Vem är trädgårdsturisten?

Vem är trädgårdsturisten? Inger Berglund Vem är trädgårdsturisten? en undersökning av vanor, attityder, önskemål och preferenser hos besökare i tre besöksträdgårdar i Dalarna. 1

Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Bakgrund 5 Ökat intresse för trädgård och miljöfrågor 5 Turismen i Dalarna 6 Tidigare undersökningar 6 Studiens upplägg 8 Syfte och målgrupp 8 Projektets mål 8 Viktiga frågeställningar 8 Metod 9 Genomförande 1 1 De tre besöksträdgårdarna kort karaktäristik 1 1 Bäsna 1 1 Hildasholm 12 Gamla Staberg 13 Trädgårdsbesökaren 14 Karaktäristik 14 Besökstid 15 Trädgårdsbesöket 2 1 Sociala faktorer 36 Marknadsföring 39 Vikten av service 4 1 Om skönhet en vacker trädgård 44 En ful trädgård 47 Bäsna, Hildasholm och Staberg vackert och fult 48 Bäsna 49 Hildasholm 50 Staberg 5 1 Slutord 54 Litteratur 57 Bilaga 1 58 Bilaga 2 76

Förord Möjlighet att utveckla besöksträdgårdar som ett resmål förutsätter kännedom om vem besökaren är och vilka syften och förväntningar han eller hon har på sitt besök. Vanor, motiv och önskemål är en viktig parameter då det gäller att välja inriktning för framtida åtgärder. Ska dagens trädgårdar utvecklas på ett sätt som gör att de kan locka fler och kanske nya besöksgrupper behövs denna kunskap. Engelska undersökningar pekar på en ökad nischturism 1. Man menar att fler och fler besökare väljer resmål utifrån ett specialintresse. Detta ökar i sin tur möjligheterna för de entreprenörer eller arrangörer i Sverige som erbjuder upplevelser som kanske ännu inte blivit så brett kända, till exempel trädgårdar från olika tidsepoker. Dalarnas forskningsråd har erhållit medel från Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien samt Jordbruksverket för att genomföra denna undersökning. Studien är en del av projektet Trädgårdsturism i Dalarna, som syftar till att stötta och utveckla befintliga och nya besöksträdgårdar i länet. Under sommaren 2011 har data samlats in från besökare i tre trädgårdar i Dalarna (Bäsna, Hildasholm och Staberg) genom enkäter och intervjuer. Materialet har bearbetats under hösten och under våren kompletterats med ett antal djupintervjuer. Projektledare har varit landskapsarkitekt Inger Berglund. Fil kand Billie Lindahl har genomfört fältarbetet och fil dr Johan Kostela databearbetningen. Professor Thomas Tydén har följt studien som diskussionspartner. Dalarnas trädgårdar besöks idag av många men besöken kan bli fler. Vi har ställt frågorna: hur kan man göra trädgårdarna mer kända och se till att de kommer till bättre användning? Hur kan vi bidra till att ge besökaren bättre tillgång till sitt kulturarv? Genom kunskap om besökarens motivation och önskemål kan trädgårdarna utvecklas i en mer besöksanpassad riktning. Tre trädgårdar har valts ut för studien. De är till sin natur helt olika och de har verksamheter som drivs under olika förutsättningar. Stabergs barockträdgård är en historisk anläggning från bergsmännens storhetstid. Bäsna handels- och besöksträdgård är en mycket populär trädgård för utflykter, inspiration och inköp av växter. I Hildasholm har Hilda Munthe låtit uppföra en trädgård, inspirerad av den engelska Arts and Crafts rörelsens ideal. 2 I dag drivs trädgårdarna professionellt och strävar ständigt efter att utvecklas. Undersökningen vill tillföra kunskap om vad man kan göra för att besökaren skall trivas och komma tillbaka. Förutom att se en trädgård, vill många också köpa växter, dricka kaffe, parkera och besöka en toalett. Besöket leder även en personlig upplevelse av anläggningen i sig som kan vara positiv eller negativ. Erfarenheterna från projektet har sammanställas och analyserats i denna rapport. Om arbetet med att locka fler och nöjdare besökare lyckas, innebär det inte bara att flera människor får ta del av det svenska kulturarvet. Det leder också till en utveckling av trädgårdarna och deras förvaltningen. Många drivs av privata entreprenörer andra med kommunala bidrag. Lyckas vi hjälpa till med att öka intäkterna innebär det ökade investeringar och i sista hand större möjligheter till en hållbar utveckling. 3 1. Minter Sue: Sustainable Tourism and Botanical Gardens a Win-Win Situation? Botanical Gardens Conservation International 2004. 2. Högardh-Ihr Christina: Tre trädgårdar i Dalarna. Signum 2005. 3. Riksantikvarieämbetet 2003:7, Plats drivkraft, samhällsprocess. Vad gör kulturarvet till en resurs för hållbar utveckling? 3

Sammanfattning Vi ville veta vem trädgårdsbesökaren är och vilka syften och förväntningar han eller hon har. Kunskap om vanor, motiv och önskemål behövs för att kunna utveckla dagens trädgårdar på ett sätt som gör att de kan locka fler och kanske nya besöksgrupper. Vi vet att trädgårdsarbete som fritidsintresse har ökat, och att allt fler har en egen trädgård eller koloniodling. Trädgårdsprogram på TV har blivit populära och inredningstrender har flyttat ut. Bilden som målas i enkät och intervjusvar, är att trädgården fungerar som en mötesplats där man kan umgås med familj och vänner i en lugn och vacker miljö. i Att trädgårdsbesök är en social aktivitet visat studien tydligt, då de allra flesta besökarna kommer med nära och kära. Den vanligaste konstellationen är att komma till trädgården två och två. Besökarna slog sig gärna ner på lite avskiljda platser, eller strosade runt och småpratade längs gångar och rabatter. Trädgården verkar kunna erbjuda ett harmoniskt rum där man stress och distraktioner minskar, där man kan aktivera sig, men på samma gång varva ner. Vi fann också i undersökningen att många trädgårdsägare kom på besök för att få idéer och tips, men flera var också bara ute efter att göra en utflykt. Väldigt få var specialintresserade. Den typiska trädgårdsturisten i de tre trädgårdarna kan beskrivas som en gift, högutbildad kvinna som är ca 60 år. Yrket kan variera och vi finner inte att det är en klassbunden typ av turism. Hon har barn och åker till trädgårdarna med sina vänner eller med sin familj. Besöket är en endagsutflykt och hon stannar i trädgården ca två timmar och besöker visningsträdgårdar två till fyra gånger per år. Resultatet är jämnt fördelat mellan de olika trädgårdarna. Trädgårdarna i Dalarna är inte kända i övriga Sverige och därför är de flesta besökarna från regionen. Resultaten förvånar oss inte och stämmer överens med våra egna och trädgårdsägarnas iakttagelser. Barnfamiljer och yngre är inte så frekventa besökare och det är kanske bra. De lite äldre måste också få ha egna rum. Det är en mötesplats men på en småskalig nivå, en intim nivå. Att gå runt och titta på trädgården, och dricka kaffe är stommen i de flesta besöken. Man är ute efter en lugn och harmonisk upplevelse. I materialet ser det ut som att de äldre är mer aktiva än de yngre i sitt trädgårdsbesök. De äldre fotograferar, läser informationsmaterial, är intresserade av att lära sig, medan de yngre svarar att de går runt och tittar. Man kan också sen en tendens i materialet att kvinnorna är mer aktiva än männen. Män och yngre i allmänhet inte har något starkt trädgårdsintresse, utan man följer med sin fru eller mamma för att umgås. Den viktigaste faktorn som påverkar trivseln och helhetsupplevelsen är trädgården i sig, hur den ser ut, hur den är skött. Vilken stil trädgården är utförd i verkar spela mindre roll, det viktiga är istället att det syns att någon jobbar med den och lägger ner omsorg i arbetet. Det näst viktigaste är servicen. Sådana saker som café, toalett och kunnig personal är viktigt för att ge en upplevelse som får människor att återvända. Internet är ett marknadsföringsverktyg som få bryr sig om. De flesta besökarna hade hört talas om trädgården genom vänner och bekanta. 4

Bakgrund Ökat intresse för trädgård och miljöfrågor Trädgårdsintresset ökar i samhället och många är intresserade av trädgårds- och parkanläggningar. 4 Ny trädgårdslitteratur utkommer kontinuerligt, program i radio och tv om trädgårdar blir fler, trädgårdsmässornas antal ökar liksom det egna odlandet. Produkter relaterade till trädgård utvecklas och i många länder har evenemang där allmänheten får besöka trädgårdar kunnat bidra till att hålla igång och bygga ut verksamheten. Många trädgårdar erbjuder också försäljning av plantor, trädgårdsredskap, böcker, möbler och andra inredningsdetaljer. 5 Idag saknas kunskap om trädgårdsbesökaren i Sverige vad gäller önskemål, preferenser och vanor. Det är vanligt att besöksträdgårdar har svårighet med ekonomin. Intäktsmöjligheterna är små och det kostar mycket tid och pengar att sköta stora anläggningar. Mycket ideellt arbete läggs ned och det är naturligtvis orimligt att med allmänna medel stötta annat än de allra mest angelägna objekten. Men många trädgårdar har driftiga och idérika ägare som lyckas utveckla och sköta sina anläggningar med egen kraft. Kunskap om brukarens vanor och förväntningar kan komma att väsentligt kunna höja anläggningarnas kvalitet och styra idéer i rätt riktning. Möjlighet att utveckla besöksträdgårdar som ett givande resmål för turisten förutsätter en vidgad kunskap om vilken dagens besökare är och vilka syften och förväntningar han eller hon har på sitt besök. Idag saknas sådan kunskap i Sverige vad gäller önskemål, preferenser och vanor. Engelska studier finns gjorda men har sin giltighet där. 6 Vissa av riktlinjerna är dock generella och kan troligtvis överföras till svenska trädgårdar. En studie av besökarens vanor, motiv och önskemål är en viktig parameter då det gäller att välja inriktning för framtida åtgärder. Ska dagens besöksträdgårdar utvecklas på ett sätt som gör att de kan locka nya besöksgrupper och därmed kunna ge ägaren försörjning behövs kunskapen som bas. 4 Länsstyrelsen i Dalarnas län, Trädgårds och parkmiljöer i Dalarnas odlingslandskap. Länsstyrelsen i Dalarna 2003. 5 Cele Sofia: I trädgården växer känslan för livets villkor. SVD 27.07.2008. 6 Connell Joan: Managing gardens for visitors in Great Britain: a story of continuity and change. University of Sterling Scotland 2003. 5

Turismen i Dalarna Turismen är en viktig basnäring i Dalarna och har så varit i över 100 år. 7 Det är en sektor som ständigt utvecklas men också behöver förstärkas med nya delar. Olika grenar av turismen i Dalarna stärker varandra och skapar förutsättningar för en utveckling och ökning. Dalarna har idag många trädgårdar av stort värde och med stort besöksunderlag. Utifrån klimat och geografiskt läge finns förutsättningar att utveckla denna växande gren av turism. Ointresset för de gamla allmogeträdgårdarna har gjort att det finns många gamla nyttoväxter bevarade. Många trädgårdar kan med ganska enkla medel rekonstrueras och restaureras. Genom att skapa goda exempel kan kunskapen om dessa spridas till en bredare krets intressenter och till allmänheten. Väl utformade och skötta trädgårdar är en stor pedagogisk resurs. Trädgårdarna i Dalarna utgör en framtida slumrande resurs för turismen. Basen finns i en rad anläggningar med mycket skiftande karaktär och innehåll. Det finns ingen herrgårdstradition i Dalarna, med allt vad det innebär av slotts- och herrgårdsparker. Det betyder inte att det inte finns trädgårdar. Här finns många värdefulla och uppmärksammade trädgårdar och några är också öppna för allmänheten. 8 Trädgården erbjuder en fridfull miljö som har flera positiva psykologiska effekter. Tidigare undersökningar I sin artikel The purest of human pleasures: the characteristics and motivations of garden visitors in Great Britain undersöker Joanne Connell motiv till trädgårdsbesök och vem besökaren är. 9 Hon betonar att besökarna självfallet inte är en homogen grupp, och att alla trädgårdar är olika, men att vissa riktlinjer går att dra. Analysen syftar till att försöka specificera vad som leder till en lyckad trädgårdsupplevelse, utifrån enkäter och frågor som ställts till trädgårdsbesökare. Undersökningarna är gjorda i Storbritannien och naturligtvis endast helt giltiga där. Riktlinjerna är dock generella och så väl dessa som resultatet kan jämföras och diskuteras med det vi har kommit fram till. 7 Carlsson Gunnel: Trädgårdsguiden om konsten att hitta smultronställen i trädgårdssverige. Bokförlaget Arena 2007 8 Berglund Inger: Trädgårdsturism i Dalarna. Dalarnas Forskningsråd 2009 9 Connell Joanne: The purest of human pleasures: the characteristics and motivations of garden visitors in Great Britain. University of Stirling, Scotland 2003 6

Connell menar att den växande medelklassen, med hög utbildning och stort kulturellt kapital, gör avtryck inom fritidssektorn. Trädgårdsbesök handlar inte längre bara om att titta på blommor, utan har utvidgats till att inbegripa flera olika faktorer, t.ex. sociala, personliga och intellektuella. Trädgårdar ses traditionellt som bruks- och kulturarv, vilket enligt Connell är ett begränsande synsätt. Parallellt med den postmoderna upplevelseindustrin uppkommer samtida trädgårdar med modern eller till och med futuristisk design som blir populära som attraktioner. Därför är bruksarv/kulturarv kanske inte den etikett som bäst beskriver upplevelsen, och inte heller ett historiskt perspektiv. Ett vidare sysätt som inbegriper form, funktion eller rekreation måste anläggas. Att besöka en trädgård ger möjlighet att fly från vardagslivet till en enkel och trevlig omgivning. Vidare poängteras i artikeln trädgårdens viktiga roll som en plats för meditativt lugn och vila. Här erbjuds en fridfull miljö som har flera positiva psykologiska effekter. Den kan t.ex. skapa välmående och emotionell tillfredsställelse. Tystnad präglar ofta miljön och inbjuder till reflektion. Att besöka en trädgård ger möjlighet att fly från vardagslivet till en enkel och trevlig omgivning. Trädgårdsarbete som fritidsintresse har enligt undersökningen ökat, och har blivit en av de mest populära fritidssysselsättningarna. Allt fler har en egen trädgård eller koloniodling och man skönjer en parallellverkan mellan eget ägande och trädgårdsintresse. Många trädgårdsägare besöker andra trädgårdar för att få idéer och tips, eller hel enkelt jämföra de olika platserna. Andra faktorer som enligt Connell påverkar trädgårdsbesöket är t.ex. en stigande medelålder. Trädgårdsintresse tenderar att kopplas till en lite äldre grupp, och trädgårdar utgör dessutom utmärkta miljöer för de som vill vistas i en lugn och vacker miljö. Sådana miljöer kan dock attrahera människor i alla åldersgrupper och inte bara nödvändigtvis äldre. Vidare är många botaniskt intresserade och intresserade av landskapsdesign och arkitektur. Man söker upp verk av kända arkitekter eller designers. Koppling till en känd historisk byggnad kan utgöra skäl för att besöka trädgården liksom ett intresse inför högreståndsmiljöer. Trädgårdar är attraktiva miljöer inte bara för människor med specifika intressen. De kan också fungera som landmärken och vara tydligt associerade med en större plats eller ett samhälle i samband med dess marknadsföring. 7

Studiens upplägg Syfte och målgrupp Syftet med projektet var att erhålla kunskap om trädgårdsturisten och därmed stödja och utveckla besöksträdgårdarna i Dalarnas län på ett strukturerat sätt. Trädgårdsturismen ses här som en idag slumrande resurs med goda möjligheter till utveckling. Basen finns i en rad anläggningar med mycket skiftande karaktär och innehåll. Grunden finns, men många trädgårdar behöver råd och stöd. För att kunna utveckla trädgårdarna i rätt riktning behövs kunskap om trädgårdsturisten. Vilka preferenser och motiv finns i hennes val av trädgård? Vad söker hon och vad är viktigt för en lyckad trädgårdsupplevelse? Vilka vanor och attityder har hon och vad vill hon ha? Målgruppen är framför allt besöksträdgårdarnas ägare och förvaltare men även myndigheter och berörda institutioner. Även om undersökningen kommer att utföras i Dalarna kan resultaten i mycket ge kunskap om trädgårdsturisten i ett vidare perspektiv. Studien kan också vara ett pilotprojekt för en större studie i andra delar av landet. Projektets mål Projektet har som mål att undersöka och analysera vilka faktorer och egenskaper i trädgården som styr besökarnas val, aktiviteter och upplevelse. När kommer de? Vilka är de? Vilka motiv ligger bakom valet av besöksmål? Vad gör de och vad upplever de vid besöket? Frågorna är många och vi vill söka teckna en bild av de grupper som mest frekvent besöker trädgårdarna. Genom denna kunskap kan vi hjälpa trädgårdsägaren att hitta sin trädgårds egenart och utvecklingspotential till ett för turister intressant resmål och att kunna förädla den efter platsens förutsättningar. Det övergripande gemensamma målet är att locka fler besökare till våra kulturhistoriska miljöer och därmed stärka besöksnäringen. Målet ska vara att besöksträdgårdarna bevaras, brukas och utvecklas och att kulturarvet blir tillgängligt och begripligt för alla. 10 Med tillgänglighet menar vi att det så långt det är möjligt ska gå att oavsett vilka förutsättningar en besökare har kunna ta del av historien. Det handlar om små och stora åtgärder, allt från skyltar och broschyrer till publika evenemang och trädgårdsvandringar. Viktiga frågeställningar Vilka faktorer som är viktigast för helhetsupplevelsen av en trädgård kan vi skönja genom studiet av tidigare gjorda engelska undersökningar. Trädgårdens kvalité, en fridfull atmosfär och ett rikt och varierat innehåll var faktorer som framhölls i undersökningen som gjordes 2003 i Skottland. Olika arrangemang och service beskrevs däremot som mindre viktiga. Snarare än att locka besökare som inte äger egna trädgårdar, pekar undersökningen på att det är trädgårdsägarna som 10 Cooper David: A Philosophy of Gardens. Oxford University Press 2008 8

Vi söker även kunskap om besökets art, är det en dagstur eller en del av en längre semester? kommer. Det hortikulturella intresset framhålls också som ett motiv, liksom en mer oprecis önskan att finna ett utflyktsmål när man planerar en dag utomhus. De engelska trädgårdarna är ofta en del av ett bruks- och kulturarv och kan även fungera som landmärken och vara tydligt associerade med en större plats eller ett samhälle. Om dessa faktorer äger relevans i dagens upplevelsesamhälle och i Sverige vet vi inget om. I studien ställde vi en rad frågor och bearbetade svaren systematiskt. Exempel på frågeställningar var besökarens ålder, utbildning och fritidsvanor? Vi sökte även kunskap om besökets art, är det en dagstur eller en del av en längre semester? Vilken dag i veckan äger trädgårdsbesöket rum? Kommer man i sällskap med någon? Vilka typer av aktiviteter ägnar man sig åt? Hur lång tid spenderar man i trädgården? Av vilken anledning besöker man trädgården? Hur hittar besökarna information om trädgårdarna? Vilka eventuella serviceinslag och arrangemang uppskattas mest? Frågorna var många. Ägaren och förvaltaren av trädgården intervjuades om sina erfarenheter, vem som besökte trädgården och vad de uppskattade och gjorde. Metod Materialet samlades in under tre veckor, sommaren 2011. Tre trädgårdar; Staberg, Hildasholm och Bäsna deltog i undersökningen. I studien ingick både intervjuer och enkäter, där ca 25 intervjuer och 60 90 enkäter genomfördes i vardera trädgården. Totalt genomfördes 78 intervjuer och 240 enkäter. Formuläret var detsamma för intervjun och enkäten. Intervjuformen gav dock fördjupade och mer 9

utvecklade svar. Varje intervju tog mellan 15 30 minuter, beroende på vad intervjupersonen svarade och hur mycket denna hade att berätta. Studien utfördes tre veckor början av augusti, och kompletterades med några dagar på Staberg i slutet av augusti. Enkäterna delades ut till de besökare som kom under dagen och samlades in när de gick ifrån trädgården. Utdelningen skedde på strategiska platser som besökarna måste passera och där man kunde ha uppsikt över när de lämnade platsen. I Bäsna fungerade det utmärkt medan det i Hildasholm var svårare att få personerna att lämna in enkäterna. I Staberg regnade det vid det första tillfället och man fick göra undersökningen i slutet av augusti. Intervjuerna utfördes i anslutning till caféerna i Hildasholm och Bäsna och i trädgården vid Staberg. Intervjuerna gick bra på samtliga ställen och vi sökte aktivt efter intervjupersoner med olika ålder, kön och nationalitet. Eftersom besöksgruppen var tämligen homogen så speglas det naturligtvis i urvalet av intervjupersoner. En databearbetning av det insamlade materialet genomfördes och resultatet sammanställdes i diagram och tabellform. Detta analyserades och under ett seminarium diskuterades resultatet förutsättningslöst i smågrupper. Seminariedeltagarna var såväl ägare och förvaltare av trädgårdarna som forskare från Dalarnas forskningsråd. Man vägde studiens resultat mot egna erfarenheter och ringade in ett antal frågeställningar att gå vidare med. Frågor som diskuteras var bland annat: Vad kan dölja sig bakom statistiken? Vad är intressant att undersöka vidare i djupintervjuer? Kan det dölja sig fel? Stämmer våra resultat med trädgårdsägarens egen erfarenhet? Under vintern genomfördes tolv djupintervjuer med trädgårdsbesökare från länet och övriga Sverige. Intervjun tog ca en timme. Här blandades öppna frågor med rangordnande av fasta alternativ. Bilder på trädgårdar visades där man diskuterade arkitektur, växtlighet och upplevelser. Intervjupersonerna valdes med hjälp av föreningen Trädgårdsamatörerna och researrangören Evalotta Ersson, Dala Floda Värdshus. Variation i kön och ålder eftersträvades vid valet av intervjupersoner. Erfarenheterna från djupintervjuerna är positiva. Man talade gärna om ämnet och hade lätt att formulera åsikter och tankar. Materialet gör inte anspråk på annat än kunskap om trädgårdsbesökaren i tre trädgårdar i Dalarna. För att vara generaliserbart måste en större undersökning göras vid fler tillfällen och i fler trädgårdar. Diskussion med trädgårdsägarna styrker dock vår känsla av att resultatet ligger tämlingen rätt. 10

Genomförande De tre besöksträdgårdarna kort karaktäristik BÄSNA Bäsna är en handels- och visningsträdgård med många olika sorters blommor, träd och buskar. Många besökare hittar hit och flera bussturer går hit varje år för att besöka den 5000 m 2 stora visningsträdgården med bäckar och dammar. Målsättningen är att visa handelsträdgårdens växter i naturlig miljö. Trädgården ligger i norrsluttning, och är öppen för allmänheten sedan 1997. Här finns ett omtyckt café som ligger mitt i handelsträdgården. Trädgården utvecklas ständigt och nu är målsättningen att ha ett brett sortiment med rosor och clematis samt även mer ovanliga, intressanta växter. En japansk trädgård är under uppförande. Besöksträdgård, trädgårdscafé och butik är integrerade med handelsträdgården. Anläggningen är kompakt med många små rum, detaljer, växter, vatten trädgårdsskulpturer m.m. Höjdskillnaderna utnyttjas till vattenfall. Det finns dammanläggningar med guldfiskar. Besöksträdgård, trädgårdscafé och butik är integrerade med handelsträdgården. 11

HILDASHOLM Hildasholm med sina många och olikartade trädgårdsrum är ett intressant exempel på hur Hilda, född Pennington-Mellor omsätter sitt hemlands engelska parkideal till det nordiska landskapet. Hildasholm, tidigare känd som Stengården, byggs av Axel Munthe under åren 1910 1911. Enligt familjetraditionen ger han Stengården i morgongåva till sin hustru. Egendomen får efter Hildas död 1967 namnet Hildasholm. Det är hon som ritar och låter anlägga trädgården, som har bestått ett helt sekel. Det är en trädgård att vandra i, med en sekvens av trädgårdsrum, var och en med sin tydliga karaktär. I söderläge finns många olika sorters blommor som ger karaktären av en engelsk trädgård. I norrläge finns figurklippta granar. Hildasholm är skapad för promenader och upplevelser, utblickar, vacker natur och vindlande stigar. I caféet kan man köpa en kaffekorg och välja plats fritt i trädgården. Munthes Hildasholm är skyddad som byggnadsminne. I norrläge finns figurklippta granar. 12

GAMLA STABERG Gamla Staberg är en barockträdgård från 1700-talets mitt, pietetsfullt restaurerad enligt ursprungliga ritningar. Den är en av de mest välbevarade bergsmansgårdarna runt Kopparberget, med faluröda timmerbyggnader i en vacker gårdsbildning. Fruktträdgården är anlagd med strikta kvarter omgivna av gångar. Nedanför fruktträdgården ligger kryddgården där man odlar kryddor och grönsaker. Längst ner ligger två halvcirkelformade dammar med rudor och gräskarpar. Köksträdgården är anlagd enligt 1700-tals modell och indelad i fyra kvarter. Odlingsbäddarna är upphöjda och långsmala enligt tidens ideal. Här växer bondbönor, rovor och kålrötter samt kryddväxter och medicinalväxter. I fruktträdgården, som är ett klonarkiv för Nordiska genbanken, finns ett sjuttiotal gammaldags sorter planterade som exempelvis Astrakan, Grågylling och Rosenhäger. Här finns dessutom några speciella gamla dalasorter: Snilsäpple och Gubbäpple. Gamla Staberg är byggnadsminnesförklarad och en del av världsarvet. Här finns café, restaurant, butik och vandringsleder. Gamla Staberg är byggnadsminnesförklarad och en del av världsarvet. 13

Trädgårdsbesökaren Karaktäristik Sammanfattningsvis kan den typiska trädgårdsturisten i Dalarna, utifrån vårt intervjumaterial, beskrivas som en gift, högutbildad kvinna som är ca 60 år. Hon har barn och åker till trädgårdarna med sina vänner eller med sin familj. Besöket är en endagsutflykt och hon stannar i trädgården ca 2 timmar och besöker visningsträdgårdar 2 4 gånger per år. Resultatet är jämnt fördelat mellan de olika trädgårdarna. Trädgårdarna I Dalarna är inte kända i övriga Sverige och därför är de flesta besökarna från regionen. Detta resultat är på intet sätt förvånande och stämmer överens med våra egna och trädgårdsägarnas iakttagelser. Figur 1: Diagrammet visar åldersfördelningen för de besökare som har intervjuats eller besvarat en enkät (undersökningsgruppen). Staplarna visar procentandelen för respektive åldersintervall och är uppdelade på kön. Figur 2: Diagrammet visar civilståndet/ levnadssituationen för de besökare som har intervjuats eller besvarat en enkät (undersökningsgruppen). Staplarna visar procentandelen för respektive grupp och är uppdelade på kön. Att koncentrationen fanns i 50+ gruppen är något som bekräftar bilden av en generellt sett lite äldre målgrupp. I procentenheter var 47,2 procent över 60 år. 34,6 procent var mellan 40 och 60 år, och bara 17,3 procent var under 40 år. Kvinnor dominerar men i den äldre åldersgruppen ökar antalet män. De flesta (75,5 procent) är gifta och bland de ogifta dominerar kvinnorna (28,6 procent). För männen tyder det på att trädgårdsbesöket är en social aktivitet som han gör tillsammans med sin hustru och att kvinnorna är de aktiva besökarna. Ännu en gång vill vi poängtera att procentsatserna endast gäller undersökningsgruppen. 14

Figur 3: Diagrammet visar utbildningsnivån för undersökningsgruppen. Staplarna visar procentandelen för respektive grupp och är uppdelade på kön. Figur 4: Diagrammet visar andelen i undersökningsgruppen som har barn. Staplarna visar procentandelen för respektive grupp och är uppdelade på kön. I undersökningen framgick att majoriteten av besökarna var högutbildade (56,6 procent) och att utbildningsnivån var högre hos kvinnorna än männen. De flesta har barn (82,4 procent). Besökstid Majoriteten av besökarna besökte trädgårdar frekvent. Av besökarna svarade 30,5 procent att de besökte trädgårdar mer än fem gånger per år. 45,8 procent uppgav att de besökte trädgårdar några gånger om året. Bara 23,7 procent svarade att de besökte trädgårdar endast en gång om året. Vanan att besöka trädgårdar var kopplat till trädgårdens karaktär. De historiska anläggningarna attraherade fler i gruppen som uppgav sig besöka trädgårdar mindre än en gång om året. Mer synliga och i paritet med andra turistmål i regionen attraherade de människor som på semester som söker något välkänt i trakten. En mindre trädgård som Bäsna kopplad till försäljning av plantor och trädgårdstillbehör tenderar att ha fler återkommande besökare, och det är möjligt att andra mindre trädgårdar också har potential att skapa ett stabilt nätverk av besökare. 15

Figur 5: Diagrammet visar hur många per år som i undersökningsgruppen besöker en visningsträdgård. Staplarna visar procentandelen för respektive grupp och är uppdelade på trädgårdsägare/icke trädgårdsägare. Figur 6: Diagrammet visar i vilket sammanhang besöket görs. Staplarna visar procentandelen för respektive grupp och är uppdelade på de tre trädgårdarna. Figur 7: Diagrammet visar hur lång tid de i undersökningsgruppen spenderar vanligtvis vid ett besök. Staplarna visar procentandelen för respektive grupp och är uppdelade på åldersgrupper 16

Den tid besökarna spenderade i trädgården varierade generellt mellan 1 3 timmar. Mycket få var där mindre än en timme, eller en hel dag. Det indikerar att trädgårdsbesök är en sysselsättning som tar plats en del av dagen snarare än hela. Om man ej kan kombinera fler trädgårdar eller attraktioner rör det sig sällan om heldagsbesök. Bara äldre har svarat att de brukar vara i trädgården hela dagen. 90,8 procent av besökarna var på en dagstur och medan endast 3,4 procent var på en längre semester. Dessa siffror visar hur viktiga dagsutflykter kan vara för att erhålla besökare. Siffrorna var i stort jämt fördelade mellan de tre trädgårdarna. Då Dalarnas trädgårdar ej är av den storleken eller attraktionskraften för att själva locka till besök är besökare troligen mestadels från regionen. Om de knyts till ett stråk av andra turistmål kan de säkert i framtiden locka ett större antal turister. Figur 8: Diagrammet visar vilka som besökarna har kommit till trädgården med. Staplarna visar procentandelen för respektive grupp och är uppdelade på kön. Trädgårdsbesöket är starkt kopplat till social gemenskap. Nästan alla (84,7 procent) åker tillsammans med någon annan. Åldrarna 20 30 finns bara I den här gruppen, och åldrarna 30 40 nästan enbart. Nästan alla som singlar som åker och tittar på trädgårdar är kvinnor. Männen åker oftast med sina fruar. Yngre och män åker nästan alltid med sina familjer, medan kvinnorna även åker själva på trädgårdsbesök. En mycket stor majoritet av alla som besöker trädgårdar gör det med familj och vänner. Många åker med sin partner. På gruppresa eller själv åker nästan bara kvinnor. Alla som åkte med en gruppresa var också över sextiofem år, vilket alltså är den vanligaste kategorin av besökare. Frågan är om gruppresor är något som kommer att locka deltagare även i framtiden. 17

Figur 9: Diagrammet visar hur trädgårdsintresset har uppstått. Staplarna visar procentandelen för respektive grupp och är uppdelade på åldersgrupper. Observera att det var möjligt att ange fler än ett svar och därför kan summan vara högre än 100 procent. De flesta blev intresserade av trädgårdar som barn då föräldrar eller morfäräldrar hade trädgård eller lantgård (38,3 procent). För många kom intresset när man köpte hus med tillhörande trädgård, då i vuxen ålder (20,9 procent). Många (22,6 procent) kunde inte finna någon orsak till intresset. Man svarade ungefär: Ur ingenstans, jag bara blev det. Att den tredje kategorin blev stor kan vara är en produkt av slarviga enkätsvar, att de som har svarat inte har tänkt efter. Som pensionär med mer tid (16,0 procent) har man tid att ägna sig åt sina intressen. Att 16 procent ger det svaret känns logiskt. 18

Jag blev intresserad som pensionär med mer tid. Många berättar om ett intresse som är grundlagt i barndomen och som och som har funnits mer eller mindre aktivt sedan dess. Min mormor hade en trädgård i Borlänge för nytta och nöje. Under kriget måste man vara självförsörjande med frukt och grönsaker och där fanns fruktträd och bärbuskar. Trädgården hade en enkel geometrisk form och var mycket strukturerad, en fyrkant med nio äppelträd i mitten. Där fanns också vackra rabatter med dahlior och rosor. Växte upp hos moster Helga som hade bondgård och trädgård. Fick jobba hårt i lantbruket redan som barn. Var stor för min ålder. Som tonåring gick jag med i en odlargrupp. Tillsammans med andra ungdomar odlade vi potatis med olika gödslingsgrader som experiment. Jag vann första pris för mina potatisar och vann en rakhyvel. Andra har vuxit upp utan trädgård men närt en dröm och längtan efter det gröna. Jag växte upp utan trädgård i förorterna med skog och natur mellan husen. Min mormor bodde i Norge och där var vi och hälsade på varje sommar. För mig var Norge paradiset, jag trodde att där hela året var så blommande och vackert. Ett sagoland där vinbären alltid var mogna och väntade på att bli plockade och rosorna alltid blommande. I förorten där jag växte uppfanns inga trädgårdar och jag minns att jag reagerade titta så grönt när jag kom att gå genom villaområden med trädgård. Jag var fullständigt okunnig om trädgårdar men det växte tidigt fram ett växtintresse. 19

Att så mångas intresse grundlades som barn är kanske inte helt förvånande. Uppväxtmiljö är en faktor som väldigt tydligt bidrar till hur vi senare formar våra identiteter. Trädgårdsupplevelsen är taktil och sinnlig, i kroppsminnet finns känslan av gräs under fötterna kvar. Något som behövs när man sköter om en trädgård är tid betonar flera. Och det är kanske inte därför så vanligt att stressade småbarnsföräldrar också har en trädgård att sköta om. När man längre fram i livet får mer tid för sig själv kan man ha möjlighet skaffa sig en trädgård och kunna sköta den. Att ha tid kan närmast betraktas som en lyxartikel i dagens samhället med ett högt uppskruvat tempo. Kanske finns också en potential för att utveckla trädgårdsturismen genom att vända sig till de yngre och poängtera utflykten. I min egen trädgård kopplar jag av efter jobbet. Här får jag lugn och ro och kan återhämta mig. Innan jag går och lägger mig går jag en runda i trädgården. Mångas trädgårdsintresse grundläggs tidigt. Att trädgårdsprogram på TV har blivit populära är ingen slump utan en följd av att inredningstrender har flyttat ut, och att trädgårdsupplevelsen handlar om lugn och ro något som många letar efter. Här finns alltså både en kommersiell och icke-kommersiell aspekt av trädgårdsintresse som går att kombinera. En trädgård som har lyckats med den här kombinationen, enligt några personer som har intervjuats, är Bäsna. Man kan köpa massvis av prylar och växter, men de som har intervjuats upplever ändå ofta trädgården som personlig och välkomnande. Koppling mellan ägandet av en egen trädgård och trädgårdsintresse undersöktes. Av de tillfrågade ägde (79,9 procent) en egen trädgård. En överväldigande majoritet av besöken var alltså starkt kopplade till eget trädgårdsägande. 20

Trädgårdsbesöket Figur 10: Diagrammet visar vad besökarna gör i de olika trädgårdarna. Staplarna anger antalet svar för respektive aktivitet uppdelat på de tre trädgårdarna som ingick i studien. Observera att det fanns möjlighet att ange fler än ett svar. Besökarna tillfrågades vilka typer av aktiviteter de brukade sysselsätta sig med vid ett trädgårdsbesök, förutom att titta på trädgården. Majoriteten sade att de brukade gå runt och njuta i trädgården (73,8 procent). Bara små grupper engagerade sig i mer aktiva nöjen såsom att läsa växternas namn och anteckna (9,2 procent). Dock uppgav (41,0 procent) av besökarna att de brukade dricka kaffe, och (20,7 procent) att de söker upplevelser och inspiration. Aktivitetsbaserade beteenden relaterar till trädgårdsbaserade aktiviteter som t. ex. att, ta fotografier och anteckna saker om växter under trädgårdsbesöket. Kontemplativa aktiviteter såsom att sitta i trädgården och observera utomhuslivet, söka lugn och ro lockade förvånansvärt få. Här är svaren i stort sett lika mellan de tre trädgårdarna. Att man går runt och tittar på trädgården, och dricker kaffe är stommen i de flesta besöken. Man är ute efter en lugn och harmonisk upplevelse. I materialet ser det ut som att de äldre är mer aktiva än de yngre i sitt trädgårdsbesök. De äldre fotograferar, läser informationsmaterial, är intresserade av att lära sig, medan de yngre svarar att de går runt och tittar. Man kan också se en tendens i materialet att kvinnorna är mer aktiva än männen. Det är fler kvinnor som köper växter och trädgårdsattiraljer, som läser broschyrer och information. Männen tenderar istället att svara vad de gör i väldigt allmänna ordalag, går runt och tittar t. ex. Det här ska nog tolkas som att män och yngre i allmänhet inte har något starkt trädgårdsintresse, utan man följer med sin fru eller mamma för att umgås en stund. 21

Figur 11: Diagrammet visar vilka faktorer som besökarna anger är viktiga för trivseln. Staplarna anger antalet svar för respektive trivselfaktor uppdelat på de tre trädgårdarna som ingick i studien. Observera att det fanns möjlighet att ange fler än ett svar. Den viktigaste faktorn som påverkar trivseln och helhetsupplevelsen är trädgården i sig, hur den ser ut, hur den är skött. Vilken stil trädgården är utförd i verkar spela mindre roll, det viktiga är att det syns att någon bryr sig om den och lägger ner omsorg i arbetet. De intervjupersoner som har försökt beskriva hur en trädgård ska se ut väljer ofta ord som lummig, eller prunkande, och flera tycker att vatten i trädgården är viktigt, både på grund av att det är vackert, men också att det med sitt porlande ljud ger lugn och harmoni. Att aktivera hörseln i en trädgård kan också vara viktigt. 22

Den viktigaste faktorn som påverkar trivseln och helhetsupplevelsen är trädgården i sig, hur den ser ut, hur den är skött. På andra plats kommer servicen. Sådana saker som café, toalett och kunnig personal är viktigt för att ge en upplevelse som får människor att återvända. I den engelska studien är caféet inte speciellt viktigt. I Sverige är det däremot något som tas på allvar. Det är många som har åsikter gällande utbud och upplägg. I Bäsna är det någon som älskar de udda små kopparna, medan någon annan efterlyser matigare alternativ, lunch eller smörgåsar. I Hildasholm tycker många att kaffekorgen är en lysande idé, men där finns också åsikter om att utöka utbudet med mat, och någon talar om att logistiken kunde bli bättre, samt att det vore bra om fikabrödet skulle vara exponerat så att man vet vad man får. Staberg har en mycket välutvecklad restaurang, som uppskattas av många. Restaurangen är en stor del av anledningen att Staberg har så många besökare, men även där finns åsikter om att det kan bli bättre. Något som ingen verkar tycka är speciellt viktigt är evenemang, som får väldigt låg andel svar. Vi har dock varit på evenemang i trädgårdarna och sett att de är uppskattade och välbesökta. 23

Figur 12: Diagrammet visar varför besökarna har valt att besöka trädgården vid undersökningstillfället. Staplarna anger antalet svar för respektive anledning uppdelat på de tre trädgårdarna som ingick i studien. Observera att det fanns möjlighet att ange fler än ett svar. Anledningen till att besöka trädgården undersöktes med en rad öppna frågor. De mest frekventa svaren var upplevelse och inspiration (20,1 procent), att göra en utflykt (18,7 procent), och trädgårdens uppbyggnad och innehåll (18,3 procent). Svaren indikerar att den största andelen av besöken görs av allmänna anledningar snarare än specifika mål. Många besökare (9,2 procent) upplevde lugn och harmoni som den viktigaste egenskapen hos trädgården, (13,4 procent) nämnde intresset för växter och plantor som det de mest tyckte om och 12,0 procent följde med en organiserad resa. Dessa aspekter pekar på hur viktig det är för en trädgårds attraktionskraft att den erbjuder en lugn och harmonisk miljö och hög botanisk kvalité. Här kan man se samma mönster som vid föregående fråga, där trädgårdarnas olika egenskaper träder fram i svaren. Gemensamt för trädgårdarna är att de två kategorier som har fått flest svar är fördelade som en passiv/generell och en aktiv/specifik kategori. 24

I Bäsna är kategorierna upplevelse och inspiration och för att köpa växter m.m. mest frekventa. Den generella kategorin upplevelse och inspiration är ett väntat genomslag i en trädgård som Bäsna. Människor beskriver den ofta som fantasirik och lustfylld. Det hör också ihop med den mer specifika kategorin för att köpa växter, då trädgården har en kommersiell drivkraft och jobbar för att presentera växterna i miljö på ett inspirerande sätt. Det leder också vidare till den kategori som kommer på tredje plats, nämligen trädgårdens uppbyggnad och innehåll. I Bäsna är kategorierna upplevelse och inspiration och för att köpa växter m.m. mest frekventa. I Staberg är det vanligaste svaret på varför man besöker trädgården att man bara vill göra en utflykt, 34,2 procent. Staberg är välkänt, är familjevänligt, har en bra restaurang och en vacker trädgård, samt ligger väldigt nära tätbebyggelse, vilket gör att det passar bra som utflyktsmål. På andra respektive tredje plats finns kategorierna trädgårdens uppbyggnad och innehåll och för att fika, på exakt lika många procent, 26,6 procent. I Staberg är det vanligaste svaret på varför man besöker trädgården att man bara vill göra en utflykt. 25

På Hildasholm är kategorin för att se en historiskt intressant plats störst med 35 procent att jämföra med Staberg som också har en stark historisk anknytning, men som bara fick 3,8 procent i den kategorin. Hildasholms historia är speciellt och fantasieggande, och tillgången till stengården med alla bevarade föremål, gör Hildasholm till ett tydligt historiskt resmål. På andra och tredje plats återfinns kategorierna trädgårdens uppbyggnad och innehåll, samt upplevelse och inspiration, båda på 22,8 procent. I Hildasholm är kategorin för att se en historiskt intressant plats störst. 26

Figur 13: Diagrammet visar varför besökarna är intresserad av trädgårdar. Staplarna anger antalet svar för respektive alternativ uppdelat på de tre trädgårdarna som ingick i studien. Observera att det fanns möjlighet att ange fler än ett svar. I en öppen fråga fick de intervjuade redogöra för sina motiv att besöka trädgårdar. I tabellen kan man se att 9,2 procent av de tillfrågade nämner lugn och harmoni som en viktig bidragande faktor till trädgårdsintresset. Den andra populäraste faktorn är upplevelse och inspiration, som 20,1 procent har nämnt. På tredje plats, och ungefär lika frekventa är kategorierna trädgårdens uppbyggnad och innehåll, och för att göra en utflykt. Lugn och harmoni efterfrågas av 9,2 procent. Att kategorierna korsar varandra och att det inte är vattentäta skott dem emellan är självklart, men att dela upp dem på det här sättet visar bland annat på växelverkan mellan passiva och aktiva sätt att uppleva en trädgård. Att man både kan använda en trädgård som inspirationskälla, och som ett kontemplativt rum. Ord som återkommer är harmoni, avkoppling, lugn. välbefinnande, och andra termer är sinnesupplevelse, estetisk njutning, energi, m. m. Ska man hitta en övergripande anledning till varför människor är trädgårdsintresserade så skulle det utifrån formuläret kunna handla om balans; att trädgård tillför både vila och upplevelse på samma gång. 27

I en värld där många är stressade och stillasittande kan trädgården erbjuda kroppslig och själslig upplevelse och avkoppling. Inom denna fråga dyker det ibland upp en ganska så diffus anledning till trädgårdsintresse som har att göra med att det är tillbaka till naturen. En del säger att de glömmer allt annat när de påtar i rabatterna hemma liksom när de vandrar runt i en besöksträdgård. Det är som ett slags meditation. Trädgården verkar ge rum för många att följa ett tempo som vi inte har i vårt samhälle längre. Detta smått dunkla att vara nära naturens kretslopp som många tar upp, kanske kan kopplas till en fråga, nämligen den om vilken trädgård som är finast. Många verkar vilja ha sina trädgårdar välskötta, men gärna i ett sammanhang som känns naturligt. Tuktat och vilt i en blandning. Den svenska trädgården får gärna påminna om den svenska vilda naturen verkar många tycka, men kreativitet och idérikedom är också viktigt. Vatten är en komponent som många tycker är viktigt att ha i en trädgård, för att det ger lugn men också lekfullhet. Trädgårdsintresset ser ganska lika ut sett över de olika trädgårdarna där intervjuerna har tagit plats Många letar efter inspiration till sin egen trädgård. Tips och idéer att ta upp och utveckla. Jag tycker om att besöka andra trädgårdar för att se hur de löst planeringen. Kunde inte mycket när jag började anlägga min egen trädgård. Mycket blev fel i början och vi flyttade växter hela tiden för att de skulle harmoniera mer och trivas bättre med jord och solförhållanden. Första Clematisen var en Jackmannii. Den började sloka redan efter en månad. Den vill ha kalk sa kusinen. Det hjälpte och vi lärde oss den långa vägen. Jag följer nästan varje år med på resor och hör föredrag genom trädgårdsamatörerna. Framför allt är jag intresserad av nya idéer. Att se andras kompositioner och nya växter ger inspiration till min egen trädgård. Jag köper nästan alltid plantor och får utvidga min trädgård varje år med nya land för att få plats. Jag minns en bussresa till en grossist i Munkedal med medföljande flisbil. Där besökte vi en grossist och lastade bilen full med stora träd, buskar och perenner till låga priser. 28

Jag har ett allmänt trädgårdsintresse och designintresse. Söker idéer och skönhetsupplevelser. Jag söker idéer till min egen trädgård när jag besöker visningsträdgårdarna. Men det blir nästan alltid drömmar. Mycket få idéer blir förverkligade. Jag vill också hitta nya och spännande växter att pröva, framför allt gammeldags växter. Jag har många gamla rara växter hemma, framför allt vår och höstblommande perenner. Äger en egen trädgård och vill gärna ha tips till den. Nyfikenheten driver mig ständigt att leta på nya trädgårdar. Jag finner avkoppling och njuter av vackra kompositioner. Är inte intresserad av köksväxter utan endast av prydnadsväxter. I djupintervjuerna dyker ett annat svar upp nämligen ett allmänt intresse för form och arkitektur. Besökaren är mer intresserad av uppbyggnaden och strukturen än av växter och andra detaljer. Trädgårdens struktur och uppbyggnad intresserar mig mest. Ett intresse för estetik och arkitektur. Jag vill också lära mig något när jag besöker en trädgård. En mental stämning på platsen är det viktigaste att finna. 29

Trädgårdens struktur och uppbyggnad intresserar mig mest. Några framhåller också växtintresset och vill lära sig och se nya sorter. Även köksväxtintresserade vill bli inspirerade framför allt i konsten att komponera olika grönsaker till konstfulla anläggningar. Jag är också mycket intresserad av att lära mig och prova på ovanliga sorter. Även köksväxterna, arter, komposition är jag mycket intresserad av sedan agronomutbildningen. Jag har en kolonilott tillsammans med min sambo där jag odlar mycket köksväxter. Grönsaker som komponeras tillsammans och bildar vackra tavlor och mönster tycker jag mycket om att se. Besök i Dalarnas trädgårdar kan också vara ett komplement till ett allmänt intresse för Dalarna som landskap. För Anna fanns intresset för Dalarna finns sedan barndomen som tillbringades på en fäbodvall. Där fanns en mycket känd trädgård som folk kom och tittade på. Föräldrarna har alltid odlat och haft kompost så Anna har lärt sig hur man gör. Trots detta säger hon sig sakna intresse för trädgård och trädgårdsturism och att det var en slump att hon fick höra om resan till trädgårdar i Dalarna. Hon åkte med sin syster och var mycket nöjd med upplägget. Att hon for med på resan var lika mycket ett intresse för Dalarna som för att titta på trädgårdarna. 30

Figur 16: Diagrammet visar vilka faktorer besökarna angav som skäl att återkomma till en trädgård. Staplarna anger antalet svar för respektive svar uppdelat på de tre trädgårdarna som ingick i studien. Observera att det fanns möjlighet att ange fler än ett svar. Att få besökaren att återkomma är en nyckelfaktor för framgång. Vi ställde frågan och många framhöll en tilltalande gestaltning som mycket viktig. 41,0 procent angav trädgårdens uppbyggnad och innehåll som den viktigaste anledningen att återkomma. Trädgårdar som är stela och alltför formella vill jag inte återkomma till. Växterna måste tilltala mig och vara vackert komponerade. Det måste duga som ett utflyktsmål. Framför allt måste anläggningen i sig vara något vackert att gå omkring att titta på och gå runt i. Ofta tar vi gäster till någon av trädgårdarna. Det händer också att vi åker tillbaka till samma trädgård om upplevelsen är positiv. Då måste jag känna så vackert här är eller så mycket idéer jag får. 31

Det ska kännas som att wow, den här trädgården skulle vara min. 26,2 procent söker upplevelse och inspiration medan 19,9 procent upp ger föränderlighet och 19,5 procent lugn och harmoni. De flesta av de yngre besökarna, de mellan 20 30, återfinns i gruppen som söker upplevelse och inspiration, medan lugn och harmoni var något som attraherade flera äldre besökare. Genom intervjuer och iakttagelser av besökare verkar det som att de yngre, som trots allt är få, besöker trädgårdar av tre anledningar: dels kan det vara i samband med en utflykt med sina föräldrar eller en släktträff. Den här personen är ofta själv inte så intresserad trädgård. Dels kan det vara en barnfamilj som vill åka ut på en barnvänlig aktivitet. Trädgårdar passar bra till det syftet, och der ger en lugn atmosfär, men har man barn att ta hand om måste man ändå alltid vara på sin vakt. Till sist kan den yngre trädgårdsbesökaren vara någon som är specialintresserad av trädgård, och som åker med en vän eller partner. I ingen av dessa fall är lugn och harmoni huvudsyftet, utan det är antingen sociala intressen eller trädgårdsintresse som får de mellan 20 40 att besöka trädgårdarna. I ordet föränderlighet lägger många variationer mellan årstiderna eller i den bemärkelsen att det finns mycket att se, eller att växtmaterialet och kompositionerna varierar. En del använder också uttrycket det ska vara mycket för att förklara att trädgården gärna får vara fyllig och prunkande. I Bäsna använde många ordet mysigt för att förklara vad det är som får dem att återkomma, ett ord som förmodligen inkluderar allt, från fikat till utseendet på trädgården. Många använder också diffusa ord som helheten och miljön, vilket pekar på samma sak, d. v. s. att det som får dem att återkomma till en trädgård består av en samverkan av komponenter som kanske inte är helt enkla att sätta fingret på. 32

Det viktigaste är att kunna bibehålla intresset. Variationen och att det finns tillräckligt mycket som är intressant att titta på. Att skapa olika rum i trädgården. Att se att någon har brytt sig!. Det viktigt att en trädgård har något att bjuda året om. Att uppleva de olika årstiderna i en trädgård är otroligt viktigt för mig. Det är så viktigt att jag inte skulle kunna tänka mig att lämna Sverige. Det är viktigt att det finns ett koncentrat av årstiden i trädgården. Lökar på våren, körsbärsblom, flammande löv på hösten. Då kommer jag tillbaka för att uppleva det. Körsbärsblom i Kungsträdgården må vara en smula banalt men många kommer när de står i sitt flor. I Rålambshovsparken finns en ring av olvon i ett undanskymt hörn. Ryktet går när det är dags och jag skyndar dit för att bli fullkomligt täcks av vita kronblad. Hur det ser ut på alla årstider är viktigt för att jag ska återkomma regelbundet. Om trädgården har något att erbjuda under olika årstider är mycket viktigt för att jag ska komma tillbaka. Jag kan följa året i en och samma trädgård. Olika intressanta evenemang får mig också att återvända. I Wij trädgårdar öser man på med tulpaner på våren och rosor i massor. Ett överflöd välkomnar besökaren redan när han lämnar parkeringen. Ett välskött café framhålls av 7,8 procent Eftersom jag är matglad så värdesätter jag ett café väldigt mycket men det måste var väl integrerat med trädgården. Ett trevligt café är viktigt när jag gör en utflykt liksom ett vänligt bemötande. Själva trädgården måste också vara verkligt intressant och en givande och positiv upplevelse. Det är roligt om något hänt sen förra gången. Även små saker räcker. Försäljning av plantor och minnessaker vill 13,4 procent ha i trädgården de kommer tillbaka till. Jag vill kunna ta med mig hem något i samma anda som trädgården. Det kan vara snittblommor, ett bröd eller någon annan ekologisk produkt. Det får mig att leva kvar en smula i det som trädgården står för. Jag tycker om att köpa ett minne från platsen. Det kan vara en rosensalva, en liten hatt eller en sekatör. Jag vill också ha något att köpa framför allt växter. Om det ligger längre bort kombinerar jag det med annat. 33

En annan trädgård som verkligen lyckas med att gestalta årstiderna är Strandparken i Enköping och även andra trädgårdar där. Från vår till höst finns här något att finna. Jag tänker hela tiden på Bäsna dit jag återkommer ofta. Det är alltid en positiv upplevelse att åka dit. Här finns mycket saker att titta på och köpa. Det ska också finnas ett bra sortiment av trädgårdsattiraljer och växter. Nyheter är alltid roligt. Nästan ingen svarade att evenemang är något som får dem att komma igen. Däremot såg vi att de evenemangsdagar vi besökte i trädgårdarna var mycket välbesökta och uppskattade. I djupintervjuerna kunde vi samtala mer om vad som är viktigt med ett arrangemang. Det är också spännande när det händer något speciellt som inte händer någon annan stans. Minns en parkteater i Hagaparken där skogsrået kom ut ur ett snår. Där var trolskhet och skogsstämning. En hängmatta, solhatt och bok lockade besökaren att stanna upp. Minns också hur en gammal man på en gård på Gotland satt ner och berättade gårdens historia. Exempel på evenemang som lockar mig att återvända över året är höstmarknad, hur man gör en kompost mm. För att en guidning ska ge något ska den kunna dra ut det väsentliga och ta lätt på faktauppgifter. Vad vill den som skapar trädgården åstadkomma, vad visar trädgården? Något av filosofin bakom anläggningen och dess upphovsman. Hur man blir bemött är något vi diskuterade mycket under djupintervjuerna. Personalen måste vara kunnig och tillmötesgående. De ska kunna svara på frågor och behandla alla med verklig respekt som kommer inifrån. Kan de inte svara ska de ta rätt på svaret. Ett vänligt bemötande är en av anledningarna om man ska komma tillbaka. Viktigt är att de har en positiv attityd och att man känner sig välkommen. Vidare ska de förmedla känslan av att de tar sig tid. Man ska inte heller behöva leta efter dem. 34

Att ha någon att fråga och få ett kunnigt svar är också mycket viktigt för mig. Ett trevligt bemötande gör mig väl till mods och jag uppskattar en kopp kaffe. Kunnig personal är det allra viktigaste. Att kunna ställa frågor och lära sig något av besöket. Gärna få en guidning runt som berättar om mannen eller kvinnan bakom verket. Historien. Ett trevligt bemötande får mig att trivas och komma tillbaka. I djupintervjuerna ställde vi motfrågan. Vad får dig att inte komma tillbaka. Dåligt bemötande och dålig skötsel svarar många. Ett annat återkommande svar är trädgårdar utan själ. Man vill känna viljan bakom verket. Ett dåligt bemötande kommer man ihåg och drar sig för att återkomma. Det ska inte underskattas. Man vill känna sig speciell och särskilt välkommen. Vill ha engagemang och inlevelse. Intressant historia och bra guider får mig att se och uppleva nya saker. Bemötandet måste vara trevligt annars vill jag inte komma igen. Jag kommer inte tillbaka till trädgårdar som är vanskötta eller alltför formella. Inte heller om de har ett dåligt utbud av växter att köpa. Trädgårdar jag inte vill se igen är antingen illa skötta eller har ett magert innehåll. Trädgårdar som jag inte vill återkomma till är dåligt skötta. De andas en nonchalans mot besökaren. Att ägaren inte bryr sig om varken trädgården eller besökaren. Trädgårdar som jag inte vill återkomma till är få. Jag far tom tillbaka till Björn Engströms trädgård trots oredan och att den ser bedrövlig ut. Han är ju en sådan riktig entusiast som har stor kunskap. Jag återvänder inte till standardträdgårdar utan själ och filosofi. Inte heller om läge och utformning saknar samklang. Inte heller till anläggningar som saknar historia. Hundar som är påträngande vill jag inte ha i den trädgård jag besöker. Min man är rädd för hundar. Jag tycker inte om trädgårdar där barn är förbjudna eller där handikappade och gamla inte kan komma fram. 35

Sociala faktorer Figur 8: Diagrammet visar vilka som besökarna har kommit till trädgården med. Staplarna visar procentandelen för respektive grupp och är uppdelade på kön. 84,8 procent av besökarna ser besöket som en social aktivitet. Man åker på en utflykt med familjen eller vännerna. Att besöka en trädgård är för mig ett sätt att umgås. Det kan hända att jag får gå ensam om vi är på semester och min man inte vill följa med. Men för det mesta brukar jag lura med honom. Jag åker också ofta med väninnor för att se trädgårdar. Till Dalarna var den första organiserade turen jag följde med på. Endast 4,1 procent svarar att de åker på arrangerade bussresor. Jag åker ofta tillsammans med hustrun på bussresor med trädgårdsamatörerna. Min fru och jag åker och tittar på öppna trädgårdar som trädgårdsamatörerna arrangerar. Kanske ser vi 5 6 trädgårdar på en säsong. 36

Trädgårdsbesöket har absolut en social aspekt för mig. Jag åker alltid med mina närmaste eller vänner som är trädgårdsintresserade. Att se visningsträdgårdar är ofta ett gemensamt intresse som makarna delar. Jag ser nästan alltid trädgårdar med min sambo som också är väldigt trädgårdsintresserad. Det är ett sätt att umgås. Vi har fått många vänner i Trädgårdsamatörerna och åker med på deras resor och deltar i deras visningar av öppna trädgårdar. Jag ser ofta trädgårdar med min man som också är väldigt trädgårdsintresserad. Det är något som knyter oss samman och vi har stort utbyte av det. I den egna trädgården arbetar vi lika mycket, kanske min man ändå mer passionerat än jag. Jag låter honom hållas men säger ifrån ibland när jag tycker att färgerna skär sig. Med barnen har vi gjort många resor, bland annat minns jag en resa till Irland där vi for med bil till de mest fantastiska anläggningar. Jag tycker också om att fara med olika trädgårdsföreningar. Minns speciellt en resa till Estland. En båt fylld med 700 trädgårdsdårar. Har också åkt mycket med jobbet. Min chef har alltid månat om att vi ska se de klassiska anläggningarna som satt spår i trädgårdskonsten. Endast 4,4 procent uppger att de åker ensam till trädgårdarna. Man vill ha någon att dela sin upplevelse med och tillsammans upptäcka nya saker. Det viktigast för mig är inte att umgås utan att se en trädgård. Jag har dock oftast sällskap med min sambo och jag småpratar med Torsten som också delar intresset. Jag åker ibland med organiserade grupper. Jag tycker det skulle vara tråkigt att åka själv och inte ha någon att småprata med. Jag vill kunna kommentera och höra andras kommentarer. Det är spännande att se med andras ögon och upptäcka saker som man inte sett själv. Titta på den här busken. 37

Jag ser nästan alltid trädgårdar med min sambo som också är väldigt trädgårdsintresserad. Det är ett sätt att umgås. Vi har också ett annat par som vi ofta gör trädgårdsresor tillsammans med. Jag har åkt på många gruppresor och tycker det är ett bra sätt att se trädgårdar. Tillsammans med pensionärskamrater gör jag vandringar på Söder och ibland ser vi på trädgårdar. Brukar åka med några väninnor. Oftast med min man som är mer lättillgänglig. Om jag åker själv är det för att handla. Ingen av de tillfrågade säger sig alltid åka ensam utan det är oftast en social aktivitet. Om man någon gång åker själv har man ett ärende, till exempel att köpa plantor. Jag åker oftast tillsammans med någon men ibland åker jag ensam. Min man är också intresserad och vi åker ibland tillsammans, men mitt intresse är större. Jag åker också med vänner och med min dotter. Ibland åker jag med föreningen trädgårdsamatörerna. Ensam är jag kanske 30 procent av gångerna. Jag åker nästan alltid och tittar på trädgårdar i sällskap med någon. Med familj eller vänner. Ibland på gruppresor. Besöken är ibland något av en ritual med samma vän eller väninna. Jag träffar min väninna i Stockholm en gång om året och går på Trädgårdsmässan i Älvsjö. Det har blivit något av en ritual. Jag ordnar själv resor och tycker om att resa i grupp. Oftast åker jag i sällskap, med familj eller vänner, samt i organiserade grupper, men det händer också att jag far ensam. Att åka ensam för att varva ner och tillbringa en dag i lugn och ro är något man kan drömma om. Att besöka en trädgård är för mig ett sätt att umgås. Om det fanns en trädgård nära som jag verkligen tyckte mycket om skulle jag åka dit ensam och tillbringa en dag i lugn och ro för att stressa ner och njuta av sommaren och tillvaron. 38

Marknadsföring Figur 14: Diagrammet visar hur besökarna fick reda på trädgården. Staplarna anger antalet svar för respektive sätt uppdelat på de tre trädgårdarna som ingick i studien. Observera att det fanns möjlighet att ange fler än ett svar. Hur hittade besökarna information om trädgårdarna? De flesta nämnde ryktesspridning från person till person som främsta informationskälla, hela 50,2 procent. Den minst använda kanalen var TV och internet, som bara 1,3 resp 2,3 procent av besökarna hade använt för att ta reda på information om olika trädgårdar. Utöver det nämndes annonser (13,8 procent), tidningsartiklar (11,9 procent), böcker (2,9 procent) och foldrar (5,5 procent) som inflytelserika informationskällor. Detta resultat indikerar att det är viktigt för trädgårdsägare att ha en god relation till journalister och andra som skriver om trädgårdar eftersom det genererar ett kostnadseffektivt och inflytelserikt sätt att attrahera besökare. Detta stämmer med resultatet av den engelska undersökningen. Att medier inte har någon större genomslagskraft här har kanske främst att göra med att undersökningen är regional. Trädgårdar som ligger i nära anslutning till den ort man bor på känner man säkert till sedan långt innan, och man uppsöker kanske inte heller information från turistbyråer och liknande i sin egen hembygd. De flesta av trädgårdsbesökarna kommer från Dalarna. Hade undersökningen gällt någon större besöksträdgård, exempelvis Wij, kan man tänka sig att utfallet kanske kunde ha blivit annorlunda. 39

De flesta nämnde ryktesspridning från person till person som främsta informationskälla. Det visade sig också finnas en koppling mellan ålder och respons av marknadsföring. Enligt undersökningen var gruppen 40 60 mycket mer benägna än någon annan grupp att besöka en trädgård efter information från en folder. Efter noggrannare efterforskning gällande internetanvändandet visade resultaten att gruppen 60 + var minst sannolika att använda en hemsida, medan både grupperna 18 39 och 40 60 mer sannolikt gjorde detta. Spridning från person till person verkade vara mest gångbart i åldrarna 40 60, medan gruppen 18 39 använde sig mindre av den metoden än båda de andra åldersgrupperna. Trädgårdar har ofta inte ekonomi för någon bredare marknadsföring, och den vanligaste målgruppen trädgårdsbesökare, d. v. s. äldre företrädelsevis kvinnor använder kanske inte internet i lika stor utsträckning som yngre målgrupper, även om internetanvändning inte på något vis är något ovanligt. Procenten som har upptäckt trädgårdarna genom internet är bara runt 2 procent, medan t. ex. tidningar har mycket större genomslag, runt 10 15 procent. I Hildasholm var det flera besökare som var i regionen i samband med evenemanget Musik vid Siljan, som tar plats i Dalarna varje sommar. Annonser i Musik vid Siljans programblad bör nog ses som en god investering. I Bäsna var de några som hade sett annonser om Bäsnas ljuskvällar, populära arrangemang som återkommer varje september. I Staberg var det vanligare att ha fått reda på trädgården genom broschyrer och foldrar. De flesta trädgårdsbesökare är äldre, runt 60 år, men av de yngre mellan 20 30 år, var det ingen av de tillfrågade som hade använt internet för att leta reda på trädgården. Det kan verka som ett förvånande resultat, men det är troligt att det har att göra med att många av de yngre som åker till trädgårdar följer med sina familjer på utflykter. 40

Vikten av service Figur 15: Diagrammet visar vad besökarna anser vara de tre viktigaste serviceinslagen i en trädgård. Staplarna anger antalet svar för respektive inslag uppdelat på de tre trädgårdarna som ingick i studien. Observera att det fanns möjlighet att ange fler än ett svar. Vilken service är viktigast i en besöksträdgård? Frågan ställdes i enkät och intervjuer, där besökaren fick rangordna olika alternativ. Tillgång till ett café var det mest uppskattade inslaget (77 procent). Toalett (57,1 procent) och plantshop (50,3 procent) uppskattades också av många. 25,8 procent framhöll tillgång till en bilparkering och 26,5 procent informationsmaterial som mycket viktigt. De allra flesta uppskattar sålunda ett välskött café för en stunds vila och avkoppling. Det man serverar ska vara i klang med trädgårdens anda och gjort med trädgårdens produkter eller idéer. Det ska kännas hemtrevligt och intimt och kaffet ska vara nybryggt och gott. Där ska finnas en toalett. Den egna serveringen ska servera egna produkter eller närodlade. Andra tar gärna med sig eget kaffe på utflykten. En toalett är väldigt viktigt när man är på utflykt. Kaffe kan man alltid ta med sig. Jag har ofta med mig min egen matsäck så café är inte viktigt för mig. Evenemang av olika slag bedömdes i det stora hela som oviktiga (15,5 procent) och likadant med en barnhörna (5,2 procent). Det framgår dock att personer i åldersgruppen 18 39 mer sannolikt besökte en trädgård bara för att använda sådana typer av faciliteter än en äldre publik. En shop bedömdes också som viktig, såvida det handlade om ett växthus med plantor till salu (vilket en del besökare efterfrågade). 41

När jag handlar vill jag ha något från trakten. Inte standardprylar som jag finner överallt. I djupintervjuerna diskuterades försäljningen av plantor och trädgårdstillbehör. Dess för- och nackdelar och risken att det kommersiella tar överhanden. Många poängterar känslan att trädgården är det viktigaste och att det är den som ska prioriteras. Det kommersiella får skötas diskret och får inte märkas eller sticka av för mycket. Gränsen kan vara subtil men får inte passeras. En av de intervjuade med sommarställe på Gotland säger: Krusmyntagården tycker jag har utvecklats till en alldeles för kommersiell anläggning. Man har byggt ett helt hus där man säljer allt möjligt och detta har tagit över hela trädgården. Själva trädgården har blivit en bisak som man måste betala extra inträde för att gå in i. En annan har samma åsikt: Det kommersiella kan lätt dominera och bli för mycket för mig. Stora butiker fyllda med förkläden och spadar förtar lite av besöket. Känns som en turistfälla. Jag vill att de säljer intressanta och ovanliga växter och inte erbjuder stora varuhus. De flesta är ense om att det är okej sälja växter och minnessaker men att det får göras det och med finess och att det aldrig får dominera och ta över upplevelsen. Andra är ute efter att handla och har inga problem med gränsdragningen. Halva nöjet med besöket är att handla. Har inget problem med det kommersiella. Kan komma över växter som man inte finner på annat sätt och på andra ställen. Om jag ska handla vill jag att det dragits upp lokalt. Till butiker och annan försäljning behöver jag ju inte gå om jag inte vill så de stör mig oftast inte. När jag handlar vill jag ha något från trakten. Inte standardprylar som jag finner överallt. Om jag ska handla växter vill jag att de dragits upp lokalt. 42

Intervjupersonerna poängterade vikten av att anläggningen är lätt att hitta till och att man kan orientera sig till de olika delarna när man kommer in. Det är bra om besökaren kan få en karta för att förstå uppläggningen och planen samt hitta till de olika delarna. Många söker växternas namn och är intresserade av en växtförteckning med en karta eller namnskyltar. Viktigt att det är lätt att hitta till trädgården och veta åt vilket håll man ska gå när man kommer in. Skyltning och gärna en karta är bra så att man hittar dit man kan och får ett grepp över anläggningen. Vad gäller service finner vi en skillnad om vi jämför de olika trädgårdarna. De är tydligt relaterade till de serviceinslag som finns, och hur trädgården är profilerad. Generellt sett är café det viktigaste, det gäller för alla trädgårdar som undersökts. I Bäsna kommer sedan plantshop på andra plats, och toalett på tredje. Plantshopen/Handelsträdgården är en viktig del av Bäsnas koncept och det är mycket för den som människor åker till Bäsna. I Staberg är ordningen den omvända. Café viktigast, sedan toalett, sedan plantshop. I Hildasholm är Café vikigast och toalett näst viktigast. Trea där kommer informationsmaterial och guidning. Detta eftersom Hildasholm har en tydlig historisk profilering. Där ligger mycket av tjusningen i historien om Hilda och Axel Munthe och hur Hilda tänkte när hon planterade trägården. 43

Om skönhet en vacker trädgård I djupintervjuerna fick intervjupersonerna beskriva vad de ansåg vara en riktigt vacker trädgård. De flesta blundade och målade upp sin inre drömträdgård i detalj. Med utgångspunkt från detta talade vi sedan de viktigaste egenskaperna vad gäller utformning och arkitektur. De flesta poängterade själva gestaltningen, som var utslagsgivande för trivsel i en trädgård. En riktigt fin trädgård har en stor gräsplan. Runt den finns gröna rum åt alla håll. I rummen blommar det av Rhododendron, rosor och annat. En vacker trädgård har harmoni i växtkompositionen. Färg och form får inte skära sig. Rabatterna får inte vara för duttiga utan ha stora rejäla effekter. Hellre en sort. Här ska finnas vatten och stora träd. Lövträd inte barrträd. Man måste se himlen så träden får inte vara planterade så att de skymmer den. Stukturen i kompositionen och tanken bakom talar många om. Jag tycker även om utformningen och strukturen i Göteborgs botaniska trädgård där växterna är samlade efter sin ståndort. I min egen trädgård står min man för strukturen och jag för innehållet. En riktigt vacker trädgård kan se ut på så många sätt. Det kan vara ett stenparti med små växter eller rabatter där växterna vuxit ihop. Det kan vara en trädgård nästan utan växter. Huvudsaken är att man känner omsorg och känsla bakom. Känner mig ofta osäker i min egen trädgård och prövar mig fram. Flyttar växterna och jag tycker att det inte blev så bra. Försöker hålla en färgskala som harmonierar men ibland är det svårt att få ihop det. En riktigt vacker trädgård är väldigt lummig och grönskande. Den innehåller många rabatter med perenner. 44

Man beskriver snirklande gångar, stora lövträd, blommande perenner och rosor. Vatten är ett återkommande tema. En riktigt vacker trädgård är väldigt lummig och grönskande. Den innehåller många rabatter med perenner. Den är färgrik. Här finns en damm eller vatten i någon annan form. Här finns stora lövträd. En riktigt vacker trädgård ska innehålla klippta häckar, vatten, stengångar, gräs och blommande rosor. En riktigt vacker trädgård är varierad i höjd. Gångarna snirklar fram och här är lummigt. Det får gärna finnas blommor men inte nödvändigtvis och inte i stela rabatter. Vatten är en annan viktig komponent. En riktigt fin trädgård har vatten som ger karaktär. Det kan vara i stort eller i smått. Den bygger på kontrasterna mellan det klippta, strama och det friväxande lummiga. Man talar om utsikt, läge och anknytning till omgivande landskap. Det finns luft och ljus i trädgården och kontakt med landskapet utanför. Jag får andnöd om det är för trångt. De parkliknande trädgårdarna tycker jag mycket om. Den trädgård som jag håller högst ur denna aspekt är Karlfeldtsgården, sångs i Sjugare. Placeringen i landskapet med utsikten över sjön liksom de långa vackra och välkomponerade rabatterna bidrar till skönheten. Det är även viktigt hur man kommer in i trädgården. Vad man möts av och att entrépartiet visar något av trädgårdens anda. Man vill känna att här är man välkommen att ta det lugnt och vara länge. Entrén till trädgården är extra viktig. Man ska känna sig välkommen och bli nyfiken på vad som väntar. I Bäsna anslås tonen redan vid parkeringen med växtstånd utmed entrévägen. Här blommar också tulpaner om våren och i den anlagda dammen finns en krokodil. 45

Själva strukturen och uppbyggnaden tycks viktigast och de beskrivna trädgårdarna innehåller oftast grönska och blommor. Naturens ljud får råda och innehållet fullbordas med grönsaksodlingar, kompost och växthus. Här finns en samklang i färger och dofter och råder harmoni med omgivande landskap. Här finns också mycket rosor och perenner. Gångarna är av natursten och böljar i mjuka former. Här finns stora grönsaksland konstfullt komponerade efter färg och form. Här finns också kompost och växthus. Den ligger på landet och här finns inga störande ljud. Endast naturens ljud med fågelkvitter och sus i trädens kronor. En vacker trädgård ska innehålla uppvuxna träd som skapar skuggor. Äppelträd är för mig trädgårdsträdet framför andra. Gräset är högt och vackert. Vackra plank med blommande klätterväxter skapar rum. Stenlagda gångar lockar runt hörnet. Att röra sig runt i trädgården i olika rum med skiftande innehåll ger spänning och aha-upplevelser. I idealträdgården finns ofta vatten nämnt som en viktig komponent. Vatten olika former från det lilla fågelbadet till den stora dammen. Så här berättar Karin: Min vackra trädgård innehåller vatten. Gärna en damm. Här är grönt och frodigt. Om trädgården är liten avgränsas den av en fond mot omvärlden. Fonden bildar ett trädgårdsrum och där finns ett litet titthål. Ett fönster mot omvärlden. Det lånade landskapet. Den lilla trädgården har trots sin ringa storlek ett rikt innehåll. Om trädgården är stor vandrar jag där i timmar. I trädgårdsrummen finner jag nya saker i de olika rummen. Plötsligt en färgexplosion av rosor. Här finns stenar, gärna någon riktigt stor och en stilla vattenspegel 46

med speglingar. Den trädgård jag ser för mitt inre när jag fokuserar kring ordet ligger vackert vid en sjö. En ful trädgård Överbelastad och plottrig är återkommande teman när intervjupersonerna försöker att ringa in vad som gör en trädgård ful. Den beskrivs också som ödslig och utan idé och tanke. I en ful trädgård finns en himla massa prylar, troll och andra figurer. Här är kalt och det finns mycket betongsten. Den fula trädgården innehåller massor med sorter och har bara en av varje sort. De olika växterna är inte arrangerade på ett smakfullt sätt. En ful trädgård är gestaltad utan tanke på skönhet och rumsbildningar. Skötselsynpunkter har fått styra planteringarna. Jag tänker på en tråkig trädgård på Gotland där man bara har duttat ut växterna utan tanke. En vallmo här och en prästkrage där. Satta på lämpligt avstånd så man ska kunna klippa runt. Totalt ointressant. En ful trädgård är utan gränser och tanke. Där man kanske jobbar mycket med skötsel men utan utfall. Plastmöbler står för många som en symbol för den dåliga smaken. En ful trädgård har plastmöbler och en salig blandning av färger. Villa Fraxinus är anlagd med stor möda och mycket arbete på stans soptipp. Bland annat har man byggt ett hus med en stor vinterträdgård. Men trots allt arbete har det bara blivit så fel. Jag blev mycket besviken när jag kom dit och kommer aldrig att åka dit igen. Kompositionen är fel. Inträdet var dyrt och motiverade inte upplevelsen som utlovats i marknadsföringen. Man har duttat till det för mycket med blommor i alla färger överallt. 47

Den fula trädgården är smaklös och saknar känsla och själ. Jag kan tycka om en trädgård som egentligen inte alls är min smak om det finns känsla och kärlek bakom. Trädgårdar som jag inte vill återkomma är fulla av ogräs överallt. Så man får gissa sig till var trädgården är. En vanskött trädgård i förfall förknippas med det fula. Brist på omsorg och vård. Växter som dör och ogräs som tar över. En ful trädgård saknar känsla. Här finns kala gräsmattor, risiga buskar och träd, fullt med ogräs. En ful trädgård har förtorkade rabatter och är vanskött. Den är planerad utan känsla för form. Den är stel och präglas av knapphet. 48

Bäsna, Hildasholm och Staberg vackert och fult I intervju- och enkätundersökningen frågade vi om favoritträdgården. Många fann frågan svår att besvara då man ansåg att alla trädgårdar är olika och har sin charm. Vilken stil trädgården har verkar vara mindre viktigt, och det viktiga blir istället att trädgården är skött med omsorg och att man känner sig välkommen. Bäsna var den trädgård som flest tyckte var vackrast. Många sade att inget slår barndomens trädgårdar, vilket säger något om hur trädgården fungerar på våra sinnen. Naturen står människor i Sverige, generellt sett, väldigt nära. Naturen är närvarande i kulturen, med djur och skogar. Eftersom den vilda naturen har en sådan central plats i den svenska folksjälen, kan det möjligen vara så att den vildvuxna trädgården känns mer hemtam, välkomnande, trygg. Trädgården är sinnlig med dofter, färger och kroppens rörelser. Det taktila minnet gör att barndomens trädgård kanske är den finaste. Den svenska idyllen består i, från Ingmar Bergman, Astrid Lindgren m.fl. av skog, bäckar, äppelträd och ängar. Det verkar som att den svenska idyllen, representerad av bland andra Carl Larsson och Dalarna som region, står sig som måttstock för en vacker trädgård. Ska man författa ett framgångsrecept så verkar en frodig trädgård med närhet till vild natur och ett personligt bemötande samt trevligt café vara idealt. I djupintervjuerna visades bilder från de tre trädgårdarna och vi samtalade runt dem runt vackert och fult. Nedan beskrivs vad som sades om de olika miljöerna. Skalan, vattnet, yppigheten och stämningen var positiva faktorer i Bäsna trädgård. I Hildasholm framhölls historien, skalan med de små olikartade rummet och kontrasten mellan den vilda naturen och den fromklippta mer formella delen. I Staberg uppskattades att den strikta enkla anläggningen med sina vackra grönsaksland restaurerats och bevarats. Man berömde också det välskötta caféet. Bäsna Många blir här inspirerade och får idéer till den egna trädgården, även om man ibland tycker att mångfalden är för stor. Den lilla skalan, vattnet, yppigheten gör att man känner stor trivsel på platsen. Man talar om en drömmande del med mystik och mycket stämning. Liksom ett café med bersåkänsla, vackra möbler och fina konstruktioner. Här finns för mycket prylar för min smak men samtidigt finns det mycket bra idéer att inspireras av. Den lilla skalan gör allt fattbart och intimt och det är lätt att få grepp om platsen. Den sluttande tomten och allt vatten är viktiga element i trädgårdens uppbyggnad. Här är allt annat än sterilt vilket är positivt. Här känns mysigt och spretigt. Vackra konstruktioner skapar rum i cafédelen. Olika bladverk bildar spännande kontraster med varandra. Jag gillar trollet. Det är en riktig personlighet som sitter och fiskar i dammen. En spännande och lite intressant miljö. Vild. 49

Spretigheten och alla figurerna förskräcker och fascinerar. Trädgården är fint komponerad med sina stigar, dammar och vattenfall. En trevlig och grönskande trädgård med vatten och rumslighet. Caféet med sina intima rum och vackra konstruktioner är mycket lyckat. Jag tycker trädgården innehåller för mycket tomtar och troll. Så vill jag inte ha min egen trädgård. Jag förstår dock att Kjellåke vill visa ett brett sortiment som han säljer. Vackra träkonstruktioner och naturen känns lummig och bra. Caféet känns ombonat och mysigt med vackra möbler och konstruktioner. Det är en rolig trädgård. Här händer något i varje hörn. Den är rolig med alla stigar och tomtar. På bilden ser jag en fin sittplats som jag nästan trodde var min egen. I min egen trädgård vill jag dock inte ha så många tomtar och troll. Hildasholm Många som kommer till Hildasholm känner till historien om Hilda och Axel Munthe. Man vill se platsen i verkligheten och framhåller vikten av en guidning som levandegör och förklarar. Förväntningarna kan vara höga och platsens förfall och dåliga skötsel gör att många blir besvikna. Det är en intressant trädgård med en historia som fängslar. Tyvärr är det dålig puts. Roligt med de små trädgårdsrummen som ligger ute i naturen och som man kan vandra runt mellan. Personerna som bodde här har en spännande historia som bildar platsens ramverk. Vi hade en mycket initierad guide som berättade om Hilda, barnen och alla lekarna i trädgården. Jag tyckte om att gå stigarna i skogen och att hitta till de små platserna. Känslan att platsen har varit utnyttjad och älskad finns kvar genomsyrar de många rummen. 50

Åsikterna går isär vad gäller formklippt eller inte formklippt. Många framhåller det främmande inslaget i Dalarnas natur som välgörande och spännande. Andra tar avstånd från det tuktade men framhåller de små rummen och platserna i den vilda naturen. Jag gillar de klippta granarna som får följa grenarnas form och vinkel. Jag skulle aldrig orka klippa själv men uppskattar att andra gör det. De klippta häckarna i påfågelsträdgården gestaltar ett favorittema vanligt i Italien. Trädgården innehåller såväl formella som informella delar och många små rum. Tycker om skalan på de små rummen ute i skogen med sina olika karaktärer. Lite av Versailles i tappning Dalarna och det lilla formatet. Roligt med formklippta granar. Hildasholm ger en fläkt utifrån som är välgörande. De klippta träden runt huset är roliga och ger karaktär. Guidningen och historien bakom var viktig för att jag skulle kunna förstå trädgården. De små rummen i skogen hade annars varit obegripliga. De formklippta delarna nära huset hör inte till mina favoriter. Hildasholm hör inte till det finaste som jag visar mina gäster. Har gått på en guidning med en av sönerna och det var väldigt intressant att höra honom berätta om livet på gården. Historien och helheten är intressant men den vilda delen är alltför illa skött. Jag tycker inte om den formella delen. Alldeles för formklippt och stelt. Spännande med alla rummen som är del av totalmiljön. Kontrasten mellan den ordnade delen med sina klippta häckar och vackra blommor och den vilda naturen runtom är dramatisk och intressant. Roligt att gå på stigarna i skogen och komma till de små rummen. Fågelboet minns jag speciellt. Staberg Bergmännens historia och bevarandet av en tidstypisk gård och trädgård intresserar många. Den strikta anläggningen med sina vackert arrangerade grönsaksland tilltalar. Det är bra att de historiska anläggningarna bevaras och restaureras. Jag besökte Staberg på våren när fruktträden blommade. Eftersom jag inte är så intresserad av frukt och grönsaksodling utan av blommor tycker jag att en nyttoträdgård av detta slag är ganska ointressant. Sveden tyckte jag mer om då det fanns mer blommor där. Jag besökte Staberg när äppelträden blommade. Nyttoträdgården där grönsakerna är arrangerade poetiskt är väldigt fin. Jag tycker om Staberg trots att det är en stram och rätvinklig anläggning. Jag är intresserad av grönsaksodling och finner den enkla barockanläggningen med sina grönsaksland, fruktträd och dammar mycket sympatisk. 51

Jag tycker jättemycket om den trädgården. Den har en strikt uppbyggnad men är ändå så levande. Orsakerna till besöket på Staberg är många bl. a. det fina caféet, närheten till Falun, utvecklingen och arrangemangen. Grönsakerna är vackert komponerade och vi träffade trädgårdsmästaren. Blev guidade av Lotta Örtendahl som bor i den stora byggnaden. Staberg är en jättefin anläggning. Den har allt. Som en fin restaurang och en trädgårdsanläggning som utrycker och andas trädgård på riktigt. En vacker stilträdgård i botten som är planterad som en nyttoträdgård där tom grönsakerna är konstfullt arrangerade. När man studerar Staberg på nära håll försvinner rätvinkligheten. Här finns också mycket falurött som jag tycker mycket om. Grönsakslanden är också mycket fina. Byggnadernas och köksväxternas geometriska uppbyggnad är intressant eftersom det är en del av historien och en stil i tiden. Annars föredrar jag en mer naturlig gestaltning med oregelbundna former. En väldigt öppen anläggning som saknar intima rum. Intressant och fint tidsdokument som berättar om bergsmännens rikedom och liv. Öppenheten gör att man inget har att upptäcka. Ingenstans att kunna sitta ifred. Ordning och reda. Rätvinkligt. Barn av sin tid. Inte min typ av trädgård. Alltför formell. Jag åker dit ändå som en utflykt för att det ligger nära och för att restaurangen är så trevlig. Anläggningen utvecklas hela tiden och jag är nyfiken på den. Det är ett pågående projekt som jag vill följa. Jag tror att caféet har en stor attraktionskraft. Försäljningen och sortimentet kunde vara bättre. 52

Figur 17: Diagrammet visar vad besökarna anser kan förbättra trädgården. Staplarna anger antalet svar för respektive aktivitet uppdelat på de tre trädgårdarna som ingick i studien. Observera att det fanns möjlighet att ange fler än ett svar. Generellt sett är service det som flest vill förbättra och utveckla. De specifika saker som besökarna tycker borde bli bättre skiljer sig i de olika trädgårdarna. I Bäsna tycker många att parkeringen borde bli bättre. I Hildasholm är det flera som pekar skötseln av anläggningen, och I Staberg tycker flest att det som kan bli bättre är skyltningen av grönsaker och äppelträd. Det sista är något som återkom vid alla trädgårdar. Många vill ha ordentligt skyltat, både till platsen och vid växterna. Människor vill se vad växterna heter och vad det är för sorts planta, och det ska vara noga utmärkt. 53

Slutord Vi ville veta vem trädgårdsbesökaren är och vilka syften och förväntningar han eller hon har. Kunskap om vanor, motiv och önskemål behöver vi för att kunna utveckla dagens trädgårdar på ett sätt som gör att de kan locka fler och kanske nya besöksgrupper. Vi vet att trädgårdsarbete som fritidsintresse har ökat, och att allt fler har en egen trädgård eller koloniodling. Trädgårdsprogram på TV har blivit populära och inredningstrender har flyttat ut. Vi fann också i undersökningen att många trädgårdsägare kom på besök för att få idéer och tips, men flera var också bara ute efter att göra en utflykt. Väldigt få var specialintresserade. Bilden som målas i enkäter och intervjusvar, är att trädgården fungerar som en mötesplats där man kan umgås med familj och vänner i en lugn och vacker miljö. Att trädgårdsbesöket framför allt är en social aktivitet där de flesta besökarna är på platsen med familj och vänner. Den vanligaste konstellationen är att komma till trädgården två och två. Besökarna slår sig gärna ner på lite avskiljda platser, eller strosar runt och småpratar längs gångar och rabatter. Trädgården verkar kunna erbjuda ett harmoniskt rum där stress och distraktioner minskar, där man kan aktivera sig, men på samma gång varva ner. Den typiska trädgårdsturisten i de tre trädgårdarna kan beskrivas som en gift, högutbildad kvinna som är ca 60 år. Yrket kan variera och vi finner inte att det är en klassbunden typ av turism. Hon har barn och åker till trädgårdarna med sina vänner eller med sin familj. Besöket är en endagsutflykt och hon stannar i trädgården ca två timmar och besöker visningsträdgårdar två till fyra gånger per år. Resultatet är jämnt fördelat mellan de olika trädgårdarna. Trädgårdarna i Dalarna är inte kända i övriga Sverige och därför är de flesta besökarna från regionen. Resultaten förvånar oss inte och stämmer överens med våra egna och trädgårdsägarnas iakttagelser. Barnfamiljer och yngre är inte så frekventa besökare och det är kanske bra. De lite äldre måste också få ha egna rum. Det är en mötesplats men på en småskalig nivå, en intim nivå. Tid är något som behövs när man sköter om en trädgård betonar många. När man längre fram i livet får mer tid för sig själv kan man ha möjlighet skaffa sig en trädgård och kunna sköta den. Tid kan närmast betraktas som en lyxartikel i dagens samhälle. Här finns också en potential för att utveckla trädgårdsturismen genom att vända sig till de yngre och att poängtera utflykten. Att alla trädgårdar har sin egen charm var en åsikt som återkom. Men när vi frågade frågor om hur en vacker trädgård ska se ut fanns det ofta åsikter av mer övergripande karaktär. Struktur och rumsindelning var viktigt för många. Platser där man kan sitta, gångar som är lätta att följa, att kunna upptäcka saker runt nästa hörn, och vatten var det flera som nämnde. En lättillgänglig trädgård som ändå är spännande gör att harmoni kan samsas med stimulans. Uppbyggnaden spelar också en roll för huruvida besökaren upplever trädgården som välkomnande eller inte. Att kunna sitta och samtala i en lummig, lite avskild del av trädgården verkar vara viktigt och tydliga centralpunkter gör att man enkelt kan orientera sig. Att gå runt och titta på trädgården, och dricka kaffe är stommen i de flesta besöken. Man är ute efter en lugn och harmonisk upplevelse. I materialet ser det ut som 54

att de äldre är mer aktiva än de yngre i sitt trädgårdsbesök. De äldre fotograferar, läser informationsmaterial, är intresserade av att lära sig, medan de yngre svarar att de går runt och tittar. Man kan också sen en tendens i materialet att kvinnorna är mer aktiva än männen. Män och yngre i allmänhet har inte något starkt trädgårdsintresse, utan man följer med sin fru eller mamma för att umgås en stund. Det finns få trädgårdar i Dalarna som håller den standard som behövs för att dra tillräckligt många besökare genom sitt sin gestaltning, men vad är det då som får besökare att återkomma? De intervjuade nämnde sådant som miljön och helheten när de skulle förklara vad som var bra med trädgården, ett tänkande som tar hänsyn till alla aspekter av ett trädgårdsbesök. Man talade om utformning, faciliteter, trevnad och praktiska detaljer som bidrar till ett bättre besök. Men det som framför allt framstod som viktigt, och som går att utläsa, är att man vill ha en levande trädgård där man ser att någon tar hand om växterna och bryr sig om platsen. Man vill ha ett personligt bemötande en trädgårdsmästare som säger hej och kan berätta om blommor och grönsaker. Det trädgården kanske inte kan uppvisa i artrikedom och variation, kan uppvägas av ägarens entusiasm och välkomnande attityd. Den viktigaste faktorn som påverkar trivseln och helhetsupplevelsen är trädgården i sig, hur den ser ut, hur den är skött. Vilken stil trädgården är utförd i verkar spela mindre roll, det viktiga är istället att det syns att någon jobbar med den och lägger ner omsorg i arbetet. Det näst viktigaste är servicen. Sådana saker som café, toalett och kunnig personal är viktigt för att ge en upplevelse som får människor att återvända. Vi kunde också se, till skillnad från den engelska studien, att tillgång till café eller kaffeservering är viktigt, vilket bildar ännu ett argument för trädgårdens roll som ett mötesplats. Något som ingen verkar tycka är speciellt viktigt är evenemang, som får väldigt låg andel svar. Vi har dock varit på evenemang i trädgårdarna och sett att de är uppskattade och välbesökta. Precis som fallet var i den engelska studien, förvånades vi över att internet var ett marknadsföringsverktyg som så få brydde sig om. Att besökare hade hört talas om trädgården genom vänner och bekanta var den vanligaste informationskällan, och den här balansen beror nog dels på att de flesta som åker och tittar på trädgårdar är äldre, och inte använder internet i lika hög utsträckning, och dels på att de flesta besökarna är från regionen och kanske därför inte aktivt har sökt upp information. Dessa besöksmål är något man känner till sen tidigare. Trots detta måste man nog ändå föreställa sig att internet kommer att spela en större roll i framtiden, när de mer internetvana generationerna blir äldre och börjar söka sig till lugnare utflyktsmål. För att locka besökare från andra regioner kommer internet också att kunna spela en stor roll. Om vi jämför svaren från de olika trädgårdarna kan vi se hur trädgårdarnas karaktärer träder fram i de olika svaren. Till Bäsna kommer de flesta för att få upplevelse och inspiration och för att köpa växter m.m. Besökaren beskriver ofta trädgården som fantasirik och lustfylld. Den har en kommersiell drivkraft samtidigt som man att presenterar växterna på ett inspirerande sätt. I Staberg är det vanligaste svaret på varför man besöker trädgården att man bara vill göra en utflykt. Staberg är välkänt, familjevänligt, har en bra restaurang och en vacker trädgård, samt ligger väldigt nära tätbebyggelse, vilket gör att det passar bra som utflyktsmål. På andra respektive tredje plats finns kategorierna trädgårdens uppbyggnad och innehåll och för att fika, på exakt lika många procent. 55

På Hildasholm är kategorin för att se en historiskt intressant plats störst. Hildasholms historia är speciellt och fantasieggande, och tillgången till Stengården med alla bevarade föremål, gör Hildasholm till ett tydligt historiskt resmål. På andra och tredje plats återfinns kategorierna trädgårdens uppbyggnad och innehåll, samt upplevelse och inspiration. Som slutord vill vi framhålla två komponenter som samspelar för att skapa en helhet: en sfär med estetik och sinnesintryck som kopplas till naturen och en sfär som handlar om praktiska saker som service, fika, parkering mm. I en större studie skulle det statiska underlaget kunna bli bättre, man skulle kunna se årstidsförändringar mm. Vi tror dock att huvuddragen av våra resultat skulle stå sig väl även i en vidare undersökning. Ett annat område att gå vidare med är en kvalitativ studie som på djupet försöker förstå sfären med estetik och sinnesintryck Vad är det som man efterfrågar eller upplever? Även en bredare studie som fokuserar på marknadsföring vore av intresse att genomföra. 56

Litteratur Andersson Thorbjörn m. fl: Svensk Trädgårdskonst under fyrahundra år, Stockholm 2000 Andrews, Malcolm: Landscape and Western Art, Oxford 1999 Arkitektur i Dalarna 2001 Barocka trädgårdar och engelska parker, Dalarnas fornminnes och hembygdsförbund, Falun 2001 Att studera 1700-talet, Stiftelsen Bonäs Bygdegård, Mora 2009 Blennow, Anna-Maria, Svedberg, Olle: Världen den lilla och den stora Lustvandringar i klassicismensarkitektur och trädgårdar, Lund 1989 Blennow, Anna-Maria: Europas trädgårdar, Lund 2002 Historiska parker och trädgårdar ett arv att vårda och sköta, Riksantikvarieämbetet, Stockholm 1996 Högardh-Ihr, Christina: Tre trädgårdar i Dalarna, Lund 2005 Karling, Sten: Trädgårdskonstens historia i Sverige intill Le Nôtrestilens genombrott, Stockholm 1931 Krantz, Lars, Holmer, Lars: Trädgårdsresan, Stockholm 1997 Oldhammar, Bengt m. fl: Dalarna, Stockholm 2004 Rosén, Bo: Dalarna, Göteborg 1981 Rydberg, Sven: Det stora kopparberget En tidsresa, Hedemora 1988 Schnitler, Carl W: Trädgårdskonstens historia i Europa, Stockholm 1917 Signums svenska konsthistoria Trädgårdskonsten, Barockens konst, Frihetstidens konst, Den Gustavianska konsten, Lund 1997, 1998 Strömqvist, André: Kopparbergets hängande trädgårdar Bergsmännens trädgårdar vid Falun under Stormaktstiden, Stockholm 2005 Sörensen, C. Th: Europas Havekonst, Fra Alhambra til Liselund, Köpenhamn 1959 Tandre, Anna: Trädgården på Gamla Staberg Historia och vårdprogram, Falun 1997 Vägvisare till naturen i Dalarna, Länsstyrelsen i Kopparbergs län, Stockholm 1978 57

BILAGA 1 58

BILAGA 1 59

BILAGA 1 60

BILAGA 1 61

BILAGA 1 62

BILAGA 1 63

BILAGA 1 64

BILAGA 1 65

BILAGA 1 66

BILAGA 1 67

BILAGA 1 68

BILAGA 1 69

BILAGA 1 70

BILAGA 1 71

BILAGA 1 72

BILAGA 1 73

BILAGA 1 74

BILAGA 1 75

BILAGA 2 76

BILAGA 2 77