Patientsäkerhetsberättelse 2014

Relevanta dokument
Patientsäkerhetsberättelse

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse för Ångarens vård och omsorgsboende

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende

Patientsäkerhetsberättelse för Ångarens vård och omsorgsboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården.

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB

Patientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2013 Aleris omsorg. Trygghetens vård- och omsorgsboende

Patientsäkerhetsberättelse Karlstad Hemtjänst Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kullabo

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År Datum: Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 1 (8)

Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015

Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse för Klippan

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Landskrona LSS

Patientsäkerhetsberättelse för:

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År Datum: Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 1 (10)

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År Ewa Sjögren

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

Patientsäkerhetsberättelse för Sveagatan

Patientsäkerhetsberättelse för

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten- Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för verksamhet Tomtebogården

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Tallbohovs äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse

RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE

Patientsäkerhetsberättelse inklusive medicinskt ansvarig sjuksköterskas ( MAS) verksamhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för Agaten

Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund

TÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR Datum och ansvarig. Britta Svensson

Uppföljning av Hallen vård- och omsorgsboende år 2014

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse S:t Annas äldreboende

Patientsäkerhetsberättel se för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Attendo Ängsö. År Patientsäkerhetsberättelse Kristin Fjällström. Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2014 års patientsäkerhetsberättelse för OpplundaHVB

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för Stattenahemmet

Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011

Patientsäkerhetsberättelse 2016 Rådans Äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Kulltorps vård- och omsorgsboende

Patientsäkerhetsberättelse Humaniora hälso- och sjukvårdsteam LSS

Patientsäkerhetsberättelse för Brommagården

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Pensionat Hornskroken

Patientsäkerhetsberättelse Vindragarens vård- och omsorgsboende

Transkript:

2015-03-30 SID 1 (9) Patientsäkerhetsberättelse 2014 Övergripande mål och strategier för 2015 Skoga Äldrecentrum SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2

Sammanfattning På Skoga Äldrecentrum finns det plats för 100 boende uppdelat på 40 platser för pensionärer med demensdiagnos, 12 platser för korttidsvård och 48 platser för pensionärer med stort omvårdnadsbehov. Skoga har fem våningsplan med två avdelningar per plan. Ledningen består av verksamhetschef, fyra enhetschefer och en kvalitetsansvarig. Att bo på Skoga ska vara säkert och tryggt för de boende och deras anhöriga. För att höja kompetensen hos personalen har två vårdbiträden utbildats till undersköterskor. Sjuksköterskorna har utbildats i arbetsledning för att kunna handleda undersköterskor bättre och på så sätt höja kvaliteten på omvårdnaden. Riskbedömning görs av omvårdnadsansvarig sjuksköterska vid inflyttning för att uppmärksamma risker för trycksår, fel- eller undernäring och fallskador. Uppföljning görs efter sex månader samt vid behov. Registrering görs i Senior Alert. Teammöten hålls en gång i veckan på respektive avdelning tillsammans med sjuksköterska, arbetsterapeut, kontaktman och fysioterapeut samt ansvarig enhetschef. Genomgång och uppföljning av insatta åtgärder. Avvikelser och klagomål hanteras enligt rutin och återkopplas till boende och anhörig. Skoga har under 2014 genomfört fem internutredningar i syfte att kvalitetsutveckla verksamheten. 2(9)

Patientsäkerhetsberättelse för Skoga Äldrecentrum 2014 Övergripande mål SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Alla boende har en omvårdnadsansvarig sjuksköterska som tillsammans med kontaktman, fysioterapeut och arbetsterapeut arbetar för att ge de boende en bra och säker vård. Sjuksköterska finns dygnet runt och paramedicinare dagtid vardagar. Senior Alert används för riskbedömning av trycksår, under- eller felnäring samt fall. Skogas övergripande mål är att arbeta strukturerat med riskbedömningar såsom fall, trycksår, munhälsa och undernäring. Detta arbete sker i team där olika professioner deltar. Kvalitetsregistret Senior Alert används i detta arbete. Riskbedömningar, åtgärder och uppföljningar dokumenteras i journalsystemet ProCapita Verksamheten registrerar dödsfall som sker på boendet i det Palliativa registret för att kunna identifiera förbättringsområden i den palliativa vården. På Skoga genomförs regelbundet egenkontroller gällande läkemedelshantering och hygien. Omvårdnadsnämnden mål för 2014 är att andel registreringar i Senior Alert gällande trycksår, undernäring och fall där risk konstaterats och minst en åtgärd planerats och följt upp skall vara minst 85 %. Antal registreringar i Palliativa registret där smärtskattning genomförts skall vara minst 85 %. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Ansvarsfördelning Avdelningschefen för egen regi, Humaniora Vård och omsorg, på omvårdnadsförvaltningen har det övergripande ansvaret för patientsäkerheten. Verksamhetschef och kvalitetsansvarig ansvarar tillsammans med enhetschefer för att vården och är god och säker för alla boende och följer de rutiner och krav som Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska, MAS, ställer. Skoga har ett nära samarbete med Solna stads MAS som årligen gör tillsyn och som deltar i arbetsplatsträffar med ansvarig enhetschef och sjuksköterskor. Skoga har avtal med Vårdhygien som stödjer verksamheten i kvalitetsarbetet kring vårdrelaterade infektioner och smittspridning Uppföljning och utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 3(9)

Alla anställda har kännedom om hur avvikelser och klagomål ska rapporteras. De enklare avvikelserna löses direkt och de klagomål och avvikelser som är av,allvarligare slag rapporteras direkt till ansvarig enhetschef. Sjuksköterska registrerar alla HSL och omvårdnads- avvikelser i ProCapita. Vid allvarligare HSL avvikelser informeras MAS via telefon eller mejl samma dag eller dagen efter avvikelsen inträffat eller chef fått kännedom om avvikelsen. Avvikelsen gås igenom på respektive avdelnings Arbetsplatsträff och på HSL möte. Kvalitetsrådet är det forum där vi systematiskt arbetar med ett ständigt förbättringsarbete och identifierar och bearbetar kvalitetsbrister inom verksamheten. Vid dessa möten förs minnesanteckningar som delges avdelningarna för att diskuteras på avdelningens arbetsplatsträff. Kvalitetsrådet äger rum en gång i månaden. I kvalitetsrådet deltar en undersköterska från varje avdelning, sjuksköterska, rehab, chefer och kvalitetsansvarig. Åtgärderna följs upp på kommande möte. Kvalitetsuppföljningar stimulerar verksamheten till ständig förbättring och vidareutveckling. En gång i veckan genomförs fallmöte med sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeut där alla fallolyckor analyseras och åtgärder sätts in. Avvikelserna diskuteras också på kvalitetsrådet. Alla avvikelser lämnas via enkät till MAS en gång i månaden av kvalitetsansvarig. Händelser av betydelse för patientsäkerhet Under året har det påvisats MRSA hos boende och boende har troligtvis smittat varandra. Kontroll gjordes av alla boende och berörd personal. Totalt var det tre nya boende som visade sig ha MRSA. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Fortlöpande sker granskning av verksamhetens dokumentation både i SoL och HSL. Avvikelsesystemet utgör en viktig del av egenkontrollen. Alla avvikelser analyseras individuellt. Resultaten återkopplas månatligen till ledningsgruppen och till medarbetarna på arbetsplatsträffar. Klagomål och synpunkter är en viktig del av förbättringsarbetet och genomgång av inkomna ärenden sker på arbetsplatsträffar och återkopplas kontinuerligt till ledningsgruppen. Brukarenkät genomförs en gång/år och resultatet redovisas på APT och HSL möte. Handlingsplan skrivs för de områden som ska förbättras och förbättringarna görs tillsammans med personalen. Uppföljningsmöten årligen med Vårdhygien, för att säkerställa att hygienrutiner är ändamålseniga. En gång i månaden genomförs loggkontroll av boendes journaler och av anställda som varit inloggade i journalsystemet. Alla rutiner kontrolleras genom internkontrollplan. 4(9)

Årlig granskning av läkemedelshantering har genomförts i samarbete med Apoteket AB. Skoga har medverkat i punktprevalensmätningar gällande trycksår och basala hygienrutiner. Var 4:e vecka genomför två sjuksköterskor kontroll av narkotikaklassade läkemedel på Skoga. Hur patientsäkerhet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Under året har rutiner reviderats och då särskilt läkemedelshanteringen som är under ständig förbättring. Kontroll av narkotiska läkemedel har skett varje vecka. En gång i veckan är det teammöte på respektive avdelning där sjuksköterska, kontaktman och paramedicinare deltar. Tillsammans diskuteras den boendes problem och vilka åtgärder som ska sättas in. Sjuksköterskan dokumenterar i Senior Alert och i ProCapita journalsystem. Sjuksköterska och paramedicinare träffas en gång i veckan och diskuterar vad som kan göras för att öka patientsäkerheten. För att förbättra omhändertagandet av boende i livets slut används Liverpool Care Path, LCP, som är ett systematiserat sätt att arbeta med palliativ vård. De boende som avled på Skoga under 2014 har alla registrerats i Palliativa registret. I gruppboendet fortsätter registrering i BPSD, Beteendemässiga och Psykiska symptom vid demens, som är ett arbetsverktyg för att förbättra omvårdnaden av boende med demenssjukdom. Nationell patientöversikt, NPÖ, är infört. Punktprevalensmätningar har genomförts för trycksår och basala hygienrutiner inklusive klädregler. Hygienrond har gjorts med hygiensjuksköterska, MAS och enhetschef. Förbättringsområden identifierades. Följande utbildningar har genomförts under 2014 Demens ABC, webb Demens ABC plus, webb Förflyttningskunskap Munhälsa Yrkesspecifika föreläsningar för paramedicinare Madrasskunskap Hygienutbildning på Skoga Vårdhygien, webb BPSD LCP NPÖ Två vårdbiträden har blivit undersköterskor genom Omvårdnadslyftet 5(9)

Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Verksamhetschefer och MAS från de olika omvårdnadsboende deltar i Nätverksträffar regelbundet. Syftet med mötena är att ta upp förbättringsåtgärder utifrån inkomna avvikelser, diskutera gemensamma problem och försöka lösa dem samt informationsöverföring mellan sluten och öppenvården etcetera. Skoga har sjuksköterskebemanning dygnet runt. Sjuksköterskorna är knutna till respektive avdelning inom boendet. I samband med att en boende flyttar till Skoga eller åker till annan vårdinrättning, sker kommunikation med hjälp av överrapportering via telefon och journalkopior. På detta sätt säkerställs vårdkedjan. Samverkan sker med läkarorganisationen Legevisitten som har ansvar för läkarbemanningen på Skoga. I mötena deltar ansvarig chef och sjuksköterska. Samverkan sker med andra boenden i kommunen med nätverksträffar där verksamhetschefen deltar. MAS informerar om eventuella nya rutiner och risker som har framkommit. Beställning av hjälpmedel sker enligt avtal med Sodexo. De erbjuder även fortlöpande utbildning för legitimerad personal inom olika hjälpmedelsområden. Teammöten sker varje vecka på respektive avdelning. Förutom sjuksköterska, kontaktman och paramedicinare deltar ansvarig chef. Varje sjuksköterska och paramedicinare har egna telefonanknytningar och kan lätt nås. Sjuksköterskorna har ett gemensamt telefonnummer som alltid är bemannat dygnet runt om det uppkommer ett mer akut behov. Anhöriga och närstående inbjuds regelbundet till informationsmöte och till sociala aktiviteter. Skoga har utbildade Anhörigombud som informerar anhöriga om vad Solna stad har för särskilda aktiviteter för anhöriga. Efter de boendes önskan om deltagande inbjuds anhöriga till vårdplanering och senare uppföljningar. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Registrering av risk för trycksår, fall, munhälsa och under- eller felnäring sker vid inflyttning och efter sex månader samt vid behov. Registreras också i Senior Alert. I samband med att boende flyttar in till Skoga vård- och omsorgsboende utförs riskbedömning för fall (Downton), undernäring (MNA) och trycksår(norton). Om risk finns upprättas en vårdplan med planerade åtgärder i journalen samt i Senior Alert, med ett fastsällt datum för uppföljning. 6(9)

På Skoga bedöms fortlöpande om det finns risk för att händelser kan inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet genom de riskbedömningar gällande fall, nutrition, trycksår och munstatus som erbjuds samtliga boende vid inflyttning och sedan kontinuerligt. Sannolikheten för att händelsen inträffar uppskattas och eventuella negativa konsekvenser som skulle bli följden av händelsen bedöms. Avvikelse skrivs när den boende har/riskerar att, komma till fysisk, psykisk skada, samt vid avvikelser i läkemedelshantering. Dessa tas upp på teammöte där teamet tillsammans kommer fram till åtgärder och/eller nya rutiner. För att boende skall erhålla en kontinuitet i vården upprättas en genomförandeplan. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS2010:659, 6kap. 4 och SOSFS 7 kap, 2 p 5 Avvikelsehantering Avvikelsehantering är till för att få fram de brister och risker som har skett i vårdarbetet och för att kunna åtgärda bristerna och öka säkerheten för patienterna. Avvikelser ska behandlas lokalt och systematisk i Skogas kvalitetsråd vars syfte är att arbeta förebyggande med kvalitetsfrågor. Genom att kritisk granska verksamheten och ta fram säkra rutiner för både omsorg och hälsosjukvårdsinsatser är syftet att incidenter ska förebyggas. En avvikelse tas upp snarast möjligt med den boende, närstående och inblandad personal för att utreda och kartlägga händelseförloppet för att kunna vidta åtgärder och förhindra en upprepning. Informationssäkerhet Varje månad görs loggkontroll över vilken personal som varit inne boendes journaler. Enligt rutin kontrolleras 10 stycken personal varje månad. Personalen väljs ut slumpmässigt genom ett dataprogram. Likaså kontrolleras 10 boendejournaler på samma sätt. Kontrollen utförs av förvaltningens IT-ansvariga och kvalitetsansvarig sjuksköterska. Resultatet av granskningen dokumenteras på särskild blankett. Ingen obehörig åtkomst har skett i verksamheten. Om fel upptäcks görs intern utredning av händelsen. Dokumentation Hälso- och sjukvårdspersonalens dokumentation granskas enligt fastlagd mall för att säkra att de innehåller de uppgifter som anges i Patientdatalagen. Dessa granskningar görs av MAS samt genom egenkontroller. Resultaten återkopplas till varje granskad medarbetare samt varje avdelning i verksamheten. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Alla medarbetare har kunskap om verksamhetens hantering av synpunkter och klagomål och alla är ansvariga för att rapportera och direkt åtgärda klagomål. Synpunkter, klagomål och förbättringsförslag är ett led i det ständiga kvalitetsarbetet och återkoppling om åtgärd ska ske snarast, utan fördröjning, till 7(9)

berörd part. Klagomålet diskuteras alltid i den personalgrupp där det uppkommit och behandlas alltid i kvalitetsrådet. Alla klagomål eller synpunkter inkommande från boende, anhöriga, personal eller annan person, som har medfört vårdskada eller risk för vårdskada, skrivs som en avvikelse och behandlas enligt verksamhetens avvikelsesystem. Blanketter för synpunkter och klagomål finns lättillgängliga för boende och närstående. Information om hanteringen ges i Skogas broschyr som boende och anhöriga erhåller vid inflyttning. Information ges även mutligt. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6, 7 kap.2 Inkomna rapporter, klagomål och synpunkter som lett till avvikelser sammanställs och analyseras på kvalitetsmöten för att kunna se mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Dessa ärenden diskuteras även vid behov på arbetsplatsträffar för att identifiera mönster. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 På Skoga har vi en tät kontakt med närstående, anhöriga och boende. Boende på Skoga får inflyttningsdagen en namngiven kontaktman och en namngiven omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Den individuella vårdplaneringen där den boendes levnadsberättelse ska ges stort utrymme, startar inflyttningsdagen och fortsätter sedan, inom 14 dagar, med vårdplanering tillsammans med den boende och dennes anhöriga/närstående om den boende så önskar. För att stärka möjligheterna att vara delaktig i planeringen av insatserna och kunna påverka hur de utförs och att känna trygghet i att få en god omvårdnad och en säker hälso- och sjukvård informerar vi även om möjligheten att boende och/närstående kan lämna synpunkter/ klagomål till oss hur vi arbetar med dessa. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Skoga har under 2014 genomfört 220 riskbedömningar i Senior Alert gällande trycksår, fall och undernäring. Av dessa 220 riskbedömningar har 183 resulterat i åtgärd. Skoga genomför riskbedömningar kontinuerligt men behöver förbättra uppföljningen av insatta åtgärder. 117 riskbedömningar gällande munhälsa gjordes 2014 och det visar att verksamheten arbetar mot nämndens mål. Under 2014 finns 217 fall registrerade. Skoga registrerar dödsfall i palliativa registret men når inte målet på 85 % gällande dokumenterad smärtskattning. Övergripande mål och strategier för kommande år 8(9)

Under 2015 kommer vi att fortsätt med det kvalitetsarbete som pågår med målsättningen ständig förbättring. Fokus kommer vi lägga på dokumentation, basala hygienrutiner och avvikelserapportering. Vidareutveckla arbetet med händelse- och riskanalyser. Kvalitetsråd där avvikelser analyseras och förslag till förbättringar tas fram. Forsätter att efterfråga både boendes och närståendes och synpunkter Nattfastekontroll ska ske två gånger under året Delegeringsrutin ska uppdateras Kompetenshöjning för personalen Internutbildning Specialistutbildning för undersköterskor och undersköterskor Vid nyanställning, ska undersköterska ha minst 1350 poäng Hygienronder och basala hygienrutiner är ett prioriterat område 2015. Enligt Solna stads mål ska minst 85 % smärtskattas i det palliativa skedet och registreras i Palliativa registret. Riskbedömningar, åtgärder och utvärdering ska göras till minst 85 % i Senior Alert. Genomföra nattfastemätning två gånger under året och arbeta med resultatet på respektive enhet Munhälsobedömningar och smärtskattning vid inflyttning ska utföras genom Senior Alert. Utveckla arbetet med BPSD Utbilda fler palliativa ombud Värdegrundsutbildningen fortsätter Salutogent sätt att leda, utbildning för chefer Implementera det salutogent förhållningssätt Anna Banach Verksamhetschef Alice Söderberg Kvalitetsansvarig sjuksköterska 9(9)