IZatrineholms kommun "

Transkript

1 IZatrineholms kommun " SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad Kornunstyrelsens personalutskott Dnr KS/2005 :349 Handläggare: Karoline Vikingdotter Törmä Aterrapportering av arbetstidsprojektet Personalutskottets beslut. Personalutskottet ställer sig bakom slutrapporten av arbetstidsprojektet och överlärar den til kommunstyrelsen.. Fortsatt arbete kring arbetstidsfrågor införlivas i personalkontorets ordinarie verksaret. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen fattade ( 310) beslut om att tilsätta medel för att bedriva ett arbetstidsprojekt från och med Beslutet om projektet togs av Kommunfullmäktige ( 14). Projektet blev även senare förlängt fram til Projektet syftade tilatt effektivisera personalkostnadsutnytjandet i kommunen. Det skulle bidra til att minska på övertid/fyllnadsuttagen i Katrineholms kommun samt öka möjlighetema att förena förvärsarbete och privatliv. Projektledarens roll skulle även innefatta att få til stånd en ökad kompetens kring arbetstidsfrågor i kommunen. I detta inkluderades också en uppgradering och omstar av det IT tekniska schemaläggningsprogramet Time Care. Ovanstående projekt skulle drivas med hjälp av en samanållande person med stor kunskap om arbetstidsfrågor. Projektet avslutades efter förordad tre månaders fòrlängning I fòrestående ärende sker en uppföljning av projektets uppställda mål. Personalkontoret fòreslår kommunstyrelsens personalutskott besluta att ställa sig bakom och överlära slutrapporten av arbetstidsprojektet til kommunstyrelsen. Fortsatt arbete kring arbetstidsfrågor införlivas i personalkontorets ordinarie verksaret. Personalsutkottets överläggning Personalspecialisten Karoline Vikingsdotter Törmä redogör för ärendet. Under personalutskottets överläggning yttar sig Monica Johansson, Erik Liljencrantz och Joha Frondelius. Juslerandes sign c Protokollsutdrag till Kommunstyrelsen, akten

2 JKatrineholms kommun \. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantradesdatum Blad Kornunstyrelsen Dnr KS/2007: Handläggare: Marie Sandström Koski Svar på motion om naturskola i Katrineholm Kommunstyrelsens förslag til kommunfullmaktige Kommunstyrelsen fòreslår kommunfullmäktige anse motionen bifallen med hänvisning til bildningsnämndens yttrande. Reseivation Inger Fredriksson, Ewa Callhammar, Robert Davidsson, Joha Frondelius, Erik Liljencrantz och Bengt Andersson reserverar sig mot beslutet i den del som avser ställningstagandet til Inger Fredrikssons tiläggsyrkande. Ärendebeskrivning Gudrun Lindvall (mp) har ingett en motion om naturskola i Katrineholm. Motionen har fö/jande Iydelse "Katrineholm saknar en naturskolan. Det finns cirka 70 kommuner i Sverige som har sådan och mycket positiva erfarenheter av densamma. I Sverige finns en rikstäckande naturskolefòrening, som hjälper til vid nystar och där personal på olika naturskolor kan dela nya idéer och bidra til att verksamheterna utvecklas. Man samarbetar även med andra länders naturskolor. Man hittar föreningen på ww.naturskola.se. I presentationen av föreningen kan man läsa: Vi arbetar för en idé; att lära in ute" Positiva upplevelser i naturen är grunden för att förklara ekologiska samband och för att förstå miljöfrågoma. Det gäller såväl barn som vuxen. Att få utveckla sin känsla för naturen är ett fòrsta viktigt steg. Kunskap om naturen börjar i naturen! I Katrineholms närhet finns naturskolor i Eskilstuna och Nyköping. Varfòr Naturskola? En naturskola fyller många funktioner i en kommun. För det första ger Natur skolan möjligheter til naturstudier under sakkunnig ledning utomhus för elever i olika åldrar. Naturskolepedagogiken är ett arbetssätt, som sätter elevernas egna upplevelser och intryck i centrum. Det skapar nyfikenhet och vilja att veta mer. Att hitta en trollsländelarv i vattnet ställer frågor. Hur lever den? Vad äter den? Att se en fjäril och få veta vad den heter skapar en speciell känsla för den. Den blir mer personlig. Ju mer man får veta, ju lättare är det att förstå att det finns ett samband - att allt levande hänger ihop. Det är först när man kan läsa naturen som man kan se förändringar och inse att vi människor påverkar vår Justerandes sign C;t) e;,i Utdragsbestyrkande t:~ Protokollsuldrag til

3 IZatrineholms kommun '\ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanlrädesdatum Blad Kommunstyrelsen omvärld mer än andra arter på jorden. Att kunna göra det kräver kunskap. Dagens stora miljöproblem som klimatfòrändringar och förlust av biologisk mångfald kräver kunskap och mäniskor, som blir så fascinerade att de aktivt vil bidra til framtida lösningar. Naturskolan ger förutsättningar. F ör många elever med fòräldrar från andra länder är det inte naturligt att vara ute i naturen. För dessa barn fyller naturskolan en dubbel funtion. I många länder finns mycket hotfullt ute i fålt. Det kan vara giftiga insekter, ormar eller andra farliga djur. Det kan också vara så att man inte får vistas på privat mark oeh därför inte har möjligheter att vistas i naturen som här. Förutom kunskap om naturen får dessa barn också insikt i att det är tilåtet - och ofarligt - att vistas ute i skog och mark. Det här är insikter man tar med sig hem. Naturskolan är alltså dubbeit viktigt för dessa barn. Naturskolan kan också erbjuda studiebesök i samregi med invandrarföreningar fòr föräldrara. Naturskolan blir en viktig del av integrationen. Men naturskolan ger mer än så. Den ger lärare möjlighet att lära sig och utveckla en pedagogik, som inte är instängd i klassrummet. Utomhuspedagogik saknas tyvärr fortfarande i utbildningen och hör har en kommuns naturskola en stor uppgift. Att som lärare själv kunna hantera lupp, håv, flora och fågelbok gen en säkerhet, som är nödvändig fòr att detta arbetssätt ska bli en del av undervisningen. Naturskolan kan erbjuda fortbildning på studiedagar och ev. längre kurser utanfór terminstid. I flera kommuner samarbetar naturskolans pedagoger dessutom med lärare för att göra skolgårdarna grönare. Att odla är ett sätt att lära sig de naturliga kretsloppen. Att skolmiljön dessutom blir finare är yterligare ett plus. Skolgårdar med mindre asfait och mer grönska och spännande miljöer inbjuder til lek och rörelse. Så kallade pedagogiska utemiljöer kan vid genomtänkt planering användas i alia olika ämnen och ge lust och variation åt undervisningen. I dessa processer är naturskolan en viktig resurs med dess erfarenhet av utomhuspedagogik. Vad krävs? Det behövs pedagoger, som kan bygga upp verksamheten, och en lämplig lokal. Hur fort verksamheten kan var igång beror på hur fort dessa fórutsättningar kan finnas på plats. Det här är en satsning fòr framtiden. Det gäller att hitta lokalen! Det behövs ett ställe där det heist finns närhet til olika biotoper som skog, vatten, ängs- och hagmark. Det kan vara ett ombyggt befintligt hus eller ett hus byggt för ändamålet med lektionssalar och andra utrymmen. F ör även om utomhuspedagogiken använder naturen som klassrum behövs utrymmen fór vidarestudier och för att diskutera vad man funnit och hur det hela hänger ihop. Närhet til kollektivtrafik är en stor fördei. 9:) Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokollsutdrag til

4 IZatrineholms kommun '\ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdalum Blad I(onnnnunstyrelsen Miljöpartiet kan idag inte peka ut en plats, men vi tror säkert att Katrineholm med sin fina och omväxlande natur kan finna en sådan och skapa en Naturskola av rang. Låt Katrineholm Naturskola bli verklighet!" Kommunfullmäktige beslutade den 26 februari 2007, 90, att överlämna motionen til kommunstyrelsen för beredning. Bildningsnämndens yftrande Katrineholms förskolor och grundskolor är på god väg när det gäller att utveckla arbetet med naturvetenskap, teknik och miljöfrågor. Det finns dock ambitioner att utveclda arbetet ytterligare. Bildningsfòrvaltningen ställer sig därför positiv til att utreda frågan om naturskola i Katrineholm. Vår bedömning är att det i kommunen finns platser som skulle vara ytterst lämpliga för naturskoleverksamhet, både geografiskt och lokalmässigt. Bildningsnämnden har ställt sig bakom fòrvaitningens ytrande. Ärendets handlingar Miljöpartiets motion til kommunfullmäktige "Naturskola i Katrineholm", Bildningsnämndens yttrande, , 89 Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Göran Dahlström, Inger Fredriksson, Ewa Callhammar, Gudrun Lindvall, Reijo Eriksson, Aneli Hedberg, Joha Frondelius, Robert Davidsson, Erik Liljencrantz och Bengt Andersson. Förslag och yrkanden Ordföranden Göran Dahlström yrkar att motionen ska anses bifallen med hänvisning til bildningsnärndens yttrande. Inger Fredriksson yrkar, med instämmande av Ewa Callhammar, att en eller flera landsbygdsskolor kan profilera sig som naturskola/naturskolor. Proposition Eftel' avslutad överläggning ställer ordföranden proposition på sitt eget yrkande och finner att styrelsen biträder detta. Därefter ställer ordföranden proposition på Inger Fredriksson och Ewa Callhammars tiläggsyrkande och finner att styrelsen inte bitl'äder detta. Juslerandes sign Protokoiisutdrag til Ak t en

5 Motion till fumäktige KATRìNËHõtMS KaMMON Kommunstyrelseri Nalurskola i Katrineholm H~ni:!ln~I~~~Î \i1ì r,.j 0 D en er l' Katrneholm sakar en natuskola. Det firs cika 70 kommun. '. sådan och mycket positva erfarenheter av densama. I Sverige i en ritäckande natuskoleförenig, som hjälper til vid nystar och där personal på olia natukolor ka dela nya idéer och bidra til att verksametema utvecklas. Man samarbeta även med andra länders naturskolor. Man hittar förenigen på ww.natukola.se. I presentationen av föreningen kan man läsa: Vi arbeta för en idé au lära in ute! Positiva upplevelser i natuen är grden för att förklara ekologika samband och för au för8tå miljöfrågoma. Det gä1er 8åväl barn som vuen. AU få utveckla sin känla för naturen är eu första vitigt steg. Kunskap om natuen börjar i natuen! I Katreholm nähet i natuskolor i Eskistuna och Nyköping. Varför Natukola? En natukola fyller mânga funktioner i en kommun. För det första är ger Natuskolan möjligheter til natustudier under sakkung lednng utomhus för elever i olia âldrar. Natuskolepedagogiken är ett arbetssättet, som sätter elevemas egna upplevelser och intrck i centrm. Det skapar nyfikenhet och vija au veta mer. Att hitta en lrollländelar i vattnet stä1er frågor. Hur lever den? Vad äter den? AU se en fjär oc få veta vad den heter skapar en speciell känla för den. Den biir mer personlg. Iu mer man får veta, ju lättare är det att förstå att det i ett samband - au alt levande häner ihop. Det är först när man kan läsa natuen 80m man kan se förändrngar oc ine au vi mänskor påverkar vår omvärld mer än andra arter på jorden. Att kua göra det kräver kunskap. Dagens stora mijöproblem 80m klmatförändrar och för1ust av bioloisk mângfald kräver kunskap och mänskor, som bli så faserade au de aktivt vill bidra till framtida lösnigar. Natuskolan ger förutsätligar. För mânga elever med föräldrar frân andra länder är det inte naturligt att vara ute i natuen. För dessa bar fyuer natukolan en dubbel funktion. I mânga länder fis mycket hotft ute i fält. Det ka vara gitiga inekter, ormar euer andra farliga djur. Det kan ockå vara så au man inte får vistas på privat mark och därör inte ha möjiigheter att vistas i natuen som här. Förutom kunskap om natuen får dessa barn också insikt i au det är tilåtet - och ofarligt - att vistas ute i skog och mark. Det här är insikter man ta med sig hem. Natuskolan är altså dubbelt vitig för dessa bar. Natuskolan kan också erbjuda studiebesök i samegi med invandrarföreningar för föräldrara. Natuskolan blir en viktig del av integrationen. Men naturskolan ger mer än så. Den ger lärare möjlighet au lära sig och utvecka en pedagogik, som inte är intägd i klassrumet. Utomhuspedagogik sakas tyvär fortfarande i utbildningen och här har en kommuns natuskola en stor uppgift. AU som lärare själv kunna hantera lupp, håv, flora och fågelbok ger en säkerhet, som är nödvändig för att deua arbetssäu ska bli en del av undervisnigen. Natuskolan kan erbjuda fortbildng på studiedagar och ev.längre kurser utaör termtid. I flera kommuner samarbetar naturskolan pedagoger dessutom med lärare för au göra skolgårdama grönare. Att odla är ett sätt au lära sig de natuliga kretsloppen. Att skolmljön dessutom blir flnare är ytterligare ett plus. Skolgårdar med mindre

6 asfalt och mer grönska och spännande miljöer inbjuder tilliek och rörelse. Så kallade pedagogiska utemiljöer kan vid genomtänt planerig användas i ala olika ämen och ge lust och varation åt undervisningen. I dessa processer är naturskolan en viktig resurs med dess erfarenhet av utomhuspedagogik. Vad kravs? Det behövs pedagoger, som ka bygga upp verksameten, och en lämplig lokal. Hur fort verksameten kan vara igång beror på hur fort dessa förutsättnngar kan finnas på plats. Det här är en satsning för framtiden. Det gäler att hitta lokaen! Det behövs ett ställe där det heist fis närhet ti olika biotoper som skog, vatten, ängs- och hagmark. Det kan vara ett ombyggt befintligt hus eller ett hus byggt för ändamålet med lektionssalar och andra utren. För ãven om utomhuspedagogik använder natuen som klassru behövs utrmmen för vidarestudier oc för au diskutera vad man fut och hur det hela hänger ihop. Närhet til kollektivtraf är en stor fördel. Miljöparet kan idag inte peka ut en plats, men vi tror sãkert att Katrineholm med sin fina och omväxlande natu ka fia en sådan och skapa en Natuskola av rang. Låt Katrineholm Natuskola bli verklighet! Katrneholm den För Miljöparet de gröna a ij, ".. bct1t -~~~indval gruppledar för (mp)

7 IZatrineholms kommiin '\ Bildningsnärnden HOLMS KO~ ommunstyralsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad an nganummor Handlilggare, Q 0.:; : ') 6; il/sl- Dnr BIN/200 i r ( Dlarieplan andläggare: Monica Harlin j.) Wol: 6&) 00 C; Yttrande fràn bildningsförvaltningen gällande motion om naturskola i Katrineholms kommun Utveckling av natur- och teknikäret, arbete för hållbar utveckling och att väma om att påverka de globala klimatförändringarna är områden som är av stor betydelse i dagens förskola och skola. Naturskolor finns idag på ca sjuttio platser i landet. Ett särskilt foru finns för deras arbete genom Naturskoleföreningen. Kommuner som har utvecklat tanen med utornuspedagogik och natuskola är bl.a. Lund som är långt frame i sitt arbete. Andra kommuner som arbetar med naturskola är Malmö, Solna och Nyköping. Naturskolefòreningen beskriver naturskolan som "ett sätt att lära in ute". De menar att "positiva upplevelser i naturen är grunden för att förklara ekologiska samband och för att förstå miljöfrågorna" (ww.naturskolan.se). I Utbildningsprogram (UPP) för Lunds kommun är utornuspedagogik ett av de sju kommungemensama målen. De beskriver utornuspedagogik på följande sätt: "Utornuspedagogik avser riktad pedagogisk verksaret under ledning av pedagogisk personal." "Denna aktivitet bedrivs utornus och kan inbegripa alla läroplanens ären.....syftet är att vidareutveckla förskolors och grundskolors utomhuspedagogik i närmiljön för att barn och elever ska: förstå sin roll i naturens kretslopp få utlopp för lek, kreativitet och fantasi stimulera til en sund livsstil utöva fysisk aktivitet" (ww.naturskolan.1und.se). Solna kommun beskriver sin natuskola på följande sätt: "Naturskolan är ett komplement til NO-undervisningen. Naturskolans aktiviteter är elevaktiva och vi arbetar med undersökande arbetssätt.... Vi arbetar efter naturskoleföreningens motto "Att lära in ute". Med äldre elevgrupper ingår ofta värderingsövningar och tid för rdlektion.....under naturskoledagara är vi ute i skogen eller vid Igelbäcken samt inne i naturskolans rum." (ww.overjarvagard.se). I Katrineholms kommun finns i dagsläget ingen etablerad naturskola. Dock pågår många aktiviteter i verksareten där natur och miljö har en framträdande roll. Vi har förskoleavdelningar där man vistas ute en stor del av dagen och använder naturen som lärorum. Några bar- och ungdomsområden har medarbetare som har gått kurser i utornuspedagogik. Dessa kunskaper och erfarenheter nytjas på olika sätt i vardagen. Under våren 2007 deltog skolor i Katrineholm iprojektet "Skolan i Sörmlands natur" där Skogssällskapet vandrade i skog och mark med Justerandes sign Protokollsutdrag till Utdragsbestyrkande ~3'''~ l).'..i' ':. "?JvNlc~

8 IZatrineholms kon1mun '\ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad Bildningsnärnden 2007~ mellanstadieelever. Projektets syftevar at! entusiasmera bar til vistelse i naturen och att grundlägga ett intresse för närliggarde rekreationsornåden och för Sörmländska vandringsleder. Baren fick följa med naturguider på vandring, äta lunch i skogen och lära sig mer om bland annat allemansrätten, skogsbruk och historia ( ww.skogssallskapet.se ). Dessutom arbetar femton av kommunens grundskolor, i större eller mindre omfatting, med Natur och teknik för alia (NTA). Materialet är utarbetat i form av temalådor som vänder sig till olika åldersgrupper, i första hand från förskoleklass och upp til skolår sju. NT A är ett material som har utvecklats i samarbete mellan Kungliga vetenskapsakademien (KV A) och Ingenjörsvetenskapsakademien (iv A) och dessa erbjuder stöd och verktyg för utveckling av de befintliga temalådoma samt utveckling av nya ternan. Viktiga mål i NT A är:. att arbetet tar vara på bamens nyfikenhet och utvecklar deras intresse för naturvetenskap och teknik och stärker deras självförtroende och lust att lära. att baren lär sig lyssna och argurentera med respekt för andra, samtidigt som de lär sig att kritiskt granska fakta och förhållanden. att baren successivt förbättrar sin förmåga att kornunicera genom rika möjligheter att samtal, läsa och skriva. att bamen lär sig se mönster och strukturer samt att lösa problem och att arb eta såväl i grupp som självständigt. NT A är ett av flera verktyg som ska stödja samtliga skolor från förskoleklass t.o.m. skolår sex i arbetetmed naturvetenskap, teknik och miljöfrågor. Katrineholms förskolor och grundskolor är på god väg när det gäller att utveckla arbetet med naturvetenskap, teknik och miljöfrågor. Det finns dock ambitioner att utveckla arbetet yterligare. Bildningsförvaltningen ställer sig därför positiv til att utreda frågan om naturskola i Katrineholm. Vår bedörning är att det i kommunen finns platser som skulle vara yterst lämpliga för natuskoleverksaret, både geografiskt och lokalmässigt. Förslag til beslut Bildningsförvaltningen föreslår bildningsnärnden att ställa sig bakom ytrandet. Under bildningsnämndens överläggning ytrar sig Ingrid Nandrup och Aneli Hedberg. Justerandes sign Protokollsutdrag till :~ J "'/7' Utdragsbestyrkande ;./ ~.(_.i '~- l, SwdII~

9 IZatrineholms kommun " SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanlrädesdatum Blad Bildningsnärden Bildningsnämnden beslutar i enlighet med förslaget Justerandes sign,i/,~ - /~ì Protokollsuldrag til Kommunstyrelsen, akt. Vbdh~

10 IZatrineholms kommun \. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen Dnr KS/2007: Handläggare: Johan Andersson Svar på motion om vårdnadsbidrag Kommunstyrelsens förslag til kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen med hänvisning til bildningsnärndens eniga beslut. Reservation Mot beslutet och til förmån för Inger Fredrikssons yrkande reserverar sig Inger Fredriksson, Ewa Callhammar, Robert Davidsson, Joha Frondelius, Erik Liljencrantz och Bengt Andersson. Ärendebeskrivning Joha Frondelius (kd) Ewa Callhammar (fp) Inger Fredriksson (C) och Bengt Andersson (m) har inkommit med en motion om att införa vårdnadsbidrag i Katrineholms kommun. Motionärema skriver att "Ett kommunalt vårdnadsbidrag skulle underlätta för barnfamiljerna. Exempelvis öppnas möjligheter för familjer som har arbetstider där det inte stämmer med de kommunalt finansierade fòrskolomas öppettider, familjer i landsbygd och familjer som står i kö til den kommunala bamomsorgen. Vårdnadsbidraget kan dessutom vara til hjälp om man som fòrälder väljer att vara hemma med sina barn efter att man förbrukat föräldrapengen. Det behövs flera alternativ til bamomsorg. Alla fôräldrar är med och betalar för bamomsorgen via skattsedeln. Vårdnadsbidraget innebär ökad valfrihet och rättvisa fòr bamfamiljema och ger föräldrama möj lighet att ägna mer tid tilsammans med sina barn när de är små. Vi ger fòräldrarna beslutsrätten att välja omsorgsform fòr de första viktiga åren under bamens uppväxttid. En SIFO-undersökning från april månad 2006 visar att 64 procent av svenska folket tycker att bamomsorgsstödet bör fòrdelas rättvist til alia barn och att ersättning för vård bör utgå til föräldrar med bam under 4 år. Regeringen kommer besluta att ändra kommunallagen så att alla kommuner kan införa ett friviligt kommunalt vårdnadsbidrag fòr föräldrar med barn mellan loch 3 år. Juslerandes?/ sign Utdragsbaslyrkande Protokollsutdrag till

11 IZatrineholms kon1mun " SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantrádesdatum Blad Kommunstyrelsen Vi föreslår kommunfullmäktige besluta att uppdra åt kommunstyrelsen att infóra kommunalt vårdnadsbidrag med maximalt tilåtna belopp enligt kommande riksdagsbeslut." Inkomna yttranden Kommunsekretariatet har skickat motionen fór yttrande til bildningsnärnden. Bildningsnämnden Eftersom det i dagsläget saknas ett beslut från riksdagen att tilåta kommunema infòra vårdnadsbidrag har bildningsnämnden inte underlag fòr att redovisa vilka konsekvenser som ett eventuellt vårdnadsbidrag skulle få fòr Katrineholms kommun. Ärendets handlingar Bildningsnärdens protokoll, , 88 Motion: infór vårdnadsbidrag i Katrineholms kommun, Kommunstyrelsens överlaggning Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Ewa Callhammar, Göran Dahlström, Bengt Andersson, Inger Fredriksson, Joha Frondelius, Robert Davidsson och Erik Liljencrantz Förslag och yrkanden Inger Fredriksson yrkar bifall til motionen. Proposition Efter avslutad överläggning ställer ordfóranden proposition på ordfórandens fórslag och Inger Fredrikssons bifallsyrkande. Han finner att styrelsen biträder ordförandens eget fòrslag. Juslerandes sign -\~ _...-' - -,- t/ -A- Utdrags estyrkande Protokollsutdrag till Akten

12 IZatrineholms kommun \. Bildningsnärden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad Dnr BIN/2007 ~T iin~ö'bm.r. bo'l:.3 ' andläggare: Anneli Hedberg Diarienummer Dlarl Ian S?Jx/l: ~ '0 Yttrande över motion om vårdnadsbidrag i Katrineholms kommun Bildningsnärden har från kommunstyrelsen fått motionen "Inför vårdnadsbidrag i Katrineholms kommun" för ytande. Ordförandes yttraiide Då riksdagsbeslut om att tilåta kommunema att införa kommunalt vårdnadsbidrag saknas har Bildningsnärden i dagsläget inte underlag för att redovisa vilka konsekvenser ett eventuellt vårdnadsbidrag skulle få för kommunen. Förslag til beslut Ordförande föreslår bildningsnärden besluta att ställa sig bakom ordförandes ytrande och överlärna det till kommunstyrelsen. Under bildningsnärdens överläggning ytrar sig Aneli Hedberg. Bildningsnämnden beslutar i enlighet med förslaget Utdragsbestyrkande t. j ~' 1// (,/ /'-'."L_ Protokollsutdrag till Kommunstyrelsen, akt

13 ~-or'\ ~- oir/ ~ Katrineholm ~~. cl Folkpartiet Krisrdemokrarerna CENTERPARTIET KATRINEHOLMS KOMMUN Kommunstyrelsen ,1U1I-l_ni ~ngbnllmmet Handläggare -l~ 2-2!r Dlarlenummer Dlarleplan ie/i.6ð-:.2-e:-600 Inför vårdnadsbidrag i Katrineholms kommun Ett kommunalt vårdnadsbidrag skulle underlätta för barnfamiljerna. Exempelvis öppnas möjligheter för familjer som har arbetstider där det inte stämmer med de kommunalt finansierade förskolornas öppettider, familjer i landsbygd och familjer som står i kö til den kommunala barnomsorgen. Vårdnadsbidraget kan dessutom vara til hjälp om man som förälder väljer att vara hemma med sina barn efter att man förbrukat föräldrapengen. Det behövs flera alternativ till barnomsorg. Alia föräldrar är med och betalar för barnomsorgen via skattsedeln. Vårdnadsbidraget innebär ökad valfrihet och rättvisa för barnfamiljerna och ger föräldrarna möjlighet att ägna mer tid tilsammans med sina barn när de är små. Vi ger föräldrarna beslutsrätten att välja omsorgsform för de första viktiga åren under barnens uppväxttid. En SIFO-undersökning frånapril månad 2006 visar att 64 procent av svenska folket tycker att barnomsorgsstödet bör fördelas rättvist till alia barn och att ersättning för vård bör utgå til föräldrar med barn under 4 år. Regeringen kommer besluta att ändra kommunallagen så att alia kommuner kan införa ett frivilligt kommunalt vårdnadsbidrag för föräldrar med barn mellan 1 och 3 år. Vi föreslår Kommunfullmäktige besluta Att uppdra åt Kommunstyrelsen att införa kommunalt vårdnadsbidrag med maximalt tilåtna belopp enligt kommande riksdagsbeslut. \r~:... Centerpartiet +~... Folkpartiet..~.~~... Liberalerna Moderater'Ja//.2~/~~./-... ~~r.'..~....~...

14 IZatrineholms kommun '\ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 2007 M Dnr KS/2007: Handläggare: Johan Andersson Budget 2008 för Västra Sörmlands Räddningstjänstförbund Kommunstyrelsens förslag til kommunfullmäktige Kommunstyrelsen fòreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna budget 2008 för Västra Sörmlands Räddningstjänstfórbund och att återkomma med ställningstagande til planen för i anslutning til handläggningen av kommunens flerårsplan. Ärendebeskrivning Västra Sörmlands Räddningstjänstförbund (VSR) har inkommit med en budget för 2008 som innefattar en minskning av budgetramen enligt anvisningar i Katrineholms kommuns budget- och planeringsförutsättningar. Budgeten innehåller även en flerårsm plan för 2009 och Vid kommunstyrelsens septembersammanträde kommer endast budget 2008 att behandlas. Flerårsplanen för 2009 och 2010 kommer att tas upp för beslut vid oktobersammanträdet, i samband med beslut om kommunens budget. Budgeten fòr 2008 innebär ett minskat totalt kommunbidrag med kronor, varav kronor avser Katrineholms kommun. Det samlade kommunbidraget fòr 2008 uppgår därmed til 30,5 miljoner kronor. Räddningstjänstförbundet har i enlighet med träffad överenskommelse delat upp budgeten i en drift. och resultatbudget, en separat investeringsbudget samt en finansieringsanalys. Inkomna yttranden Kommunsekretariatet har sänt VSR:s budget fòr yttrande til kommunledningsförvaltningen och ekonomikontoret. Kommunledningsfòrvaltningen har inga synpunkter på VSR:s budget för En sammanfattning av ekonomikontorets ytrande redovisas nedan. Ekonomikonforef Ekonomikontoret konstaterar att VSR i sin budget justerat ramen i enlighet med budgetförutsättningama för Samtidigt noteras att tydliga regler måste skapas kring förutsättningama för en förbundsmedlem att reducera eller på annat sätt förändra de ekonomiska fòrutsättningama fòr VSR under pågående budgetarbete. Ett arbete kring de ekonomiska styrprincipema har inletts. Justerandes sign Protokollsuldrag til

15 IZatrineholms kommun '\' SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdalum Blad Kommunstyrelsen Vidare rekommenderar ekonomikontoret att medlemskommunema i en tydligare uppdragsprocess gentemot direktionen tydliggör ambitioner och fòrväntningar på fòrbundet. Ifråga om kommunbidragens utveckling för perioden konstaterar ekonomikontoret att dessa kommer att öka med drygt 16 pro cent, vilket enligt budgeteringen leder til positiva resultat som ökar fòrbundets egna kapital under perioden. Kontoret fòreslår att budgeten fòr 2008 godkänns. Ärendets handlingar Protokoll från direktionen fòr Västra Sörmlands Räddningstjänstfòrbund , 21, inklusive kommentarer til budgetfòrslag fòr 2008 Sammanställning budget VSR 2008 Investeringsbudget VSR Y ttrande från ekonomikontoret Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Sten Holmgren samt ekonomichefen Anne Andersson. Justerandes sign Protokollsuldrag till Akten

16 , I VÄsTRA SÖRMLANDs RÄDDNINGsT JÄNsTFÖRBUND Direktionen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida :Til/NIHOLMS KOMMUN Kommunityrèlaen nir Au 15 H9f 19.~m, er,1, Handlllggare '/1 07: 32..( Dlarlenummer Clarleplen Budget 2008 med flerårsplan Enl diektiv från diektionen ( ) ska lerårsplaen följas och även kompletteras för kostnader för nyt övnigsfålt mm. Den föreslagna budgeten följer lerårsplanen för 2008 dä kommunbiclaget uppgår ti (25431 för Katreholi och 5432 för Vingåker). I den för 2007 års budget antagna treårsplanen anges biclaget 2009 uppgå ti tk, viet också ligger kvar i förslaget för 2008 års budget. Resonemang anående investeriar Enlt investerigsplanen som antagits tidigare skue vi handl en ny brandbil När vi nu statat arbetet med kostndsberäkgar visar det sig att under de år som vi inte har investerat (och vi däed inte följt kostnadsutvecklgen) har prisema gått upp väldit mycket. Vi hade antagit 2,7 mijoner fören ny "basbil", men ser nu att det istäet Jier på ca 3,5 mijoner. Vi väljer däför att göra en rejäl analys och tisätter en strategisk fordonsgrpp som ska titta på altemativa lösnigar. Kostnader för ett nyt övnigsfålt is fortfarande inte med i budgetförslaget. Utredngsarbete pågår på Stadsarkitektkontoret i Katreholm. RAKEL har numera tyclgt hänförts ti en kommunal fråga varför vi i dagsläget inte heller äskar om medel för det. Kommunbiclaget för 2010 är beräkat ti för att täcka plaerade investerigar, men då med reservation för högie kostnader för t ex övnigsfålt något av åren och eventuellt rrcle kostnader på fordonssidan om vi kommer fram ti ett annat bilgae altemativ. Kommentarer ti drftbudget. Den nya revisionen som är under upphandlg beräknas bli rrst 80 tk dyrare än tidigae.. För att klra av de admstrativa uppgiftema inom organisationen utökas verksamheten med en admstrativ tjänst som ska hantera och stödja verksameten i personalfrågor, ekononu, ärendehanterig, utredngsuppclag, årsredovisnig m m. På så vis frgörs resurser som kan ägnas åt Funtion Räddng, som idag är mycket eftersatt. forts o Justerandes sign l'. /)/ tp) Utdragsbestyrkande

17 VÄSTRA sörmlands RÄDDNINGST JÄNsTFÖRBUND Direktionen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantradesdatum Sida 2007~~19 n forts nir 21 Au 15. För att klara nya Arbetstidsreglema och bemanng är verksamheten utökad med 1 brandmannatjänst 20Q8. I förslag ti flerårsplan är det ytterligare 2 tjånster 2009 och sedan 2 tjånster Då kan vi skapa ett självständigt skiag och insatsledaren kan bli frstående altemativt tiskapas den "flexibla enheten" som har föredragits vid tidigare diektionsmöten.. Kostnad för 1 c-körkort á 15 tk läggs in på al deltidsstationer vare år.. I budgetförslaget miskas bemanngen med 2 man, från 4 ti 2, på deltidsstyrkan i Katreholm. De kvarvarande knyts ti heltidsstyrkan och ingå i laplanen vid förstautrckng ti konstaterade brander, trafiolyckor m m. Förslaget inebär att vi fö!vsso inte har samma möjlihet att kla av ett andra samtidit la under nätter och helger, men utiån statistien ser vi att vi kan utnyttja resursen mer om vi knyter dem ti heltidsstyrkan.. Materiostnadema för brandstationema i Julta och Björkv ökar samtidigt som "tjånster" miska eftersom vi förhoppnigsvis är klara med köpet av brandstationema. Möte med medlemskommunema Vid möte den 9 maj 2007 med Göran Dahlström, Matts Jansson, Anne Andersson från Katreholms kommun och Vikg Jonsson, Tommy Gustafsson från Vingåkers kommun och hela Västra Sörmands Räddngstjånsts arbetsutskott samt tjänstemån från Västra Sörmands Räddngstjänst framom att Katreholm önskar revidera ram för För Katreholm handlr det om 300 tk viet för Västra Sörmands Räddngstjänst inebär 364 tk inusive Vingåkers del. Vid mötet beslutades att budgetprocessen skule ses över och tydlggöras för att förbätta rutiema och diogen melln medlemskommunema och Västra Sörmds Räddngstjänst. Vidare beslutades att Västra Sörmands Räddngstjänst bör vara med och informera om sin verksamhet och aktuella frågor då kommunema har gemensamt kommunstyrelsesammanträde och att kommunalåden ska bjudas in ti en årlig informationsträff. Förslag framom från ekonomema att separera investerigama från drftbudgeten viet bifölls av mötet. Direktionen har , 16, beslutat att revidera budgetdiektivet för 2008 (-364'), forts Justerandes sign '/i!~i /1 ", É. lip, -,- í _,_..-.' '\ Utdragsbestyrkande

18 VÄsTRA sörmlands RÄDDNINGsT JÄNsTFÖRBUND Direktionen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida forts nir 21 Au 15 art räddngschefen ges i uppdiag art ti nästa diektionssammanträde redovisa en förändiad budgetredovisnig inför 2008 och framåt. Vilet inebär art ta ram en drft- och resultatbudget, en separat investerigsbudget samt en fiansierigsanalys. Om möjligt bör även kostnad för nybyggation och drft av övngsfålt tas med. Efter förändrgen bli det lätte art följa Västra Sörmands Räddngstjänsts drostnader samt investeriga som man vi genomföra. Med den förändiade redovisnigen ska man kunna se hur vi fiansierar investeriga samt hur det påverka de vanlga drftostnadema med räntekostnader och avskrvnigar samt art genomföra ett extra diektionsmöte den 19:e jun klockan i Katreholm. Förelier reviderat förslag ti budget 2008 med flerårsplan Redovisnigen av budget 2007 är i reviderat förslag också förändiat och följer samma pricip, d v s investerigara är separerade rån drften. Det inebär ett bätte resultat och att det negativa kapitaet redan återstils i år. Arbetsutskortets förslag ti diektionen: Direktionen beslutar art anta reviderat budgetförslag för 2008 med flerårsplan för samt art över1ämna detsama ti ägakommunema. Direktionen beslutar art bifala arbetsutskottets förslag. Justerandes sign -t ~ Utdragsbestyrkande I(~ ;/ (, of p l \\Jee ~ il

19 V ÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGST JÄNST Direktionen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (34) Plats och tid: Brandstationen Katrineholm, tisdagen den 19 juni 2007, kl. l8.00-i.c,---~ Beslutande: Håkan Persson, (s), ordförande Sten Holmgren, (c), vice ordförande An-Marie Ridell (s) Sar Thorén (fp) Jan-Olov Karlsson (s) Marin Larsson (vtl) Karl-Gunar Ljungkvist (s) Gunel Wickbom (m) Jessica Ljunggren (s), tjãnstg ers Övriga deltagande: Cecila Uneram, sekreterare Mãra Bolzek (s), ej tjãnstg ers Kerstin Kellerman, (fp), ej tjantg ers LeifTronelius, (s), ej tjãnstg ers Jörgen Larsson, (s), ej tjãnstg ers Gunar Österberg, (c), ej tjãnstg ers Utses art justera: Justeringens plats och tid: Sekreterare: r Ordförande: Justerande: ~~. Sten Holmgren ß' /)~ ( ~' r ia rj/fi.~.~... UnpI1il.I \, i ~ ',-.,, -!..,./ ~ ì / \'-.j ~ 0 -,!r~~-, ~ Håkan Persson s;;~ii~ (/j~... Paragrafer ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tilkännagivits genom anslag på Vingåkers och Katrineholms kommuns anslagstavlor Organ: Västra Sörmlands Räddningstjänst Sammanträdesdatum: Datum för anslags uppsättande: èli Datum för oß'-is anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet: Underskrift: : /~.\ ~ A -' \! -"~Î- --! (' J L L 'l,,\'1 1.\ Wn -t \ feli l ;.,~,~.I,,~:,.,..!,\i,-,,:, \,,,'. \.:,...~..~,.y..., '-."".",., Asa Westerlund Utdragsbestyrkande

20 Datum Vår beteckning Kommentarer til förslag til Budget 2008 Enligt reviderade direktiv från direktionen ( ) ska kommunbidraget för 2008 minskas med 363 tkr och uppgå til tkr, vilket ger 5369 tkr fór Vingåkers kommun och tkr fór Katrineholrs kommun. Enligt uppdrag är nu budgetupplägget är fórändrat oeh består i en drift- och resultatbudget, en separat investeringsbudget samt en finansieringsanalys. Kostnad fór nybyggnation och drift av övningsfålt är medtagna Efter fórändrngen blir det lättare att fòlja driftkostnader samt investerigar. Med den förändrade redovisningen ska man kua se hur vi finansierar investeringar samt hur det påverkar de vanliga driftostnadema med räntekostnader och avskrivningar. i Redovisningen av budget 2007 är i detta fórslag också fórändrat och fóljer sama pricip I som ovan, dvs investeringama är separerade från driften. Det Inebär att vi gör ett bätte i resultat och att vi däred återställer det negativa kapitalet redan i år! Under fõrutsätting att i inga ofórutsedda händelser inträffar. ~ I den fór 2007 års budget antagna treårsplanen beräknades bidraget 2009; til tkr, vilket i den nu revid~r.ade budgeten fór 2008 endast uppgår til tkr, dv~:én minskning av ram med 694 tkl. föf Detta tack yare att investeringsbudgeten sepi:rerats. Investerigsplanen bygger på dën gamla fordonsplanen och kan korna att revideras om den arbetsgrpp'som bildats kommer med fórslag til fórändringar. RAKEL har numera tydligt hänförts till en kommunal fråga varfr det i dagsläget inte äskas om medel för det. Kommentarer til driftbudgeten 8900 Direktion. Den nya revisionen beräkas bli minst 80 tkr dyrare än tidigare Ledning,adm. För att klara av de adrinistrativa uppgiftema inom organisationen utökas verksamheten'med en adrinistrativ tjänst som ska hantera och stödja' verksareten i personalfrågor, ekonomi, ärendehanterig, utredningsuppdrag, årsredovisning mm. På så vis frgörs Roger från personalfrågoma oeh kan ägna sig åt Funion Räddning, som idag är mycket eftersatt. Det handlar bland annat om olycksutredningar oeb- operativ planering. Vi minskar insatsledarjänstema (8902) från 6 til 5 och utökar med en dagtidstjänst under Heltid Katrineholm. För att klara nya arbetstidsreglema oeh bemaning är verksareten utökad med 1 brandranatjänst I fórslag til flerårsplan är det ytterligare 2 tjänster 2009 oeh sedan 2 tjänster Då kan vi skapa ett självständigt skiftlag oeh insatsledaren kan bli fristående altemativt tilskapas den "flexibla enheten" som har fóredragits vid tidigare direktionsmöten alla deitidsstyrkor. 1 c-körkort á 15 tkr läggs in på alla deltidsstationer varje år. Västra Sörmlands Räddningsgänst Katrineholm Besöksadress: Djulögatan 46 Telefon: vx Telefax: