KALLELSE Datum. Sid Ärenden till kommunfullmäktige 3 Redovisning av obesvarade motioner

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KALLELSE Datum 12 september 2007 Sammanträdande organ Kommunstyrelsen Tid Onsdagen den 19 september 2007, kl. 8.15 Plats Festvåningen, Hotell Statt Information Presentation av nya förvaltningschefer (NÄT, KLF) Inför Regionförbundet Sörmlands styrelsemöte 20 september Ekonomisk utfallsprognos för Katrineholms kommun SBA:s mätning av kundnöjdhet bland företagare Redovisning av kommentarer från medborgarundersökningen 2007 Pendlingsutveckling Citybanan - lägesrapport Sid Ärenden till kommunfullmäktige 3 Redovisning av obesvarade motioner Dnr/Handl KS/2007:131 GW 6 Svar på motion om tillsättning av överförmyndare KS/2007:243 JA 8 Svar på motion om naturskola i Katrineholm KS/2007:69 MSK 15 Återremiss: motion om översyn av nollvisionsåtgärder i Katrineholm KS/2006:426 JA 35 Svar på motion om vårdnadsbidrag KS/2007:255 JA 39 Slutrapportering av arbetstidsprojektet KS/2007:349 MSK 53 Ändring av reglemente för brotts- och skadeförebyggande rådet KS/2007:416 JA 58 Borgensförbindelse för Mogetorps koloniförening KS/2007:376 SS Ärenden till kommunstyrelsen Delårsrapport för kommunstyrelsen per den 31 augusti 2007 med bl.a. (Handlingarna ingår ej i utskicket) Dnr/Handl 69 Rapport om behovet av att utse en säkerhetsskyddschef KS/2006:604 GW 70 Yttrande över insatsprogram för utveckling av Östgötaregionen 2007-2013 81 Projektdirektiv för kompetensplaneringsprojekt i Katrineholms kommun KS/2007:310 SS KS/2007:426 MSK kallelse070919

94 Redovisning av anslag av medel till kommunstyrelsens förfogande KS/2007:312 MSK 97 Finansiell rapport per den 31 augusti 2007 KS/2007:429 MSK 100 Yttrande över inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplanering för perioden 2010-2019 119 Yttrande över Kraftsamling för en användbar kollektivtrafik för funktionshindrade, del C i delrapporten 2007-06-30 för projektet Koll framåt 145 Val av röstombud till bolagsstämmor med Länstrafiken Sörmland AB för åren 2007-2011 KS/2007:363 GW KS/2007:278 JA/SS KS/2007:417 GW 146 Personuppgiftsombud för kommunstyrelsens förvaltning KS/2007:375 JA 148 Hyresbidrag samt hyresavtal gällande föreningen Romano Merako KS/2007:423 MSK 151 Svar på revisionsrapporten Arkiv- och dokumenthantering KS/2006:638 MSK 172 Folkhälsoarbetet i Katrineholms kommun verksamhetsberättelse för år 2006 och övergripande plan för år 2007 KS/2007:410 SS 200 Budgeteringsprinciper med anledning av kammarrättsdom KS/2007:427 MSK 202 Tillfälligt förordnande för att fullgöra ordförandeuppgifter 25-28 september 2007 203 Försäljning av bostadsrättslägenhet i BRF Gullvivan i Katrineholms kommun 211 Försäljning av industrimark från fastigheten Lövåsen 3:1 i Katrineholms kommun 218 Förslag till detaljplan för del av fastigheten Lövåsen 3:1, etapp 3, Katrineholms kommun KS/2007:413 SS KS/2007:382 SS KS/2007:409 SS KS 2007:398 SS 228 Budget 2008 för Västra Sörmlands Räddningstjänstförbund KS/2007:403 JA 244 Yttrande över förslag till reviderade miljömål för Södermanlands län 2007-2010 KS/2007:180 JA Förslag om finansiell samverkan med Katrineholms Fastighets AB (handlingar utsänds separat) 321 Anmälningsärenden Anmälan av delegationsbeslut 323 Anmälan av Sveriges Kommuner och Landstings cirkulär 324 Meddelanden 327 Kommunledningsförvaltningens rapport Säkerhetsskydd för Katrineholms kommun, 2007-09-12. Tillhör ärende KS/2007:604, sidan 69 i kallelsen Göran Dahlström Ordförande

Dnr KS12007: 131 Handläggare: Gunar Westermark Redovisning av obesvarade motioner Ordförandens förslag til beslut Kommunfullmäktige fdreslås lägga redovisning av obesvarade motioner til handlingarna. Ärendebeskrivning Kommunsekretariatet redovisar två gånger per år - som en lägesrapport til kommunfullmäktige - en sammanställning över obesvarade motioner. A v den nu överlämnade sammanställningen framgår att nio motioner är obesvarade vid ingången av september 2007. Ärendets handlingar Kommunsekretariatets skrivelse 2007-09-07 med sammanställning Dl_07l!\V

IZatrineholms kommun \. KOMMUNLEDNINGSFÖRVAL TNINGEN Kommunsekretariatet Vårhandraaaare Kommunsekreterare Gunnar Westermark Dalum 2007-09-07 Ertdatum Vårbeleckning ErbeleckninCl 1 (1) Kommunstyrelsen Redovisning av obesvarade motioner Kommunsekretariatet har samanställt en fdrteckning över de motioner som är obesvarade vid ingången av september månad 2007. Samanlagt handlar det om nio motioner, där alia utom en har väckts under 2007. Den ä1dsta motionen, som gäller nollvisionsåtgärder, väcktes i september 2006. Ett svar på motionen har redovisats til kommunllmäktige i februari, men ärendet återremitterades. En förnyad redovisning avses ske til fullmäktige i oktober. Vår bedömnng är att endast fyra av motionerna i förteckningen kommer att vara obesvarade efter kommunfulmäkiges samanträde i oktober. För kommunsekretariatet ~' \M~WøAefu~C Gunnar Westermark ObesvarademoilonerGW KOMMUNLEDNINGSFORVAL TNINGEN Postadress: 64180 KATRINEHOLM ww.katrineholm.se Besöksadress: Djulögatan 41 Telelon: 0150-570 00 vx Telelax: 0150-570 25 kommun( katrineholm.se Poslgiro Bankgiro Org.nummer 30941-9 392-2630 212000-0340

IZatrineholms kommun \. DnrnIandl Motion om 426/06 L W Översyn av nollvisionsåtgärder i Katrineholm 69/07 MSK Naturskola i Katrineholm 106/071LW Tv-apparater til kortidsboende 191/07 JA Köpa rättvisemärkta produkter 140/07 Katrneholms organisation 192/07 JA Beslutattesterig av fdrvaltnngschefernas fakor 255/07 JA Vårdndsbidrag i Katreholms kommun 257/07 JA Ungdomars kultu- och fritidsgårdsaktiviteter 243/07 JA Tilsättning av övedårmyndare Sammanställning över obesvarade motioner Remissinstanstid Väckt Motionär 2007-09-07 Prel tid för ikf beslut i KF Service- och 06-09 Robert Davidsson (fp) tekniknden 07-10 Bildningsnämden 07-02 Gudr Lindvall (mp) Vård- och 07-10 07-02 Ami Rooth (mp) ornsorgsnämden 07-09 Service- och 07-04 Gudr Lindvall (mp), tekniknämden Carl Frick (mp) 07-04 Petter Otterstedt (m) 07-12 07-04 Gudr Lindvall (mp) 07-12 Bildnngsnämden 07-06 Joha Frondelius (kd) 07-10 Ewa Callhamar (fp) Inger Fredriksson (c) Bengt Andersson (m) 07-06 Aneli Hedberg (s) 07-ll Cecila Björk (s) 07-06 Ewa Callhamar (fp), 07-10 Bengt Andersson (m), Inger Fredriksson (c) och Joha Frondelius (kd) G:\Beredningar\KS2007\KS070919\Bilagor\ammanställning obesvarade motioner.doc

Dnr KS/2007:243-023 Handläggare: Johan Andersson Svar på motion om tilsättning av överförmyndare Ordförandens förslag til beslut Kommunstyrelsen fdreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Ärendebeskrivning En motion har inkommit från Ewa Callhammar (fp) Bengt Andersson (m) Inger Fredriksson (c), och Joha Frondelius (kd). Motionärerna yrkar att "tjänsten som Överfdrmyndare ska tilsättas med ett ansökningsfårfarande, där meriter som juridisk och ekonomisk kunskap ska väga tungt. Bakgrund I Katrineholm har befattningen som Överfårmyndare sedan i 990-talet varit ett politiskt uppdrag. Vi anser att arbetet som Överfdrmyndare kräver stor sakkunskap, exempelvis utbildning i juridik och ekonomi. Överfdrmyndarens uppdrag är så omfattande och krävande att det krävs professionell kunskap får att sköta uppdraget. Med rätt kompetens kommer arbetet att utfdras mer effektivt, vilket kommer att gynna samtliga uppdragsgivare. Befattningen bör därfår återgå til att vara en tjänst som tilsätts efter ansökan och formella meriter." Kommunstyrelsens ordfårande fraråller i ett ytrande att uppdraget som överfårmyndare innehas idag av en mycket kompetent person (Joakim Truedsson). Någon fdrändring är inte aktuell inom nuvarande mandatperiod. Yttrandet har bilagts akten. Ärendet handlingar Motion om tilsättning av överfdrmyndare, 2007-05-07 241_07 a

Lu0tAJ (tkmlj ~. t~. agb Folkpartiet Krindemokrtcma c.ennrpartiet KATRINEHOLMS KOMMUN Kommunslyrelsen?n'" OJ; 0 to!)b -.;- 7 20 ~ff~f~ìii:( ; ':::ndiaggar Dianenummsr.. 0iarieplan LCd(ZiS 1-. Motion om tilsättning av Övenörmyndare Yrkande: Att tjänsten som Överförmyndare ska tilsätts med ett ansökningsförfarande, där meriter som jurdisk oeh ekonomisk kunskap ska väga tungt. Bakgrund I Katrneholm har befattingen som Överförmyndare sedan 1990-talet vart ett politiskt uppdrag. Vi anser att arbetet som Överförmyndare kräver stor sakskap, exempelvis utbildng i jurdik oeh ekonomi. Överförmyndarens uppdrag är så omfattande oeh krävande att det krävs professionell kuskap för att sköta uppdraget. Med rätt kompetens kommer arbetet att utföras mer effektivt, vilket kommer att gya samtlga uppdragsgivare. Befattgen bör därför återgå till att vara en tjänst som tilsätts efter ansökan oeh formella meriter. ~~~ Ewa Callharar Folkpartiet Liberalema ~/a~ Bengt Andersson Moderatema cjmt #tpcv~ vi Joha Frondelius Krstdemokratema

Dnr KS/2007:69-609 Handläggare: Marie Sandström Koski Svar på motion om naturskola i Katrineholm Ordförandens förslag til beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige at! med hänvisning til bildningsnämndens ytrande anse motionen besvarad. Ärendebeskrivning Ärendebeskrivning Gudrun Lindvall (mp) har ingett en motion om naturskola i Katrineholm. Motionen har fä/jande Iydelse "Katrineholm sakar en naturskolan. Det finns cirka 70 kommuner i Sverige som har sådan och mycket positiva erfarenheter av densama. I Sverige finns en rikstäckande naturskoleförening, som hjälper til vid nystar och där personal på olika naturskolor kan dela nya idéer och bidra til att verksamheterna utvecklas. Man samarbetar även med andra länders naturskolor. Man hittar fdreningen på www.naturskola.se. I presentationen av föreningen kan man läsa: Vi arbetar fdr en idé; att lära in ute" Positiva upplevelser i naturen är gruden för att förklara ekologiska samband och för att fårstå miljöfrågorna. Det gäller såväl barn som vuxen. Att få utveckla sin känsla för naturen är ett första viktigt steg. Kunskap om naturen börjar i naturen! I Katrineholms närhet finns naturskolor i Eskilstuna och Nyköping. Varfdr Naturskola? En naturskola fyller många futioner i en kommun. För det fårsta ger Natur skolan möjligheter til naturstudier under sakkunig ledning utomhus får elever i olika åldrar. Naturskolepedagogiken är ett arbetssätt, som sätter elevernas egna upplevelser och intryck i centrum. Det skapar nyfikenhet och vilja att veta mer. Att hitta en trollsländelarv i vattnet ställer frågor. Hur lever den? Vad äter den? Att se en fjäril och få veta vad den heter skapar en speciell känsla får den. Den blir mer personlig. Ju mer man får veta, ju lättare är det att fdrstå att det finns ett samband - att allt levande hänger ihop. Det är först när man kan läsa naturen som man kan se fdrändringar och inse att vi människor påverkar vår omvärld mer än andra arer på jorden. At! kuna göra det kräver kunskap. Dagens stora miljöproblem som klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald kräver kunskap och mäniskor, som blir så fascinerade att de aktivt vil bidra til framtida lösningar. Naturskolan ger förutsättningar. För många elever med föräldrar från andra länder är det inte naturligt att vara ute i naturen. För dessa barn fyller naturskolan en dubbel funktion. I många länder finns mycket hotfullt ute i fålt. Det kan vara giftiga insekter, ormar eller andra farliga djur. Det kan också vara så att man inte får vistas på privat mark och därfdr inte har möjligheter att vistas i natuen som här. Förutom kunskap om naturen får dessa barn också insikt i att det är tilåtet - och ofarligt - att vistas ute i skog och mark. Det här är insikter man tar med sig hem. Naturskolan är alltså dub belt viktigt för dessa barn. Naturskolan kan också erbjuda studiebesök ti9-01m.,k

i sarnegi med invandrarföreningar för fdräldrarna. Naturskolan blir en viktig del av integrationen. Men naturskolan ger mer än så. Den ger lärare möjlighet att lära sig och utveckla en pedagogik, som inte är instängd i klassruret. Utomhuspedagogik saknas tyvärr fortfarande i utbildningen och hör har en kommuns naturskola en stor uppgift. Att som lärare själv kunna hantera lupp, håv, flora och fågelbok gen en säkerhet, som är nödvändig får att detta arbetssätt ska bli en del av undervisningen. Naturskolan kan erbjuda fortbildning på studiedagar och ev. längre kurser utanför terminstid. I flera kommuner samarbetar naturskolans pedagoger dessutom med lärare får att göra skolgårdarna grönare. Att odla är ett sätt att lära sig de naturliga kretsloppen. Att skolmiljön dessutom blir finare är yterligare ett plus. Skolgårdar med mindre asfalt och mer grönska och spännande miljöer inbjuder tillek och rörelse. Så kallade pedagogiska utemiljöer kan vid genomtänt planering användas i alia olika ämnen och ge lust och variation åt undervisningen. I dessa processer är naturskolan en viktig resurs med dess erfarenhet av utomhuspedagogik. Vad krävs? Det behövs pedagoger, som kan bygga upp verksamheten, och en lämplig lokal. Hur fort verksamheten kan var igång beror på hur fort dessa förutsättningar kan finnas på plats. Det här är en satsning fdr framtiden. Det gäller att hitta lokalen! Det behövs ett ställe där det heist finns närhet til olika biotoper som skog, vatten, ängs- och hagmark. Det kan vara ett ombyggt befintligt hus eller ett hus byggt fdr ändamålet med lektionssalar och andra utrymmen. För även om utomhuspedagogiken använder naturen som klassrum behövs utrymmen får vidarestudier och fdr att diskutera vad man funnit och hur det hela hänger ihop. Närhet til kollektivtrafik är en stor fördel. Miljöpartiet kan idag inte peka ut en plats, men vi tror säkert att Katrineholm med sina fina och omväxlande natur kan finna en sådan och skapa en Naturskola av rang. Låt Katrineholm Naturskola bli verklighet!" Kommunfullmäktige beslutade den 26 februari 2007, 90, att överläia motionen til kommnnstyrelsen för beredning. Bildningsnämndens yttrande Katrineholms förskolor och grudskolor är på god väg när det gäller att utveckla arbetet med naturvetenskap, teknik och miljöfrågor. Det finns dock ambitioner att utveckla arbetet yterligare. Bildningsförvaltningen ställer sig därfdr positiv til att utreda frågan om naturskola i Katrineholm. Vår bedömning är att det i kommunen finns platser som skulle vara yterst lämpliga för naturskoleverksaret, både geografiskt och lokalmässigt. Bildningsnäiden har ställt sig bakom förvaltningens ytrande. Ärendets handlingar Miljöpartiets motion til kommunfullmäktige ''Naturskola i Katrineholm", 2007-02-06 Bildningsnämndens yttrande, 2007-08-28, 89 tí9_07m.k

Motion till fumäktige KATRiNEHötllS KOMMON Kommunstyrelsen 2007-02- 0 6 Nahtskola i Katrneholm &~n I~~~-i Di or -1, Katrneholm sak en natukola. Det firs cika 70 kommun. "Id sådan oeb mycket positiva erfarenheter av densama. I Sverige i en ritäckande natuskoleförenig, som hjälper til vid nystar oeb där personal på olia natukolor ka dela nya idéer och bidra til att verksametema utvecklas. Man samarbeta även med andra länders naturskolor. Man hitt förenigen på ww.natukola.se. I presentationen av föreningen kan man läsa: Vi arbeta för en idé; att lära in ute! Positiva upplevelser i natuen är grden för att förklara ekologika samband och för att förstå mijöfrågoma. Det gäler såväl barn som vuen. Att få utveckla sin känla för natuen är ett första vitigt steg. Kunskap om natuen börjar i natuen! I Katreholm närhet i natuskolor i Eskituna och Nyköping. Varför Natukola? En natukola fyller många futioner i en kommun. För det första är ger Natuskolan möjligheter ti natustudier under sakkung Iednng utomhus för elever i olia åldrar. Natuskolepedagogiken är ett arbetssättet, som sätter eleverns egn upplevelser oeb intrck i centrm. Det skapar nyfikenhet oeb vija att veta mer. Att hitta en trollländelar i vatlnet sooler frågor. Hur lever den? Vad äter den? Att se en fjär oc få veta vad den heter skapar en spedell känla för den. Den blir mer personlg. Ju mer man får veta, ju lättae är det att förstå att det finn ett samband _ au alt levande häger ihop. Det är först när man ka läsa natuen som man kan se förändrgar oc ine att vi mänkor påverkar vår omvärld mer än andra arter på jorden. Att ku göra det kräver kunkap. Dagens stora mijöproblem som klmatförändrar oeb förlust av bioloisk mångfald kräver kunskap och mänskor, som bli så faserade att de aktivt vi bidra till framtida lösnigar. Natuskolan ger förutsättnar. För många eiever med föräldrar från andra länder är det inte natuligt att vara ute i natuen. För dessa bar fyller natukolan en dubbel funktion. I många länder i mycket hotft ute i fält. Det ka vara gitiga inekter, orma eller andra farliga djur. Det kan ockå vara så att man inte får vistas på privat mark och därör inte ha möjligheter att vistas i natuen som här. Förutom kunskap om natuen får dessa barn ockå inikt i att det är tilåtet - och ofarligt - att vistas ute i skog oeb mark. Det här är insikter man tar moo sig hem. Natuskolan är altså dubbelt vitig för dessa bar. Natuskolan kan också erbjuda studiebesök i samegi med invandrarföreningar för föräldrar. Natuskolan blir en viktig del av integrationen. Men naturskolan ger mer än så. Den ger lärare möjlighet att lära sig och utvecka en pedagogik, som nte är intägd i klassrumet. Utomhuspedagogik sakas tyvär fortfarande i utbildningen oeb här har en kommun natuskola en stor uppgift. Att som lärare själv kunna hantera lupp, håv, flora och fågelbok ger en säkerhet, som är nödvändig för att detta arbetssätt ska bli en del av undervisnigen. Naturskolan kan erbjuda fortbildnig på studiedagar oeb ev. längre kurser utaör terrtid. I flera kommuner samarbetar natukolan pedagoger dessutom med lärare för au göra skolgårdara grönare. AU odla är ett sätt att lära sig de natuliga kretsloppen. Att skoliljön dessutom blir flnare är ytterligare ett plus. Skolgårdar med rnndre

asfalt och mer grönska och spänande miljöer inbjuder til lek oc rörelse. Så kalade pedagogiska utemiljöer kan vid genomtänt planerig användas i ala olika ämen och ge lust och varation åt undervisningen. I dessa processer är natukolan en viktig resurs med dess erfarenhet av utomhuspedagogik. Vad kravs? Det behövs pedagoger, som ka bygga upp verksameten, och en läiplig loka. Hur fort verksameten kan vara igång beror på hur fort dessa förutsättngar kan finnas på plats. Det här är en satsning för framtiden. Det gäler att hitta lokaen! Det behövs ett stäle där det heist inns närhet ti oli biotoper som skog, vatten, äns- och hagmark. Det kan vara ett ombyggt befitlgt hus eller ett hus byggt för ändamålet med lektionssalar och andra utren. För även om utomhuspedagogik använder natuen som klassru behövs utrmmen för vidarstudier oc för att diskutera vad man fut och hur det hela hänger ihop. Närhet till kollektivtraf är en stor fördel. Miljöparet ka idag inte peka ut en plats, men vi tror säkert att Katrneholm med sin fia och omväxlande natu ka fia en sådan och skapa en Natuskola av rang. Lât Katrineholm Natuskola bli verklghet! Katrneholm den 6.2 2007 För Miljöparet de gröna ar A (, 04ciuie - ~~~ Lindval gruppledar för (mp)

-I IZatrineholms kommun \. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanlradesdatum Blad Bildningsnämnden 007-08-28 89 22 2007-09- 0 5 an nqlllmmlr Handläggare. OO-l:)t4 M5lc Dnr BIN/200 i r r Olarieplan andläggare: Monica Harlin f(, too+' 6") 001 Yttrande från bildningsförvaltningen gällande motion om naturskola i Katrineholms kommun Utveckling av natur- och teknikämet, arbete för hållbar utveckling och att värna om att påverka de globala klimatförändringarna är områden som är av stor betydelse i dagens förskola och skola. Naturskolor finns idag på ca sjuttio platser i landet. Ett särskilt forum finns för deras arbete genom Naturskoleföreningen. Kommuner som har utvecklat tanen med utomhuspedagogik och naturskola är bl.a. Lund som är långt frame i sitt arbete. Andra kommuner som arbetar med naturskola är Malmö, Solna och Nyköping. N aturskolefdreningen beskriver naturskolan som "ett sätt att lära in ute". De menar att "positiva upplevelser i naturen är grunden får att förklara ekologiska samband och fdr att fdrstå miljöfrågorna" (ww.naturskolan.se). I Utbildningsprogram (UPP) fdr Lunds kommun är utomhuspedagogik ett av de sju kommungemensama målen. De beskriver utomhuspedagogik på följande sätt: "Utomhuspedagogik avser riktad pedagogisk verksaret under ledning av pedagogisk personal." "Denna aktivitet bedrivs utomhus och kan inbegripa alia läroplanens ämen.....syftet är att vidareutveckla fårskolors och grundskolors utomhuspedagogik i närmiljön fdr att bar och elever ska:. förstå sin roll i naturens kretslopp. få utlopp fdr lek, kreativitet och fantasi. stimulera til en sund livsstil. utöva fysisk akivitet" (ww.naturskolan.lund.se). Solna kommun beskriver sin natuskola på följande sätt: "Naturskolan är ett komplement till NO-undervisningen. Naturskolans aktiviteter är elevaktiva och vi arbetar med undersökande arbetssätt...vi arbetar efter naturskolefdreningens motto "Att lära in ute". Med äldre elevgrupper ingår ofta värderingsövningar och tid fdr reflektion.....under naturskoledagara är vi ute i skogen eller vid Igelbäcken samt inne i naturskolans rum." (ww.overjaragard.se). I Katrineholms kommun finns i dagsläget ingen etablerad naturskola. Dock pågår många aktiviteter i verksareten där natur och miljö har en framträdande roll. Vi har förskoleavdelningar där man vistas ute en stor del av dagen och använder naturen som lärorum. Några bar- och ungdomsområden har medarbetare som har gått kurser i utomhuspedagogik. Dessa kunskaper och erfarenheter nytjas på olika sätt i vardagen. Under våren 2007 deltog skolor i Katrineholm i projektet "Skolan i Sörmlands natur" där Skogssällskapet vandrade i skog och mark med Justerandassign Protokollsutdragtil.3-- /? / Uldragsbeslyrkande ~yp (~

-I IZatrineholms kommun \. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantrâdesdatum Bled Bildningsnämnden 2007-08-28 89 23 mellanstadieelever. Projektets syfte var at! entusiasmera bar till vistelse i naturen och att grundlägga ett intresse för närliggande rekreationsområden och för Sörmländska vandringsleder. Baren fick följa med naturguider på vandring, äta lunch i skogen och lära sig mer om bland anat allemansrätten, skogsbruk och historia (ww.skogssallskapet.se). Dessutom arbetar femton av kommunens grundskolor, i större eller mindre omfattning, med Natur och teknik för alia (NTA). Materialet är utarbetat i form av temalådor som vänder sig til olika åldersgrpper, i första hand från förskoleklass och upp til skolår sju. NT A är ett material som har utvecklats i samarbete mellan Kungliga vetenskapsakademien (KV A) och Ingenjörsvetenskapsakademien (IV A) och dessa erbjuder stöd och verktyg för utveckling av de befintliga temalådorna samt utveckling av nya ternan. Viktiga mål i NT A är:. att arbetet tar vara på barnens nyfikenhet och utvecklar deras intresse fdr naturvetenskap och teknk och stärker deras självförtroende och lust att lära. att baren lär sig lyssna och argumentera med respekt för andra, samtidigt som de lär sig att kritiskt granska fakta och fårhållanden. att barnen successivt förbättrar sin förmåga att kommunicera genom rika möjligheter att samtal, läsa och skriva. att baren lär sig se mönster och strutuer samt att lösa problem och att arbeta såväl i grupp som självständigt. NT A är ett av flera verktyg som ska stödja samtliga skolor från förskoleklass t.o.m. skolår sex i arbetet med naturvetenskap, teknik och miljöfrågor. Katrineholms förskolor och grundskolor är på god väg när det gäller att utveckla arbetet med naturvetenskap, teknik och miljöfrågor. Det finns dock ambitioner att utveckla arbetet yterligare. Bildningsförvaltningen stä1ler sig därfdr positiv til att utreda frågan om naturskola i Katrineholm. Vår bedömning är att det i kommunen finns platser som skulle vara yterst lämpliga får natuskoleverksaret, både geografiskt och lokalmässigt. Förslag til beslut Bildningsfårvaltningen föreslår bildningsnämnden att ställa sig bakom ytrandet. Under bildningsnämndens överläggning ytrar sig Ingrid Nandrup och Aneli Hedberg. Justerandes sign Prolokollsuldragtill.) ~)-.. I Utdragsbestyrtande l, SWï l-l-

-I IZatrineholms kommun '\ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanlrädesdalum Blad Bildningsnärden 2007-08-28 89 24 Bildningsnämnden beslutar i enlighet med förslaget Justerandessign ~// Uldragsbeslyrkande,:) -// i./ Protokollsutdraglil Kommunstyrelsen, akt. Vbdh-

Dnr KS/2006:426-3 I I Handläggare: Johan Andersson Aterremiss: motion om översyn av nollvisionsåtgarder i Katrineholm Ordförandens förslag til beslut Kommunstyrelsen fåreslår kommunfullmäktige anse motionen besvarad. Ärendebeskrivning Robert Davidsson (tp) har den 4 september 2006 ingett en motion om översyn av nollvisionsåtgärder. Motionen behandlades den 26 februar vid kommunfullmäktiges samanträde. Kommunfullmäktige beslutade då att sända motionen på återremiss til service- och tekniknämnden i syfe att få ett klargörande statistikunderlag. Motion har fóljande lydelse: "Yrkande Teknik- och frtidsnämnden ges i uppdrag att enligt motionens intentioner genomfóra en översyn av samtliga så kallade hastighetsdämpande åtgärder samt i vissa fall justeralygga om dessa eller ta bort de som är felkonstrerade eller utgör framkomlighetsproblem. Översyn och åtgärder ska även ske av träd, stenar, stolpar, onödiga skyltar, diken, skymmande buskar och andra faror och hinder utefter vägar och gator. Narnden ges också i uppdrag att i det fall inga kontinuerliga kontakter finns, upprätta ett nätverk med exempelvis Vägverket, Polisen och skolan i trafiksäkerhetsfrågor. Bakgrund AlItfór många skadas och dödas i trafiken. Fortfarande är det mycket långt kvar innan den av riksdagen 1997 beslutade Nollvisionen nåtts. 1997 omkom 537 personer i trafiken. Med nollvisionen i ryggen verkar det som om Katrineholm och andra kommuner tävlar om vem som kan bygga de fiesta och besvärligaste guppen och andra kostsamma trafikhinder. Att vi ska jobba får att ingen skadas eller omkommer i trafiken är självklart men detta kan man göra på olika sätt men man måste ta in flera aspekter i frågan. Hinder som vägbulor och avsmalningar kan hämma det naturliga trafikflödet, skapa köer och stress med ökad risk fór olyckor. A vsmalningar och refuger ger inte plats att köra åt sidan fór att stanna eller får undanmanövrer i nödsituationer. Inbromsningar och accelerationer ökar buller, bränslefórbrukning och utsläpp. MC-åkare, mopedfórare och cyklister kan bli trängda. Gupp skadar fordon, vållar buller, ökar fórbrukning och utsläpp och kan även ge skada på de åkande och i synnerhet yrkesfdrare. Dessutom fårsvårar och fórdyrar dessa trafikhinder väghållningen. Gupp och avsmalningar är yare sig alltid det rätta sättet eller den enda sättet att få ner antalet döda och svårt skadade! Trafiken kan göras säkrare genom bland 421'_O/\iA

annat trafikundervisning i skolan, att man tar bort träd, stenar, stolpar, onödiga skyltar, diken, skymmande buskar och andra faror och hinder utefter vägar och gator. Min åsikt är att vissa åtgärder som byggts de senaste åren i Katrineholm bör justeras eller kanske i vissa fall tas bort. På en del ställen är de helt obefogade eller helt felkonstmerade vilket framkallar stress och olycksrisker. Exempelvis avsmalningen mitt på Kerstinbodagatan. En matargata til bostadsornåden som man redan har separerat de oskyddade trafikanterna från bilarna genom GC-väg samt stängt av utfartsgator til. En annan åtgärd som bör ses över är den i korsningen Linnévägen-Jungfrgatan liksom samtliga gupp som trots en hastighets på 20 km per timme riskerar att ge skador på fordon. Framfor allt är det på Vägverkets vägar som åtgärder måste göras får att komma vidare med trafiksäkerheten. Man måste bland annat bygga säkrare vägar som til exempel fyfàltsstandard. Farliga vägavsnitt måste byggas bort. Man kan också höja säkerheten på befintliga vägar genom att räta ut dem ochleller sätta upp mitträcken och viltstängsel. Dessa krav måste ständigt lyfas i diskussioner med Vägverket. Nolltolerans mot att forare är påverkade av berusningsmedel är sedan länge en hörnpelare i svenskt arbete fdr trafiksäkerhet. Det krävs också kraftfulla och samordnade åtgärder för att stoppa det ökade rattfylleriet och nattliga vansinneskörningar i kommunen och här har vi möjlighet att ta initiativ för samarbete mellan kommun, vägverk, polis med flera." Inkomna remissvar Motionen skickades för yttrande til teknik- och frtidsnämnden som inkom med fdljande svar. Mycket av det som foreslås i motionen har redan utfdrts eller är planerat att utforas i enlighet med det skadefdrebyggande arbete som under en lång tid av år bedrivits i Katrneholm. I detta nätverk som idag benämns "Trygg och säker i Katrineholm", finns redan det nätverk som efterfrågas i motionen och arbetet med att kontinuerligt inrapportera brister och olycksrisker til kommunens risklinje är en naturlig del av det vardagliga arbetet. I nätverket ingår även olika friviligorganisationer som på ett eller annat sätt är involverade i trafiksäkerhetsarbetet. Dessutom finns sedan 1998 ett särskilt avtal mellan Vägverket och kommunen som reglerar samarbetet i trafiksäkerhets- och miljöfrågor. Vad beträffar översyn av hastighetsdämpande åtgärder har detta gjorts vid ett flertal tilfållen, bland annat i samband med en rapport til KS år 2002 och vid en trafikdag för teknik- och frtidsnämnden den i 8 maj 2006. Ä yen vägverket utfdr utvärderingar av nollvisionsåtgärder och resultaten visar generelit en hög acceptansnivå for dessa åtgärder något som också avspeglar sig i de många önskemål om hastighetsdarpande åtgärder som kommer in til fårvaltningen. Teknik- och fritidsnämnden skrver vidare att de oskyddade trafikanterna och frarst bar, äldre och handikappade är prioriterade i trafiksäkerhetsarbetet. Nämnden skrver också att det är forvånande att motionären inte tycks se sambandet mellan de drastiskt minskade olyckstalen på kommunernas vägnät och de genomforda 42n_OfiiH

hastighetsdämpande åtgärderna. Denna trend gäller även fôr Katrineholms kommuns vägnät. Nämnden skrver vidare att de är överens med motionären om att fier åtgärder måste vidtas fôr att ytterligare minska olyckorna. Bland annat genom bättre utbildning och utökat samarbete med andra aktörer i vägtransportsystemet. Vägverket måste ta ett större ansvar fôr de vägar där de är väghållare. När det gäller alkohol- och drogfôrebyggande arbete så pågår detta redan i samarbete med bland annat Vägverket och polisen. Slutligen skrver nämnden att gatuontoret måste vara medvetna om att det finns vissa brister i utfôrande och underhåll av de hastighetsdämpande åtgärderna och att dessa kräver mer tilsyn och underhåll än övrga vägnätet. Vissa justeringar har gjorts på fiera av de hastighetsdämpande åtgärderna. För att fà fortsatt god acceptans för hastighetsdämpande åtgärder krävs att man är extra uppmärksamma på de platser där slitaget är stort och därfôr kommer gatukontoret infôr nästa års beläggningssäsong att bevaka dessa noggrant. Fortsatt hantering och inkomna yttranden Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 26 februari 2007 beslutade man att återremittera motionen til service- och tekniknämnden i syfe att fà ett klarläggande statistikunderlag. Service- och tekniknämden har därefter inkommit med ett svar på återremissen samt en genomsnittsstatistik fôr antal skadade i centralorten per år (här ingår olyckor på kommunala samt statlga vägar). Huvuddelen av statistiken är baserad på stradasystemets data (se vidare nedan). Den statistik som berör 1998-2002 har hämtats från Vägverket. Service- och tekniknämnden skrver som svar på återremissen att... all statistik som inträffat i Katrineholm sedan slutet av 1960-talet inhämtas från polisens olycksrapporter. Sedan 2003 sammanställer polisen alia polisrapporter gällande trafikolyckor i kommunen i ett webbaserat system som kallas fôr "STRADA". Sjukvården har sedan hösten 2006 rapporterat inkomna trafikskador til detta system. Gatuontoret använder den offciella statistiken i sin trafikplanering fôr främst de gator och vägar där man är väghållare. När det gäller olyckor som inträffar på Vägverkets vägar inom vår väghållningsområde så analyserar och upprättar man åtgärdsfdrslag tilsammans med Vägverket. Ett exempel på det senare är den av den dåvarande teknik och frtidsnämnden antagna Trafiknätsanalysen från 2001/2002. Efter initiativ av kommunsekretariatet har ett samrådsmöte genomfôrts med fôreträdare fdr servce- och teknikfôrvaltningen och Västra Sörmlands Räddningstjänst. Vid detta samrådsmöte kompletterades genomsnittstatistiken med en fdrtydligande statistik som årsvis redovisar antalet olyckor sorterat på olyckstyp samt vägtyp (denna statistik finns redovisad i ärendets handlingar med rubriken intra.fade olyckor uppdelat på år och vagtyp). 42/i.O/iiß

Ärendets handlingar. Motion om översyn av nollvisionsåtgärder i Katrineholm, 2006-09-04. Teknik- och fritidsnämndens yttrande, 2006-12-21, 86. Svar på motion om översyn av nollvisionsåtgärder i Katrineholm, 2007-01-31, 8. Svar på motion om översyn av nollvisionsåtgärder i Katrneholm - återremiss, 2007-02-26, 84. Svar på återremiss gällande motion om översyn av nollvisionsåtgärder i Katrineholm, service- och tekniknämnden 2007-06-14, 82. Inträffade olyckor uppdelat på år och vägtyp, 2007-09-04. 426_06 i~

" Folkpartiet Ub rah::j"na MOTION Datum 2006-09-04 Vårbelecking I (2) KATRINEHOLMS KOMMUN Kommunstyrelsen 2006-09- 0 6 I"lßndläfJgare OI.~ln' Yrkande Teknik- och fritidsnärden ges i uppdrag att enligt motionens intentioner genomfdra en översyn av samtiiga så kallade hastighetsdämpande åtgärder samt i vissa fall justeralbygga om dessa eller ta bort de som är felkonstruerade eller utgör framomlighetsproblem. Översyn och åtgärder ska även ske av träd, stenar, stolpar, onödiga skyltar, diken, skymmande buskar och andra faror och hinder utefter vägar och gator. Nämnden ges också i uppdrag att i det fall inga kontinuerliga kontaer finns, upprätta ett nätverk med exempelvis Vägverket, Polisen och skolan i trafiksäkerhetsfrågor. Bakgrund Alltfår många skadas och dödas i trafiken. F ortfarande är det mycket långt kvar innan den av riksdagen 1997 beslutade Nollvisionen har nåtts. 1997 omkom 537 personer i trafiken. Med nollvisionen i ryggen verkar det som om Katrineholm och andra kommuner tävlar om vem som kan bygga de flesta och besvärligaste guppen och andra kostsama trafkhinder. Att vi ska jobba fdr att ingen skadas eller omkommer i trafiken är självklar men detta kan man göra på olika sätt men man måste ta in flera aspekter i frågan. Hinder som vägbulor och avsmalningar kan häma det naturliga trafikflödet, skapa köer och stress med ökad risk för olyckor. A vsmalningar och refuger ger inte plats att köra åt sidan för att stana eller för undananövrer i nödsituationer. Inbromsningar och accelerationer ökar buller, bränslefdrbruing och utsläpp. Stannande fordon hejdar trafikflödet och ökar likaså fårbruking av utsläpp. MC-åkare, mopedfårare och cyklister kan bli trängda. Gupp skadar fordon, vållar buller, ökar förbrukning och utsläpp och kan även ge skada på de åkande och i synnerhet yrkesfårare. Dessutom försvårar och fårdyrar dessa trafikhinder väghållningen. Gupp och avsmalningar är yare sig alltid det rätt sättet eller det enda sättet att fà ner antalet döda och svår skadade! Trafiken kan göras säkare genom bland anat bätte trafkundervisning i skolan, att man tar bort träd, stenar, stolpar, onödiga skyltar, diken, skymmande buskar och andra faror och hinder utefter vägar och gator. 2006-09-04hasiighelsd,doc ADRESS EXP. Floragatan 11 64134 KATRINE HOLM E.POST katrineholm~liberal.se WEBBPLATS ww.folkpartiet.se/katrineholm TFN Exp: 0150.78178 Oppositionsråd: 0150.57071 ORGANISATIONSNR 817605-2887

-I IZatrineholms kommun \. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanlrãdesdatum Blad Teknik- och fritidsnämnden 2006- I 2-2 I 86 158 Dnr 2005:65-383 Remissyttrande gällande motion om övers Nollvisionsåtgärder i Katrineholm Teknik- och fritidsnamndens beslut Teknik- och fritidsnämnden beslutar att överlämna yttrandet fro fårvaltningen till kommunstyrelsen som svar på motionen. KATRINEHOLMS KOMMUN n ~mmunstyrelsen 2007-0 1-0 5 Hondliggi.. Ärendebeskrivning En motion har lämnats in med syftet att teknik - och fritidsnämnden ges i uppdrag att genomföra en översyn av samtliga hastighetsdämpande åtgärder samt att i fårekommande fall även åtgärda dessa. Dessutom anser motionären att en översyn görs av faror och hinder utefter gator och vägar samt att nämnden ges uppdraget att upprätta ett nätverk med Vägverk, Polis och skola rörande trafiksäkerhetsfrågor. Mycket av det som fdreslås i motionen har redan utförts eller är planerat att utföras i enlighet med det skadeförebyggande arbete som under en lång följd av år bedrivits i Katrineholm. Redan i början av 90-talet formades det arbete som skulle leda fram til kommunens utnämning til "Trygg och säker kommun" år 2000. I detta arbete, som idag går under benämningen "Trygg och säker i Katrineholm", finns redan det nätverk som efterfrågas i motionen och arbetet med att kontinuerligt inrapportera brister och olycksrisker til kommunens risklinje är en naturlig del av det vardagliga arbetet. I nätverket ingår även olika frivilligorganisationer som på ett eller anat sätt är involverade i trafiksäkerhetsarbetet. Dessutom finns sedan 1998 ett särskilt avtal mellan Vägverket och kommunen som reglerar samarbetet i trafiksäkerhets- och miljöfrågor. Vad beträffar översynlutvärdering av hastighetsdämpande åtgärder har detta gjorts vid ett flertal tilfållen, bl.a. i sam band med en rapport till KS år 2002 och vid en trafikdag fdr teknik- och fritidsnämnden den 18 maj 2006. Förutom detta har olika undersökningar gjorts av VTI (Vag och transportforskningsinstitutet) där den senaste resulterade i ett sk. VTI-notat publicerat 2004. Ä yen Vägverket utför utvärderingar av nollvisionsåtgärder och resultaten visar generellt en hög acceptansnivå får des sa åtgärder något som också avspeglar sig i de många önskemål om hastighetsdämpande åtgärder som kommer in til vår fårvaltning, främst från bostadsområdena. Att vägtrafiken av många anses som alltfår riskfylld är för oss som ansvariga väghållare därfår ingen nyhet och de åtgärder som Juslerandessign f! tdragsbesyrlande ProtokollsutdragUIl Kommunstyrelsen ' '.. :., C~ _~ _ i ", _. '.-. =---=,=-~ -._---==='"'=.~ ~~.-..-,-..

-I IZatrineholms kommun '\ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantradesdalum Blad Teknik- och fritidsnämnden 2006-12-21 86 159 vi, vid sidan av olycksdrabbade platser, prioriterar högst är de som riktar sig till de oskyddade trafikanterna och främst barn, äldre och handikappade. Vi har också i budgetarbetet infdr 2007 undersökt möjligheterna att utöka antalet s.k. Dialogprojekt i bostadsområdena då efterfrågan på trafiksäkerhetsåtgärder i dessa områden hela tiden ökar. Dessutom kommer frågan om införande av s.k. fyrvägsstopp att beaktas i planeringen inför de kommande årens trafiksäkerhetsarbetet. Att vår uppfattning om de utförda åtgärdernas antal, placering och utformning i Katrineholm skiljer sig från motionärens är föga överraskande. Vad som däremot kan tyckas fårvånande är att man inte tycks se sambandet mellan de drastiskt minskade olyckstalen på kommunernas vägnät och de genomförda hastighetsdämpande åtgärderna. En trend som glädjande nog även gäller det vägnät som vår kommun ansvarar fdr. Vi är dock överens om att ytterligare åtgärder måste vidtas fdr att minska olyckorna i trafiken genom bl.a. bättre utbildning och utökat samarbete med andra aktörer i vägtransportsystemet. Dessutom är vi överens om att Vägverket måste ta ett större ansvar för de vägar som passerar genom kommunen och som i stora delar är av allt får låg standard men utan åtgärder på vårt eget vägnät kommer olyckstalen inte att fortsätta minska i trafiken. Ytterligare en fråga som tas upp i motionen och som vi arbetar med inom ramen fdr det skadeförebyggande arbetet, är kampen mot alkohol och andra droger i trafiken. I det viktiga arbetet finns Vägverket, polisen, kommunen samt flera friviliga organsationer med. Från Gatukontorets sida måste vi också vara medvetna om att det finns vissa brister i utfårande och underhåll av våra hastighetsdämpande åtgärder och att dessa kräver mer tilsyn och underhåll än det övriga vägnätet. Under senare år har därfår vissa justeringar och förbättringar gjorts på flera av våra hastighetsdämpande åtgärder och då i de flesta fall gällande slitage vid vägbulor och avsmalningar. För att få en fortsatt god acceptans för hastighetsdämpande åtgärder krävs att vi är extra uppmärksamma på dessa platser och vi kommer därför att infår nästa års beläggningssässong bevaka dessa noggrant. Teknik- och fritidsnämndens överläggning Under Teknik- och fritidsnämndens överläggning yttrar sig Ola Sjöberg (s), Jan-Erik Back (v), Claes Dahlqvist (s), Villy Persson (m) och Ingemar Björklund (kd). JuSlerandessign!../ Utdra sbesl i'ande ~ lf Prolokollsutdragtill

Lx:y,10D1-U0L-1 fj-ôu+.: k?52 ~a IZatrineholms lcommun \. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantradesdalum Blad Kommunstyrelsen 2007-01-3 I 8 10 Dnr 2006:426-3 I I Handläggare: Lina Wid1und Svar på motion om översyn av nollvisionsåtgärder i Katrineholm Kommunstyrelsens förslag til kommunfullmäktige Mot bakgrud av det inkorna ytandet fdreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäkige avslår motionen. Reservation Mot beslutet reserverar sig Robert Davidsson, Ewa Callhamar, Joha Frondelius, Sten Holmgren, Bengt Andersson och Erik Liljencrantz. Ärendebeskrivning Robert Davidsson (tp) har ingett en motion om översyn av nollvisionsåtgärder i Katrineholm. Motionen har fä/jande Iydelse "Yrkande Teknik- och fritidsnämden ges i uppdrag att enligt motionens intentioner genomfåra en översyn av samtliga så kallade hastighetsdämpande åtgärder samt i vissa fall justera/ygga om dessa eller ta bort de som är felkonstrerade eller utgör fraromlighetsproblem. Översyn och åtgärder ska även ske av träd, stenar, stolpar, onödiga skyltar, diken, skyande buskar och andra faror och hinder utefter vägar och gator. Nämden ges också i uppdrag att i det fall inga kontinuerliga kontaker finns, upprätta ett nätverk med exempelvis Vägverket, Polisen och skolan i trafksäkerhetsfrågor. Bakgrund Alltfdr många skadas och dödas i trafken. Fortfarande är det mycket långt kvar innan den av riksdagen 1997 beslutade Nollvisionen nått. 1997 omkom 537 personer i trafken. Med nollvisionen i ryggen verkar det som om Katrineholm och andra kommuner tävlar om vem som kan bygga de flesta och besvärligaste guppen och andra kostsama trafikhinder. Att vi skajobba fdr att ingen skadas eller omkommer i trafiken är sjä1vklar men detta kan man göra på olika sätt men man måste ta in flera aspekter i frågan. Juslerardessign Prolokollsuldragtill UtdragsbeSlyrande Yl -- f,.i( // _,ll ølll ~.V'(.ll l/to c y#(, ó

IZatrineholms kommun '\ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 2007-01-3 I 8 11 Hinder som vägbulor och avsmalngar kan hära det natuliga trafiködet, skapa köer och stress med ökad risk for olyckor. A vsmalningar och refuger ger inte plats att köra åt sidan fdr att stana eller fdr undananövrer i nödsitutioner. Inbromsningar och accelerationer ökar buller, bränslefdrbrung och utsläpp. MC-åkare, mopedfdraie och cyklister kan bli trängda. Gupp skada fordon, vållar buller, ökar fdrbrug och utsläpp och kan även ge skaa på de åkande och i synnerhet yrkesfdrare. Dessutom fdrsvårar och fdrdyrar dessa trafikhder väghålngen. Gupp och avsmalngar är yare sig alltid det rätt sättet eller den enda sättet att fà ner antaet döda och svår skade! Trafiken kan göras säkare genom bland anat trafikdervsnig i skolan, att man ta bort träd, stenar, stolpar, onödiga skylta, diken, skymande buskar och andra faror och hider utefter vägar och gator. Min åsik är att vissa åtgärder som byggts de senate åren i Katreholm bör justeras eller kanke i vissa fall tas bort. På en del ställen är de helt obefogade eller helt felkonstrerade vilket frarlar stress och olycksrisker. Exempelvis avsmalgen mitt på Kerstinbodagatan. En matagata til bostadsornåden som man redan har separerat de oskyddade trafikanterna från bilara genom GC-väg samt stägt av utfarsgator til. En anan åtgärd som bör ses över är den i korsningen Linnévãgen- Jungfrgatan likom samtliga gupp som trots en hastighets på 20 kr per time riskerar att ge skador på fordon. Frardr allt är det på Vãgverkets vägar som åtgärder måste göras fdr att komma vidae med trafsäkerheten. Man måste bland anat bygga säkare vãgar som til exempel fyfåltsstadad. Farliga vägavsnitt måste byggas bort. Man kan också höja sãkerheten på befintlga vägar genom att räta ut dem ochleller sätt upp mittäcken och viltstägsel. Dessa krav måste ständigt lyfas i diskussioner med Vägverket. Nolltolerans mot att fdrare är påverkade av berusningsmedel är sedan länge en hörnpelare i svenskt arbete fdr trafiksäkerhet. Det krävs också kraffulla och samordnde åtgärder fdr att stoppa det ökade rattlleriet och nattliga vansinneskörnngar i kommunen och här har vi möjlighet att ta intiativ fdr samarbete mellan kommun, vägverk, polis med flera." Inkomna remissvar Motionen skickades fdr ytande til tekn- och frtidsnarden som inkom med foljande svar. Mycket av det som fdreslås i motionen har redan utfårts eller är planerat att utfåras i enlighet med det skadefdrebyggande arbete som under en lång tid av år bedrivits i Katrineholm. I detta nätverk som idag benars "Trygg och säker i Katrneholm", finns redan det nãtverk som efterfågas i motionen och arbetet med att kontinuerligt inrapportera brister och olycksrisker til kommunens risklinje är en natulig del av det Justerandessign Protokollsuldragtil rn'i.,,. /. /7~' " t -? "I /:-!f ø'- aø1 l/l/. V

Katrineholms kommun \. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanlrdesdalum Bled Kommunstyrelsen 2007-01-31 8 12 vardagliga arbetet. I nätverket ingår även olika friviligorgansationer som på ett el/er anat sätt är involverade i trafiksäkerhetsarbetet. Dessutom finns sedan 1998 ett särskilt avt mel/an Vägverket och kommunen som reglerar samarbetet i trafksäkerhets- och miljöfrågor. Vad beträffar översyn av hatighetsdämpande åtgärder ha dett gjorts vid ett fiertl tiloolen, bland anat i samband med en rapport til KS år 2002 och vid en trafikdag fdr teknk- och frtidsnärden den 18 maj 2006. Ä yen vägverket utfdr utvärderigar av nol/visionsåtgärder och resultaten visar generellt en h5g acceptansnivå fdr dessa åtgärder något som också avspeglar sig i de många önskemål om hatighetsdämpande åtgärder som kommer in til fdrvaltnngen. Vidare skrver närden att de oskyddade trafikanterna och främst bar, ä1dre och handiappade är prioriterade i trafikäkerhetsarbetet. Närden skrver också att det är fdrvånande att motionären inte tycks se sambandet mel/an de drastiskt miskade olyckstalen på kommunern vägnät och de genomfdrda hatighetsdämpande åtgärderna. Denn trend gäl/er även fdr Katreholms kommun vägnät. Nämden skrver vidae att de är överens med motionäen om att fier åtgärder måste vidta fdr att yterligare mika olyckorna. Bland anat genom bätte utbildnng och utökat samarbete med andra akörer i vägtansportsystemet. Vägverket måste ta ett större anvar fdr de vägar dä de är väghållare. När det gäl/er alkohol- och drogfdrebyggande arbete så pågår detta redan i samarbete med bland anat Vägverket och polisen. Slutligen skrver närden att gatuontoret måste vara medvetna om att det finn vissa brister i utfdrande och underhåll av de hastighetsdämpande åtgärderna och att dessa kräver mer tilsyn och underhål/ än övrga vägnätet. Vissa justeringar har gjorts på fiera av de hastighetsdämpande åtgärderna. F ör att tà fortsatt god acceptans fdr hastighetsdämpande åtgärder krävs att man är extra uppmärksama på de platser där slitaet är stort och därfdr kommer gatuontoret infår nästa års beläggnngssäsong att bevaka dessa noggrant. Ärendets handlingar. Teknk- och frtidsnärdens protokol/2006-12-2l 86. Motion om översyn av nollvisionsåtgärder i Katrneholm 2006-09-04 Justerandessign Protokollsutdragtill y\! UldragSbeslyrandej.J: - \ Ø/tJ t?:1!j l~ir

IZatrineholms kommun '- SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanlrädesdalum Blad Kornunstyrelsen 2007-01-31 8 13 Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggng ytar sig Robert Davidsson, Pat Werner, Ewa CalIhamar, Joha Frondelius, Sten Holmgren, Bengt Andersson och Erik Liljencrantz. Förslag och yrkanden Robert Davidsson yrkar bifall til motionen. Proposition Efter avslutad överläggnng ställer ordfdranden proposition på ordfdrandens eget IÕrslag om att avslå motionen och Robert Davidssons bifallsyrkande. Han finer att styelsen biträder fdrslaget om avslag. Justerandassign Protokollsutdralill Aken Utdragsbestyande.". ) -h1t / ßk4/1i? ( (

; e;q ~ l()3ù6/1l æ~û~l: /226 -I IZatrineholms kommun \. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanlrädesdalum Kommunfullmäktige 2007-02-26 84 II B!ad A"rendets beredning Kommunstyrelsen 2007-01-31, 8 Dnr 2006:426~3 i I Handläggare: Lina Widlund Svar på motion om översyn av nollvisionsåtgärder i Katrineholm Kommunfullmäktiges beslut Kommunllmäktige beslutar att återremittera motionen til kommunstyelsen i syfte att redovisa ett klarläggande statistikunderlag. Ärendebeskrivning Robert Davidsson (tp) har ingett en motion om översyn av nollvisionsåtgärder i Katrneholm. Motionen har följande Iydelse " rkande Tekn- och frtidsnämden ges i uppdrag att enligt motionens intentioner genomfdra en översyn av samtlga så kallade hastighetsdämpande åtgärder samt i vissa fall justera/ygga om dessa eller ta bort de som är felkonstruerade eller utgör fraromlighetsproblem, Översyn och åtgärder ska även ske av träd, stena, stolpar, onödiga skylta, diken, skymande buskar och andra faror och hinder utefter vägar och gator. Nämden ges också i uppdrag att i det fall inga kontinuerliga kontaer finns, upprätt ett nätverk med exempelvis Vägverket, Polisen och skolan i trafksäkerhetsfrågor. Bakgrund Alltfdr många skadas och dödas i trafiken. Fortfarande är det mycket långt kvar innan den av risdagen i 997 beslutade Nollvisionen nåtts. 1997 omkom 537 personer i trafiken. Med nollvisionen i ryggen verkar det som om Katrineholm och andra kommuner tävlar om vem som kan bygga de flesta och besvärligaste guppen och andra kostsama trafiknder. Att vi skajobba fdr att ingen skadas eller omkommer i trafiken är självklar men dett kan man göra på olika sätt men man måste ta in flera aspekter i frågan. Hinder som vägbulor och avsmalningar kan häma det natuliga trafikfödet, skapa köer och stress med ökad risk fdr olyckor. Avsmalningar och refuger ger inte plats att köra åt sidan fdr att stana eller får undananövrer i nödsituationer. Inbromsningar och accelerationer ökar buller, bränslefdrbruing och utsläpp. MC-åkare, mopedförare och cyklister kan bli trängda. Justerandessign,""-.-'/.-'/ t. 'ir yl,..c/? Ii/ ; / / Protokollsutdragtill