Kursinformation med litteraturförteckning Bedöma och testa andraspråkskompetens makro- och mikroperspektiv 7,5 högskolepoäng Höstterminen 2011 1
Välkommen till Bedöma och testa andraspråkskompetens makro- och mikroperspektiv 7,5 högskolepoäng I detta häfte får du information om kursens innehåll och uppläggning, samt en litteraturlista. Informationen finns även på vår webbplats www.nordiska.su.se där du också hittar aktuellt schema för kursen. Kursens innehåll och uppläggning Kursen tar upp forskning om och synen på bedömning av språkförmåga i ett andraspråksperspektiv från olika teoretiska utgångspunkter. Provkonstruktion och bedömning sätts in i ett såväl pedagogiskt som sociopolitiskt sammanhang, både nationellt och internationellt. Kursen syftar vidare till att ge teoretiska och metodiska redskap för att kritiskt använda och granska prov och bedömningsformer, varvid t.ex. konstruktdefinition, analys och validering diskuteras. Kursen är användbar för alla som arbetar med språkfärdighetsbedömning. Kursen regleras av en kursplan Kursens mål och innehåll samt kurslitteratur regleras av en kursplan som fastställts av styrelsen för Institutionen för nordiska språk. Aktuell kursplan hittar du på vår webbplats. Även examinationsformer, betygskriterier och närvarokrav beslutas av institutionsstyrelsen. Dessa kan inte ändras under pågående termin. Efter varje termin gör vi en översyn av kursen, och tar del av dina synpunkter på innehåll och uppläggning. Du kan meddela oss under kursens gång eller vid den särskilda utvärdering som vi ber våra studenter göra i slutet av kursen. Kursens lärandemål De flesta av delkurserna på magister- och masternivå har gemensamma lärandemål. Efter avslutad kurs ska du kunna 1) dokumentera kvalificerad kunskap om och förståelse för forskningsresultat inom området, i första hand forskning om svenska/nordiska språk. 2) redogöra för olika teoribildningar inom området och jämföra dem. 3) tillgodogöra dig avancerad litteratur inom området och kunna sätta in enskilda resultat i ett större sammanhang, såväl empiriskt som teoretiskt. 4) tillämpa några inom området centrala beskrivningsmodeller. Arbetsformer Kursen ges på distans med tre obligatoriska träffar. Deltagarna träffas dessutom på kursplattformen Mondo för att diskutera litteratur och uppgifter. Närvaro Närvaron är obligatorisk vid de tre träffarna. 2
Examination Examinationen består av en skriftlig hemtentamen och en muntlig tentamen. Plagiat och otillåtet samarbete vid examination Vid skriftliga uppgifter, inklusive tentamina, ska du följa instruktioner för textens utformning och för hur källor ska användas. Skriftliga uppgifter ska vara självständigt formulerade. Du får inte använda formuleringar och tankegångar från någon annan utan att ange källan. Detta är plagiat och betraktas som fusk. Direkta citat ur källor ska markeras. Källhänvisningar, inklusive sidhänvisning, ska göras vid citat och referat och när du anför specifika uppgifter ur en källa, t.ex. (Hellberg 2004:220). Att skriftliga uppgifter ska vara självständigt formulerade innebär också att du inte får låta någon annan formulera uppgifter åt dig eller skriva uppgifter i samarbete med någon annan, annat än när instruktionerna uttryckligen anger att det rör sig om en gruppuppgift eller att samarbete är tillåtet. Om plagiat eller otillåtet samarbete upptäcks blir din uppgift underkänd och du kan bli avstängd under viss tid från studier vid Stockholms universitet. Se vidare regler och föreskrifter för examination vid Stockholms universitet http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=970 Betygskriterier Du får betyg efter en sjugradig skala, där betygen A E är godkända och Fx F är underkända betyg. För att man ska få ett visst betyg krävs att ens resultat uppfyller samtliga kriterier som anges för betyget. Om resultatet i vissa avseenden svarar mot ett betyg och i vissa avseenden mot ett annat gäller alltså det lägre betyget. Följande betygskriterier gäller (siffrorna syftar på lärandemålen). A 1) Studenten dokumenterar djup och samtidigt bred och väl sammanhängande kunskap om och förståelse för forskningsresultat inom området, där en självständigt utformad bild av forskningsområdet klart framgår. 2) I en jämförelse mellan olika teoribildningar redogör studenten utförligt för likheter och skillnader vad gäller intresseområden, metoder samt ambitioner att beskriva och förklara. 4) Studenten tillämpar och vidareutvecklar inom området centrala beskrivningsmodeller. B 1) Studenten dokumenterar djup och samtidigt bred och väl sammanhängande kunskap om och förståelse för forskningsresultat inom området. 2) I en jämförelse mellan olika teoribildningar redogör studenten utförligt för likheter och skillnader vad gäller intresseområden, metoder samt ambitioner att beskriva och förklara. 4) Studenten tillämpar och diskuterar användbarheten i inom området centrala beskrivningsmodeller. 3
C 1) Studenten dokumenterar djup och samtidigt bred och väl sammanhängande kunskap om och förståelse för forskningsresultat inom området. 2) I en jämförelse mellan olika teoribildningar redogör studenten för de mest grundläggande likheterna och skillnaderna, vad gäller exempelvis olika intresseområden eller metoder eller ambitioner att beskriva och förklara. 4) Studenten tillämpar och diskuterar användbarheten i inom området centrala beskrivningsmodeller. D 1) Studenten dokumenterar sammanhängande kunskap om och förståelse för de viktigaste forskningsresultaten inom området. 2) I en jämförelse mellan olika teoribildningar redogör studenten för de mest grundläggande likheterna och skillnaderna, vad gäller exempelvis olika intresseområden eller metoder eller ambitioner att beskriva och förklara. 4) Studenten tillämpar några inom området centrala beskrivningsmodeller. E 1) Studenten dokumenterar sammanhängande kunskap om och förståelse för de viktigaste forskningsresultaten inom området. 2) I en jämförelse mellan olika teoribildningar redogör studenten för några likheter och skillnader vad gäller exempelvis olika intresseområden eller metoder eller ambitioner att beskriva och förklara. 4) Studenten tillämpar med viss osäkerhet några inom området centrala beskrivningsmodeller. Fx Studenten kan inte dokumentera kunskap/färdighet i en eller två av kriterierna för betyg E. F Studenten kan inte dokumentera kunskap/färdighet i tre eller fler av kriterierna för betyg E. 4
Kurslitteratur Fastställd av institutionsstyrelsen 2011-05-04 Med reservation för ev. ändringar p.g.a. utgången litteratur e.d. Abrahamsson, Tua & Bergman, Pirkko (red.), 2005. Tankarna springer före. Stockholm: HLS förlag. Kapitel 5 7. (18 s) Bachman, Lyle & Palmer, Adrian. 2010. Language assessment in practice: developing language assessments and justifying their use in the real world. Oxford ; New York : Oxford University Press. (439 s.) Eklund Heinonen, Maria. 2007. Muntligt språktest i ett processbarhetsperspektiv. I: Nordand. Nordisk tidskrift for andrespråksforskning. 2. S. 69 84. (16 s.) Gemensam referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning. 2007. Skolverket. Kan också laddas ner: http://www.skolverket.se/sb/d/2622. Kapitel 1 5. (125 s.) Lund, Karen & Bertelsen, Ellen. 2008. Fra Studieprøven til de videregående uddannelser En undersøgelse af de nødvendige og tilstrækkelige kompetencer. Ministeriet for Flygtninge, Indvandrere og Integration. http://www.nyidanmark.dk/nr/rdonlyres/7e5e85c7-d8fe- 4437-951F-40057911B472/0/studieproeven.pdf. Kapitel 1 2, 4 5. (35 s.) McNamara, Tim & Roever, Carsten. 2006. Language Testing: The Social Dimension. Oxford: Blackwell. Kap 1 3, 6 8. (187 s.) Sundberg, Gunlög. 2007. Assessing and testing second language proficiency in the Nordic countries. I: Carlsen, Cecilie & Moe, Eli (red.), A Human Touch to Language Testing. Novus Press. S. 87 96 (10 s.) Sundberg, Gunlög. 2010. Språkbeskrivningar i ett andraspråksperspektiv språket sett som regel eller som resurs? I: Olofsson, Mikael. (red.) Symposium 2009. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Stockholm: Stockholms universitets förlag. S. 292 302. (11 s.) PISA 2009 Assessment Framework Key competencies in reading, mathematics and science. OECD 2009. Reading Framework. http://www.oecd.org/dataoecd/11/40/44455820.pdf S. 19 82 (63 s.) Van Avermaet, Piet. 2009. Fortress Europe? Language policy regimes for immigration and citizenship. I: Hogan-Brun, Gabrielle, Mar-Molinero, Clare och Stevenson, Patrick (red.), Discourses on Language and Integration. Amsterdam/ Philadelphia: John Benjamins B.V. S. 15 43. (28 s.) Någon artikel i samråd med läraren från tidskrifterna Language Testing eller Language Assessment Quarterly. Totalt 932 s. + artikel. 5
Högskolelagen Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. 6