Uppdrag och kvalitetskrav Anhörigstöd

1 (17) Uppdrag och kvalitetskrav Anhörigstöd Antaget av socialnämnden 2013-10-18

2 (17) Innehåll Inledning... 4 Historik... 4 Styrkort... 5 Lagstiftning... 5 Strategi... 6 Beskrivning av det stöd som erbjuds anhöriga... 6 Målgrupp... 6 Anhörigstöd allmän inriktad service... 6 Vilket stöd finns för anhöriga i omsorgen om äldre?... 7 Behovsprövat stöd till anhöriga... 7 Vilket stöd finns för anhöriga i omsorgen om funktionshindrade och individoch familjeomsorgen?... 7 Kvalitetskrav på anhörigstödet... 8 Anhörigkonsulent... 8 Anhörigombud... 9 Information... 9 Individuellt stöd... 9 Anhöriggrupp... 9 Anhörigcenter/mötesplatser... 10 Utbildning, föreläsningar och teman... 10 Nätverk... 10 Kostnadsfri avlösning... 11 Trygghetsplatser... 11 Ledning, styrning och organisation... 11 Ledning och styrning... 11 Handläggning och dokumentation... 12 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete... 13 Ansvar... 13 Processer och rutiner... 13 Samverkan och samarbete... 13 Egenkontroll... 14 Synpunkter och klagomål på verksamheten... 14 Rapporteringsskyldighet... 14 Personal och kompetensförsörjning... 14

3 (17) Kompetensutveckling... 14 Krav på anhörigkonsulent... 15 Krav på anhörigombud... 15 Övrigt... 15 Sekretess... 15 Anmälningsskyldighet... 15 Den enskildes behov av skydd... 15 Polisanmälan... 16 Miljöarbete... 16 Definitioner utgår från socialstyrelsens termbank och meddelandeblad... 16

4 (17) Inledning Historik Anhörigas betydelse, situation och behov av stöd lyftes redan 1999 i nationella handlingsplanen för äldrepolitiken som antogs i riksdagen i juni 1999. Med den tillsattes också statliga stimulansmedel för utveckling av anhörigstöd i regionerna och kommunerna, i första hand var målgruppen anhöriga till äldre personer. I socialförvaltningen har sedan 1999 pågått arbete med att bygga upp olika stödformer till anhöriga som hjälper en äldre närstående som inte klarar vardagen på egen hand. Stimulansmedlen och de stödformer som byggts upp har i första hand varit riktade till personer 65 år och äldre. Beräkningsgrunden för de statliga stimulansmedlen har varit baserad på antal personer 65 år och äldre. För Gotland har det inneburit fyra handlingsplaner och medel med totalt 9 142 503 kr under åren 1999-2011. År 2002 beslutade socialnämnden tillsätta medel för att permanenta det stöd som byggts upp under projekttiden. Stimulansmedlen och arbetsinsatserna har fokuserat på att integrera anhörigperspektivet i äldreomsorgens alla verksamheter inklusive handläggarnas arbete bemötande och attitydfrågor samarbete med föreningar och frivilligorganisationer stöd till anhöriga individuellt och i grupp avlösning organisera en struktur för stöd till anhöriga De statliga stimulansmedlen har också använts till utbildningssatsningar för politiker, chefer, handläggare, enhetschefer och personal inom äldreomsorgen, frivilliga medhjälpare och anhöriga. Seminarier och konferenser har hållits i anhörigfrågor. Varje anhörigsituation är unik och utgångspunkten är att en anhörig själv avgör hur stort ansvar hon eller han vill ta för att vårda, bistå och stödja en närstående. Anhöriga som av egen fri vilja ger stöd och insatser skall få ett erkännande för det arbete som de utför och det är angeläget att förebygga att den anhörige inte blir fysiskt och psykiskt utsliten. Den förebyggande och preventiva ansatsen har lyfts som en viktig intention i arbetet. Anhörigstöd omfattar det direkt riktade stödet till anhöriga. Insatser riktade till den närstående som också kan vara ett stöd till den anhörige är ett indirekt stöd som inte tagits med i denna beskrivning.

5 (17) Stödet till anhöriga vilar på tre ben (se nedanstående bild); avlösning, information, kunskap, råd och stöd samt hälsofrämjande insatser och aktiviteter. Den inre cirkeln omfattar anhörigperspektiv och stöd i verksamheterna; respekt, delaktighet och medinflytande, vilken all personal i vården och omsorgen ansvarar för. Alla verksamheter har ett ansvar för att stimulera till anhörigvänliga attityder. Vid kartläggningen av de nya målgrupperna har i stort sett samma behov av stöd kommit fram inom socialtjänstens olika verksamhetsområden. Att arbeta med ett anhörigperspektiv som respekt, delaktighet och medinflytande i verksamheterna har visat påverka anhörigas upplevelse av hälsa till det bättre. Avlösning respekt delaktighet medinflytande Information, kunskap råd och stöd Hälsofrämjande aktiviteter Styrkort Region Gotland använder styrkort för målstyrning. Målet i brukarperspektivet är att den enskilde ska få tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. I socialnämndens styrkort är en av framgångsfaktorerna, fungerande anhörigstöd. En av strategierna i socialnämndens styrkort är att socialnämnden agerar förebyggande, främja folkhälsa och tillgänglighet. Lagstiftning Från 1 juli 2009 infördes en ny bestämmelse i 5 kap. 10 SoL som anger att socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. De nya bestämmelserna om anhörigstöd innebär att stödet också skall omfatta anhöriga till personer under 65 år.

6 (17) Med lagskärpningen vill man från samhällets sida stärka och utveckla stödet till anhöriga för att underlätta i den omsorgssituation de befinner sig i samt förebygga ohälsa hos anhöriga. Socialstyrelsens definition för anhörig är den som ger hjälp och stöd och med närstående menas den som får eller tar emot hjälpen. Strategi En övergripande intention med stöd till anhöriga är att främja hälsa och förbygga ohälsa hos anhöriga. För äldreomsorgens verksamheter är anhörigperspektivet lyft och finns med i beställarvdelningens kvalitetsdokument vid upphandling av tjänster. Äldreomsorgen i egen regi har policydokument, riktlinjer och rutiner för anhörigstöd i verksamheten. Motsvarande dokument saknas inom OOF och IFO: s verksamheter och behöver arbetas fram. Beskrivning av det stöd som erbjuds anhöriga Målgrupp Med anledning av ändringen och skärpningen i socialtjänstlagen att stöd ska erbjudas alla anhöriga genomförde socialförvaltningen hösten 2011 och våren 2012 en kartläggning för att inventera vilket stöd som erbjuds och vilket stöd anhöriga behöver för de nya målgrupperna. Det hölls fem blandade fokusgrupper med anhöriga, personal och chefer inom omsorgen om funktionsnedsatta och individ- och familjeomsorgens boendestöd (rapporten delgavs SON 2012-06-08). Resultatet visar i stort på likvärdiga behov av stöd som idag kan erbjudas anhöriga till äldre. Vilket stöd anhöriga erbjuds är uppdelat i områdena äldreomsorgen, omsorgen om funktionsnedsatta och individ- och familjeomsorgen. Stödet omfattar serviceinsatser utan behovsprövning och insatser med behovsprövning med beslut av handläggare. Anhörigstöd allmän inriktad service De stödformer som beskrivs nedan och erbjuds anhöriga omfattar det stöd som är riktade till alla medborgare utan behovsprövning. Allmänt inriktad service är samlingsbenämning på utbud av aktiviteter som kommunen ansvarar för, där utnyttjande eller deltagande inte förutsätter/kräver en individuell behovsprövning och biståndsbeslut (enligt SoL eller LSS). Denna service kan utföras av kommunens

7 (17) egen personal eller av annan verksamhet finansierad av kommunen. Servicen kan vara gratis eller avgiftsbelagd. Vilket stöd finns för anhöriga i omsorgen om äldre? Anhörigstödet permanentades i socialnämnden år 2002 och 2003. Idag finns en heltidstjänst som anhörigkonsulent och två tjänster som lokala anhörigombud motsvarande 1,75 % tjänstgöringsgrad. Stöd till anhöriga som service omfattar anhörigkonsulent och två lokala anhörigombud (telefon, mottagning, hembesök) stöd individuellt och i grupp information, råd och stöd hjälp att bli lotsad till andra verksamheter anhörigcenter och mötesplatser för anhöriga och deras närstående i samarbete med föreningar och frivilligorganisationer (Fårösund, Slite, Roma, Visby, Hemse, Klintehamn och Burgsvik) föreläsningar, utbildning och teman för anhöriga informationsbroschyr och hemsida Behovsprövat stöd till anhöriga Särskilt riktade insatser till anhöriga som behovsprövas av biståndshandläggare är - kostnadsfri avlösning upp till 10 timmar per månad - trygghetsplats till den närstående då anhöriga behöver snabb avlösning (två platser, varav en är för personer med demenssjukdom). Vilket stöd finns för anhöriga i omsorgen om funktionshindrade och individ- och familjeomsorgen? Inom omsorgen om funktionshindrade finns ett relativt gott stöd för anhöriga upp till barnet är i vuxen ålder (21 eller 20 år). Anhöriga har också rätt till avlösning enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). LSShandläggare kan informera om rättigheter enligt LSS- lagstiftningen. Det finns möjlighet till individuellt stöd för anhöriga och grupper (habiliteringen inom HSF har handlingsprogram där det finns beskrivet). När barnet uppnår vuxen ålder uppger anhöriga att stödet försvinner. I kartläggning av anhörigstöd på Gotland (från 120601) finns olika förbättringsområden beskrivet.

8 (17) Förbättringsområden som kommit fram omfattar fram för allt direkt riktat stöd till anhöriga. Individuellt stöd som information om LSS- lagstiftningen och hjälp som finns att ansöka om, kunskapsförmedling och stödsamtal är behov som identifierats. Det finns också efterfrågan på stöd i grupp. Hemsidorna behöver ses över med länkar till aktuella sidor. Stöd som kan erbjudas anhöriga inom omsorgen för funktionsnedsatta är Anhörigkonsulent och anhörigombud för råd, stöd och lotsning. Anhörigkonsulenten kan ingå som en resurs till verksamheten i utvecklingsarbetet. Inom individ- och familjeomsorgen finns en tradition av arbete med anhöriga som samarbetspartners i behandlingen av den närstående. Till viss del kan anhöriga där få ett indirekt stöd som anhörig. Direkt riktat stöd till anhörig kan erbjudas framförallt anhöriga vid alkohol- och drogmissbruk. Stöd som kan erbjudas anhöriga inom individ- och familjeomsorgen är Anhörigkonsulent och anhörigombud för råd, stöd och lotsning. Anhörigkonsulent/anhörigombud kan i samarbete med personal inom boendestödet starta upp anhöriggrupper för anhöriga till personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning. Anhörigkonsulenten kan i samarbete med personal från psykiatrin inom hälso- och sjukvården starta upp en anhöriggrupp till anhöriga med närstående med psykisk sjukdom. Anhörigperspektiv i verksamheten behöver stärkas med policy- och styrdokument motsvarande de som finnas i äldreomsorgen. Kvalitetskrav på anhörigstödet Anhörigkonsulent Anhörigkonsulenten är en sakkunnig tjänsteman i anhörigfrågor. Anhörigkonsulenten ansvarar för omvärldsbevakning och att följa nationell kunskap i anhörigfrågor. Anhörigkonsulentens är en resurs i anhörigfrågor såväl inom förvaltningen som externt ute i samhället. Anhörigkonsulenten arbetar med att utveckla anhörigstöd och medverkar som resurs vid utvecklingsarbeten för anhöriga. Anhörigkonsulenten ingår i förvaltningens samarbete för anhörigstöd med frivilligorganisationerna. Anhörigkonsulenten leder centralt nätverk med representanter från olika frivilligorganisationer.

9 (17) Anhörigkonsulenten leder arbetet och planerar verksamheten med anhörigombuden. I uppdraget ingår att ge information, råd och stöd till anhöriga, enskilt och i grupp. Anhörigkonsulenten medverkar i arbetet mot våld i nära relation och ingår som representant i FREDA- gruppen. Anhörigombud Det finns två tjänster som anhörigombud. Anhörigombuden är lokala stödpersoner för anhöriga. Anhörigombuden leder lokala nätverk och ingår i det central nätverket. De planerar tillsammans med frivilliga medhjälpare innehåll och program på anhörigcenter. I uppdraget ingår att ge information, råd och stöd till anhöriga individuellt och i grupp. Anhörigombuden medverkar i arbetet mot våld i nära relation och är nyckelpersoner i lokala nätverk. Information Anhörigkonsulent/anhörigombud ska ge information till anhöriga, personal och allmänhet om vilket stöd som finns att tillgå och kunna lotsa vidare till andra verksamheter och samhällstjänster. Individuellt stöd Anhörigkonsulent/anhörigombud ska ha en god tillgänglighet på telefon för att ge råd och stöd. Anhörigkonsulent/anhörigombud kan ge samtalsstöd till enskilda anhöriga. Enskilt samtal (definierat av Socialstyrelsen) är en planerad samtalskontakt med viss struktur och varaktighet, skilt från spontana, enstaka eller tillfälliga kontakter. Samtalet kan ge möjligheter till personligt stöd, att reflektera över sin situation som anhörig och relationen till den närstående, föräldrarollen och syskonrollen. Samtalet kan också bestå av information om utbud av stöd och hjälp, råd hur man kan gå tillväga för att ansöka om insatser, samt hjälp att planera tillvaron för egen del och omsorgen om den närstående. Stödet kan även ges i hemmet. Anhöriggrupp Anhörigkonsulent/anhörigombud ska planera, genomföra och följa upp anhöriggrupper till anhöriga med äldre närstående. Anhörigkonsulenten genomför utbildningsgrupper vid nydiagnostisering av demenssjukdom i samarbete med minnesmottagningen. Anhöriggrupper ska utformas för anhöriga till närstående med långvarig psykisk sjukdom. Grupperna ska planeras i samarbete med IFO: s boendestöd och i samarbete med hälso- och sjukvårdens psykiatri.

10 (17) Anhöriggrupper till yngre personer med funktionsnedsättning ska planeras i den samverkansgrupp som finns inom OOF. Anhörigkonsulenten kan ingå som en rådgivande resurs i arbetet. Anhörigcenter/mötesplatser ska i samverkan med frivilligorganisationer och frivilliga driva anhörigcenter och mötesplatser för anhöriga. Anhörigcenter/mötesplatser erbjuder social gemenskap, hälsofrämjande aktiviteter, kunskap och information samt sociala nätverk som stärker och underlättar för den anhörige. Anhörigombuden ska tillsammans med frivilliga på anhörigcenter/mötesplatser planera innehåll och program två gånger per år. Anhörigombuden medverkar på anhörigcenter minst en gång per månad. Frivilliga medhjälpare ger tystnadslöfte. Utbildning, föreläsningar och teman Anhörigkonsulent/anhörigombud ska anordna utbildningstillfällen till anhöriga på anhörigcenter och som tillfälligt riktad satsning för specifika målgrupper högst två gånger per år. Anhörigkonsulenten medverkar vid minnesmottagningens utbildningsgrupper kring demens som riktas till anhöriga. Frivilliga ska erbjudas ett utbildningstillfälle per år i samband med nätverksträff för alla frivilliga medhjälpare. Anhörigkonsulent/anhörigombud medverkar i olika utbildningar och konferenser med sakkunskap i anhörigfrågor. Nätverk Anhörigkonsulenten ansvarar tillsammans med enhetschefen för handläggarna för Centralt nätverk. I nätverket ingår representanter från föreningar och frivilligorganisationer, kyrkan, avdelningschef för hemtjänsten och omsorgen om funktionsnedsatta, anhörigkonsulent, anhörigombud och enhetschef för handläggarenheten (SOL). Anhörigkonsulent/anhörigombud ska ansvara för följande nätverk: Frivilliga (en gång per år) Anhöriglänkar från äldreomsorgens verksamheter (två gånger per år)

11 (17) Erfarenhetsutbyte i lokala nätverk (frivilligorganisationer, handläggare, enhetschefer, frivilliga, tre gånger per år). Anhörigkonsulenten/anhörigombuden ska medverka i följande nätverk: Anhörigkonsulenten deltar två gånger per år i ett nationellt nätverk för landets regioner. Anhörigkonsulenten ingår i lärande nätverk som leds av Nationella kompetenscentrat för anhöriga i Kalmar och är gruppledare för lokalt nätverk på Gotland. Anhörigombuden deltar i Nationella kompetenscentrats mötesdagar i anhörigfrågor och medverkar i lokalt lärande nätverk. Anhörigkonsulenten ingår i Freda- gruppen och anhörigombuden är nyckelpersoner i arbetet med våld i nära relationer på Gotland. Kostnadsfri avlösning Kostnadsfri avlösning är en insats som utreds av biståndshandläggare. Den kan beviljas med högst tio timmar per månad. Anhöriga kan vid behov ansöka om fler timmar för avlösning. Timmar som beviljas utöver tio är inte kostnadsfria. Anhörigkonsulent/anhörigombud ska informera anhöriga om möjligheten till kostnadsfri avlösning och vid behov hänvisa till biståndshandläggaren. Trygghetsplatser Det finns två trygghetsplatser att tillgå när anhörig är i behov av snabb avlösning. Plats kan beviljas i högst tio dagar och är kostnadsfri. Anhörigkonsulent/anhörigombud ska informera anhöriga om möjligheten till trygghetsplats och var de ska vända sig, http://www.gotland.se/54198. Ledning, styrning och organisation Ledning och styrning Beställarchef/enhetschef ansvarar för ledning och styrning av verksamheten, personal och ekonomi. Anhörigkonsulent och anhörigombud ingår i Handläggarenheten som ligger i Beställaravdelningen. Enhetschef är närmaste chef. Anhörigkonsulenten är utvecklingsledare på 50 %, vilken ingår i beställaravdelningens utvecklingsenhet.

12 (17) Anhörigkonsulenten är teamledare för anhörigteamet och ingår i handläggarenhetens teamledarträffar en gång per månad. Centralt nätverk för samverkan i anhörigstöd leds av anhörigkonsulent i samarbete med enhetschef för handläggarenheten. Anhörigkonsulenten ingår som en resurs i OOF: s och IFO: s utvecklingsarbete med anhörigstöd. Lokala nätverk och planeringsgrupp för anhörigcenter leds av anhörigombuden. Anhörigombuden ingår i centralt nätverk för anhörigstöd. För den samverkan som utvecklats i anhörigstöd med ideella organisationer och frivilliga finns Riktlinjer för samverkan mellan kommunen, föreningar, organisationer och frivilliga i frivillig socialt arbete från 2001-03- 19. Den har praxis idag men överenskommelsen behöver ses över och revideras vad gäller socialförvaltningens organisation. Handläggning och dokumentation Handläggning och dokumentation vid stöd till anhöriga tas upp i socialstyrelsens meddelandeblad från april 2010 Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation. Stöd till anhöriga i form av service är tillgänglig för alla utan föregående behovsprövning. Det är den enskilde själv som bedömer om hon eller han vill nyttja den service som kommunen erbjuder. Det förs ingen dokumentation om den som deltar i sådan insats. Namnuppgifter med arbetsanteckningar skrivs och lämnas till den enskilde eller förstörs när kontakten inte är aktuell längre. Stöd genom avlösning till anhöriga är en insats som riktar sig till den närstående och samtycke till arrangemanget måste inhämtas från båda parterna. Den anhörige måste önska bli avlöst från sitt frivilliga åtagande och den närstående vilja göra en ansökan om insatsen. Handläggaren gör en utredning och fattar beslut. Dokumentation av utredning, beslut och genomförande av insatsen görs i den närståendes akt/journal. Beslutet kan överklagas till förvaltningsrätten om man inte är nöjd.

13 (17) Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Handläggarenheten ska ha ett ledningssystem i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL (SOSFS 2011:9) Ansvar Enhetschef har ett samlat ledningsansvar för att verksamheterna bedriver en god vård och omsorg med hög kvalitet och patientsäkerhet. Medarbetare har ansvar för att känna till och arbeta i enlighet med riktlinjer och rutiner utifrån ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete. Processer och rutiner Verksamheten ska identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. För varje aktivitet ska verksamheten utarbeta och fastställa de rutiner som behövs för att säkra kvaliteten. Samverkan och samarbete Handläggarenheten ska samverka med närstående/legal företrädare och för den enskilde andra viktiga personer i den utsträckning som den enskilde medger. Alla led i planering kring den enskilde ska föregås av denna samverkan. Anhörigkonsulent/anhörigombud ska samverka med chefer och personal i vård och omsorg i syfte att ge stöd till anhöriga. Anhörigkonsulent/anhörigombud ska ha ett nära samarbete med handläggarna. Anhörigstödet ska samverka med frivilliga och frivilligorganisationer.

14 (17) Egenkontroll Verksamheten ska bedriva egenkontroll, d v s systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. Synpunkter och klagomål på verksamheten Handläggarenheten ska följa Region Gotlands system Säg vad du tycker www.gotland.se/imcms/4125 för hur den enskilde/företrädare/närstående kan lämna synpunkter på verksamheten. Detta system ska vara känt bland enskilda/företrädare och personal. Synpunkter och klagomål från den enskilde och dennes företrädare/närstående är en viktig informationskälla för att åtgärda brister och för att identifiera områden som behöver förbättras och utvecklas. Synpunkter och klagomål ska tas på allvar och ska betraktas som en möjlighet att förbättra och utveckla verksamheten. Region Gotland har även ett gemensamt system för alla verksamheter inom regionen Tyck till som kan användas. För mer information se, http://www.gotland.se/imcms/55607. Rapporteringsskyldighet Verksamheten ska följa gällande föreskrifter SOFSF 2011:5 och 2005:28 samt regionens riktlinjer för hantering av avvikelser, Lex Sarah och Lex Maria, (del av riktlinjer för Ledningssystemet för kvalitet LÄNK). Handläggarenheten ansvarar för att det finns rutiner inom verksamheten för hantering, analys och förbättringsåtgärder utifrån inrapporterade avvikelser. Personal och kompetensförsörjning Kompetensutveckling Personalen inom anhörigstödet ska ha den utbildning och kompetens som behövs, för att utföra och utveckla verksamheten engagerat och professionellt. För all personal ska det årligen upprättas en individuell kompetensutvecklingsplan för fortbildning och vidareutbildning och personalen ska erbjudas regelbunden handledning. Kompetensutveckling ska svara mot verksamhetens behov inom verksamhetsområdet.

15 (17) Krav på anhörigkonsulent Anhörigkonsulent ska ha en högskoleexamen. Krav på anhörigombud Anhörigombuden ska ha adekvat grundutbildning på lägst gymnasienivå och ha fortbildning inom anhörigstöd. Övrigt Sekretess Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men (Offentlighets- och sekretesslagen 26 kap 1 ). Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (Offentlighets- och sekretesslagen 25 kap 1 ). Handläggarenheten ska svara för att personalen har kunskap om bestämmelserna och undertecknar förbindelse om tystnadsplikt. Anmälningsskyldighet Samtliga verksamma inom yrkesmässig bedriven verksamhet inom hälso- och sjukvård eller på socialtjänstens område är enligt Socialtjänstlagen skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Handläggarenheten ansvarar för att personalen informeras om och iakttar gällande lagstiftning och Socialstyrelsens föreskrifter om anmälningsplikt. Den enskildes behov av skydd All personal inom handläggarenheten ska vara uppmärksam på om någon enskild kan vara utsatt för våld och behöva stöd och skydd. Enheten ska säkra att all personal har kunskap om bemötande och förhållningssätt samt kännedom om vilket stöd en våldsutsatt person har rätt att få.

16 (17) Polisanmälan I situationer där det finns misstanke om brott mot den enskilde ska frågan om polisanmälan prövas skyndsamt. Utgångspunkten är alltid att det är den enskildes sak att polisanmäla, men om den enskilde/företrädare väljer att inte göra anmälan, eller inte har förmåga att göra det, måste det prövas om verksamheten ska ta ansvar för polisanmälan. Innan polisanmälan görs måste bedömning ske om uppgifter kan lämnas ut enligt Offentlighets- och sekretesslagen. Sekretess bryts vid vissa typer av brott. Miljöarbete Personalen inom handläggarenheten ska följa Region Gotlands miljöpolicy. http://www.gotland.se/imcms/1048 Definitioner utgår från socialstyrelsens termbank och meddelandeblad Den enskilde Anhörig Närstående Företrädare Beställare Utförare Vård och omsorg Bistånd Beviljad insats Genomförandeplan Avser såväl brukare inom socialtjänsten som patient inom hälso- och sjukvården. Avser här den person som ger omsorg, vård och stöd till en närstående. Person som den enskilde anser sig ha en nära relation med. Begreppet används här om den person som mottar hjälp. God man/förvaltare. Socialnämnden. Egen (kommunal) regi, upphandlade entreprenad och enskild (privat) regi. Åtgärder och insatser till enskilda personer gällande socialtjänst, stöd och service till funktionshindrade samt hälso- och sjukvård enligt gällande lagar. Individuellt behovsprövad insats som beslutas med stöd av socialtjänstlagen. Insats som den enskilde är berättigad till enligt beslut av socialnämnd. Plan som beskriver hur en beslutad insats praktiskt ska genomföras.

17 (17) Journal Socialtjänst Journalhandling Hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig Sjuksköterska Medicinteknisk produkt Rehabilitering Sekretess Tystnadsplikt Verksamhetschef för hälso- och sjukvård SoL HSL LVM Enskilt samtal (avser här enskilt samtal med anhörig) Del av en personakt där anteckningar av betydelse för handläggning av ett ärende och genomförande av insatser görs kontinuerligt och i kronologisk ordning. Handling som upprättas eller inkommer i samband med vården av en patient och som innehåller uppgifter om patientens hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden eller om vidtagna eller planerade vårdåtgärder MAS Sjuksköterska som har ett särskilt medicinskt ansvar för hälso- och sjukvården i en kommun. Produkt som används för att påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra en sjukdom och eller kompensera en skada eller funktionsnedsättning eller undersöka, ändra eller ersätta anatomi eller fysiologisk process. Insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt och aktivt deltagande i samhällslivet. Förbud att röja uppgift vare sig det sker muntligt eller genom att en allmän handling lämnas ut eller på annat sätt. I kommunal hälso- och sjukvård svarar verksamhetschefen för de ledningsuppgifter som inte ankommer på MAS. Socialtjänstlagen. Hälso- och sjukvårdslagen Lagen om vård av missbrukare i vissa fall Är en planerad samtalskontakt med viss struktur och varaktighet, skilt från spontana, enstaka eller tillfälliga kontakter. Samtalet kan ge möjligheter till personligt stöd, att reflektera över sin situation som anhörig och relationen till den närstående, föräldrarollen, syskonrollen. Samtalet kan också bestå av information om utbud av stöd och hjälp, råd hur man kan gå tillväga för att ansöka om insatser, samt hjälp att planera tillvaron för egen del och omsorgen om den närstående.