November 2014 Hong Kong LANDFAKTA - HONGKONG SAR, KINA Officiellt namn: Hong Kong Special Administrative Region of the People's Republic of China Huvudstad: Hongkong Yta: 1104 km 2 Folkmängd: 7,2 miljoner (6.650 inv./km 2 ) Befolkning: 91 % kineser Befolkningstillväxt: + 0,5% (2013) Språk: Kantonesiska och engelska; kunskaper i mandarin (putonghua) är ännu begränsade men ökar Religion: Buddhism, Taoism, Katolicism, Protestantism, Islam, Hinduism, Judendom, Konfucianism och Sikhism. Statsskick: Särskild Administrativ Region (SAR) inom Folkrepubliken Kina Statschef: President Xi Jinping, Peking Regeringschef: Chief Executive C Y Leung (Leung Chun-Ying) Utrikesminister: Wang Yi, Peking Politiska partier: Democratic Alliance for the Betterment and Progress of Hong Kong (DAB), Federation of Trade Unions, Liberal Party, Democratic Party, Civic Party, Labour Party, Economic Synergy, People Power Senaste val: Legislative Council (LegCo) 2012, Chief Executive 2012 Nästa reguljära val: Legislative Council (LegCo) 2016, Chief Executive 2017 Valuta: Hongkongdollar (HKD) Växelkurs 1 HKD = ca 0,95 SEK (November 2014) BNP (total): 2122 miljarder HKD (2013) BNP/capita: 295 303 HKD (2013) BNP-tillväxt: 2,9 % (2013) Inflation: 4,2% (Oktober 2014, årstakt, HKMA) Arbetslöshet: 3,3% (2013) Viktigaste näringar: Bank/finans, turism, logistik, handel och producenttjänster Budgetbalans: +64,8 miljarder HKD (3% av BNP, b.å. 2012-2013)
Valutareserv: 311,2 miljarder USD (2013) Räntebärande utlandsskuld: 9943 miljard HKD (brutto, alla sektorer, kv 2, 2014, HKMA) Statens utlandsskuld: 11,1 miljarder HKD (kv 2, 2014, HKMA) Varuexport: 3559,7 miljarder HKD (2013) Varuexporttillväxt: 3,6% (2013) Viktigaste exportprodukter: Elektronik, textil Varuimport: 4060,7 miljarder HKD (2013) Varuimporttillväxt: 3,8% (2013) Viktigaste importprodukter: Konsumtionsvaror, råmaterial, halvfabrikat, kapitalvaror Största handelspartners: Kina, EU, USA, Japan, Taiwan, Singapore Svensk export till Hongkong: 3,98 miljarder SEK (2013, -18% SCB) Svensk import från Hongkong: 2,544 miljarder SEK ( 2013, -17%, Kommerskollegium) (Statistikkälla: HK Government/ Census & Statistics Dept, om inget annat anges) Historik Hongkong utgörs av Hongkongön, som tillföll Storbritannien genom fördraget i Nanking år 1842 efter det första opiumkriget, halvön Kowloon, som tillföll Storbritannien genom Peking-fördraget år 1860 efter det andra opiumkriget, samt New Territories och ca 230 öar som genom ett avtal mellan Storbritannien och Kina ingånget år 1898 arrenderades fram till 1997. En överenskommelse om Hongkongs framtida ställning träffades i december 1984 mellan Storbritannien och Kina. Enligt denna s.k. Joint Declaration återförenades Hongkong i sin helhet med Kina den 1 juli 1997 och gavs status som en "Särskild Administrativ Region" (SAR) inom Folkrepubliken Kina med omfattande självstyre. Principen kallas ofta ett land två system. Den politiskt utnämnde och samtidigt högste ämbetsmannen i Hongkong SAR's administration fick titeln Chief Executive. En "mini-konstitution" för Hongkong SAR, den s.k. Basic Law, antogs av den kinesiska folkkongressen år 1990. De dokument som reglerar Hongkongs autonoma status inom Kina garanterar bl.a. att dess frioch rättigheter skall bestå och att Hongkongs politiska, ekonomiska, sociala, lagstiftande och juridiska system skall förbli åtskilda från resten av Kina till 2047. Lagen ger utrymme för vissa konstitutionella ändringar från 2007, något som för första gången skedde 2010 (se vidare nedan). Utrikespolitik Utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik sköts av centralregeringen i Peking. Inrikespolitik Den 1 juli 2012, på 15-årsdagen av Hongkongs övergång från brittisk till kinesisk överhöghet, svors Leung Chung-Ying (i dagligt tal, C Y Leung) in av Kinas president Hu Jintao som ny regeringschef, Chief Executive, i Hong Kong. Leung utsågs, liksom företrädarna Tung och Tsang, genom en omröstning i en valkommitté bestående av 1200 elektorer för en period om fem år. Regeringens politik måste förankras i Legislative Council (LegCo), Hong Kongs enkammarparlament, bestående av 70 ledamöter. Av dessa är, något förenklat, 40 direktvalda och 2
30 valda av s.k. functional constituencies 1. Det finns över 20 politiska partier i LegCo. De största är det regeringstrogna Democratic Alliance for the Betterment and Progress of Hong Kong (DAB) med 13 mandat och likaså regeringstrogna Federation of Trade Unions med sex mandat. Det företagsvänliga Liberal Party (LP) har fem mandat. De partier som förespråkar full demokrati, de s k pan-demokraterna, har 27 mandat, varav Democratic Party och Civic Party har 6 mandat vardera. Demokratianhängarna eftersträvar i första hand allmänna och fria val av såväl Chief Executive som av samtliga ledamöter i LegCo. Frågan om ökad demokrati och Hongkongs höga grad av autonomi inom konceptet ett land två system står högt på den politiska dagordningen och präglar ofta debatten. Enligt beslut i Nationella folkkongressens (NPC) stående utskott i Peking i december 2007 har allmänna val ( universal suffrage ) av regeringschef och LegCo ställts i utsikt 2017 respektive 2020. Peking menar att en snabbare förändringstakt inte vore förenlig med intentionerna i Basic Law, som anger att utvecklingen mot allmänna val skall ske i "a gradual and orderly process". De regeringstrogna partierna tenderar att betona vardagsnära plånboksfrågor mer. Även om de pan-demokratiska partierna nått framgångar i de direktvalda valkretsarna, har de mycket litet stöd i de funktionella, vilket ger de regeringstrogna partierna ett övertag i parlamentet. Med sina 27 mandat kan dock oppositionen blockera regeringens lagförslag inom det konstitutionella området, t ex vad gäller ändringar i valsystemet. CY Leung skiljer sig från sina två företrädare Tung Chee-Hwa och Donald Tsang genom att han hållit visst avstånd till Hongkongs ekonomiska elit (och vice-versa, kan tilläggas). Istället har han sagt sig vilja nå ut till vanligt folk och att formeln small government big business inte längre räcker för att lösa Hongkongs sociala problem. Han anses också ha närmare band till Peking än åtminstone sin närmaste företrädare. Förtroendet för Leung fick sig en tydlig törn redan när han i början av hösten 2012 drev frågan att Hongkongs skolor skulle införa National Education, undervisning om fosterlandet - dvs Kina - på schemat. Efter stora demonstrationer fick regeringen backa i frågan, och konstatera sitt första stora nederlag. De största utmaningarna för C Y Leung är frågan om allmänna val, tillgången på bostäder till överkomliga hyror, de ökade inkomstklyftorna och miljöpolitiken. Våren 2014 genomförde regeringen konsultationer om reformer av valsystemet. På basis av detta skickade man i juli en sedermera kritiserad rapport till NPC i Peking, med innebörden att konsultationerna visat att merparten av Hongkongborna inte eftersträvade fri nomineringsrätt i valen till regeringschef 2017. Den 31 augusti kom ett beslut från NPC:s stående utskott som fastslog att valet 2017 skulle ske genom att minst 50% av en nomineringskommitté om 1200 personer, som förmodas bli klart lyhörd mot Peking, först måste godkänna de max 2-3 kandidater som sedan får ställa upp i valet. Detta ramverksbeslut var stramare än vad många förväntat sig. I slutet av september utbröt stora spontana demonstrationer i Hongkong med krav på att NPC skulle dra tillbaka beslutet av den 31 augusti, och att regeringschefen CY Leung skulle avgå. Kraven avvisades både av Peking och regeringen. I skrivande stund är frågan inte närmare en lösning, och det fortgår ännu sittprotester och blockader av vissa genomfartsleder i Hongkong, om än i mindre omfattning. Leung har egentligen ingen tydlig egen politisk bas i Hongkong och har så här långt haft svårt att vinna genuint förtroende bland mäktiga intressegrupper. Han får förhållandevis svagt stöd i opinionsmätningar och många bedömare undrar om han kan bli en så effektiv regeringschef som Peking nog skulle vilja se. 1 Functional constituances, s.k. funtionella valkretsar representerar näringslivet, yrkes- och sociala grupper. 3
Ekonomi och ekonomisk politik Hong Kong har under nittonhundratalets senare hälft utvecklats till en betydande handelsplats i Östasien. Tillverkningsindustrin (kläder, leksaker, elektronik) har flyttats till främst Kantonprovinsen i södra Kina, och andra delar av närregionen, men ägs i mycket stor utsträckning fortfarande av Hongkongföretag. De senaste decenniernas snabba ekonomiska tillväxt i Kina med en stadigt ökande utrikeshandel har bidragit till en väsentligt ökad efterfrågan på finansiella, kommersiella och logistiska tjänster i Hong Kong, som idag domineras av en serviceekonomi med en stark finanssektor (banker och investmentbolag), omfattande handel och logistik (sjöfart och flyg) samt turism. Inkomst- och företagsskatter är mycket låga, max 15% respektive 16,5%. Omkring 98% av Hongkongs export är reexport av varor som importerats från i första hand fastlandskina. Ekonomin rankas återkommande som en av de friaste i världen och affärsklimatet är öppet och lättillgängligt, även om kritik också finns mot att ett fåtal konglomerat är så dominerande i flera viktiga sektorer. Många utländska företag, särskilt små och medelstora, väljer att etablera sig i Hongkong innan de tar steget in i Kina. Importtullar finns endast på spritdrycker, tobak och drivmedel. Valutan är fullt konvertibel, knuten med fast växelkurs till den amerikanska dollarn, och det oberoende rättsväsendet fungerar väl. Ekonomin har haft en stark uppgång under 2000- talet med en årlig tillväxt på 5-7%, som först 2009 planade ut i och med finanskrisen, under åren 2011 till 2013 har tillväxten legat på ungefär 3%. Turismen är en stor inkomstkälla och slår ständigt nya rekord tack vare de förenklade procedurerna för besökande kineser från fastlandet. LegCo röstade i juni 2012 igenom Hongkongs första konkurrenslagstiftning, Competition Ordinance. Förhandlingarna om den nya lagstiftningen har varit långa och mödosamma. Den slutliga versionen av lagen, som av många anses som väl urvattnad, förväntas träda ikraft först ett år efter det att en Competition Commission och en Competion Tribunal inrättats. Handelspolitik Hongkong har, enligt Basic Law, rätt att föra en självständig handelspolitik. EU och Hongkong har ett gott samarbete i dessa frågor, speciellt inom ramen för WTO. Hongkong stod värd för WTO:s sjätte ministermöte i december 2005. 1999 undertecknades ett tullsamarbetsavtal mellan EU och Hongkong. Detta innebar en formalisering av redan existerande samarbete, men visar också Hongkongs autonomi i dessa frågor. EU har som mål att fördjupa samarbetet bl a utbildning, forskning och miljö. Ett särskilt frihandelsavtal mellan Hongkong, Macau och Kina, Closer Economic Partnership Arrangement (CEPA) trädde i kraft den 1 januari 2004. Avtalet har stegvis utvidgats till att gälla samtliga varugrupper och liberalisering inom ett stort antal tjänstesektorer. I korthet möjliggör CEPA att företag som är etablerade i Hongkong eller Macau efter 3-5 års verksamhet kan få mycket förmånliga tillträdesvillkor till den kinesiska marknaden. I november 2011 ansökte Hongkong om att bli medlem i ASEAN-China Free Trade Area (ACFTA). ASEAN har svarat genom att istället inleda direkta förhandlingar med Hongkong om ett bilateralt frihandelsavtal. Sveriges relationer med Hongkong Sverige har en officiell representation i Hongkong, generalkonsulatet, sedan 1950-talet. Inför Hongkongs återförening med Kina ingick Sverige 1996 ett konsuläravtal med Kina om Hongkong. Generalkonsulatet har sex tjänstemän varav två utsända från Utrikesdepartementet. 4
Sveriges förbindelser med Hongkong är främst inriktade på handel och investeringar. Hongkong är en viktig svensk handelspartner och omkring 170 företag med svensk anknytning finns representerade i Hongkong, varav flera med regionala huvudkontor. Den aktiva svenska handelskammaren har drygt 180 medlemsföretag. Konsulatet beräknar att ca 1200-1500 svenskar bor i Hongkong. Business Sweden är representerat i Hongkong och delar, liksom handelskammaren, lokaler med generalkonsulatet. Ett halvt dussin svenska professorer/universitetslärare är verksamma vid universiteten i Hongkong, som gästföreläsare eller på mer permanent basis. 150-200 svenska studenter per år studerar vid universiteten i Hongkong. Noteras kan att svensken Lars Nittve är chef för Hongkongs nya museum för modern konst, M+, som är under uppbyggnad, och att svenskan Madeleine Onne är chef för Hongkongbaletten. En svensk präst från Svenska Kyrkan i Utlandet (SKUT), bor i Hongkong och arbetar för svenskar i Hongkong och Kina. Föreningarna SWEA och SVIV är verksamma i Hongkong. Hong Kong Trade Development Council (HKTDC), närmast Hongkongs motsvarighet till Business Sweden, har via ett konsultbolag verksamhet i Stockholm, men närmsta reguljära HKTDC-kontor finns i London. Vidare finns ett Sweden-China Trade Council, som bl a verkar för ökad handel med Kina och Hongkong, den svenska intresseföreningen The Royal Sweden-Hong Kong Business Council, jämte svensk-kinesiska vänskapsföreningar i Göteborg och Stockholm. Besöksutbytet mellan Sverige och Hong Kong Officiella delegationer och företrädare för svensk förvaltning och näringsliv besöker ofta Hongkong. Kulturutbytet mellan Hongkong och Sverige är väletablerat och svenska artister besöker Hongkong med jämna mellanrum. På filmområdet finns sedan några år etablerade kontakter och ett besöksutbyte mellan Stockholms Internationella Filmfestival och Hong Kong International Film festival (HKIFF). Den största svenska manifestationen i Hong Kong torde Ostindiefararens (Götheborg II) besök 2006 ha varit. Besöket kringgärdades av en rad utställningar, seminarier och företagspresentationer. Inkommande officiella besök från Sverige 2005-1:e vice talman Per Westberg med utskottsdelegation - Riksdagens näringsutskott - kronprinsessan Victoria (designutställning) - finansminister Pär Nuder - näringsminister Thomas Östros med den svenska delegationen till 6:e WTO:s ministermöte - - - jordbruksminister Ann-Christin Nyqvist i samband med WTO-mötet. 2006 - Riksdagens trafikutskott - Riksdagens miljö- och jordbruksutskottet 2007 - statssekreterare Karin Johansson, Socialdepartementet 5
2009 - statssekreterare Gunnar Wieslander, UD 2011 - statssekreterare Gunnar Oom, UD 2012 - finansminister Anders Borg - landsbygdsminister Eskil Erlandsson med företagsdelegation 2013 -finansmarknadsminister Peter Norman -IT- och energiminister Anna-Karin Hatt med företagsdelegation -Civil- och bostadsminister Stefan Attefall Utgående officiella besök från Hong Kong 2004 - Chief Secretary for Administration Donald Tsang (sedermera regeringschef) 2005 - Permanent Secretary for Economic Development and Labour, Sandra Lee - Secretary for Health and Welfare, Dr York Chow 2007 - Secretary for Justice Wong Yanlong 2009 - Financial Secretary John Tsang - Secretary for Environment Edward Yau 2011 - Secretary for Development Carrie Lam - Secretary for Environment Edward Yau 2012 - Secretary for Environment Edward Yau 2014 - Secretary for Environment KS Wong (endast till Malmö) - Chief Executive CY Leung 6