Arbetet inom Psynk. Tomelilla, 27 maj 2014 Tomas Bokström

Arbetet inom Psynk Tomelilla, 27 maj 2014 Tomas Bokström www.skl.se/psynk

Agenda 1. Psynk psykisk hälsa barn och unga 2. Tidiga insatser/sociala investeringar 3. Erfarenheter och aktiviteter 4. Ramverk för att investera i tidiga insatser 5. Uppföljning och utvärdering 6. Avslutande reflektioner

1. Psynk psykisk hälsa barn och unga Överenskommelse mellan SKL och Socialdepartementet om att driva utvecklingsarbete 33,5 mkr/år, 2011-2014 Synkronisering! Fem teman - Första linjen - Barn i behov av sammansatt stöd - Skolresultat och psykisk hälsa - Tidiga insatser/sociala investeringar - Gemensam ledning och styrning

1. Publikationer och verktyg (www.skl.se/psynk)

2. Tidiga insatser/sociala investeringar Temats fokus Modeller för finansiering Ledning och styrning Uppföljning och utvärdering Insatser exempel på konkret arbete Samband mellan kort- och långsiktiga effekter verktyg för skattning Nationell och internationell utveckling på området

2. Kriterier för en social investering Tydligt definierad insats som ska förhindra framtida negativa utfall och minska kostnader Tidigt i ålder eller i process Förhåller sig till business as usual och implicerar ineffektiviteter i ordinarie verksamhet - Utbud - Fel/inadekvata insatser - För lite insatser - Organisation - Bristande incitament/stuprör - Dålig matchning mellan behov och utbud

2. Kriterier för en social investering (forts) Insatsen är väldefinierad - Innehåll - Omfattning - Kriterier för programtrohet, processmått - Förväntad effekt tydlig och utvärderingsbar Samband mellan kort- och långsiktiga effekter (hypotes)

3. Erfarenheter Kontext Stor andel av offentliga resurser inlåsta i sena åtgärder med tveksam effekt Behov av bättre samordnade insatser för barns och ungas psykiska hälsa bättre utfall vad gäller skolresultat, arbetsmarknad, försörjning Efterfrågan på evidens Mycket stort intresse för socioekonomiska kalkyler och sociala investeringar Internationell trend - Social Impact Bonds (UK) - Pay for Success Bonds (USA) - Social Investment Package (EU)

3. Erfarenheter Bristande modeller för arbete med tidiga insatser Oklarheter kring Organisation - Styrning, mandat, projektledning Tillgängliga resurser - Finansiella - Kompetens Behovsanalys Beslut om prioriterade resultat och målgrupper Kriterier för sociala investeringar Socioekonomiska kalkyler vs. faktiska utfall av sociala investeringar Uppföljning och utvärdering Kommunikation inom organisationen Kunskapsspridning

3. Aktiviteter Ekonomnätverk för sociala investeringar - Första mötet 19 februari 2014 - Nytt möte planerat 15 oktober Forskarnätverk - Möte 8 september Utbildning sociala investeringar tillsammans med Skandia - Behovsanalys - Organisation - Uppföljning och utvärdering Enkät för att kartlägga kommuner och landstings arbete med sociala investeringar - Skickas ut i maj, resultat publiceras i början av hösten - Delar data med intresserade forskare

4. Ramverk för tidiga insatser/sociala investeringar Fem steg för arbetet Samlad kunskap om viktiga faktorer att bevaka samt effektiva insatser under barns uppväxt för god utveckling

4. Fem steg för att investera i tidiga insatser

Steg 1: Identifiera det resultat som behöver förbättras och involvera berörda aktörer - Nödvändiga aktiviteter Identifiera resultat som behöver förbättras - Tidigare erfarenheter/kartläggningar - Nya analyser Identifiera målgrupper i behov av tidiga insatser - Analys av kostnader för särskilda grupper/insatser - Erfarenheter från kartläggningar, samkörning av data Identifiera och involvera berörda aktörer - Uppnå samsyn kring behovet av samverkan inom kommunen och med landstinget och ev. andra aktörer

Steg 2: Definiera förutsättningarna för att investera i tidiga insatser - Är det klarlagt vilka funktioner som är ansvariga samt vilka som äger och utför processen? Organisationen för gemensam ledning och styrning tillräckligt tydlig och välfungerande? Finns beredskap (resurser) att ta emot och analysera information kring hur de insatser man sätter in påverkar de önskade utfallen? - Bl.a. koppling till FoU-resurser Ekonomisk modell?

Steg 2: Definiera förutsättningarna för att investera i tidiga insatser Gemensam insatsbudget ILLUSTRATIV Insamla medel Fördela medel till insats Genomföra, utvärdera och följa upp insats Avsluta insats Kommunala förvaltningar Landsting Gemensam insatsbudget Insats A Insats B Mål 1: Resultat Mål 2: Resultat Mål 3: Resultat Ordinarie verksamhet Övrig finansiering Insats C Årliga avsättningar görs från driftsbudget till gemensam insatsbudget Landsting/kommun ansöker om medel för att genomföra en insats under en Övrig finansiering kan vara begränsad prövoperiod* medel från andra forum/ Ej krav på återbetalning av organisationer utan krav medel på återbetalning Fokus på uppföljning och utvärdering av resultat i form av mänskliga vinster** Uppföljning av kostnadsbesparingar för berörd(a) aktör(er) endast om tillämpligt För insatser som uppvisar förväntat resultat övervägs integration i ordinarie verksamhet, inkl. övergång till ordinarie finansiering Övriga insatser avslutas * Om möjlighet under vissa perioder ej finns att tillföra medel till gemensam budget är ett tänkbart alternativ att använda modellen för att utvärdera pågående insatser av liknande karaktär. Om utvärderingen visar på bristande resultat kan medel därigenom omfördelas till nya insatser. ** Definierade mänskliga vinster ska ha evidensbaserad koppling till det övergripande målet för arbetet med tidiga insatser.

Steg 2: Definiera förutsättningarna för att investera i tidiga insatser Återföringsmodellen ILLUSTRATIV Insamla medel Fördela medel till insats Genomföra, utvärdera och följa upp insats Avsluta insats Kommunala förvaltningar Insats A 50 50 50 Ordinarie verksamhet Landsting Övrig finansiering Insats B Insats X -100 Investeringsfond Investeringsfond Finansiär Medel avsätts till en investeringsfond som förväntas ge avkastning på insatt kapital Övrig finansiering kan vara medel från andra forum/organisationer, med eller utan krav på återbetalning/avkastning Landsting/kommun ansöker om medel för att genomföra en insats under en begränsad prövoperiod Krav på återbetalning av medel motsvarande delar av förväntad kostnadsbesparing* Uppföljning och utvärdering av resultat både i form av mänskliga vinster** och kostnadsbesparingar för berörd(a) aktör(er) För insatser som uppvisar goda resultat övervägs integration i ordinarie verksamhet, inkl. övergång till ordinarie finansiering Delar av kostnads-besparing till ordinarie verksamhet och delar till fonden + finansiärer * Återbetalningsperioden anpassas till den tidshorisont då respektive insats förväntas ge effekt i form av kostnadsbesparingar ** Definierade mänskliga vinster ska ha evidensbaserad koppling till det övergripande målet för arbetet med tidiga insatser.

Steg 4: Genomför vid behov prioritering och fatta beslut om insatser - Hur identifierar och prioriterar man möjliga insatser? Krav på evidens Krav på struktur Krav på kostnadsanalys Tydliga prioriteringskrav

Steg 5: Säkerställ goda förutsättningar för genomförande av tidiga insatser Besluta om vem, hur och när insatser ska följas upp och utvärderas Utveckla rutin för hur lärdomar kan återkopplas till framtida insatser Identifiera vilka kanaler som ska användas för att kommunicera resultat Säkerställ goda förutsättningar för en framgångsrik implementering

Så var det bara att se till att det blir gjort!

5. Uppföljning och utvärdering Hur vet vi att det vi gör har effekt? Hur uppnår vi ny kunskap? Hur jämför vi alternativa insatser? Hur utformar vi administrativa system så att uppföljning och utvärdering inte innebär för/onödigt stora merkostnader? Vilken kompetens behövs för att göra goda utvärderingar?

Styrning med uppföljning och utvärdering Görs det som ska göras, nås de som ska nås av insatsen? - Processmått för att mäta programtrohet Uppföljning Får vi de utfall som det var tänkt, vad är storleken på effekten? - Mätning av utfall, väntade och oväntade (bieffekter) Effektutvärdering Vad innebär de förändrade utfallen ekonomiskt, kort- och långsiktigt? - Kort sikt: Ev. förändring av konsumtion av välfärdstjänster, relaterat till insatsens kostnad - Lång sikt: Förändrade utfalls påverkan på sannolikheten för framtida välfärdskonsumtion samt produktionsvinster Cost/benefit-analys

Utvärderingsguide Definiera krav för att utvärdera sociala investeringar Beskriva ett arbetssätt

Utvärderingens fyra faser

Vilken typ av effektutvärdering? Före-efter-mätning Matchad kontroll TVEKSAM! Randomiserad kontrollerad studie (RCT)

RANDOMIZE EVERYTHING Controlled trials are shedding light on human behavior and how to nudge it in a positive direction. http://www.wired.com/wiredscience/2013/11/jpal-randomized-trials/ http://www.povertyactionlab.org

Vilka effekter? Skolresultat (tester, prov, betyg) Psykisk hälsa (instrument t.ex. SDQ, www.sdqwebb.se) Försörjning, arbetsmarknadsutfall

Juridisk bedömning Samtycken Hantering av data Ev. forskningsetisk prövning - EPN

Genomförande Säkra implementering Kontinuerlig uppföljning av processmått - projektstyrning Systematisk insamling/registrering av insatser Konsumtion av välfärdstjänster (insatser i skola, socialtjänst, BUP)

Analys av data och kostnader Jämförelse interventions- och kontrollgrupp - Medelvärden - Variation - Effektstyrka Cost effectiveness Cost benefit

Samband över tid och mellan verksamheter Modell från utvärderingsrapport av Skolfam2 i Norrköping, Bernfort och Lundqvist, LiU, 2014

Kunskapsspridning Standard för rapportering av resultat Om lyckat projekt - etablera process för att skala upp/införa i ordinarie verksamhet

6. Avslutande reflektioner - vision Utvecklad förmåga att utifrån behov och prioriteringar testa nya arbetssätt och att skala upp dessa om de är framgångsrika Utvecklad kunskapsöverföring mellan verksamheter, kommuner, landsting och länder Bibliotek över effektiva interventioner, med kostnader och ekonomiska effekter redovisade - www.investinginchildren.eu

www.investinginchildren.eu

Samband mellan kort- och långsiktiga effekter (exempel) Ökad livsinkomst genom ökning i test score (medelvärde) 1 0,118 Ökad livsinkomst genom ett extra studieår (medelvärde) 2 0,099 Gymnasieexamen leder till lägre kriminallitet 3-0,143 1 Hall, M., & Farkas, G. (2011). Adolescent cognitive skills, attitudinal/behavioral traits and career wages. Social) Forces, 89(4), 1261<1285. The National Longitudinal Survey of Youth (NLSY79) 2 Harmon, C., & Walker, I. (1995). Estimates of the economic return to schooling for the United Kingdom. The American Economic Review, 85 (5), 1278<1286. 3 Lochner & Moretti, 2004 Levitt & Lochner, 2001 Sabates, 2008 Buonanno & Leonida, 2009 Ou & Reynolds, 2010 Machin et al., 2011 Brugard & Falch, 2011 Webbink et al., 2008 Bjerk, 2011 Van Dorn, et al., 2011

Vad krävs? Lokalt engagemang och mod att verkligen skärskåda och utveckla sina system - Ekonomers aktiva roll i verksamhetsutveckling Nationell kompetens- och utvecklingsfunktion - Tvärsektoriellt metoder, implementering, utfall och kostnader Nordiskt samarbete för att bygga evidens kring långsiktiga effekter

Framtid Efter Psynk? - Finns en ambition om fortsatt utvecklingsarbete SKL? - Kongressuppdrag Myndigheter? - Folkhälsomyndigheten? - Myndighet med ansvar för kunskapsstyrning?

Tack! tomas.bokstrom@skl.se 08-452 72 65 www.skl.se/psynk