossavaaraskolan, Nya Raketskolan, Triangelskolan och Tuolluvaaraskolan.

23 7.1.1 Lågstadiet - Årskurs 1-3 Tabellen visa hur mycket undervisningstid en enparallellig 1-3 skola skulle behöva totalt för att bedriva undervisning i enlighet med timplanen. Tid/v o stadium Förslag tid Ämne timplan (h) delade grupper (h) Bild 2 Hkk 0 Dubbelbemanning rakt över i alla ämnen! Idrott o Hälsa 4,5 Musik 2,25 Slöjd 1 Svenska 19,25 Engelska 2 Matematik 10,5 So 6 Geografi Historia Religion Samhällskunskap No 4,5 Biologi Fysik Kemi Teknik 0,5 Språkval 0 Elevens val 2 Antas samordnas mellan klasserna, där av inga extra lärartimmar Summa 54,5h 54,5h => Totalt 109 undervisningstimmar/vecka för 1 grupp om ca 25 elever/åk under lågstadiet (= enparallelligt lågstadium totalt). Motsvarar ca 6,4 lärartjänster. Behov grundbemanning för undervisning Kiruna C totalt Totalt antal elever i åk 1-3 i Kiruna C: 580 580 elever => 23,2 elevgrupper med 25 elever/grupp eller 8 elevgrupper om i snitt 24,2 elever/åk. Dvs 8 paralleller lågstadium. => Totalt 872 undervisningstimmar/vecka för 8 paralleller om 25 elever/grupp i åk 1-3 under 1 år. Motsvarar ca 51,2 lärartjänster

24 Behov grundbemanning för undervisning Kiruna C exkl. Nya Raketskolan Totalt antal elever i åk 1-3 i Kiruna C exklusive Nya Raketskolan: 368 368 elever => 14,7 elevgrupper med 25 elever/grupp eller 5 elevgrupper om i snitt 24,5 elever/åk. Dvs 5 paralleller lågstadium. => Totalt 545 undervisningstimmar/vecka för 5 paralleller om 25 elever/grupp i åk 1-3 under 1 år. Motsvarar ca 32,0 lärartjänster 7.1.2 Mellanstadiet - Årskurs 4-6 Tabellen visa hur mycket undervisningstid en enparallellig 4-6 skola skulle behöva totalt för att bedriva undervisning i enlighet med timplanen. Tid/v o stadium Förslag tid Ämne timplan (h) delade grupper Bild 3 Hkk 0,75 0,75 (alla lektioner) Idrott o Hälsa 4,5 Musik 2,25 2,25 (alla lektioner) Slöjd 4,5 4,5 (alla lektioner) Svenska 15,25 5,1 (1/3 av lektionstiden) Engelska 5,75 1,9 (1/3 av lektionstiden) Matematik 9,25 3,1 (1/3 av lektionstiden) So 9,25 2,3 (1/4 av lektionstiden) Geografi Historia Religion Samhällskunskap No 6,25 2,6 inkl.tk (1/3 av lektionstiden) Biologi Fysik Kemi Teknik 1,5 Språkval 0 Elevens val 3 Antas samordnas mellan klasserna, där av inga extra lärartimmar Summa 65,25h 22,5h

25 => Totalt 87,75 undervisningstimmar/vecka för 1 grupp om ca 25 elever/åk under mellanstadiet (= enparallelligt mellanstadium totalt). Motsvarar ca 5,2 lärartjänster. Behov grundbemanning för undervisning Kiruna C totalt Totalt antal elever i åk 4-6 i Kiruna C: 555 555 elever => 22,2 elevgrupper med 25 elever/grupp eller 8 elevgrupper om i snitt 23,1 elever/åk. Dvs 8 paralleller mellanstadium. => Totalt 702 undervisningstimmar/vecka för 8 paralleller om 25 elever/grupp i åk 4-6 under 1 år. Motsvarar ca 41,6 lärartjänster Behov grundbemanning för undervisning Kiruna C exkl. Nya Raketskolan Totalt antal elever i åk 4-6 i Kiruna C exklusive Nya Raketskolan: 350 350 elever => 14 elevgrupper med 25 elever/grupp eller 5 elevgrupper om i snitt 23,3 elever/åk. Dvs 5 paralleller mellanstadium. => Totalt 439 undervisningstimmar/vecka för 5 paralleller om 25 elever/grupp i åk 4-6 under 1 år. Motsvarar ca 25,8 lärartjänster.

26 7.1.3 Högstadiet - Åk 7-9 Tabellen visa hur mycket undervisningstid en enparallellig 7-9 skola skulle behöva totalt för att bedriva undervisning i enlighet med timplanen. Tid/v o stadium Förslag tid Ämne timplan (h) delade grupper Bild 1,5 1,5 (alla lektioner) Hkk 2,75 2,75 (alla lektioner) Idrott o Hälsa 6 Musik 2 2 (alla lektioner) Slöjd 4 4 (alla lektioner) Svenska 7,5 2,5 (1/3 av lektionstiden) Engelska 6 2 (1/3 av lektionstiden) Matematik 9 3 (1/3 av lektionstiden) So 9,75 Geografi Historia Religion Samhällskunskap No 8,25 3,25 inkl.tk (1/3 av lektionstiden) Biologi Fysik Kemi Teknik 1,5 Språkval 9,25 9,25 (alla lektioner - minst 2 moderna språk) Tyska Franska Spanska Finska Meänkieli Samiska Annat språk Elevens val 6 Antas samordnas mellan klasserna, där av inga extra lärartimmar Summa 73,5h 30,25h => Totalt 103,75 h/v undervisningstimmar för 1 grupp om ca 25 elever/åk under högstadiet (= enparallelligt högstadium totalt). Motsvarar ca 6,1 lärartjänster.

27 Behov grundbemanning för undervisning Kiruna C totalt Totalt antal elever i åk 7-9 i Kiruna C: 586 586 elever => 23,4 elevgrupper med 25 elever/grupp eller 8 elevgrupper om i snitt 24,4 elever/åk. Dvs 8 paralleller högstadium. => Totalt 830 undervisningstimmar/vecka för 8 paralleller om 25 elever/grupp i åk 7-9 under 1 år. Motsvarar ca 48,8 lärartjänster. Behov grundbemanning för undervisning Kiruna C exkl. Nya Raketskolan Totalt antal elever i åk 7-9 i Kiruna C exklusive Nya Raketskolan: 356 356 elever => 14,2 elevgrupper med 25 elever/grupp eller 5 elevgrupper om i snitt 23,7 elever/åk. Dvs 5 paralleller högstadium. => Totalt 519 undervisningstimmar/vecka för 5 paralleller om 25 elever/grupp i åk 7-9 under 1 år. Motsvarar ca 30,5 lärartjänster. 7.2 Personalbehov för grundbemanning i Kiruna C Grundbemanningen i Kiruna C totalt för åk 1-9 i enlighet med ovanstående blir 141,6 lärartjänster och för Kiruna C exkl. Nya Raketskolan 88,3 tjänster. Ovanstående beräkning ger också en lärartäthet för grundbemanningen på ca 12,2 elever/lärare i Kiruna C. Enligt Skolverkets jämförelsedatabas SIRIS var lärartätheten 2013 för Kiruna kommuns alla skolor 9,6 elever/lärare. För skolorna i Kiruna C var lärartätheten 10,8 elever/lärare och för Kiruna C exkl. Nya Raketskolan var den 10,2 elever/lärare. Det skulle innebära ca 159,4 lärartjänster på 1721 elever i Kiruna C och ca 105,3 lärartjänster på 1074 elever i Kiruna C exkl. Nya Raketskolan. Tillkommer speciallärare, specialpedagoger, modersmålslärare samt SvA-lärare. Förskoleklassen är ej medräknad. Antalet grupper om ca 25 blir även här 8 stycken. Grundsärskolan är ej medräknad.

28 7.3 Skolor med undervisning i B-form I byar med relativt få elever i varje årskurs är det vanligt att undervisningen sker i grupper med elever från två olika årskurser. Detta kallas för att undervisningen bedrivs i B-form. Exempel på detta är Vittangi skola. I små skolor som bedriver undervisning i B-form behövs minst följande personal om den genomsnittliga undervisningstiden/lärartjänst är 17h/vecka: Åk 1-2 : 18,0h => 1,06 lärartjänster. Nedre gräns är timplanen för åk 2. Innebär att gruppen i princip aldrig är delad utan åk 1-2 har i stort sett all undervisning tillsammans. (Skillnad i timplan mellan åk 1 och 2 är 1h/v.) Åk 3-4 : 21,25h => 1,25 lärartjänster. Nedre gräns är timplanen för åk 4. Innebär att gruppen i princip aldrig är delad men att åk 4 har 1,75h egen undervisning p g a den totala skillnader i timplanen. Åk 5-6: 22,25h =>1,31 lärartjänster. Nedre gräns är timplanen för åk 6. Innebär att gruppen i princip aldrig är delad utan åk 5-6 har all undervisning tillsammans. (Skillnad i timplan mellan åk 5 och 6 är 0,5h/v.) Åk 7-8: 27,6h => 1,44 lärartjänster. Nedre gräns är timplanen för åk 7-9. Åk 8-9 alt. Innebär att gruppen endast är delad i två grupper under språkvalet då skolan måste erbjuda minst två alternativ på moderna språk. I övrigt har åk 7-8 alt 8-9 all undervisning tillsammans. (Åk 7, 8 el 9 som egen grupp => 1,44 lärartjänster/grupp) Samtliga ovan redovisade lägsta behov av lärartjänster i skolor med B-form kräver även att skolan gör en egen timplan för respektive stadium/planerar undervisningen så att alla elever under sin tid i låg-, mellan- respektive högstadiet får rätt mängd undervisning i varje ämne. 7.4 Skolor med undervisning i C-form I skolor med endast enstaka elever i varje årskurs är det vanligt att alla elever inom t ex ett stadium ingår i samma undervisningsgrupp. Detta kallas för att undervisningen bedrivs i C-form. Exempel på detta är Övre Soppero skola.

29 I små skolor som bedriver undervisning i C-form behövs minst följande personal om den genomsnittliga undervisningstiden/lärartjänst är 17h/vecka: Åk 1-3 : 19,5h => 1,15 lärartjänster. Nedre gräns är timplanen för åk 3. Innebär att gruppen aldrig är delad utan åk 1-3 har all undervisning tillsammans. Åk 4-6: 22,25h => 1,31 lärartjänster. Nedre gräns är timplanen för åk 6. Innebär att gruppen aldrig är delad utan åk 4-6 har all undervisning tillsammans. Åk 7-9: 27,6h => 1,44 lärartjänster. Nedre gräns är timplanen för åk 7-9. Innebär att gruppen endast är delad i två grupper under språkvalet då skolan måste erbjuda minst två alternativ på moderna språk. I övrigt har åk 7-9 all undervisning tillsammans. Samtliga tre ovan redovisade lägsta behov av lärartjänster i skolor med C-form kräver även att skolan gör en egen timplan för respektive stadium/planerar undervisningen så att alla elever under sin tid i låg-, mellan- respektive högstadiet får rätt mängd undervisning i varje ämne.

30 Elevantal skolor Kiruna C 2014-10-09 Bilaga 1 Skola F åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Luossa 23 22 29 23 23 13 24 Högalid 24 16 26 24 12 23 35 105 86 89 Berga 23 20 25 21 23 24 23 Triangeln 23 22 22 24 25 24 23 25 25 26 Jukkas 10 16 12 13 10 4 14 Tuolla 18 19 12 22 19 14 17 NRS 68 59 82 71 74 71 60 79 73 78 Summa 189 174 208 198 186 173 196 209 184 193 Skola F åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Luossa 23 22 29 23 23 13 24 Högalid 24 16 26 24 12 23 35 105 86 89 Berga 23 20 25 21 23 24 23 Triangeln 23 22 22 24 25 24 23 25 25 26 Jukkas 10 16 12 13 10 4 14 Tuolla 18 19 12 22 19 14 17 Summa 121 115 126 127 112 102 136 130 111 115 Skola F åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Luossa 23 22 29 23 23 13 24 Högalid 24 16 26 24 12 23 35 105 86 89 Berga 23 20 25 21 23 24 23 Triangeln 23 22 22 24 25 24 23 25 25 26 Summa 93 80 102 92 83 84 105 130 111 115 Skola F åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Tuolla 18 19 12 22 19 14 17 Jukkas 10 16 12 13 10 4 14 Summa 28 35 24 35 29 18 31 Elevantal skolor utanför Kiruna C 2014-11-20 Skola F åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Abisko 1 3 2 2 2 2 Svappavaara 5 5 2 6 3 2 5 1 1 Vittangi 10 8 7 5 7 7 12 7 14 10 Karesuando 2 6 2 2 1 4 22 13 18 Övre Soppero 4 4 1 1 1 3