Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön?
Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också under lång tid varnat för vilka konsekvenser detta för med sig; en nationell lärarkris där unga väljer bort yrket, där lärare lämnar yrket och där utbildningsplatser står tomma. Huvudorsaken är lönen. Många håller med oss om att lärarnas löner måste upp. Under 2012 stod lärarnas löner i fokus med en tuff avtalsrörelse som ledde till ett löneavtal som gav de kommunalt anställda lärarna mest av alla på arbetsmarknaden. Det är dock upp till bevis för landets kommuner att visa att man menar allvar med att satsa på lärarna även i år och kommande år. Nu drar nästa avtalsrörelse för lärarna igång med flera av de privata huvudmännens organisationer. Det är därför även upp till bevis för landets fristående skolor, där nya avtal ska tecknas. Också i denna avtalsrörelse kräver vi att lönenivåerna ska upp rejält och att lärarna i fristående skolor ska ha mer än andra. Privatanställda lärare ligger efter lönemässigt jämfört med andra grupper på arbetsmarknaden. Det visar på ett skriande behov av satsningar på denna lärar grupp. Lärarförbundet kommer att fortsätta att pressa på såväl de privata arbetsgivarna som kommunerna för att de ska säga ja till lärarnas lönekrav framöver. Att satsa på lärarna är att satsa på våra barn och unga. Att satsa på lärarna är att satsa på Sverige. Stockholm, februari 2013 Eva-Lis Sirén Ordförande Lärarförbundet
Lärarlöner i fristående skolor Svenska lärares löner har i flera decennier utvecklats sämre än andra gruppers löner på arbetsmarknaden. Detta har Lärarförbundet visat i en lång rad rapporter. Och löneläget är minst lika illa för lärare som är anställda av privata arbetsgivare. Lönegapet är 10 000 kronor Om vi jämför de svenska lärarlönerna med andra yrkesgrupper med motsvarande utbildningslängd, som till exempel civilekonomer, systemvetare eller civilingenjörer, så skiljer det 2011 mer än 10 000 kr i månaden i medellön mellan dessa och lärarna. Löner 2011 (kr/mån) Civilekonomer Systemvetare Civilingenjörer Gymnasielärare Elmontörer Grundskollärare Godshanterare och expressbud Maskinoperatörer Fordonsförare Förskollärare och fritidspedagoger 28 000 27 300 26 300 25 700 25 300 24 500 24 400 40 300 39 600 38 700 Källa: SCB:s lönestrukturstatistik Rapport från Lärarförbundet 3
Yrken som är lönemässigt jämförbara med lärare är ofta yrken utan krav på högskoleutbildning. Lärare i Sverige må ha jämförbar utbildningslängd med civilingenjörer, men lönemässigt ligger de mer i nivå med yrken utan högskoleutbildning. Lönenivåer är ett uttryck för hur samhället värderar olika yrkens arbetsuppgifter. Med den utgångspunkten kan vi konstatera att hantering av styckegods i dag värderas högre än ansvaret för barns utveckling och utbildning i förskolan. Var fjärde skola är fristående En stor andel av skolorna, nästan var fjärde, är fristående. Samtidigt är de fristående skolorna ofta små, vilket gör att bara var sjätte elev går där. Friskolelärarnas andel av lärarnas totala årsarbetskraft är ännu mindre. ANDEL FRISKOLOR Skolor/ Förskolor Förskola Förskoleklass Grundskola Gymnasieskola Summa Kommunala 7 339 3 187 3 850 485 14 861 Fristående 2 694 548 761 4 502 4 502 Andel fristående 27% 15% 17% 23% 23% Lärare (heltidstjänster) Kommunala 40 100 6 000 118 500 23 100 187 700 Fristående 7 600 700 18 500 6 500 33 300 Andel fristående 16% 10% 14% 22% 15% Kommunala 380 000 93 700 776 400 271 600 1 521 700 Barn/ elever Fristående 91 900 10 000 112 100 94 100 308 100 Andel fristående 19% 10% 13% 26% 17% Källa: Skolverkets statistik 4 Rapport från Lärarförbundet
Bättre i fristående skolor? Fristående skolor vill gärna framstå som bättre än de kommunala, med goda studieresultat och effektiv resursanvändning. I den dagliga verksamheten är det lärarna som hanterar resurserna och som tillsammans med eleverna åstadkommer studieresultaten. Då kan man tycka att lärarlönerna borde vara högre i fristående skolor än i kommunala, men Lärarförbundets granskning visar att så inte är fallet. I Sverige i dag är alla lärare felavlönade. Såväl kommunalt anställda som privatanställda lärare har orimligt låga löner. Utifrån Lärarförbundets statistik över medlemmarnas löner, har vi jämfört lärarlönerna i olika sektorer. I den här rapporten har vi valt att jämföra det största avtalsområdet för fristående skolor, Almega Tjänsteföretagen, med det kommunala avtalsområdet. Att jämföra löner mellan sektorer är komplicerat eftersom grupperna ofta ser olika ut. Man måste först korrigera för andra olikheter mellan de grupper man jämför, det som kallas att standardväga lönerna, för att vara någorlunda säker på att det faktiskt är löneskillnaden mellan privat och kommunal sektor som man jämför. Yngre lärare i fristående skolor Lärare i fristående skolor är i genomsnitt yngre än sina kommunalt anställda kollegor. Visserligen är ålder inget lönekriterium, men eftersom erfarenhet ofta leder till större skicklighet är det rimligt att detta resulterar i högre lön. Så är det i de flesta yrken. Även om lärarna har en sammanpressad lönestruktur, bör man vid lönejämförelser korrigera för olika ålderssammansättning bland lärarna på respektive avtalsområde. Flest friskolor i större städer Fristående skolor återfinns i större utsträckning i större städer. Till exempel gick 21 procent av grundskoleeleverna i Stockholms län i fristående skolor läsåret 2011/2012, medan bara fyra procent gjorde det i Värmlands län. I de större städerna är löneläget för lärare generellt sett högre än i mindre städer och på landsbygden. Även om denna skillnad är lägre för lärare än för flertalet andra yrken, måste man också korrigera för detta om man vill göra en rättvisande jämförelse mellan fristående skolor och kommunala skolor. Rapport från Lärarförbundet 5
Lärarlöner år 2011 Förskollärare och fritidspedagog Grundskollärare Gymnasielärare Kr/mån 22 000 23 000 24 000 25 000 26 000 27 000 28 000 29 000 30 000 Almega Tjänsteföretagen Sveriges Kommuner och landsting Källa: Lärarförbundets lönestatistik, standardvägd utifrån ålder och kommuntyp Olika löner i fristående och kommunala skolor Vår granskning visar att det finns en löneskillnad mellan kommunal och privat sektor som inte beror på åldersstruktur eller geografi. Vi kan konstatera att för förskollärare och fritidspedagoger skiljer det i praktiken ingenting i lön mellan sektorerna. I takt med att eleverna blir äldre, ökar skillnaden i lön mellan lärare i privat och kommunal sektor. Grundskollärare i fristående skolor tjänar nästan 500 kronor mindre i månaden än de i kommunala skolor. För gymnasielärare är motsvarande skillnad 1 700 kronor. Genomsnittslönen för kommunalt anställda lärare har ökat med mer än de 4,2 procent som deras avtal garanterade för 2012, vilket är mer än vad övriga avtal gav. Får inte de privat anställda lärarna rejäla lönepåslag när nya avtal tecknas 2013, kommer gapet till de kommunalt anställda lärarna öka ytterligare. Lönen är en nyckelfråga för att höja kvaliteten i skolan och för att fler ska vilja vara och bli lärare. De fristående skolornas såväl som kommunernas utmaning att höja lärarlönerna är stor. 6 Rapport från Lärarförbundet
Har fristående skolor råd att betala lika mycket? Faktum är att de fristående skolorna borde ha råd att betala lika mycket eller mer i löner som de kommunala skolorna. Det finns ett ekonomiskt utrymme för högre löner i friskolan, genom ersättningssystemet och den lägre lärartätheten i de fristående skolorna. Skolpengen möjliggör högre löner I dag finns ett ersättningssystem, skolpengen, som enkelt innebär att kommunen betalar ut ett belopp för varje elev. Detta gäller oavsett om huvudmannen är fristående eller kommunal. Det medför att om kostnaderna per elev i den kommunala skolan blir högre, kommer även skolpengen att bli högre. Förra året slöts ett nytt kommunalt löneavtal som för 2012 garanterar löneökningar på lägst 4,2 procent. Det innebär att skolpengen kommer att öka för såväl kommunala som fristående skolor. Lägre lärartäthet i fristående skolor På ett viktigt område skiljer sig de fristående skolorna från de kommunala de har lägre lärartäthet. Fristående skolor finns i huvudsak i de mer tätbefolkade delarna i landet, där lärartätheten är lägre också i den kommunala skolan, men även när man tar hänsyn till det har fristående skolor en klart lägre lärartäthet. Eftersom den totala lönesumman ska delas på färre personer, bör fristående skolor kunna betala mer i lön än de kommunala. Men faktum är att de fristående, som visats ovan, betalar mindre för jämförbara lärare. Rapport från Lärarförbundet 7
Lärartätheten och lönerna grundskolan Lärartäthet i grundskolan Antal lärare per 100 elever Fristående skolor med allmän inriktning 7,3 Samtliga fristående skolor 7,6 Samtliga kommunala skolor 8 Riket totalt 7,9 Källa: Skolverkets statistik I hela riket går det i genomsnitt 7,9 lärare per 100 elever i grundskolan. Lärartätheten varierar mellan kommunala och fristående skolor. I de fristående skolorna finns 7,6 lärare per 100 elever, motsvarande siffra i de kommunala skolorna är 8,0. Fristående skolor med allmän inriktning är de som drar ner snittet, skolor med övriga inriktningar drar upp det. De sistnämnda har dock få av eleverna eftersom det stora antalet elever går på fristående skolor med allmän inriktning. Om de fristående skolorna skulle använda en lika stor andel av skolpengen till lärarlöner som de kommunala skolorna gör, skulle till exempel en månadslön på 27 000 kronor i en genomsnittlig kommunal skola motsvaras av 29 600 kronor på en genomsnittlig fristående skola med allmän inriktning. Detta enbart utifrån skillnaden i lärartäthet. 8 Rapport från Lärarförbundet
Lärartätheten och lönerna gymnasieskolan Lärartäthet i gymnasieskolan Antal lärare per 100 elever Fristående skolor med allmän inriktning 6,8 Samtliga fristående skolor 6,9 Samtliga kommunala skolor 8,5 Riket totalt 8,1 Källa: Skolverkets statistik På fristående gymnasieskolor finns det 6,9 lärare per 100 elever, medan motsvarande siffra i de kommunala skolorna är 8,5. I fristående gymnasieskolor med allmän inriktning finns det 6,8 lärare per 100 elever. Genomsnittet för samtliga gymnasieskolor i landet är 8,1. Om vi återigen räknar med 27 000 i lön i den kommunala skolan borde friskolan med allmän inriktning, utifrån sin lägre lärartäthet, kunna betala 33 700 i lön om en lika stor andel av varje elevs skolpeng skulle gå till lärarlöner som i den kommunala. Varför betalar fristående skolor inte högre lärarlöner? I denna rapport har vi valt att inte titta på vilket ekonomiskt utrymme som kan finnas i de privata skolkoncernerna i form av vinst och koncernbidrag. Däremot konstaterar vi att eftersom de fristående skolorna med skolpengen får lika mycket betalt per elev, samtidigt som de har lägre lärartäthet, borde de generellt ha möjlighet att betala minst lika höga lärarlöner som de kommunala skolorna. Rapport från Lärarförbundet 9
Fakta som gör ont Är lärarlönerna verkligen så låga? Ja! Läs och sprid fakta ur bland annat Lärarförbundets rapportserie Perspektiv på lärarlöner: lararforbundet.se/efterlysning 43 000 lärare saknas 2020 enligt SCB. För att behålla lärare + locka unga till yrket måste lönerna upp. 1 av 4 högskolestudenter kunde tänka sig att bli lärare, men lät bli. Oftast på grund av den låga lönen. 3 av 10 platser på lärarutbildningen stod tomma hösten 2011. Studenterna själva säger att lönen är för låg. Ansvar som en vd, men lönen då? Lärarnas chefer, skolledarna, sätter lönetaket i skolan. Det är för lågt. Efter 15 år i yrket tjänar två danska lärare lika mycket som tre svenska. Dags att ta klivet över sundet? Mer än fem miljoner = löneskillnaden mellan en grundskollärare och en lika välutbildad systemvetare under ett yrkesliv. Och då har vi inte räknat med pensionen. Bara 5 av 100 föräldrar skulle i första hand rekommendera läraryrket till sina barn. Orsak: låg status. Fler skulle rekommendera sina barn att bli snickare eller elektriker. Statligt anställda lärare har lika låga löner som lärarna i kommunerna. Vad gör regeringen? Jämfört med en lika välutbildad civilingenjör får en grundskollärare mer än 10 000 kronor mindre i plånboken varje månad. Det betyder flera miljoner under ett yrkesliv. Dessutom försämras pensionen. Efter 15 år i yrket tjänar en svensk grundskollärare sämre än kollegor i många andra länder. I en jämförelse av OECD-länder hamnar svenska lärarlöner på en föga smickrande 24:e plats av 37. I takt med att kvinnorna har blivit fler i läraryrket har också lönerna blivit lägre jämfört med andra grupper. 80 000 lärare, fyra av tio, överväger att lämna yrket och huvudskälet är lönen. 10 Rapport från Lärarförbundet
Vill du veta mer om lärarlöner? Läs vår rapportserie Perspektiv på lärarlöner lararforbundet.se/lararloner. Perspektiv på lärarlöner, del 5 Perspektiv på lärarlöner, del 6 Är det lönt att bli lärare? Ge bra lärare högre lön en lärarexamen måste bli mera värd 80 000 funderar på att lämna läraryrket Perspektiv på lärarlöner, del 7 Lärarlönerna igår, idag och imorgon Rapport från Lärarförbundet Perspektiv på lärarlöner, del 9 Varifrån ska alla nya lärare komma? Perspektiv på lärarlöner, del 8 Högre lärarlöner i Sveriges grannländer Perspektiv på lärarlöner, del 10 Högre lärarlöner ger bättre skolresultat 11
Lägre lärarlöner i de fristående skolorna Form: 13854-1 FWD Reklambyrå Tryck: Trosa Tryckeri 4000 ex Feb 2013 Lärare har halkat efter lönemässigt under många år i jämförelse med andra yrkesgrupper. Det har Lärarförbundet visat i en rad rapporter. En ny granskning av lärarlönerna i den privata sektorn visar att lärarna i fristående skolor har lägre lön än sina kollegor i de kommunala skolorna. Även privatanställda lärare har halkat efter andra jämförbara grupper på arbetsmarknaden. Lärare i Sverige är felavlönade kommunalt anställda lärare lika väl som privat anställda. Lärare i fristående skolor har dock ännu lägre löner. En privatanställd gymnasielärare tjänar i snitt 1 700 kronor mindre i månaden jämfört med en kommunalt anställd gymnasielärare. Hos många av de fristående skolorna borde det finnas ett ekonomiskt utrymme att betala högre löner. Exempelvis ger lägre lärartäthet utrymme att höja lärarlönerna. Lärarförbundet är Sveriges största lärarorganisation med 230 000 medlemmar. Alla lärarkategorier är medlemmar från förskola till högskola.