VAL-utbildningen våren 2014 Studieguide 2014-01-14 Skola och undervisning läroplan, skolämne, ämnesdidaktik, 15 hp Umeå universitet Pedagogiska institutionen samt institutionen för Tillämpad utbildningsvetenskap Skola och undervisning läroplan, skolämne, ämnesdidaktik, 15 p 1
Kursplan Sök på kurskoden 6PE071 http://www.umu.se/utbildning/program-kurser/kurser/kursplanesok/ Kursens upplägg Kursen genomförs som distanskurs med fyra schemalagda träffar Första träffen kursupptakt varefter den svenska skolans historia och utveckling behandlas. I centrum står läraryrkets historiska och samhälleliga inramning (se kursplan), samt skolans styrdokument i en historisk och samtida belysning. Olika lärarroller och Didaktik kommer att diskuteras. Den läroplansteoretiska diskussionen kommer vi att problematisera genom diskussion av skolämnens legitimitet, stoffurval, metoder och teorier om lärande Den litteratur som behandlas vid den första träffen är Hartman, S., Det pedagogiska kulturarvet traditioner och idéer i svensk undervisningshistoria, samt Lindensjö, B & Lundgren Ulf P., Utbildningsreformer och politisk styrning samt några utbildningshistoriska artiklar. I huvudsak föreläsningar med inslag av samtal och organiserad diskussion. Det är lämpligt att läsa den angivna litteraturen i förväg. Hartmans bok är en lättläst och naturlig inledning. Andra träffen två dagar, där den första ägnas dels åt didaktisk analys i teori och praktik, dels åt ett seminarium kring Arvastsson & Ehn, Kulturnavigering i skolan. Den andra dagen ägnas åt redovisningar av den didaktiska analysuppgiften från första dagen, samt åt seminarier kring den självvalda litteratur som ni läst. Närmare instruktioner för seminarierna hittar ni nedan under rubriken Obligatoriska uppgifter. 2
Den litteratur som i huvudsak behandlas under denna träff är, förutom den nämnda boken av Arvastsson & Ehn, valda delar av Bjerg, J, Pedagogik grundbok. De kapitel i Bjerg som ni ska läsa är Bjerrum Nielsens Sophie och Émile i klassrummet, Broadys Kapitalbegreppet som utbildnings-sociologiskt verktyg, samt Callewaerts Utbildningsfilosofi, Frankfurtskolans kritiska teori och Pierre Bourdieus sociologi, som alla kan fungera som verktyg för reflektion och problematisering av Arvastsson & Ehns bok. Dessutom kommer vi att ha nytta av Lärarens handbok eller motsvarande, som ni kan få genom era fackliga organisationer. Slutligen förväntas ni medföra kursplaner för någon av de kurser som ni vanligen undervisar i. Tredje träffen inleds med genomgång av Case-uppgiften. Vi ägnar också en del av dagen åt vetenskapsteori och vetenskapliga metoder. Vi diskuterar bedömning och utvärdering. Innehållet från dagarna utgör den teoretiska basen för den fältstudie som ni genomför. Under denna träff behandlas Hartman J., Vetenskapligt tänkande från kunskapsteori till metodteori, och Lindström & Lindberg, Pedagogisk bedömning om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Tre kapitel i Bjerg är också aktuella, nämligen Elles Lärarstycken lärostycken - Om teori och praktik i lärarjobbet, och Mylows Lärande i och om praktiken samt Teori i och om praktiken. Fjärde träffen deltar du under en av dagarna (enligt särskild lista i Cambro). Seminarium i mindre grupp där ni försvarar den fältstudie ni genomfört. Ni skall också opponera på en annan fältstudie med stöd av skriftlig kommentar. Lägg in din fältstudie ii Cambro > Forum. Efter redovisningen så lägger du in slutlig version i Cambro > Uppgifter. Redovisning av Case-uppgiften. Träffen avslutas med reflektioner kring och utvärdering av kursen. 3
Undervisningsformer Under kursen genomförs föreläsningar (skolhistoria, läroplansteori, didaktisk analys och vetenskapsteori mm), seminarier (normalitet, självvald litteratur och uppsatsseminarier), gruppuppgifter (didaktisk analys), och dessutom en stor del självständigt arbete. Strävan under de universitetsförlagda delarna kommer att vara att även under föreläsningar åstadkomma ett dialogiskt klimat, för att ge utrymme för samtal och diskussion. Detta förutsätter att ni ligger i framkant med litteraturstudierna. Under det andra momentet ska ni också genomföra den fältstudie som är relaterad till kursen. Formerna för denna beskrivs här nedan. Examination och obligatoriska uppgifter Seminarium 1: Arvastsson & Ehn, Kulturnavigering i skolan Boken består av ett antal artiklar som diskuterar olika kulturbetingade situationer i skolan. Det handlar bl.a. om frågor kring genus och etnicitet. Boken ger också tänkbara analysinstrument och analysmodeller för företeelser som är kopplade till sådana situationer. Var och en av er läser boken och formulerar fem frågor/problem som intresserar er under läsningen. Ni förbereder också en diskussion av dessa frågor. Vid seminariet delas ni in i grupper på 4-5 studerande. I seminariet lyfter ni minst en av era respektive frågor. Den som lyfter frågan ansvarar för att leda och protokollföra diskussionen. Vid seminariets slut lämnar gruppen det samlade protokollet till undervisande lärare. Seminariet bedöms med betygen underkänd eller godkänd. För betyget godkänd krävs att man deltagit i seminariet enligt ovanstående. 4
Seminarium 2: egen vald icke svenskspråkig litteratur Under kursen ska ni självständigt söka icke svenskspråkig litteratur som berör ert eget verksamhetsområde. Ni ska välja didaktisk litteratur som exempelvis kan beröra ämnesdidaktiska frågor, utvärdering, bedömning, metoder etc. Med tanke på kursens innehåll ska ni undvika litteratur, som är av ämnesfördjupande karaktär. Inför detta seminarium ska ni dels förbereda en presentation av er bok, dels förbereda en kortare diskussion av en fråga som läsningen väckt. Presentationen ska bestå av en sammanfattning av de väsentliga poängerna i boken och en bedömning av bokens relevans för er i ert arbete. Diskussionen, som ni ska initiera och leda, ska vara en problematisering av något i boken som ni finner tveksamt eller illa underbyggt. Diskussionen kräver alltså en bakgrundsbeskrivning som gör att andra deltagare kan förstå vad ni ser som problemet. Seminariet genomförs i mindre grupper. Efter seminariet lämnar var och en det koncept eller underlag som ni utformat för att kunna genomföra er presentation och inleda diskussionen. Uppgiften betygsätts med antingen underkänt eller godkänt. För godkänt betyg krävs att uppgiften genomförs enligt ovan och att genomförandet uppfyller de förväntade studieresultat som är relevanta för uppgiften. Hemtentamen De delar av litteraturen som examineras genom skriftlig hemtentamen är, Hartman S. och Lindensjö & Lundgren samt de utbildningshistoriska artiklarna. Tentamen betygsätts med något av betygen underkänd, godkänd eller väl godkänd. För betyget godkänd krävs att de tillämpliga delarna av de förväntade studieresultaten uppnås. För betyget väl godkänd krävs utöver detta att svaren genomgående präglas av ett analytiskt och problematiserande förhållningssätt. 5
Fältstudie, introduktion Under kursens andra moment ska ni genomföra en självständigt utformad fältstudie. Studien ska beröra någon del av er dagliga verksamhet. Kursplanen beskriver momentets innehåll som perspektiv på transformering, realisering och utvärdering av skolundervisning. Det är alltså inom det fältet som er studie bör ligga. Studien ska innehålla följande delar: inledning, syfte, teoretisk bakgrund, metod, resultat, analys. För studien skaffar ni på egen hand nödvändig, relevant litteratur förutom kurslitteraturen. Närmare instruktioner för studien kommer att ges vid introduktionen under tredje träffen. Beräknad omfattning av studien är 3000-4000 ord (ca 8-10 sidor). Ni lägger in studien innan i Cambro > Forum. Ni förväntas att läsa åtminstone de studier som ingår i er redovisningsgrupp, och opponenten till varje studie har därutöver ett särskilt ansvar (se nedan). Seminarium fältstudien Ni indelas i mindre grupper. Varje uppsats kommer därefter att behandlas enligt följande: Den som skrivit (respondenten) inleder seminariet med att göra eventuella tillrättalägganden eller andra korrigeringar som kan vara nödvändiga. Alla i gruppen förutsätts ha läst uppsatsen så någon presentation i övrigt är knappast nödvändig. Denna inledande del 6
beräknas ta högst fem minuter. Under ca 30 minuter diskuteras sedan uppsatsen. Opponenten har här en mycket viktig roll. Opponentens arbete bör i första hand inriktas på frågor som: hur är syfte och frågeställningar formulerade? Hur står de använda metoderna i relation till syfte och frågeställningar? Besvaras de frågor som respondenten formulerat? Vilken validitet och reliabilitet har resultaten? För vilka är uppsatsen intressant? Vilka nya frågor väcker uppsatsen? Hur är referenser och annan formalia utförda? Opponentens roll är att vara konstruktivt kritisk. Även om opponenten har huvudansvaret ska det givetvis finnas tid och möjlighet för de övriga läsarna att delta i diskussionen. Efter avlutat seminarium lämnar opponenten in ett skriftligt underlag för den genomförda oppositionen till den undervisande läraren samt respondenten. Respondenten kan lämna sin uppsats till den undervisande läraren i samband med seminariet, men har också möjlighet att efter bearbetning lämna en slutlig version i Cambro > Uppgifter. Case-redovisning Under den avslutande kursdagen kommer ni också att redovisa er Caseuppgift. Närmare instruktioner för detta kommer att ges av lärare från Institutionen för Tillämpad utbildningsvetenskap. 7