STYRDOKUMENT DATUM 2015-11-09 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver ska starta vid misstanke om att socialnämnden kan behöva ingripa till en underårigs skydd eller stöd Barn som far illa - handlar om två grupper barn 1) de som far illa eller riskerar att fara illa på grund av föräldrarnas handlingar eller brist på handlingar 2) de som utgör en fara för sig själva på grund av egna handlingar. Insats - alla typer av samhällsintervention som kan bli aktuella t.ex. familjehemsplacering, kontaktfamiljer, råd och stöd till familj m.fl. Socialtjänstlagen I sin senaste lydelse från 2002 finns följande kapitel och paragrafer att särskilt lägga vikt vid 1 kap 1 Portalparagraf Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet. 1 kap 2 Barnperspektivet När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år. 3 kap 5 Barnets vilja När en åtgärd rör ett barn skall barnet få relevant information och hans eller hennes inställning så långt det är möjligt klarläggas. Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad. 4 kap Rätten till bistånd 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv Frivilliga placeringar av barn i familjehem eller på institution faller under denna bestämmelse och även bistånd i form av kontaktperson. Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Kvalitetssäkring barnavårdsutredningar 2015-11-09, 145 KS 2019-12-31 Dokumentansvarig Version Senast reviderad Dokumentinformation Detta dokument gäller för Enhetschef BoF 3 2011-01-31, 46 Dnr 421/15-750 Barn och familjeenheten
2(5) Grundregeln är att alla frivilliga insatser skall ges med båda vårdnadshavarnas samtycke. Medgivande till insats i form av exempelvis behandling i öppna former enligt SoL 4 kap 1 kan dock ges i den situationen om en av vårdnadshavarna motsätter sig insatsen. Medgivandet ges efter att man utrett och beslutat (se FB 6 kap 13a ). 5 kap 1 Insatser för barn och unga Socialnämnden ska: verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden i nära samarbete med hemmet främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och ungdomar med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdomar som har visat tecken på att utvecklas ogynnsamt att aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk bland barn och ungdomar av alkohol, andra berusningsmedel eller beroendeframkallande medel samt dopningsmedel i nära samarbete med hemmet sörja för att barn och ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd de behöver, om hänsynen till den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet. 5 kap 2 Förbud att mottaga andras barn i hemmet När ett barns bästa kräver det, får kommunstyrelsen förbjuda eller begränsa möjligheterna för en person som har sitt hem inom kommunen att i hemmet ta emot andras barn. Ett sådant förbud omfattar inte fall då det med hänsyn till särskilda omständigheter är uppenbart befogat att ett barn tas emot i hemmet. 5 kap 3 Erbjuda samarbetssamtal För att uppnå enighet i frågor rörande vårdnad, boende och umgänge samt möjlighet att träffa avtal enligt Föräldrabalken (FB). 6 kap vård i familjehem och i hem för vård eller boende 1 Socialnämndens ansvar att se till att den som behöver det får bo i familjehem eller HVB. Socialnämndens ansvar att barnet/den unge får god vård. Viktigt att främja samhörighet med anhöriga och andra närstående samt kontakt med hemmiljön. 2 Kommunens resursansvar 3 Särskilda ungdomshem 4 Samråd med socialnämnden 5 Släktingsplacering 6 Godkännande av familjehem 7 Vård i familjehem 8 Övervägande om fortsatt placering 9 Behörig socialnämnd 10 Förbud mot enskild familjehemsförmedling 11 Ersättning efter överflyttning av vårdnad 11 kap 1 Utredningsskyldigheten Socialnämnden skall utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden.
3(5) 11 kap 2 Särskilda regler för barnavårdsutredningar Vid en utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd får nämnden, för bedömningen av behovet av insatser, konsultera sakkunniga samt i övrigt ta de kontakter som behövs. Utredningen ska bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för skada och olägenhet. Den ska inte göras mer omfattande än vad som är motiverat av omständigheterna i ärendet. Den som berörs av en sådan utredning ska underrättas om att en utredning inleds. Utredningen ska bedrivas skyndsamt och vara slutförd senast inom fyra månader. Förlängd utredningstid ska bara komma på fråga när man inväntar barnpsykiatrisk utredning eller i de fall polisutredning pågår. Detta görs skriftligt. 3 Vårdplan för vård utom hemmet 4 Slutförande av utredning vid byte av vistelsekommun 5 Dokumentation 6 Hänsynen till den enskildes integritet 7 Remissförfarande (Se FL 13 ) 8 Tillämplighet av FL:s regler vid myndighetsutövning 9 Företräde inför nämnd 10 Barns talerätt; i utredning enligt Sol 11 kap 2 kan socialnämnden höra barnen utan samtycke eller närvaro av vårdnadshavarna såvida detta är lämpligt. 14 kap 1 Anmälan om missförhållanden Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa (jämför SoL 14 kap 1 c ). De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för psykiskt eller fysisk misshandel i hemmet. Myndigheter, befattningshavare som anges i andra stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av skydd. 1 a Socialnämnden bör erbjuda barnet, vårdnadshavaren och den som gjort anmälan enligt 1 ett möte om det med hänsyn till barnets bästa är lämpligt. 1 b Socialnämnden får återkoppla till den som gjort anmälan enligt 1 vad förhandsbedömningen lett fram till (om utredning inletts, inte inletts, eller om utredning redan pågår). 1 c Var och en som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla detta till socialnämnden (jämför SoL 14 kap 1 ). Utredningsprocessen Utredningen kan starta genom att någon ansöker, att en anmälan inkommer eller att Barn- och familjeenheten eller Arbete och integration internt har kännedom om något som enligt SoL 11 kap 1-2 kan föranleda någon åtgärd. Utredningsprocessen görs enligt BBIC.
4(5) Ansökan Föräldrar hör av sig och vill ha någon form av hjälp eller stöd. Det kan vara önskemål om kontaktfamilj, eller mer ospecificerade behov. Anmälan Syftet med anmälan är att göra Socialtjänsten uppmärksam på ett barn som kanske far illa och kan vara i behov av skydd. Anmälan kan komma per telefon eller vara skriftlig. Anmälan dokumenteras i Viva enligt BBIC. Att tänka på vid mottagande av muntlig anmälan: Vill anmälaren tala om vad hen heter? OBS! En befattningshavare med anmälningsskyldighet kan aldrig vara anonym, (14 kap. 1 SoL) däremot kan man diskutera en fråga anonymt (konsultera), utan att uppge namnet på den person man diskuterar. Vill personen inte vara anonym, upplys om att uppgifterna som kommer fram, normalt presenteras för den inblandade familjen. Försök att få anmälaren att vara så konkret som möjligt och berätta vad som oroar denne. När en anmälan kommit in görs samma dag en skyddsbedömning av om barnet eller den unge är i behov av omedelbart skydd. (11 kap. 1.a SoL) Använd BBIC formulär anmälan. Anmälan fördelas av enhetschef till handläggare som kontaktar familjen för förhandsbedömning. Förhandsbedömningen skall vara klar inom 14 dagar från det att anmälan inkom. Skyddsbedömning skall göras samma dag som en anmälan inkommer, en sådan bedömning skall dokumenteras (SoL 11 kap 1a ). Efter samråd med enhetschef beslutar denne huruvida utredning skall inledas. Förhandsbedömningen främsta syfte är att ta ställning huruvida utredning ska inledas eller ej. Förhandsbedömningen ska ta ställning till om innehållet i anmälan är av sådan art att det finns anledning att tro att det finns behov av insatser från socialtjänsten. Är det nya uppgifter eller är uppgifterna redan kända, bedömda och utredda av socialtjänsten? Förhandsbedömningen får inte innebära att kontakt tas med några andra än den berörda familjen eller anmälaren. Inleds utredning görs detta med stöd av SoL 11 kap 1 och eventuellt 11 kap 2. Beslutet måste delges vårdnadshavarna och detta gäller båda vårdnadshavarna även om föräldrarna är separerade och bor på olika håll. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (SOSFS 2014:4) 6 kap 1 ska nämnden utan dröjsmål inleda en utredning om ett barns behov av stöd och hjälp om barnet har utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående. Detta gäller även om barnet bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot en närstående. Nämnden ska vidare bedöma risken för att barnet kommer att utsättas för eller bevittna ytterligare våld.
5(5) Frågeställningar då utredning inleds Om barnet befinner sig i en pågående risksituation, t.ex. vid en anmälan om allvarlig misshandel måste man agera omedelbart. Vid misstanke om sexuella övergrepp är det lämpligt att ta kontakt med polismyndigheten för att diskutera eventuell polisanmälan. Barn- och familjeenhetens uppgift blir att se till att barnet inte utsätts för ytterligare övergrepp eller påverkan. Vi ska därför se till att barnets trygghet säkerställs. Om ena föräldern inte är misstänkt för övergrepp är den bästa lösningen att barnet och den föräldern stannar kvar i hemmet medan den misstänkte förövaren får hjälp till annat boende under utredningstiden. Läkarundersökning kan bli aktuell och särskilt vid misstanke om sexuella övergrepp kan vad som framkommer vid läkarundersökningen vara avgörande. Arbete- och omsorgsutskottets bedömning av situationen för ett barn utgår inte från samma kriterier som polis och åklagare använder sig av i ett brottmål, så vår bedömning av barnets situation sker fristående från vad som blir resultatet av polisanmälan. Polisutredningen bör komma igång och förhör med barn och misstänkt sak vara gjorda innan vi kan slutföra vår utredning. Handläggning av ärenden Dokumentationen förs hela tiden i Viva. Vid beslut om insatser är det viktigt att kontrollera delegationsordningen. När utredningen är avslutad och beslut om insatser tagits, kom då ihåg att Viva avsluta utredningen, verkställa beslut och överföra dessa i verkställighet. Om utredning avslutas utan åtgärd är enhetschef på Barn- och familjeenheten delegat.