Systematisk verksamhetsplanering Verksamhetsplan för Skutans förskola 2016/2017
Tillämpning Verksamhetsplanen ger ett uttryck för hur enheten planerar sin verksamhet för läsåret. Rektor/ förskolechef omprövar verksamhetsplanen utifrån uppkomna resultat i t ex, egentillsyn, enkätresultat och likabehandlingsplan. Uppföljning, utvärdering och tillika analys görs kontinuerligt av förskolechef tillsammans med personalen i verksamheten. Resultatet av analysen förs in i verksamhetsplanen. Kvalitetsbegreppet Skolverket definierar begreppet kvalitet inom förskola och skola utifrån hur väl en verksamhet svarar mot nationella mål, krav och riktlinjer och andra mål förenliga med de nationella, samt i vilken utsträckning verksamheten strävar efter att förbättras. Vid bedömningen av kvalitet väger Skolverket samman verksamhetens strukturella förutsättningar, arbetet i förskolan och resultatet dvs. måluppfyllelsen. Kvalitetsarbete i förskolan ska kännetecknas av systematik, där arbetet tar sin utgångspunkt i en beskrivning av nuläge, mål för verksamheten, uppföljning och utvärdering, analys och bedömning av resultat, utvecklingsåtgärder och nya mål. Systematik och dokumentation i skollagen - 4 kap. Enhetsnivå 4 Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Åtgärder 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas.
Grundläggande information om förskolan Antal barn, grupper, barn/grupp Skutans förskola har plats för upp till 83 barn. Förskolan är organiserad i avdelningar utifrån barnens ålder. Utöver det är barnen också uppdelade i bland annat projektgrupper. Förskolan är inspirerad utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Andelen barn med annat modersmål än svenska Förskolan har flera flerspråkiga barn som förutom svenska även talar andra språk. Dessa barn har en eller två föräldrar som själva är flerspråkiga eller talar annat modersmål än svenska.vi har barn som pratar engelska, thai, polska, arabiska, marockanska, finska och turkiska. Förskolan har några barn med annat modersmål än svenska. I vissa fall har man en förälder med annat modersmål men där svenska är det enda språk som talas i hemmet. Flerspråkighet arbetar man med på flera olika sätt och det kan t ex handla om att uppmuntra föräldrar att använda sitt modersmål med barnen hemma, lära sig själv och barngruppen enstaka ord, fraser, sånger och ramsor på olika språk, synliggöra det interkulturella arbetet genom att arbeta med kartor, flaggor, böcker, alfabet, traditioner, musik och dans från olika länder osv. Youtube och Google Earth används också som verktyg i arbetet. Att erbjuda barnen boksamtal är också framgångsrikt liksom medvetet bruk av språkutvecklande miljöer och arbetssätt. Arbetet är förankrat i vardagliga situationer och baseras på barnens intressen och nyfikenhet. Pedagogerna pekar aldrig ut barn som kommer från andra länder eller vars föräldrar kommer från andra länder som något onormalt utan man betonar att det är helt vanligt och normalt med olikheter. Språksamtal används vid inskolningen. Där kartlägger man vilka språk som barnet omges av hemma. Förskolans miljö, inne och ute Förskolan består av fyra avdelningar. Dessa är förlagda i två hus, det ena huset har två småbarnsavdelningar och det andra två avdelningar för barn 3-5 år.. Förskolan jobbar medvetet och fokuserat på att utveckla bra lärmiljöer till barnen såväl ute som inne. Rummen och verkstäderna ska vara tilltalande, involvera, utmana och välkomnande. Lärmiljöerna utvärderas ständigt och barnen tas med i processen av utvecklandet av lärmiljöerna. Materialet inne är öppet och formbart och stimulerar fantasi och kreativitet. Laborativa material används medvetet. I enlighet med Reggio Emilias filosofi utgår pedagogerna från tanken om miljön som den tredje pedagogen. Även utemiljön är väl genomtänkt och planerad för att kunna erbjuda barnen en mångfald av aktiviteter för upptäckande, utforskande och lärande, på egen hand och tillsammans med andra. Förskolan har en grupp för att arbeta med utveckling av utemiljöerna. Förskolans geografiska läge gör att man har nära till såväl natur som centrum med bibliotek och annat. I dagsläget har enbart en småbarns avdelning, när behov av fler småbarnsavdelningar uppstår kommer förskolan återigen öppna den fjärde avdelningen.
Personal Personal är under stor del av dagen uppdelad på olika avdelningar och ansvarar för projektgrupper och är mentorer för barnen på avdelningen. De har fått också ansvarsområden såsom IKT, lärmiljöer, utemiljö osv. Personalen består av förskollärare och barnskötare. Förskollärare ansvarar för att driva det pedagogiska arbetet tillsammans med barnskötare. Utöver förskollärare och barnskötare har förskolan även resurspersonal. Här arbetar också vår kokerska som ansvarar för att ta emot mat, tillreda sallader och baka samt förbereda mellanmål. På förskolan arbetar också en lokalvårdare som dagligen städar förskolan, vanligtvis eftermiddags-/kvällstid. På förskolans kontor inryms också skoladministratör och förskolechef. Under höstterminen har förskolan tre avdelningar öppna. Den pedagogiska personalen som arbetar under hösten består av sex förskollärare, fem barnskötare och två resurser. Antal barn per årsarbetare ht-16: 6,48 Antal årsarbetare ht-16: 9,1 Vi vill fortsätta utveckla våra styrkor och fördjupa oss än mer i reggio emilias pedagogiska filosofi. Vi kommer därför göra studiebesök för att utveckla våra lärmiljöer och även ha handledning både externt via reggio emilia institutet och internt via förskolechef och lagledare, detta för att utveckla dels lärmiljöer och dels vårt projekterande arbetssätt. Önskemål och förhoppning finns kring att bjuda in en föreläsare för att prata kring lärmiljöer någon gång under läsåret. Vi vill också fördjupa våra kunskaper kring barn som behöver träna sociala färdigheter. En föreläsning är inbokad i augusti för all personal. Vi drar nytta av våra specialpedagoger för handledning och råd när behov finns. En föreläsning rörande nyanlända är inbokad under kommande läsår. Vi fortsätter också utbilda personal i LLU för att kunna handleda lärarstudenter. Förskolechefens ledningsdeklaration Med utgångspunkt utifrån 2.7 Lpfö 98 rev. 2010 I ett förtroendefullt samarbete tillsammans med pedagoger, barn och föräldrar ska jag fortsätta utveckla verksamheten enligt styrdokument, laga r och verksamhetens valda utvecklingsområden och mål såväl lokala som centrala. Jag ska utgå från barnen och barnens perspektiv. Alla barn ska bli sedda, lyssnade på och känna sig trygga i förskolan. Alla föräldrar ska känna sig vissa om att deras barn
har det bra och i förskolan får möjlighet att utvecklas optimalt utifrån sina unika förutsättningar, intressen och egenskaper. Jag ska tillvarata pedagogernas kompetenser och intressen, och arbeta för ett tillåtande klimat där vi tillsammans skapar en arbetsplats som vi är stolta över och där vi känner arbetsglädje och gemenskap. Förskolan är vår arbetsplats där även vi vuxna ska ges utrymme för utveckling och lärande. Som ledare vill jag vara lyhörd, tydlig, målinriktad, ansvarsfull, kommunikativ och inspirera. I egenskap av förskolechef och pedagogisk ledare för verksamheten ska jag genomföra verksamhetsbesök och leda pedagogiska samtal och diskussioner. Jag kommer kontinuerligt arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet och fortsätta driva den pedagogiska utvecklingen i förskolorna tillsammans med alla anställda. Jag kommer att arbeta för att alla i förskolan ska känna sig trygga, såväl vuxna som barn. Jag kommer ständigt arbeta för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. Enhetens prioriterade utvecklingsområden Som prioriterade mål har vi valt att lyfta två områden under detta läsår. Dels vill vi arbeta mer kring arbetsmiljö, trivsel och hälsa och dels fördjupa oss mer i reggio inspirerat och projektinriktat arbetssätt. Dessa båda områden rymmer mycket och kommer genomsyra verksamheten under detta läsår. Vi kommer jobba med detta under avdelningsplaneringar, reflektioner, handledningstid, förskollärartid, APT och vid planeringsdagar. Våra mål är att vi ska ha en frisk arbetsplats där alla, så väl barn som vuxna trivs och mår bra. Vi ska också ha en verksamhet där vi fördjupat vårt arbete utifrån reggio emilias pedagogiska förhållningssätt där vi ser varje barns kompetens och jobbar projektinriktat med nyfikenhet och lyhördhet på barnen och där vi utformar lärmiljöer för att ge dem optimala förutsättningar att få utvecklas utifrån vars och ens unika förutsättningar. Nämndens mål Beskriv hur förskolan arbetar för att uppfylla nämndens mål för 2016 samt det resultat som uppnåtts. Mål 1. Antalet barn i barngrupperna har minskat med 0,5 barn per grupp Mål 2. Andel föräldrar som är nöjda med vad deras barn lär sig på förskolan har ökat
Mål 3. Personaltätheten har minst bibehållits Vi har minskat antalet platser på förskolan med ett barn. Istället för 85 barn så har vi just nu 83 platser. Alla platser är inte fulla vid terminsstart och en småbarnsavdelning är stängd. Personaltätheten är samma som föregående år. Förskolan har en mycket god nöjdhet bland föräldrarna. Detta har framkommit vid såväl enkäter som föräldraråd och utvecklingssamtal. 1. Förskolans värdegrund och uppdrag Förskolan arbetar stundligen och dagligen med värdegrundsfrågor och vilar på demokratins grund. I förskolans läroplan finns det bra beskrivet hur vårt uppdrag ser ut när det gäller grundläggande värden, förståelse och medmänsklighet, saklighet och allsidighet och vårt uppdrag som sådant. Vår läroplan är viktig för alla oss som jobbar i förskolan och vi jobbar hela tiden med dessa bitar på olika sätt. Det är en stor del av ett förskolebarns vardag att utveckla sin identitet, empati, sociala kompetens och att lära sig att vara en individ i en grupp med allt som hör till när det gäller exempelvis turtagande, hänsyn och omtanke. Vår värdegrund är i allra högsta grad viktig och närvarande i allt vi gör. Värden såsom människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen. För detta krävs att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten och att verksamheten bedrivs i demokratiska former Vårt uppdrag innebär att låta omsorg, utveckling och lärande få bilda en helhet. Det innebär att vi behöver lägga fokus på att barnen får chans att utveckla alla de saker som läroplanen berör under sina år på förskolan. Av den anledningen vill vi erbjuda barnen många saker att utforska, upptäcka och lära och samtidigt väva in den viktiga värdegrunden på ett naturligt sätt i barnens vardag där vi vuxna agerar som förebilder och ger barnen möjligheter att konkret tillägna sig etiska värden och normer. Trygghet är en viktig grundläggande faktor för att barnen ska kunna ta till sig allt det vi erbjuder barnen. Vi arbetar därför medvetet för att både barn och föräldrar ska känna sig trygga med vår förskola. Pedagogernas förhållningssätt, barnsyn och kunskapssyn är en annan viktig pusselbit för att hantera förskolans uppdrag och som vi systematiskt och kontinuerligt diskuterar och levandegör på arbetslagsplaneringar/reflektionstider och APT samt planeringsdagar. Ansvariga är förskolechef tillsammans med förskollärare och hela arbetslaget.
2.1 Normer och värden Förskolan har som uppdrag att aktivt och medvetet, påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar. Våra valda mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, Vi kommer även lyfta förståelsen av alla människors lika värde och lyfta fram alla barns olika förmågor. Arbetet bedrivs bland annat utifrån förskolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling samt varje avdelnings fördjupningar och konkretiseringar av verksamhetsplanen. Ovanstående strävans mål ingår i förskolans dagliga arbete med barnen och fångas upp stundligen och dagligen och utifrån individens och gruppens behov. Barnen delas upp i mindre grupper för att lättare fånga upp barnen och ge tydligare struktur. Pedagogerna utformar aktivt grupperna utifrån barnens olika behov och intressen. Tydlig struktur, gemensam pedagogisk strategi och medvetenhet om målen bland pedagogerna gör att arbetet kan drivas framgångsrikt. Man har också ett medvetet förhållningssätt och strävar efter att jobba normkritiskt. Pedagogerna har tillgång till specialpedagog om de vill ha extra stöd i t ex arbetet med hur man bemöter barn med särskilda rättigheter. Arbetet följs upp med hjälp av observationer, dokumentationer samt samtal och diskussioner vid avdelningsplaneringar och APT, planeringstid/pedagogisk utvecklingstid men även terminsvis när vi gör en lite större halvårsavstämning. Vi kommer utvärdera vårt arbete med hjälp av trygghetsvandringar, samtal och möten med barnen samt diskussioner utifrån observationer och dokumentationer vid APT och avdelningsplaneringar. Ansvarig för arbetet är förskollärare tillsammans med hela arbetslaget. Alla som arbetar på förskolan följer vår likabehandlingsplan. 2.2 Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Vår verksamhet genomförs så att vi stimulerar och utmanar
barnens lärande och utveckling. Vi vill erbjuda en öppen och innehållsrik miljö som upplevs inbjudande för utforskande och upptäckande där vi främjar lek, kreativitet och det lustfyllda lärandet. Vi utgår från barnens intressen för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Här får utforskande, nyfikenhet och lust att lära utgöra grunden och vi låter barnens tankar och idéer tas tillvara för att skapa den mångfald i lärandet som läroplanen pratar om. Alla mål under rubriken utveckling och lärande är aktuella och viktiga för oss men vi vill särskilt lyfta fram några av dem som vi vill fokusera lite extra på. Våra valda mål: Förskolan ska sträva efter att barn Utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, Tillgänar sig nyanser och innebörden i olika begrepp, I det pedagogiska planerade arbetet med barnen så fångas barnens intressen upp. I mindre grupper får barnen chans att utveckla, utforska och lära tillsammans med andra. Pedagogerna arbetar med att de fånga upp barnen och deras intressen samt utmanar och uppmuntrar dem till vidare utforskning, utveckling och lärande. Arbetet bedrivs utifrån ett projektinriktat arbetssätt. Att utveckla lärmiljöer där barnen kan få utforska och lära är ett ständigt aktuellt förhållningssätt och pedagogisk utmaning hos pedagogerna. Förskolans geografiska läge erbjuder många möjligheter och utnyttjas varje dag. Förskolan jobbar medvetet kring kommunikation och barns möjligheter till uttryck av alla de slag. Förskolan använder ett språkutvecklande arbetssätt. Med de äldre barnen jobbar man i tillägg till ovanstående, även med Bornholmsmodellen. Språk är ett naturligt inslag i alla moment under dagen. På samma sätt arbetar man med matematik där matematik blir ett naturligt inslag under dagen. Man använder matematiska begrepp och uppmärksammar matematik i vardagen. Matematik är långt mycket mer än addition och den inställningen är man noga med att tillvarata. Vi följer upp arbetet vid planeringstid/pedagogisk utvecklingstid, avdelningsplaneringar, APT samt terminsvis. Som verktyg för utvärdering använder vi pedagogiska dokumentationer, reflektioner och diskussioner bland annat kring förskolans lärmiljöer. Barnen görs delaktiga i den pedagogiska dokumentationen, både i projektets process och ser sin egen utveckling. Ansvarig för arbetet är förskollärare tillsammans med arbetslaget.
2.3 Barns inflytande I förskolan lägger vi grunden för demokrati. Barnen får alltefter förmåga ta ansvar för egna handlingar, varandra och för förskolans miljö. Barnens behov och intressen tas tillvara och ligger till grund för utformning av miljö och planering av den pedagogiska verksamheten. Vårt valda mål: förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer Vi vill göra barnen delaktiga i val av arbete/projekt. Vi genomför regelbundet kartläggningar av barnens intressen och trygghet och bland annat utifrån det vidareutvecklar vi verksamheten. Vi erbjuder barnen olika aktiviteter och observerar dem utifrån vad som lockar och intresserar dem. Vi genomför också barnråd regelbundet för de äldre barnen, vi jobbar hela tiden på att utveckla dessa så att vi får en tydlig struktur för när och hur de ska hållas. Barnen erbjuds fri lek inom ramen för intressegrupper varje dag och vi uppmuntrar barnen att göra egna val i vardagliga situationer. Samlingarna bedrivs i demokratiska former och barnen bjuds in att vara delaktiga i utformandet och skapandet av lärmiljöerna. Att dela in barnen i mindre grupper är ett användbart verktyg för att ta tillvara barnens intressen och tankar och idéer. Arbetet följs upp via kartläggningar, diskussioner och reflektioner under pedagogisk utvecklingstid och utvärderingsdagar. Ansvariga för arbetet är förskollärare tillsammans med arbetslaget. 2.4 Förskola och hem Förskolan ska komplettera hemmet när det gäller ansvaret för barnens fostran och utveckling. Därför behöver vi ha ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna görs delaktiga och påverka förskolans verksamhet inom ramen för de nationella målen. Av den anledningen är det viktigt att förskolan är tydlig i fråga m mål och innehåll. Vi vill att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan. Det är viktigt för oss att såväl barn som föräldrar är trygga med oss och vår verksamhet. Vi använder oss av föräldraaktiv inskolning där föräldrarna är med barnet hela dagen och på så sätt får insyn och inblick i alla bitar i förskolans verksamhet. Vi jobbar också för att inskolningen ska vara tydlig och informativ. Vi håller uppföljningssamtal efter inskolningen för att fånga upp hur inskolningen fungerat och hur barnet har det just nu på förskolan.
Vi jobbar också för föräldradelaktighet och tycker det är viktigt att vi kommunicerar ut till föräldrarna våra mål och ger dem information om verksamheten. Vi använder oss av blogg på unikum, anslag i hallarna och även forum såsom föräldramöte, föräldraråd och utvecklingssamtal. Vi bjuder också in till sommarfest, vernissage och dylikt under året. Ansvariga för arbetet är förskollärare tillsammans med arbetslaget. Vi utvärderar och följer upp med hjälp av uppföljningssamtal, reflektion och diskussion med kollegor vid t ex pedagogisk utvecklingstid och arbetslagsplaneringar. 2.5 Samverkan med förskoleklass, skolan och fritidshemmet Vi strävar efter ett nära och förtroendefullt samarbete med förskolan, skolan och fritidshemmet. På så vis stödjer vi barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Vi utgår från de nationella och lokala mål och riktlinjer som finns för respektive verksamhet. Förskolan har som uppdrag att runda av förskoletiden när barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig. Förskolebarnen besöker de skolor som ska ta emot barnen. Förskolan genomför också en överlämning av barn till skolan bland annat med hjälp av unikum och kommungemensamma riktlinjer. Ansvariga för överlämningen är förskollärare. Särskild överlämning av förskolebarn till skolan görs vid behov av förskolechef och förskollärare. 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling I läroplanen skrivs det att förskolans kvalitet kontinuerligt och systematiskt ska dokumenteras och följas upp samt utvärderas och utvecklas. Vi följer därför upp barnens utveckling och lärande och dokumenterar och analyserar denna. Syftet med det är att få kunskap om förskolans kvalitet dvs vår organisation, innehållet i verksamheten och genomförandet så att varje barn får möjlighet att utvecklas utifrån sina unika förutsättningar. Det handlar ytterst om att förskolan ska utveckla sina arbetsprocesser och bedöma om vårt arbete bedrivs i enlighet med målen samt undersöka vilka åtgärder vi behöver vidta för att alla barn ska ges möjlighet att få utvecklas optimalt utifrån sina förutsättningar och behov. Analysen av utvärderingens resultat visar vilka utvecklingsområden vi ska fokusera på. Vi utgår från ett barnperspektiv i vårt arbete och föräldrar och barn görs delaktiga och deras åsikter, tankar och funderingar tas tillvara. I förskolans uppdrag ingår att arbeta med uppföljning, utvärdering och utveckling. Vi strävar efter att detta ska bli en naturlig del av pedagogernas vardag och att man har ett förhållningssätt där reflektion ständigt är återkommande och pedagogisk dokumentation ett av de verktyg vi använder. Unikum är ett annat verktyg vi använder för detta. Pedagogerna har ett årshjul till hjälp och stöd i detta arbete. Det finns också beskrivet vad som ingår i förskollärares respektive barnskötares uppdrag. Förskolechef gör särskilda
verksamhetsbesök för att följa verksamheterna och deras utveckling. Dessa äger rum 1 gång per termin. Ledningsgruppsmötena där lagledare och förskolechef träffas är ett forum där man kan lyfta frågor och funderingar kring uppföljning, utvärdering och utveckling även ur ett metaperspektiv. På samma sätt används förskollärartiden men då är deltagarna vid mötena alla förskollärare vid enheten. I vårt arbete har vi stor nytta och användning av barnens digitala portfolios (unikum). Vi strävar också efter att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplanen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet. Avdelningsplaneringen följer en speciell agenda där man systematiskt lyfter upp bl a pedagogisk dokumentation och lärmiljöer. Förskolan önskar också utveckla forum för barnen att utvärdera sin verksamhet. Vi följer upp vårt arbete med pedagogisk dokumentation och uppföljning, utvärdering och utveckling vid planeringstid/pedagogisk utvecklingstid, i samtal och reflektioner med kollegor, avdelningsplaneringar och APT samt terminsvis. Vi utvärderar med hjälp av pedagogisk dokumentation återkommande på avdelningsplanering och på förskollärartid samt vid diskussioner och reflektioner med kollegor. Förskolechef, förskollärare och arbetslaget ansvarar för arbetet utifrån sina roller. Jämställdhet mellan flickor och pojkar Alla som verkar i förskolan ska hävda de grundläggande värden som anges i läroplanen. Som vuxna har vi ett stort ansvar i att bemöta flickor och pojkar på ett sådant sätt att vi motverkar traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska ha samma möjlighet att få pröva, utveckla förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Förskolan utformar sin miljö så att alla barn kan känna sig välkomna överallt. Man uppmuntrar all typ av lek och pedagogerna bekräftar barnet utifrån dem som individ och inte utifrån kön. Alla ska få samma chans. Arbetet här är starkt sammankopplat med arbetet under rubriken Normer och värden och vår likabehandlingsplan. Vi följer upp terminsvis men även i dialog med kollegor, föräldrar och vid APT, avdelningsplaneringar och under planeringstid/pedagogisk utvecklingstid. Vi utvärderar med hjälp av dokumentationer kring vad barnen gör, med vem, samspel med andra, hur barnet blir bemött etc. och genom att granska pedagogernas förhållningssätt och bemötande. Ansvariga är förskollärare tillsammans med arbetslaget.
Förebyggande arbete kring barns hälsa Barnhälsoplanen finns i en lokal version för just vår verksamhet och den används som stöd för pedagogerna i deras arbete. Likabehandlingsplan och plan mot och kränkande behandling är andra viktiga dokument för vår verksamhet. Dessa revideras årligen och sprids till alla föräldrar via mail och informationsmöten såsom förskoleråd. Pedagogerna är med och tar fram planen och den finns med som stöd under hela läsåret vid t ex APT, avdelningsplaneringar osv. Föräldrar lämnar synpunkter på planen vid tillfällen såsom föräldraråd och föräldramöten. Riktlinjer kring hygien samt utifrån riktlinjerna när barnet är sjukt och smitta i förskolan är också viktiga dokument och viktig litteratur kring barnens hälsa som används av pedagogerna och föräldrarna. Förskolan ingår i det koncept som Ingela Nannström på Knivsta kommun tagit fram som kallas Mat från grunden. Mat från grunden innebär i korthet att man ökar andelen fisk och vegetariska måltider, ökar andelen grönsaker och minskar på socker och färdigmat. Man strävar efter en näringstät kost som ska väcka intresse och lust för bra mat hos barnen. Till varje lunch serveras en salladsbuffé och vi har tagit bort sötsaker vid födelsedagsfirande och vi tar till oss erfarenheter och råd från projekt sockerbiten. I förskolans läroplan står det att förskolan skall sträva efter att barnen utvecklar motorik, koordinationsförmåga, kroppsuppfattning samt vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Vi erbjuder barnen många tillfällen till rörelse och utevistelse i såväl planerad som oplanerad terräng. Genom att erbjuda bra mat så visar vi på kostens betydelse för vår hälsa. Vi följer också våra hygienrutiner för att lära barnen hur man med hjälp av t ex noggrann handtvätt kan bli friskare. Den psykosociala hälsan är också viktig och därför jobbar förskolan ständigt med alla de områden som beskrivs i förskolans läroplan under rubrikerna förskolans värdegrund och uppdrag samt normer och värden. Vi strävar efter att göra vår miljö giftfri genom att successivt över tid se över, byta ut och rensa ut t ex plastleksaker och välja istället välja miljövänliga alternativ. Vi jobbar med inspiration utifrån naturskyddsföreningens koncept Giftfri förskola och kemikalieinspektionens rapporter. Arbetet följs upp årligen genom reviderade handlingsplaner samt vid arbetslagsplaneringar, APT och planeringsdagar. Ansvariga för arbetets utveckling är förskollärare och arbetslaget tillsammans med förskolechef.
IKT IKT är ett av de områden vi under förra året särskilt valt att lyfta fram som ett utvecklingsområde. Förskolan har kommit förhållandevis långt i sin utveckling av IKT och vill fortsätta utveckla detta än mer. Vi har förhållandevis goda tekniska förutsättningar för arbetet, nu behöver vi få grepp om vad digital kompetens är för oss och för barnen samt hur vi vill att IKT ska användas just på vår förskola. Vi vill få in IKT som ett naturligt inslag i vardagen. Vi vill också utveckla våra tekniska förutsättningar för arbetet ännu mer framgent. Vi har en IKT plan och i tillägg till detta finns en IKT pedagog på förskolan. Arbetet utvärderas regelbundet vid APT, pedagogisk utvecklingstid och utvärderingar. Ansvariga för arbetets fortskridande är förskollärare, IKT pedagog och arbetslaget. Synpunkter och klagomål Förskolan arbetar utifrån kommunens plan för synpunkter och klagomål. Det innebär att vi använder den blankett som finns och uppmuntrar föräldrarna att lämna sina synpunkter på den. Ibland inkommer synpunkter via mail eller i det dagliga bemötandet. Vi gör då en notering om detta för vår egen del om det är en synpunkt eller ett klagomål som löses direkt men om det är något vi inte kan lösa direkt ber vi föräldrarna fylla i blanketten. Blanketten följs upp och utvärderas i enlighet med kommunens riktlinjer. Ansvarig för detta är förskolechef men hela arbetslagen har som ansvar att ta emot synpunkter och klagomål och hänvisa till blanketten. Vi använder oss också av ett flödesschema för att få en bra överblick på processen. Vi vill få in synpunkter från föräldrarna på vår verksamhet då de hjälper till att utveckla vår verksamhet oavsett om vi kan möta föräldrarnas önskemål eller ej. Klagomål är viktiga att komma till rätta med, det är också viktigt för oss att förstå vari de har sin grund. Därför är det viktigt att vi får in klagomål som finns på verksamheten från föräldrarna. Synpunkts- och klagomålshantering Knivsta kommuns riktlinjer, antagen av kommunledningen december 2007.