Skola och undervisning läroplan, skolämne, ämnesdidaktik 15 hp

Transkript

1 Skola och undervisning läroplan, skolämne, ämnesdidaktik 15 hp VAL-utbildningen Umeå universitet Pedagogiska institutionen Vt 2012 Kurskompendium

2 Studieanvisningar för Skola och undervisning läroplan, skolämne, ämnesdidaktik, 15 p Kursens upplägg Kursen genomförs som distanskurs med fyra schemalagda träffar: 13 januari, februari, mars och 1 och 4 juni. Den första träffen (13 januari) inleds med en kursupptakt, varefter den svenska skolans historia och utveckling behandlas. I centrum står läraryrkets historiska och samhälleliga inramning (se kursplan), samt skolans styrdokument i en historisk och samtida belysning. Den läroplansteoretiska diskussionen kommer vi att problematisera genom diskussion av skolämnens legitimitet, stoffurval, metoder och teorier om lärande. Olika lärarroller kommer att diskuteras. Den litteratur som behandlas vid den första träffen är Englund, T. (red.). Utbildningspolitiskt systemskifte?, Hartman, S., Det pedagogiska kulturarvet traditioner och idéer i svensk undervisningshistoria, samt Lindensjö, B & Lundgren Ulf P., Utbildningsreformer och politisk styrning. Denna första träff genomförs i huvudsak som föreläsningar med inslag av samtal och organiserad diskussion. Det är lämpligt att läsa den angivna litteraturen i förväg. Hartmans bok är en lättläst och naturlig inledning. Den andra träffen (13-14 februari) är två dagar, där den första ägnas dels åt didaktisk analys i teori och praktik, dels åt ett seminarium kring Arvastsson & Ehn, Kulturnavigering i

3 skolan. Den andra dagen ägnas åt redovisningar av den didaktiska analysuppgiften från första dagen, samt åt seminarier kring den självvalda litteratur som ni läst. Närmare instruktioner för seminarierna hittar ni under rubriken Obligatoriska uppgifter. Den litteratur som i huvudsak behandlas under denna träff är, förutom den nämnda boken av Arvastson & Ehn, valda delar av Bjerg, J, Pedagogik grundbok. De kapitel i Bjerg som ni ska läsa är Bjerrum Nielsens Sophie och Émile i klassrummet, Broadys Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg, samt Callewaerts Utbildningsfilosofi, Frankfurtskolans kritiska teori och Pierre Bourdieus sociologi, som alla kan fungera som verktyg för reflektion och problematisering av Arvastsons & Ehns bok. Dessutom kommer vi att ha nytta av Lärarens handbok eller motsvarande, som ni kan få genom era fackliga organisationer. Slutligen förväntas ni medföra kursplaner för någon av de kurser som ni vanligen undervisar i. Den tredje träffen (28-29 mars) inleds med ett pass som IML ansvarar för. Vi ägnar också en del av dagen åt vetenskapsteori och vetenskapliga metoder. Den andra dagen diskuterar vi bedömning och utvärdering. Innehållet från dagarna utgör den teoretiska basen för den fältstudie som introduceras under dag två. Under denna träff behandlas Hartman J., Vetenskapligt tänkande från kunskapsteori till metodteori, och Lindström & Lindberg, Pedagogisk bedömning om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Tre kapitel i Bjerg är också aktuella, nämligen Elles Lärarstycken lärostycken - Om teori och praktik i

4 lärarjobbet, och Mylows Lärande i och om praktiken samt Teori i och om praktiken. Den fjärde och avslutande träffen (1 och 4 juni) ägnas till övervägande delen åt seminarier kring era genomförda fältstudier. Här deltar du som enskild student endast under en av dagarna halva gruppen första dagen, andra halva andra dagen. Träffen avslutas med reflektioner kring och utvärdering av kursen. Undervisningsformer Under kursen genomförs föreläsningar (skolhistoria, läroplansteori, didaktisk analys och vetenskapsteori mm), seminarier (normalitet, självvald litteratur och uppsatsseminarier), gruppuppgifter (didaktisk analys), och dessutom en stor del självständigt arbete. Strävan under de universitetsförlagda delarna kommer att vara att även under föreläsningar åstadkomma ett dialogiskt klimat, för att ge utrymme för samtal och diskussion. Detta förutsätter att ni ligger i framkant med litteraturstudierna. Under det andra momentet ska ni också genomföra den fältstudie som är relaterad till kursen. Formerna för denna beskrivs här nedan. Examination och obligatoriska uppgifter

5 Måndagen den 13 februari Seminarium 1: Arvastson & Ehn, Kulturnavigering i skolan Boken består av ett antal artiklar som diskuterar olika kulturbetingade situationer i skolan. Det handlar bl.a. om frågor kring genus och etnicitet. Boken ger också tänkbara analysinstrument och analysmodeller för företeelser som är kopplade till sådana situationer. Var och en av er läser boken och formulerar fem frågor/problem som intresserar er under läsningen. Ni förbereder också en diskussion av dessa frågor. Vid seminariet delas ni in i grupper på 4-5 studerande. I seminariet lyfter ni minst en av era respektive frågor. Den som lyfter frågan ansvarar för att leda och protokollföra diskussionen. Vid seminariets slut lämnar gruppen det samlade protokollet till undervisande lärare. Seminariet bedöms med betygen underkänd eller godkänd. För betyget godkänd krävs att man deltagit i seminariet enligt ovanstående. Tisdagen den 14 februari Seminarium 2: egen vald icke svenskspråkig litteratur Under kursen ska ni självständigt söka icke svenskspråkig litteratur som berör ert eget verksamhetsområde. Ni ska välja didaktisk litteratur som exempelvis kan beröra ämnesdidaktiska frågor, utvärdering, bedömning, metoder etc. Med tanke på kursens innehåll ska ni undvika litteratur, som är av ämnesfördjupande karaktär. Inför detta seminarium ska ni dels förbereda en presentation av er bok, dels förbereda en kortare diskussion av en fråga som läsningen väckt. Presentationen ska bestå av en sammanfattning

6 av de väsentliga poängerna i boken och en bedömning av bokens relevans för er i ert arbete. Diskussionen, som ni ska initiera och leda, ska vara en problematisering av något i boken som ni finner tveksamt eller illa underbyggt. Diskussionen kräver alltså en bakgrundsbeskrivning som gör att andra deltagare kan förstå vad ni ser som problemet. Seminariet genomförs i mindre grupper. Efter seminariet lämnar var och en det koncept eller underlag som ni utformat för att kunna genomföra er presentation och inleda diskussionen. Uppgiften betygsätts med antingen underkänt eller godkänt. För godkänt betyg krävs att uppgiften genomförs enligt ovan och att genomförandet uppfyller de förväntade studieresultat som är relevanta för uppgiften. Onsdagen den 28 mars Hemtentamen De delar av litteraturen som examineras genom skriftlig hemtentamen är Englund, Hartman S. och Lindensjö & Lundgren. Tentamen betygsätts med något av betygen underkänd, godkänd eller väl godkänd. För betyget godkänd krävs att de tillämpliga delarna av de förväntade studieresultaten uppnås. För betyget väl godkänd krävs utöver detta att svaren genomgående präglas av ett analytiskt och problematiserande förhållningssätt. Tentamen redovisas denna dag. Fältstudie, introduktion Under kursens andra moment ska ni genomföra en självständigt utformad fältstudie. Studien ska beröra någon del av er dagliga verksamhet. Kursplanen beskriver momentets innehåll som perspektiv på transformering, realisering och utvärdering av

7 skolundervisning. Det är alltså inom det fältet som er studie bör ligga. Studien ska innehålla följande delar: inledning, syfte, teoretisk bakgrund, metod, resultat, analys. För studien skaffar ni på egen hand nödvändig, relevant litteratur förutom kurslitteraturen. Närmare instruktioner för studien kommer att ges vid introduktionen under tredje träffen. Beräknad omfattning av studien är ord (ca 8-10 sidor). Studien publiceras i Cambro konferensen senast måndag den 28 maj. Ni förväntas att läsa åtminstone de studier som ingår i er redovisningsgrupp, och opponenten till varje studie har därutöver ett särskilt ansvar (se nedan). Fredag den 1 juni och måndag den 4 juni Uppsatsseminarier Den fältstudie som ni genomför examineras i korta uppsatsseminarier. Ni indelas i mindre grupper. Varje uppsats kommer därefter att behandlas enligt följande: Den som skrivit (respondenten) inleder seminariet med att göra eventuella tillrättalägganden eller andra korrigeringar som kan vara nödvändiga. (Alla i gruppen förutsätts ha läst uppsatsen så någon presentation i övrigt är knappast nödvändig.) Denna inledande del beräknas ta högst fem minuter. Under ca 30 minuter diskuteras sedan uppsatsen. Opponenten har här en mycket viktig roll. Opponentens arbete bör i första hand inriktas på frågor som: hur är syfte och frågeställningar formulerade? Hur står de använda metoderna i

8 relation till syfte och frågeställningar? Besvaras de frågor som respondenten formulerat? Vilken validitet och reliabilitet har resultaten? För vilka är uppsatsen intressant? Vilka nya frågor väcker uppsatsen? Hur är referenser och annan formalia utförda? Opponentens roll är att vara konstruktivt kritisk. Även om opponenten har huvudansvaret ska det givetvis finnas tid och möjlighet för de övriga läsarna att delta i diskussionen. Efter avlutat seminarium lämnar opponenten in ett skriftligt underlag för den genomförda oppositionen till den undervisande läraren. Respondenten kan lämna sin uppsats till den undervisande läraren i samband med seminariet, men har också möjlighet att efter bearbetning lämna en slutlig version i Cambro senast onsdagen den 6 juni respektive fredagen den 8 juni. Case-redovisning Under dessa två dagar kommer ni också att redovisa er Caseuppgift. Närmare instruktioner för detta kommer att ges av lärare från TUV under andra och tredje träffen. Rubrik Kommentarer Exempel

9 Benämning Skola och undervisning läroplan, skolämne, ämnesdidaktik School and teaching curriculum, school subject and subjectdidactics Poäng 15 Kurskod 6PE071 Ansvarig institution Pedagogiska institutionen Ämne Nivå Utbildningsområde Betygsgrader Ev. programtillhörighet C Samhällsvetenskap Underkänd, godkänd, väl godkänd Fastställande Kursen är inrättad av Fakultetsnämnden för lärarutbildning och kursplanen har fastställts 2008 XX XX att gälla från vårterminen 2008 Innehåll Moment 1, Läroplan, skolämne och kunskap i teori och praktik, 9 p. Theoretical and practical perspectives on curriculum, school subject and knowledge. Ur historiskt och samtida perspektiv diskuteras frågor om läroplansteori och läroplaners och skolämnens legitimitet, i en politisk och kulturell kontext. Frågor om skolämnens legitimitet och lärares professionalitet behandlas. Kunskapsbegreppet fördjupas så att skolkunskap realateras till vardagskunskap och vetenskap. Internationella perspektiv beaktas. Moment 2, Läroplan, skolämne och

10 kunskap i praktisk verksamhet 6 p. Curriculum, school subject and knowledge in practice. Förväntade studieresultat Med utgångspunkt i skolämnen behandlas perspektiv på transformering, realisering och utvärdering av skolundervisning. I momentet ingår en vecka VFU. Efter godkänd kurs ska den studerande kunna - problematisera betydelsen av beprövad erfarenhet och teori i relation till lärarprofessionen. - diskutera skillnader mellan beskrivning och tolkning av skolsituationer. - diskutera och redogöra för teorier om normalitet och avvikelse, och problematisera kategoriseringars effekter för verksamheten i skolan. - redogöra för och diskutera läraryrkets historiska och samhälleliga inramning. - identifiera problem i vägval för uppfyllelse av intentioner i lagar och styrdokument. - identifiera och analysera faktorer som påverkar transformering, realisering och utvärdering av undervisning inom sitt ämne. - använda grundläggande forskningsmetoder, sammanställa, beskriva pröva och värdera resultat. Förkunskapskrav Lärande och undervisning - samhälle, demokrati, etik, 15 p eller motsvarande. Undervisningens uppläggning Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier. Under kursen genomförs VFU motsvarande en vecka. Kommunikation och handledning görs delvis med hjälp av First Class.

11 Examination Tillgodoräknande Kurslitteratur Examination sker både muntligt och skriftligt, såväl enskilt som i grupp. Student har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov vid minst två tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Undantag från denna regel kan t.ex. vara då kursen har genomgått grundläggande vetenskapliga förändringar. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 11 b ). Begäran om utbyte av examinator görs hos Fakultetsnämnden för lärarutbildning. Tillgodoräknande av moment/del av kurs beslutas av betygsättande lärare. Tillgodoräknande av hel kurs beslutas av Fakultetsnämnden för lärarutbildning Obligatorisk litteratur: Arvastson, G. & Ehn, B. (2007), Kulturnavigering i skolan, Malmö: Gleerups (149 s.). Bjerg, J. (red.) (2000), Pedagogik en grundbok, Stockholm: Liber (586 s.). Englund, T. (red.) (2004). Utbildningspolitiskt systemskifte?, Stockholm: HLS förlag (235 s.). Hartman, J. (2004), Vetenskapligt tänkande från kunskapsteori till metodteori, Lund: Studentlitteratur (298 s.). Hartman, S. (2006), Det pedagogiska kulturarvet traditioner och idéer i svensk undervisningshistoria, Stockholm: Natur och kultur (314 s.). Lindensjö, B & Lundgren Ulf P. (2000), Utbildningsreformer och politisk styrning, Stockholm; HLS förlag (250?

12 s.). Lindström, L & Lindberg, V (red), (2007), Pedagogisk bedömning om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: HLS förlag (253 s). Lärarens handbok (2006), Solna: Lärarförbundet (135 s.). Dessutom tillkommer ca 200 sid engelskspråkig litteratur. Referenslitteratur: Forsell, A (red). (2005), Boken om pedagogerna, Stockholm; Liber (350 s.) LGR 69 LGY 70 Rousseau, J.J. (1956), The Emile, New York: Teachers College Press (198 s.). Föreskrifter vid övergångar Övriga föreskrifter