Allmänläkare och deltid i Stockholms län

ST-projekt VESTA Södra programmet 2012 Allmänläkare och deltid i Stockholms län - en kvalitativ studie om allmänläkares upplevelser av deltidsarbete Magdalena Elfwén, ST-läkare i allmänmedicin, Capio Vårdcentral Ringen. E-post: magdalena46@hotmail.com Vetenskaplig handledare: Solvig Ekblad, leg psykolog, docent, vik univ lektor och enhetschef, Cultural Medicine, Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik (LIME), Karolinska Institutet. E-post: solvig.ekblad@ki.se Klinisk handledare: Charlotte Ulas-Nyholm, specialist i allmänmedicin, Capio Vårdcentral Ringen, E-post: charlotte.ulas.nyholm@bredband.net

Sammanfattning Bakgrund: Det är brist på specialister i allmänmedicin i Sverige och med stora pensionsavgångar under de närmaste åren blir behovet ännu större. Specialister i allmänmedicin benämns här som allmänläkare. En svårighet vid beräkning av framtida bemanningsbehov är att så många allmänläkare arbetar deltid. Syfte/frågeställningar: Syftet med detta arbete var att ta reda på några erfarna allmänläkares upplevelse av deltidsarbete. Hur kommer det sig att allmänläkare arbetar deltid? Dessutom undersöktes förutsättningar för att gå upp eller ner i arbetstid, skillnader i kön och tankar kring status avseende deltid/heltidsarbete. Metod: Semistrukturerade intervjuer med fyra allmänläkare genomfördes. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys där teman med kategorier och underkategorier identifierades. Resultat: De tre teman som identifierades var balans, inställning till sitt arbete samt arbetsstruktur. Allmänläkarna fann patientarbetet stimulerande men samtidigt tungt. Detta i kombination med ökade produktionskrav från arbetsgivare medförde att reflektionstiden på arbetstid upplevdes som obefintlig. Att arbeta deltid ökade deras arbetsglädje. Arbetsstrukturella faktorer försvårade och förenklade arbetet och möjligheten till deltidsarbete. Det fanns inga förutsättningar som skulle få dem att arbeta heltid igen. Att fler kvinnor än män arbetar deltid konstaterades, men kön upplevdes inte som centralt, utan snarare vilken generation man tillhörde. De upplevde att yngre allmänläkare arbetade mer deltid än sina äldre kollegor. De upplevde ingen skillnad i status mellan deltid- och heltidsarbete. Slutsats: Allmänläkarnas upplevelse av deltidsarbete påverkades av faktorer och attityder hos dem själva och i mötet med patienten samt den rådande arbetsstrukturen. Tack vare bland annat ekonomiska förutsättningar och en tillåtande kultur hade de valt deltidsarbete som en strategi för att ha kontroll över sin arbetssituation och känna arbetsglädje. MeSH-termer Qualitative Research, General practice, Job Satisfaction, Time management. 2

Innehållsförteckning Bakgrund...4 Syfte...6 Frågeställning 6 Metod och material...6 Etiska överväganden.8 Resultat..8 Diskussion 16 Framtida studier....21 Slutsats.21 Referenser 22 Bilagor Bilaga 1 Informationsblad till allmänläkare som inbjuds till intervju..24 Bilaga 2 Brev till verksamhetschefer på berörda vårdcentraler...25 Bilaga 3 Intervjuguide..26 3

Inledning Efter att ha arbetat några år inom allmänmedicin slogs jag av hur mycket roligare jag upplever mitt arbete när jag arbetar deltid än heltid. När jag jobbar deltid är jag inspirerad och intresserad, har mer kraft för emotionellt krävande patienter och tycker att jag har världens bästa jobb. När jag arbetar heltid känner jag mig frustrerad och mer lättirriterad på patienterna. Detta kan bero på mig som person. Samtidigt vittnar flera av mina kollegor om samma sak heltidsarbete med patienter kräver mycket av oss, både intellektuellt och emotionellt, och för att orka går man ner på deltid. Min egen förhoppning är att fortsätta känna arbetsglädje under ett långt yrkesliv inom allmänmedicin. Jag vill i detta arbete ta reda på hur mina äldre kollegor i Stockholm som valt att arbeta deltid resonerar. Bakgrund Sverige hade år 2011 5628 stycken specialister i allmänmedicin som är medlemmar i Sveriges Läkarförbund [1]. Alla läkare måste inte vara med i Sveriges Läkarförbund och 2008 fanns totalt 5734 stycken med specialistbevis i allmänmedicin som arbetade inom hälso- och sjukvård [2]. I detta arbete kommer jag att benämna specialister i allmänmedicin som allmänläkare. Allmänläkaren arbetar i första linjens sjukvård och är en mycket betydelsefull person för att patienter ska hamna rätt med sina besvär. År 2010 genomförde Socialstyrelsen en enkät till alla landstingsledningar i Sverige och i stort sett samtliga uppgav att det är svårt att rekrytera allmänläkare [3]. Allmänläkare i Sverige kan arbeta i antingen offentlig eller privat regi och 2008 var fördelningen i riket 66% offentlig och 34% privat regi [2]. I privat regi inbegrips också personalägda vårdcentraler. Vissa regioner i Sverige har svårare att rekrytera allmänläkare och i Dalarna har nästan samtliga specialister skrivit på ett upprop för att slå larm om den pressade situationen. I Dalarna är doktorerna omräknat till heltid runt 100 stycken och för att nå det nationella bemanningsmålet en allmänläkare per 1500 invånare skulle man behöva vara 185 stycken heltidsarbetande allmänläkare [4]. Dessutom väntas stora pensionsavgångar inom de närmaste åren då 49,5% av alla allmänläkare var 55 år eller äldre 2008 [2]. År 2008 var 45% av alla allmänläkare kvinnor, men av de som var under 40 år var 58% kvinnor [2]. I Sverige utgör allmänläkarna 17% av läkarkåren vilket är lägre än snittet i EU där andelen allmänläkare utgör 25% av läkarkåren [5]. 4

En svårighet vid beräkning av det framtida behovet av allmänläkare är att så många arbetar deltid. Deltid avser en tjänstgöringsgrad under 100%. Statistik från Läkarförbundet visar att 46% av alla allmänläkare i Sverige som arbetar i offentlig regi och är medlemmar i Läkarförbundet arbetar deltid. Detta kan jämföras med sjukhusspecialister i ortopedi, kirurgi och medicin där endast 14% arbetar deltid [6]. Stora privata aktörer finns ej med i denna statistik men på Praktikertjänsts vårdcentraler arbetar 25% av allmänläkarna deltid [7], för Caremas vårdcentraler i Stockholm är motsvarande siffra 13% [8]. På Capios vårdcentraler i Sverige arbetar 36% av allmänläkarna deltid och av dessa var 55% kvinnor [9]. På landstingsdrivna vårdcentraler i Stockholms läns landsting arbetade 26% deltid i februari 2012 och av dessa var 70% kvinnor [10]. Även inom Praktikertjänst och Carema var det en viss övervikt av kvinnor som arbetar deltid [7,8]. Fler allmänläkare arbetar deltid jämfört med läkare med sjukhusspecialiteter [6]. Theorell och Karaseks krav-kontroll-stödmodell innehåller tre dimensioner: psykiska krav, beslutsutrymme och stöd från kollegor och chefer. Enligt modellen är en idealisk arbetssituation rimliga krav, bra socialt stöd och bra beslutsutrymme. De största hälsoproblemen finns i arbeten med höga psykiska krav, litet beslutsutrymme och dåligt socialt stöd [11]. Läkaryrket innebär höga psykiska krav. Svenska allmänläkare med låg kontroll och hög arbetsbelastning uppvisade en trefaldig riskökning av allmän försämrad hälsa jämfört med dem som upplevde en god kontroll och rimlig arbetsbelastning [12]. En kvalitativ studie från Canada beskriver allmänläkares stress på flera plan: personliga som egenskaper och familjesituation, arbetsmässiga som exempelvis antal patienter, tidspress, dokumentation samt organisatoriska som exempelvis hur sjukvårdssystemet är uppbyggt [13]. Allmänläkare bör behärska både somatiska, psykiska och psykosomatiska problem. En studie med holländska allmänläkare visar att konsultationer med patienter med psykisk ohälsa tar mer tid samt ger allmänläkaren en känsla av tidsbrist, jämfört med de konsultationer som endast rör somatisk ohälsa. Konsultationer där somatiska besvär antas ha psykologisk orsak ger dock allmänläkaren den största känslan av tidsbrist [14]. En svensk studie av manliga och kvinnliga allmänläkare samt distriktssköterskor visar att kvinnliga allmänläkare upplever högre arbetsbörda, sämre kontroll och dåligt socialt stöd jämfört med sina manliga kollegor. I samma studie rapporterade de kvinnliga distriktssköterskorna också hög arbetsbörda, dålig kontroll men ett starkt socialt stöd [15]. 5

Möjligheten till deltidsarbete ter sig viktigt för unga läkare i början av sin karriär. En enkät från SYLF, Sveriges Yngre Läkares Förening, 2011 visar att möjligheten till deltidsarbete är en viktig faktor vid val av specialitet [16]. En enkät 2010 om läkares arbetsvillkor visar att allmänläkare har en mer positiv inställning till sin arbetstid och i högre grad kan påverka hur arbetstiden schemaläggs än exempelvis internmedicinare [17]. Under senare delen av 2012 kommer Läkarförbundet att göra en Vårdvalsuppföljning och få en uppgift nationellt om hur många allmänläkare som arbetar deltid i både privat och landstingsdriven regi. Denna inventering kommer att ge ett svar på hur många, men inte skälen till varför man väljer att arbeta deltid. Väljer man allmänmedicin som specialitet för att man vill kunna arbeta deltid eller är arbetsvillkoren sådana att man inte orkar arbeta heltid? Eller är det en kombination av dessa två faktorer och/eller kombinerat med andra faktorer? Syfte Syftet med detta arbete är att som ett första steg ta reda på några erfarna allmänläkares uppfattning om och upplevelse av deltidsarbete jämfört med heltidsarbete. Frågeställning 1. Hur kommer det sig att allmänläkare arbetar deltid? 2. Vad finns det för förutsättningar som skulle kunna medföra att allmänläkare gick upp eller ner i arbetstid? 3. Vad upplever allmänläkaren att manliga respektive kvinnliga allmänläkare har för inställning till deltid/heltid? 4. Hur upplever allmänläkare skillnad i status mellan deltidsarbete och heltidsarbete? Med status menas i denna studie socialt anseende. Metod och material För att besvara frågeställningen valdes en kvalitativ metod då denna lämpar sig väl för att ta reda på människors tankar, upplevelser och attityder [18]. Semistrukturerade djupintervjuer med erfarna allmänläkare spelades in på band och transkriberades. Informationsblad som beskrev syftet med projektarbetet, frågeställningar, etiska överväganden och hur studien kommer att presenteras skickades till dem som var intresserade av att bli intervjuade [Bilaga1]. Före varje intervju informerades verksamhetschefen på varje berörd vårdcentral via 6

ett informationsbrev och denne hade möjlighet att höra av sig vid eventuella invändningar mot att vi genomförde intervjun [Bilaga 2]. Alla intervjuer genomfördes utanför arbetstid. Den som skulle intervjuas fick själv föreslå en ostörd plats för intervjun. Intervjufrågorna kompletterades med några nya frågor under förloppet på grund av nya infallsvinklar på ämnet som uppkom under de första intervjuerna [Bilaga 3]. Fyra stycken intervjuer genomfördes. De transkriberade intervjuerna kategoriserades sedan enligt kvalitativ innehållsanalys. I denna innehållsanalys handlar det första steget i processen om det manifesta materialet utan tolkning. I nästa steg görs en tolkning av den transkriberade textens underliggande mening (det latenta materialet). Det innebär att man identifierar meningsbärande enheter, det vill säga meningar eller ord som beskriver en faktor eller ett fenomen. Varje meningsbärande enhet abstraheras till en kod då man försöker hitta innebörden i de meningsbärande enheterna. Koderna kategoriseras för att kunna identifiera mer övergripande teman. När detta är sammanfattat återgår man till ursprungsmaterialet för att värdera och testa resultatet [19]. För att öka validiteten, det vill säga överensstämmelse mellan verklighet och tolkning, har den vetenskapliga handledaren samt två kollegor på VESTA-programmet läst de transkriberade intervjuerna och varit med och tagit ut de meningsbärande enheterna samt kodat. Urval Urvalet utfördes enligt snöbollsmetoden, vilket innebär att man genom en person som känner en person som känner en annan hittar en intervjuperson som man inte har en personlig eller yrkesmässig relation till [18]. En av snöbollsmetodens styrkor är att en människas personliga kännedom om den de rekommenderar medför att det ofta blir en effektiv, billig och snabb metod att hitta människor med de kriterierna man söker jämfört med slumpmässigt urval. Nackdelen är just att det inte är ett slumpmässigt urval, vilket medför att man inte kan dra generella slutsatser [20]. Att dra generella slutsatser är dock inte syftet med kvalitativ forskning, som snarare är hypotesgenererande. Förfrågningar om intresse att delta i intervju skickades via e-post till allmänläkare som är handledare för ST-läkare i Stockholmsområdet, uppskattningsvis 100 stycken. Jag fick cirka 20 svar men valde ut fyra stycken utifrån de kriterier jag satt upp. De intervjupersoner som valdes ut skulle vara specialister i allmänmedicin, ha arbetat minst 15 år inom primärvård samt ha en tjänstgöringsgrad just nu på 80% eller lägre. Tjänstgöringsgraden på 80% eller lägre valdes för att få intervjupersoner som gjort ett aktivt val att arbeta deltid och inte exempelvis endast går hem tidigare på fredagar. Därutöver utfördes ett strategiskt urval för att 7

få spridning avseende män/kvinnor samt arbete på privat/landstingsdrivna vårdcentraler. Valet att undersöka erfarna allmänläkares inställning till deltidsarbete och inte yngre kollegors, grundades på en förhoppning att kunna renodla de mer yrkesmässiga skälen, då det exempelvis är ovanligt att de har småbarn hemma som gör att de arbetar deltid. Etiska överväganden Alla som intervjuades fick skriftlig information om projektet och tillfrågades om de vill delta. I denna information framgick att deltagandet var helt frivilligt och att man när som helst har rätt att avbryta utan att behöva ge en förklaring [Bilaga 1]. Det går ej att identifiera de intervjuade på de inspelade banden eller i arbetet. På banden definieras de endast som man/kvinna, ålder, tjänstgöringsgrad samt om de arbetar i privat eller landstingsdriven regi. Alla som intervjuas har fått möjlighet att läsa igenom arbetet och komma med synpunkter innan det lämnats in. Verksamhetscheferna på berörda vårdcentraler informerades skriftligen samt hade möjlighet att stoppa intervjun vid eventuella invändningar [Bilaga 2]. Verksamhetscheferna får ta del av det godkända arbetet men har inte tillgång till varje enskild intervju. Banden med de inspelade intervjuerna förvaras inlåst hos handledaren och förstörs efter att arbetet är genomfört och godkänt. Resultat Alla de som intervjuades arbetade i Stockholms län. Två män och två kvinnor intervjuades. Två stycken arbetade på landstingsdrivna vårdcentraler och två stycken på privatägda vårdcentraler. Tjänstgöringsgraden varierade mellan 50% och 80% med en medelarbetsgrad på 67,5%. Samtliga var specialister i allmänmedicin och hade arbetat minst 15 år inom primärvården. De fyra intervjuerna genomfördes i juni 2012 och var mellan 11 och 29 minuter långa, medellängden var 19 minuter. Tre stycken teman samt ett flertal kategorier och underkategorier identifierades via kvalitativ innehållsanalys. I tabell 1 åskådliggörs hur denna analys gått till. 8

Tabell 1: Exempel på hur den kvalitativa innehållsanalysen har genomförts. Nr = Intervjunummer : citatnummer. Nr Meningsbärande Kod Underkategori Kategori Tema enhet 4:6 Men jag tror att det Fasa ut sig Trappa ner inför Ekonomisk Balans är ett absolut suveränt sätt att fasa ut sig. För sig själv, för patienterna. pension möjlighet 2:14 Det är det här never ending story på Arbetet tar aldrig slut Många patientmöten Patientarbete Inställning till sitt arbete något sätt som gör att det blir väldigt jobbigt. 3:9 Men de sista åren har det väl varit den produktionshetsen då som med staplar och det är lite tröttsamt och jag ligger alltid dåligt trots att jag har patienter på alla tider som finns möjlighet att boka. Stress att ta många patienter Krav från arbetsgivare stressar Faktorer som försvårar arbetet Arbetsstruktur De tre teman som identifierades var balans, inställning till sitt arbete samt arbetsstruktur. Allmänläkarnas upplevelse av deltidsarbete påverkades av faktorer och attityder hos dem själva och i mötet med patienten samt den rådande arbetsstrukturen. Detta kommer nu att presenteras i tabell, text och exemplifieras med citat från intervjuerna. 9

Balans Tabell 2 visar det första av tre teman, balans, med dess kategorier och underkategorier. Tema Kategori Underkategori Balans Föräldraskap Egen inställning Kollegors inställning Ork Trötthet Vill arbeta efter pension Ekonomisk möjlighet Trappa ner inför pension Lönen möjliggör Livskvalitet Tid för annat Bekvämt Föräldraskap Alltså har man småbarn hemma då är det naturligtvis så att man jobbar deltid. Det tycker jag. Det får man ju aldrig tillbaka. Intervju 4. Egen inställning och kollegors inställning Allmänläkarna som intervjuades hade inte alla egna barn men upplevde ändå att det var självklart att småbarnsföräldrar arbetar deltid. Inställningen var att man som kollega ska möjliggöra detta och det fanns en stor förståelse för att småbarnsföräldrar går hem tidigt på dagarna. Ork Alltså jag kan uppleva att jag orkar, för där är det viktigt med relationerna, att man känner att man får någonting i utbyte och att man liksom har kontakt och det orkade jag inte ha när jag jobbade så mycket. Men det orkar jag nu. Jag kan se att det är en person som sitter framför mig och inte bara en ond fot. Intervju 2. Trötthet Orken för patienterna spelade stor roll avseende beslutet att arbeta deltid. Det fanns inga förutsättningar som kunde ändras så att de ville arbeta heltid igen. Däremot upplevde några av dem att om de fick mer tid för reflektion på arbetstid kunde de tänka sig att öka arbetsgraden cirka tio procent. Förutsättningar som skulle innebära att de gick ner ytterligare i arbetstid var 10

svåra att hitta förutom om man själv drabbades av sjukdom. Flera upplevde att gränsen för att kunna fortsätta att räknas som en del i arbetslaget på vårdcentralen var en arbetsgrad på 50%. Vill arbeta efter pension Flera av dem önskade arbeta längre men mindre, det vill säga fortsätta att arbeta efter pension men inte på heltid. Detta då de trivs med sina kollegor och med patienterna men upplever sig alltför trötta vid heltidsarbete. Ekonomisk möjlighet Men jag tror att det är ett absolut suveränt sätt att fasa ut sig. För sig själv, för patienterna. Intervju 4. Trappa ner inför pension Flera av de intervjuade ser deltidsarbetet som en möjlighet att trappa ner inför pension. De upplever att både dem själva och patienterna behöver vänja sig vid att de inte är lika mycket på vårdcentralen. Samtidigt önskar de fortsätta arbeta, men i mindre utsträckning. Detta förutsätter att det finns ekonomiska möjligheter att trappa ner, något som alla upplevde att de hade. Lönen möjliggör Flera hade arbetat deltid under hela sitt liv och upplevde att en förutsättning för detta är en bra lön. Samtidigt menade de att lönen inte varit central vid val av specialitet. Jag är positiv till primärvård och jag är positiv att vara doktor så jag har ju inte jag har ju inte gått ner därför att jag var aldrig liksom om någon utan det var bara för att jag blev tröttare bara för att jag vart äldre och då tyckte jag att jag hade den chansen och jag hade råd. Intervju 1. Livskvalitet Jag tänker på det där man brukar prata om att man har tre ben - alltså både för sig själv, relationer och jobb. Man har liksom lite balans, så att man inte efter 20 år upptäcker att ojdå, jag har bara det här benet. Intervju 2. 11

Tid för annat och bekvämt Allmänläkarna upplevde en större känsla av balans när de arbetade deltid. Detta tack vare mer ork för patienterna men också mer tid för annat i livet. Detta beskrevs som bekvämt eller lyx. Fritiden upptogs av bland annat musik, resor och sommarhus. Och det är ju smart för vårdcentralen, jag är här varje vecka och det visade sig att det är ju även för mig en vinst. Att faktiskt att jobba två dagar, helg, tre dagar, en vecka ledigt. Det är lyx. Det är den högsta lyxen. Intervju 4. Inställning till sitt arbete Tabell 3 visar det andra av tre teman, inställning till sitt arbete, med dess kategorier och underkategorier. Tema Kategori Underkategori Inställning till sitt arbete Patientarbete Många patientmöten Tid för reflektion Attityd till karriär Status inte betydelsefullt Upplevd generationsskillnad Kön Arbetsglädje Lust till arbetet påverkas av arbetstid Valt specialitet av intresse Strategier att orka Arbeta deltid Annat än mottagningsarbete Prioriteringar Patientarbete Ja det är mycket möten. Det finns ju ingen som har så mycket möten. Ingen annan specialitet där man har så mycket möten. Och möten att det är påfrestande tror jag. Intervju 4 Många patientmöten Samstämmighet rådde mellan allmänläkarna när det gällde patientarbetet. De upplevde det som spännande men samtidigt kravfyllt. De uttryckte att man behöver kraft för att orka engagera sig och att många patientmöten är roligt men också uttröttande. De kände också ett stort ansvar för sin lista, det vill säga deras egna patienter. 12

Tid för reflektion Alla upplevde brist på tid för reflektion på arbetstid. Utrymme för reflektion hade de endast på fritiden. Att arbeta deltid var för några en strategi för att få mer tid, på fritiden, till eftertanke gällande patientarbetet. Mycket sker väl i det undermedvetna redan när man vaknar mitt i natten och kommer på något som man borde gjort annorlunda. Intervju 3. Det är nog att det liksom antal patienter jobbet är ju liksom aldrig klart.. alltså när man jobbar, åtminstone för mig så är det när man jobbar, när jag jobbar så jobbar jag ju liksom jättemycket. Det är ingen paus. Utan det är hela tiden, det är femmans växel från att man kommer, helst sjuans, från att man kommer på morgonen tills man stänger av datorn. Och det.. det tar på krafterna, det finns liksom ingen tid för reflektion. Intervju 2. Attityd till karriär Dom som är yngre har dom råd tror jag dom går ner i tid. Intervju 1. Status inte betydelsefullt Attityden till karriären handlade om att ha goda förutsättningar att göra ett bra jobb samt kollegor man tycker om. Karriär var inget som spontant togs upp utan det viktiga var att trivas på arbetet. Status hade ingen betydelse avseende val av arbetsgrad. Upplevd generationsskillnad De upplevde att deras yngre kollegor har en annan inställning till sitt arbete än dem själva och deras äldre kollegor. De yngre kollegorna går hem i tid och arbetar deltid. Detta uppfattades som en god förändring och skulle de välja om idag skulle de arbeta deltid eftersom man ändå hinner med. Kön De upplevde att både kvinnor och män arbetar deltid men att den största andelen fortfarande är kvinnor. Detta troddes bero på traditionella mönster. Även här såg man en generationsskillnad med fler yngre manliga kollegor som arbetade deltid och tog större del i familjelivets ansvar. Generellt upplevde de en större skillnad mellan generationerna än kön gällande inställning till sitt arbete. 13

Man lär sig ändå och man hinner med ändå och man kanske inte blir lika trött. Intervju 1. Arbetsglädje Alltså jag måste säga att jag har nästan småsjungit på väg till jobbet jämt även när jag jobbade heltid men jag måste säga att när jag.. alltså nu, nu känns det det.. alltså det är riktigt kul. Sådär lite sug efter det. Intervju 4. Lust till arbetet påverkas av arbetstid De upplevde att lusten att arbeta blev större när de arbetade deltid. Lusten ökade när de kände att de hade tid och ork för patienterna. Valt specialitet av intresse Alla hade valt specialitet utifrån intresse för allmänmedicinen och dess helhetssyn. De upplevde att det var lättare att bibehålla denna helhetssyn när de arbetade deltid. Det är väldigt lätt att sitta över några timmar och det blev liksom för mycket. Jobbdelen blev för mycket. Och sen började jag känna det var inte roligt. Så började jag känna nästan patienterna som kravmaskiner liksom som bara mer och mer och mer. Det tog aldrig slut och så kände jag att nej, det här vill inte jag. Intervju 2. Strategier att orka man säger 50-45-50-55-plussarna så att säga, det var ju nästan inga av dom heller som jobbade heltid med patienter Nej, de jobbade, de gick in i administration, dom var handledare, studierektor, forskade lite grann deltid, olika såna där saker. Hade sjukhem och alltså.. ingen jobbar.. ingen orkar jobba med patienter 40 timmar i veckan. Alltså när det är mottagningsarbete. Intervju 2. Arbeta deltid och annat än mottagningsarbete Att arbeta endast med patienter heltid upplevde de som tungt. En strategi var att arbeta deltid, en annan att ha andra arbetsuppgifter än bara mottagningsarbete på vårdcentralen. De hade alla erfarenhet av detta inom olika områden som exempelvis barnavårdscentral, sjukhem och handledning. Detta uppfattades både som stimulerande men var också ett sätt att lätta upp arbetsdagarna. 14

Prioriteringar De prioriterade noga, en del arbetsuppgifter fick vänta till en annan tidpunkt. Arbetsstruktur Tabell 4 visar det tredje temat, arbetsstruktur, med dess kategorier och underkategorier. Tema Kategori Underkategori Arbetsstruktur Faktorer som försvårar Krav från arbetsgivare stressar Mycket mottagningsarbete Ökande administrativt arbete Övertid Faktorer som förenklar Tillåtande kultur att arbeta deltid Solidaritet mellan kollegor Möjlighet att lägga eget schema ST-läkare tar över specialistens patienter Faktorer som försvårar Men de sista åren har det väl varit den produktionshetsen då som med staplar och det är lite tröttsamt och jag ligger alltid dåligt trots att jag har patienter på alla tider som finns möjlighet att boka. För det är ju ingen lösning att sätta upp komplicerade patienter på 15 minuters-tider. Näh, och man kan ju inte skita i posten heller, det som kommer i datorn heller. Så jag får aldrig ihop det där. Intervju 3. Krav från arbetsgivare stressar och mycket mottagningsarbete Arbetsstrukturen påverkade allmänläkarnas vardag både positivt och negativt. En faktor som försvårade är krav från arbetsgivaren att ta många patienter. Detta gav upphov till stress och frustration. Kraven på att ta emot många patienter gjorde också vardagen mer ensidig avseende arbetsuppgifter med mycket mottagningsarbete. Ökande administrativt arbete och övertid De upplevde en ökning av administrativa krav med fler instanser att hålla reda på som exempelvis mail, vanlig post, signering och registrering. Inställningen till övertid var inte samstämmig utan mer personbunden. En del arbetade sällan övertid, för andra hände det ofta. Att arbeta deltid kunde då både minska övertiden tack vare minskad patientmängd men också öka övertiden då man upplevde mindre buffert-tid för administration. 15

förut när det kom flex då tyckte jag att det var lite irriterande så där att man är övervakad precis men vi var ju vana att alltid jobba över jättemycket utan att få någon ersättning. Sen blir det ju dubbelt också eftersom man får skäll om man har för mycket flex. Sitter man en kväll när man är ledig stänger man ju hellre av 2 timmar än att apparaten ska reagera. Intervju 3. Faktorer som förenklar Inom primärvården är man mera tillåtande just när det gäller det här att kunna jobba deltid. Eh.. det passar systemet kanske lite bättre på något sätt. Eh.. inom sjukhusbranschen, som jag också har jobbat ganska mycket innan jag blev distriktsläkare, där är allting så sårbart om det är någon som jobbar halvtid eller deltid därför att det är så svårt att gå hem och man har liksom ingen ersättare på en avdelning till exempel. Intervju 1. Tillåtande kultur att arbeta deltid och solidaritet mellan kollegor Flera faktorer förenklar arbetet och möjligheten att arbeta deltid inom primärvård. En viktig faktor är en tillåtande kultur där det ses som självklart att man ska kunna arbeta deltid om man vill. Där framkom också en stor solidaritet gentemot kollegor som arbetar deltid man tar eftermiddagsjourer för dem exempelvis. Det fanns en stor förståelse för att vi alla passerar olika skeden i livet med olika behov och där behöver man hjälpas åt. Möjlighet att lägga eget schema och ST-läkare tar över specialistens patienter Strukturella möjligheter att lägga sitt eget schema förenklar också möjligheten att arbeta deltid, liksom möjligheten att boka om egna patienter till annat tillfälle vid behov. Flera beskrev också att den ST-läkare som de handlett kunde kliva in och ta över en del av deras patienter när de gick ner på deltid, en lösning som de var mycket nöjda med då de kände att patienterna inte kom i kläm samtidigt som deras egen patientmängd minskade. Ja vi har inte så många unga läkare här och det.. för dom är det ju en självklarhet att dom lägger sitt schema på ett annat sätt [ ] så att man går hem tidigare när man har småbarn och det där har vi gjort individuellt då. Intervju 4. Diskussion Syftet med denna studie var att ta reda på några erfarna allmänläkares uppfattning om och upplevelse av deltidsarbete jämfört med heltidsarbete. Tre stycken övergripande teman kunde 16

identifieras: balans, inställning till arbete och arbetsstruktur. I dessa teman ingår kategorier som exempelvis ork, ekonomisk möjlighet, patientarbete, arbetsglädje samt faktorer i arbetsstrukturen som försvårar och förenklar. Dessa resultat kommer nu att diskuteras utifrån de ursprungliga frågeställningarna i studien. Resultatdiskussion Hur kommer det sig att allmänläkare arbetar deltid? I studien framkom att balansen i livet var en central del i valet att arbeta deltid. Där inbegrips upplevelsen av livskvalitet med tid för annat än bara arbetet, ekonomisk möjlighet att trappa ner samt att kunna arbeta mindre under småbarnsåren. Att orka se patienterna som människor och inte bara symptom var det som gjorde arbetet kul och denna ork ökade när de arbetade deltid. En undersökning av distriktsläkare i Skåne, av vilka 2/3 arbetar deltid, visar att man delade en liknande uppfattning; vardagen som allmänläkare är stressig med för lite tid avsatt per patient och för administration, man valde därför att arbeta deltid för att orka [5]. Resultatet visade också att patientarbetet är det som allmänläkarna tycker är roligt men samtidigt uttröttande. Detta i kombination med ökade krav från arbetsgivare på att ta fler patienter medför att tiden för reflektion på arbetstid upplevs som obefintlig. Att gå ner i arbetsgrad var ett sätt att få mer tid för reflektion, fast på fritiden. De upplevde en större arbetsglädje och lust att arbeta efter att de börjat arbeta deltid. Man kan fundera över om deras prestation förändras av att arbeta deltid? Ett tidigare VESTA-projekt undersökte vilka vårdcentraler som hade minst förbättringsutrymme (FBU), det vill säga minst behov av förbättringar, utifrån resultatet i Indikatorenkäten 2007. Indikatorenkäten speglar patienternas upplevelse. Där såg man att vårdcentralerna med lägst FBU hade fler läkare som arbetade deltid. Man vet dock inte om de hade andra uppdrag som täckte resterande arbetstid eller hade reducerad arbetstid. Man kan dock spekulera i att läkare som har mer patientfri tid har mer ork och engagemang för de patienter de träffar. Signifikant fler läkare på vårdcentraler med lågt FBU hade gått handledarutbildning och/eller konsultationskurs. Hur kan man förklara sambandet mellan kompetens- och kvalitetsarbete och nöjda patienter? Sannolikt belyser det en välfungerande organisation där man får mer tid att reflektera över det arbete man gör vilket påverkar patientmötena positivt [21]. En nederländsk studie har visat att en läkare som inte är stressad ger bättre vård än en läkare som upplever sig stressad [22]. 17

Om man tittar på Theorell och Karaseks krav-kontroll-stödmodell [11] upplevde allmänläkarna i den här studien höga psykiska krav, dåligt beslutsutrymme avseende produktionskrav, men bättre gällande möjligheten att lägga sitt eget schema och möjligheten att arbeta deltid. De upplevde stort stöd från kollegor men inte alltid från chef/arbetsgivare. Man kan tolka det som att de hittade en egen strategi för att ha bättre kontroll över sin arbetssituation och det var att gå ner i arbetstid. De tog ansvar för sin egen balans i livet. Är det så att de som arbetar deltid egentligen möjliggör ett högre arbetstempo på vårdcentralen genom denna strategi? Att de gör ett val som passar dem personligen, men inte arbetar för att förändra strukturer som försvårar arbetet? Vad finns det för förutsättningar som skulle kunna medföra att allmänläkaren går upp eller ner i arbetstid? I studien framkom att de många patientmöten som en allmänläkare har under en dag är stimulerande, men också kravfyllt. Är det så att deltid är ett sätt att minska på patientarbetet? Det fanns olika strategier för att orka med arbetet på vårdcentral och en strategi var att arbeta deltid. Ett annat sätt var att varva mottagningsarbetet med patienter med exempelvis handledning, barnavårdscentral eller forskning. En undersökning av primärvården i Skåne visade dock att de flesta distriktsläkarna som arbetar deltid inte har andra bisysslor, utan upplever arbetet med patienter som så krävande att de valt att arbeta deltid [5]. Detta är en viktig arbetsmiljöfråga. Vilka förändringar från arbetsgivarnivå skulle kunna innebära att fler allmänläkare vill arbeta heltid? Mer utrymme för reflektion på arbetstid samt lägre produktionskrav var två faktorer som skulle kunna underlätta allmänläkarens vardag enligt denna studie. Allmänläkarna som intervjuades önskade dock under inga förutsättningar arbeta heltid igen, men kunde tänka sig att öka arbetsgraden något vid en förbättring av dessa arbetsvillkor. Förutsättningar som skulle innebära att de gick ner ytterligare i arbetstid var svåra att hitta förutom om man själv drabbades av sjukdom. De upplevde att gränsen för att fortsätta att räknas som en del i arbetslaget var en arbetsgrad på 50%. Vad upplever allmänläkaren att manliga respektive kvinnliga allmänläkare har för inställning till deltid/heltid? En brittisk studie har identifierat vilka faktorer som påverkar en allmänläkares humör under en dag. Stress och tidspress på arbetet och problem i privatlivet påverkade humöret negativt medan förmågan att arbeta effektivt och ligga bra i tid samt positiva händelser i privatlivet påverkade humöret positivt. Kvinnliga allmänläkares humör påverkades mer än sina manliga 18

kollegor av händelser i privatlivet [23]. Även om kön inte var en central del i intervjuerna konstaterades ändå att fler kvinnor än män arbetar deltid, vilket även bekräftas i statistiken [7-10]. Detta troddes bero på traditionella mönster. Dessa mönster kan ju innebära att kvinnor inte bara tar ett större praktiskt ansvar i hem och familj och arbetar deltid utan även ett större mentalt ansvar och därför påverkas mer av händelser i privatlivet. Allmänläkarna upplevde att vilken generation man tillhör spelar större roll än kön avseende inställningen till deltidsarbete. De hade alla noterat att deras yngre kollegor gärna arbetade deltid och samtidigt inte arbetade övertid, oavsett kön. Denna bild av yngre läkares inställning till sitt arbete bekräftas i en enkät som SYLF, Sveriges Yngre Läkares Förening, genomförde 2011 [16]. Barn födda mellan 1961 och 1981 refereras ofta till den så kallade Generation X [24]. En longitudinell studie av 4000 amerikaner födda mellan 1961 och 1981, det vill säga tillhörande Generation X, visade att majoriteten av dem var aktiva, balanserade, lyckliga och familjeorienterade [24]. Kanske är det denna strävan efter balans i livet som även eftersträvas hos svenska läkare tillhörande Generation X som väljer att arbeta deltid? Hur upplever allmänläkare skillnad i status mellan deltidsarbete och heltidsarbete? Allmänläkarna upplevde ingen skillnad i status mellan deltids- och heltidsarbete. Kan det vara så att allmänmedicinen som specialitet inte har så hög status inom läkarkåren och att de som väljer att bli allmänläkare fokuserar på andra aspekter än status vid val av specialitet samt arbetsgrad? En bra allmänläkare har en helhetssyn på patienten och dess sammanhang. Denna helhetssyn kanske avspeglas i deras egna livsval samt i synen på kollegor, exempelvis i den tillåtande kultur som råder för deltidsarbete och solidariteten mellan kollegor som allmänläkarna upplevde. Metoddiskussion Den kvalitativa metoden passade syftet väl. I en kvalitativ studie är det centralt att undersöka om studien är av god kvalitet, vilket görs utifrån begreppen trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet [19]. Trovärdighet handlar om hur väl tillvägagångssätt, data och analysprocess svarar upp mot undersökningens syfte. Att studiens resultat förstärks med citat från intervjupersonerna stärker trovärdigheten. Den vetenskapliga handledaren och två STkollegor på VESTA-programmet läste de transkriberade intervjuerna och deltog i processen med att ta fram teman. De intervjuade allmänläkarna hade också möjlighet att läsa rapporten och ge respons på mina tolkningar av materialet innan det lämnades in för granskning, så kallad informantvalidering. Detta är två sätt att öka trovärdigheten i studien. Tillförlitlighet 19

innebär att någon annan ska kunna upprepa studien vid ett senare tillfälle. Detta bygger på att forskningsprocessen beskrivs noggrant så att en annan person kan få liknande svar vid en annan tidpunkt. Jag hade inte tid och möjlighet att intervjua tillräckligt många allmänläkare så att mättnad uppstod vilket sänker tillförlitligheten i denna studie. Min bristande erfarenhet av att utföra forskningsintervjuer kan ha påverkat resultatet. I samband med att de första intervjuerna genomfördes uppkom nya frågor gällande bland annat arbetsglädje, reflektionstid och generationsskillnader [Bilaga 3]. De uppkom utifrån de svar jag fick i de första intervjuerna och kan ha påverkat resultatet eftersom ämnet belystes på olika sätt i de olika intervjuerna. I kvalitativa intervjuer får man dock ändra, lägga till eller ta bort frågor under arbetets gång. Överförbarhet innebär i vilken utsträckning resultatet kan överföras till andra sammanhang och grupper. För att öka överförbarheten är det viktigt att ge en tydlig beskrivning av urvalet. Jag valde att intervjua allmänläkare med minst 15 års erfarenhet av arbete i primärvård. Detta för att min uppfattning var att många av de yngre läkarna som arbetar deltid gör det på grund av att de har småbarn hemma och jag var intresserad av flera aspekter av deltidsarbete. Det var också intressant att se om inställningen hade förändrats på något sätt under yrkeslivet. Detta urval kan ha påverkat resultatet, bland annat gällande upplevelsen av att deltid var ett bra sätt att trappa ner inför pensionen. Det kan också ha påverkat resultatet att de själva fick anmäla intresse att vara med på intervjun. Sannolikt generar det människor som funderat mycket på frågan och redan tagit ställning. Det låga antalet intervjupersoner i kombination med ett begränsat urval gör att överförbarheten i denna studie är låg. En styrka i denna rapport är att det inte gjorts någon liknande undersökning tidigare som publicerats, vilket medförde uppslag till många frågor som skulle kunna utforskas vidare. Resultatet bygger på intervjuer med fyra läkare. Studien genomfördes under en begränsad tid och fyra intervjuer var rimligt enligt tidsplanen. En svaghet med studien är att det kunde ha behövts fler intervjuer för att uppnå mättnad. Kvalitativa studier syftar på att utforska attityder och upplevelser inom ett område och är således hypotesgenererande och inte hypotesprövande. Fler intervjuer hade kunnat göra analysprocessen mer svåröverskådlig och då hade programmet NVivo behövts användas för att analysera data. Att intervjuaren själv är ST-läkare i allmänmedicin, och att de som intervjuas vet om det, kan vara både en styrka och en svaghet. Styrkan är att intervjuaren har en stor förförståelse och har lätt att relatera till det som sägs och ställa relevanta följdfrågor. Denna förförståelse kan 20

dock påverka både intervjuerna och analysprocessen och således bli en svaghet. Att intervjuaren är blivande allmänläkare i samma landsting kan ha hindrat de intervjuade från att ta upp känsliga ämnen. Ett sätt att minska den risken var att den intervjuade fick noggrann information om att materialet avidentifierades och att de fick möjlighet att läsa igenom rapporten innan den lämnades in. Implikationer Resultaten i studien skulle kunna användas som ett diskussionsunderlag för politiker, tjänstemän inom landstinget, verksamhetschefer och allmänläkare. Detta skulle kunna bidra till en större förståelse för allmänläkarnas arbetssituation och val av deltidsarbete. Framtida studier Resultatet för Läkarförbundets Vårdvalsuppföljning 2012 är ännu inte klar, men kommer att ge en bild nationellt om hur många allmänläkare som arbetar deltid i både privat och landstingsdriven regi. Denna inventering kommer alltså att ge svar på hur många, men inte skälen till varför man väljer att arbeta deltid. Detta är en mycket viktig fråga ur arbetsmiljösynpunkt. Dessutom kommer det att vara en stor brist på allmänläkare i framtiden och svårt att beräkna bemanningsbehov om många arbetar deltid. Finns det åtgärder som varje vårdcentral skulle kunna vidta för att få fler allmänläkare att arbeta deltid? Det vore således intressant att utifrån resultaten i denna studie genomföra en enkät till svenska allmänläkare för att se vilka skäl som ligger till grund för deras val av arbetsgrad. Det vore också intressant att se hur yngre läkare inom primärvården resonerar. Slutsats Denna studie utforskade några erfarna allmänläkares upplevelse av deltidsarbete jämfört med heltidsarbete. Deras upplevelse av deltidsarbete påverkades av faktorer och attityder hos dem själva och i mötet med patienten samt den rådande arbetsstrukturen. Tack vare bland annat ekonomiska förutsättningar och en tillåtande kultur hade de valt att arbeta deltid som en strategi för att ha kontroll över sin arbetssituation och känna arbetsglädje. 21

Tack Tack till de fyra allmänläkare som tog av sin tid för att delge mig sina tankar runt deltidsarbete. Och stort tack till min vetenskapliga handledare Solvig Ekblad som med sitt engagemang, noggrannhet och kunskap gjort detta arbete möjligt och mig intresserad av forskning. Referenser [1] Läkarfakta 2011 statistik över medlemmar i Sveriges Läkarförbund. Hämtad 2012-04- 01. http://www.slf.se/upload/lakarforbundet/trycksaker/pdfer/läkarfakta%202011.pdf [2] ] Tillgång på specialistläkare 2008, Socialstyrelsen 2008. Hämtad 2012-03-29. http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18153/2010-11-1.pdf [3] NPS, Nationellt planeringsstöd, Årsrapport 2011. Socialstyrelsen. Hämtad 2012-03-29. http://www.slf.se/upload/lakarforbundet/trycksaker/pdfer/läkarfakta%202011.pdf [4] Mårtensson F, Upprop i Dalarna för fler allmänläkare, Läkartidningen, 2012, Nr 13, sid 680-681. [5] Bergstrand O, Vägar för att öka antalet läkare i första linjens sjukvård, Projektarbete 2010-2011 i Region Skåne på uppdrag av Hälsovalskontoret. [6] Sifferfakta från Åsa Jaktlund, Sveriges Läkarförbund. 2012-03-23. E-post: asa.jaktlund@slf.se [7] Sifferfakta från Lena Sundin, Praktikertjänst 2012-03-22. E-post: lena.sundin@ptj.se [8] Sifferfakta från Annica Levén, Carema 2012-03-30. E-post: annica.leven@carema.se [9] Sifferfakta från Noemi Serban, HR support, Capio 2012-04-04. E-post: noemi.serban@capio.se [10] Sifferfakta från Ulf Lundin-Helmbold, Stockholms Läns landstings sjukvårdsområde 2012-03-30. E-post: ulf.sundin-helmbold@sll.se [11] Theorell T, Är ökat inflytande bra för folkhälsan? Kunskapssammanställning. Statens folkhälsoinstitut 2003:46. Hämtad 2012-04-01. http://www.fhi.se/pagefiles/3982/arbete.pdf [12] Sundquist J, Johansson SE. High demand, low control, and impaired general health: working conditions in a sample of Swedish general practitioners. Scand j Publ Health 2000;28:123-131. [13] Joseph Lee F, Beller Brown J, Stewart M. Exploring Family Physician stress. Can Fam Physician. 2009 55:288-289. 22

[14] Else M Zantinge, Verhaak P, Kerssens J, Bensing J. The workload of GP:s : consultations of patients with psychological and somatic problems compared. British Journal of General Practice, 2005:55: 609-614. [15] Wilhelmsson S, Foldevi M, Åkerlind I, Faresjö T. Unfavourable working conditions for female GP:s. A comparison between Swedish general practitioners and district nurses. Scand J Primary Health care, 2002;20: 74-78. [16] SYLF:s ST-enkät 2011, Sveriges Yngre Läkares Förening, Hämtad 2012-03-28. http://www.slf.se/upload/sylf/ny%20sajt/publikationer/sylfs_stenkät_2011_delrapport_1.pdf [17] Läkarenkät 2010, ingår i forskningsprojekt om läkares arbetsvillkor, Psykologiska Institutionen, Stockholms Universitet, Projektledare Eva Bejerot. Hämtad 2012-03-28. http://data.pifokus.se/#qtdbr0c9mszxpuexm2fbr0cmdgfipvdftenptuu= [18] Larsson S, Lilja J, Mannheimer K (red.). Forskningsmetoder i socialt arbete, Kapitel: Kvalitativ metod av S Larsson, sid 91-128. Lund: Studentlitteratur; 2005. [19] Graneheim U.H, Lundman B. Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness, Nurse Education Today, 2004;24: 105-112. [20] Sadler G R, Lee H-C, Lim R S-H, Fullerton J. Recruitment of hard-to-reach population subgroups via adaptations of the snowball sampling strategy, Nursing and Health Sciences 2010;12: 369-374. [21] Lovén E. Vilka framgångsfaktorer i vårdcentralens verksamhet ger ökad patienttillfredsställelse? VESTA-arbete, Cefam. Stockholm, 2008. [22] van den Homberg P, Künzi B, Elwyn G et al. High workload and job stress are associated with lower practice performance in general practice: an observational study in 239 general practices in the Netherlands. BMC Health Services Research 2009;9: 118. [23] Rankin HJ, Serieys NM, Elliott-Binns CP. Determinants of mood in general practitioners. Br Med J 1987 Mar 7;294(6572): 618-620. [24] Miller JD. Active, balanced and happy: these young Americans are not bowling alone. University of Michigan. Hämtad 2012-10-08. http://lsay.org/genx_rept_1-10-2012.pdf 23

Bilaga 1 Informationsblad Vill du delta i en intervju om allmänläkares inställning till deltidsarbete? Jag heter Magdalena Elfwén och är ST-läkare i allmänmedicin på Capio Ringens Vårdcentral i Stockholm. Jag ska i ett projektarbete inom ramen för min ST-utbildning skriva ett projektarbete om allmänläkares inställning till deltidsarbete och undrar om du skulle vilja ställa upp på en intervju i detta ämne? Frågor kommer att ställas om dina upplevelser av deltidsarbete jämfört med heltidarbete samt olika aspekter av detta inom allmänmedicin. Vad innebär det att delta? Jag kommer att intervjua flera specialister i allmänmedicin, alla med en tjänstgöringsgrad för tillfället på 80% eller mindre samt minst 15 års erfarenhet av arbete i primärvård. Både kvinnor och män deltar, liksom allmänläkare vid både landstings- och privat drivna vårdcentraler. Intervjun kommer att spelas in på band, transkriberas och analyseras med kvalitativ innehållsanalys. Intervjun beräknas ta en timme och jag kan komma till din arbetsplats om ostördhet garanteras, annars kommer vi överens om ett annat ställe. Din verksamhetschef kommer innan intervjun att få skriftlig information och möjlighet att höra av sig vid eventuella invändningar mot att vi genomför den. Konfidentialitet All data kommer att presenteras på gruppnivå och ingen ska kunna känna igen intervjupersonerna. Din verksamhetschef kommer inte att få ta del av den intervju som jag gör med dig utan bara av det godkända arbetet där inga enskilda personer eller vårdcentraler kommer att anges. Under intervjun kommer du endast att få redogöra för kön, ålder, tjänstgöringsgrad samt om du arbetar på en landstings- eller privat driven vårdcentral. Banden med de inspelade intervjuerna kommer efter transkribering att förvaras inlåsta hos min vetenskapliga handledare Solvig Ekblad på Karolinska Institutet och efter att projektet är genomfört och godkänt förstörs banden. Frivillighet Att delta i detta projekt är helt frivilligt. Du kan när som helst, utan förklaring, avbryta deltagandet i studien. Om du väljer att tacka nej, så påverkar detta inte ditt arbete. Magdalena Elfwén ST-läkare i allmänmedicin på Capio Vårdcentral Ringen, Stockholm E-post: magdalena46@hotmail.com Tel: 070-444 8885 24

Bilaga 2 Till vederbörande verksamhetschef Kan jag intervjua en allmänläkare på XXX vårdcentral om allmänmedicin och deltidsarbete? Jag heter Magdalena Elfwén och är ST-läkare i allmänmedicin på Capio Vårdcentral Ringen i Stockholm. Jag har valt att inom ramen för min ST-utbildning skriva ett projektarbete om allmänläkares inställning till deltidsarbete. Jag skriver till dig då jag skulle vilja be en av läkarna på din vårdcentral att delta i en intervju under ca en timme om detta. Jag kommer själv att kontakta läkaren. Syftet med projektarbetet är att ta reda på erfarna allmänläkares uppfattning om och upplevelse av deltidsarbete jämfört med heltidsarbete. Jag kommer att intervjua flera specialister i allmänmedicin på olika vårdcentraler, alla med en tjänstgöringsgrad för tillfället på 80% eller mindre samt minst 15 års erfarenhet av arbete i primärvård. Både kvinnor och män deltar, liksom allmänläkare vid både landstings- samt privat drivna vårdcentraler. Intervjun kommer att spelas in på band, transkriberas och analyseras med kvalitativ innehållsanalys. Intervjun beräknas ta en timme och jag kan komma till er vårdcentral om ostördhet garanteras, annars kommer vi överens om ett annat ställe. All data kommer att presenteras på gruppnivå och ingen ska kunna känna igen intervjupersonerna. Du som verksamhetschef kommer självklart att få ta del av uppsatsen när den är klar. Om du har några invändningar mot att jag intervjuar en allmänläkare på din vårdcentral ber jag dig att höra av dig till mig innan XXXXXX. Har jag inte hört av dig innan detta datum räknar jag med att du inte har något att invända och genomför intervjun. Du är också välkommen att höra av dig om du har några frågor om detta. Med vänlig hälsning Magdalena Elfwén ST-läkare i allmänmedicin på Capio Vårdcentral Ringen, E-post: magdalena46@hotmail.com Tel: 070-444 8885 Vetenskaplig handledare: Docent Solvig Ekblad, Karolinska Institutet, E-post: Solvig.Ekblad@ki.se 25