ÅRSREDOVISNING GÖTENE KOMMUN. Antagen av KF 2008-04-28

Relevanta dokument
Finansiell analys - kommunen

Delårsrapport April Kommunfullmäktige

ÅRSREDOVISNING GÖTENE KOMMUN. Götene kommun Årsredovisning 2008 Antagen av KF Antagen av KF Antagen av KF

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning Hans Axelsson Carl Sandén

Granskning av delårsrapport

Bokslutskommuniké 2014

Finansiell analys kommunen

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning Hans Axelsson Anna Teodorsson

bokslutskommuniké 2011

Granskning av årsredovisning 2009

Verksamhetsplan Förslag från Socialdemokraterna

Finansiell analys kommunen

Granskning av bokslut och årsredovisning per

bokslutskommuniké 2012

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

Granskning av delårsrapport

Ledningsenheten (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Boksluts- kommuniké 2007

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

Finansiell profil Falköpings kommun

Förutsättningar och omvärldsbevakning

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2017

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev

Delårsrapport

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av årsredovisning 2017

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

bokslutskommuniké 2013

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

BUDGET 2011, PLAN ÄLVDALENS KOMMUN

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport

Finansiell profil Falköpings kommun

Granskning av delårsrapport

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Granskning av delårsrapport

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

Granskning av delårsrapport

Granskning av årsredovisning 2012 Kalix kommun

Finansiell profil Munkedals kommun

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av årsredovisning 2012

Revisionsrapport. Granskning av delårsrapport. Håkan Olsson Certifierad kommunal revisor Samuel Meytap. Vänersborgs kommun. oktober 2oi7.

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Granskning av delårsrapport 2014

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Revisionsrapport. Delårsrapport Hallsbergs kommun. Oktober Lars Wigström. Certifierad kommunal revisor

Periodrapport OKTOBER

Götene kommun. Årsredovisning

Granskning av delårsrapport

Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen. Kortversion. Årsredovisning

Budgetrapport

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning Anders Pålhed (1)

Granskning av delårsrapport 2014

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun

Månadsuppföljning januari mars 2018

Värnamo kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 9

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2014

Månadsuppföljning januari juli 2015

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport per

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige

Delårsrapport 31 augusti 2011

Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun

Granskning av delårsrapport

Granskning av årsredovisning 2017

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Delårsrapport

Granskning av delårsrapport 2014

Uppföljningsrapport februari 2018, Bollebygds kommun

Granskning av delårsrapport

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti Avesta kommun. Oktober Robert Heed

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Granskning av delårsrapport

ÅRSREDOVISNING 2010 GÖTENE KOMMUN. Antagen av KF

Granskning av delårsrapport 2014

Bokslutskommuniké 2013

Granskning av årsredovisning 2012

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Revisionsrapport Granskning av årsredovisning HÄRJEDALENS KOMMUN

Granskning av årsredovisning 2010

Introduktion ny mandatperiod

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun

Granskning av delårsrapport 2016

Transkript:

ÅRSREDOVISNING 2007 GÖTENE KOMMUN Antagen av KF 2008-04-28 Götene kommun, Torggatan 4, 533 80 Götene Tel: 0511-38 60 00, Fax: 0511-597 92 E-post: gotene.kommun@gotene.se Internet: www.gotene.se

Innehåll Innehåll Årsredovisningens struktur Målgrupp Götene kommuns årsredovisning avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Götene kommuns årsredovisning vänder sig både till kommunens politiker och externa intressenter. Den produceras av ekonomiavdelningen för kommunstyrelsen. Förvaltningsberättelse Enligt 4 kap i den kommunala redovisningslagen skall årsredovisningen innehålla en förvaltningsberättelse. Den skall redovisa en översikt över utvecklingen av kommunens verksamhet. Här skall tas upp viktiga händelser som inte redovisas i resultat- eller balansräkning men som är viktiga för bedömningen av kommunens ekonomi. Vidare skall i förvaltningsberättelsen redovisas väsentliga händelser under året, kommunens förväntade utveckling, väsentliga personalförhållanden samt andra förhållanden som är av betydelse för styrningen och uppföljningen av den kommunala verksamheten. Fem block Götene kommuns årsredovisning delas in i fem block BLOCK 1 Övergripande kommentarer, organisation och översikt I det första blocket ger kommunstyrelsens ordförande och kommundirektören sina kommentarer till det gångna året. Vidare redovisas kommunens organisation och en allmän översikt av kommunens verksamhet. BLOCK 2 Förvaltningsberättelse Det andra blocket innehåller förvaltningsberättelsen som är en sammanfattande översikt av kommunens verksamhet BLOCK 3 Götene kommun Det tredje blocket redovisar den skattefinansierade nämndsverksamheten. Den inleds med en finansiell analys av kommunens ekonomi. Därefter redovisas finansiella nyckeltal, räkenskapsrapporter och tilläggsupplysningar. Slutligen beskrivs nämndernas verksamhet. BLOCK 4 Götene kommunala bolag, stiftelser och kommunalförbund Det fjärde blocket redovisar verksamheten i kommunens bolag, stiftelser och kommunalförbund. BLOCK 5 Götene kommun sammanställd redovisning Det femte blocket behandlar koncernredovisningen som i kommunsektorn benämns sammanställd redovisning. Här redovisas räkenskapsrapporterna och tilläggsupplysningar. Årsredovisningen avslutas med revisionsberättelsen.

Innehåll Innehåll BLOCK 1 Övergripande kommentarer, organisation och översikt - Kommentarer kommunstyrelsens ordförande - Kommentarer kommundirektören - Kommunens organisation - Götene kommun en översikt BLOCK 2 Förvaltningsberättelse - Omvärldsanalys - Sammanfattande finansiell analys - Drift- och investeringsredovisning - Personalekonomisk redovisning - Miljöredovisning BLOCK 3 Götene kommun - Modell för finansiell analys - Finansiell analys av kommunen - Finansiella nyckeltal kommunen - Resultaträkning, finansieringsanalys, balansräkning och noter - Redovisningsprinciper - Modell för analys av verksamhet - Nämndsredovisning BLOCK 4 Götene kommun bolag, stiftelser och kommunalförbund - Verksamheten i bolagen redovisas BLOCK 5 Götene kommun sammanställd redovisning Fem år i sammandrag En översikt av kommunens ekonomi 2003-2007 - Finansiell analys koncernen - Resultaträkning, finansieringsanalys, balansräkning och noter ÖVRIGT Revisionsberättelse 2007 2006 2005 2004 2003 1 Verksamhetens nettokostnad, mkr 523,6 499,7 471,3 436,5 439,2 2 Årets resultat, mkr 3,0-0,7 9,5 15,4 2,3 3 Året resultat exklusive jämförelsestörande poster, mkr 15,8 11,9 14,5 15,4 2,3 4 Nettokostnadsutveckling, % 4,8 6,0 8,0-0,6 4,7 5 Utveckling av skatteintäkter och 5,8 4,1 6,0 2,8 2,6 kommunalekonomisk utjämning,% 6 Driftskostnadsandel före finansnetto, % 99,4 100,3 98,5 96,6 100,0 7 Resultat före extraordinära poster i 0,6-0,1 2,0 3,4 0,5 förhållande till skatter o statsbidrag, % 8 Finansnetto, mkr -0,2 1,3 2,3 0,4 2,3 9 Soliditet,% (inkl hela pensionsskuld och löneskatt) -1,4 7,8 10,2 7,7 5,5 10 Nettoinvesteringar, mkr 24,5 34,8 25,3 16,7 17,1 11 Personalkostnader inkl omkostnader, mkr 388,2 373,3 357,1 338,6 339,0 12 Kommunalskatt 21,50 21,50 21,50 21,50 21,04 13 Antal invånare i Götene kommun 13056 12 959 12 879 12 950 12 992 14 Totalt pensionsåtagande, mkr 277,5 227,5 222,9 225,0 223,3

Innehåll Innehåll Innehållsförteckning Block 1 Organisation och övergripande kommentarer Kommunstyrelsens ordförande... 5 Kommunstyrelsens ordförande Bo Bergsten kommenterar ur ett politiskt perspektiv året 2007 Kommundirektören... 6 Kommundirektör Rogher Selmosson kommenterar ur ett tjänstemannaperspektiv året 2007 Kommunens organisation... 7 Götene kommuns organisation samt den politiska sammansättningen beskrivs Block 2 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys... 8 En analys görs om den ekonomiska utvecklingen i riket, regionen och kommunsektorn Sammanfattande finansiell analys... 10 I detta avsnitt görs en sammanfattande finansiell analys av kommunen och koncernen Drift- och investeringsredovisning... 12 Enligt den kommunala redovisningslagen skall förvaltningsberättelsen innehålla en drift- och investeringsredovisning som ska möjliggöra en avstämning mellan den av kommunfullmäktige fastställda årsbudgeten och det verkliga utfallet. Personalekonomisk redovisning... 13 Här beskrivs väsentliga personalförhållanden som kan ge en indikation på organisationens hälsotillstånd. Miljöredovisning... 16 Miljöavsnittet beskriver kommunens arbete inom miljöområdet Block 3 Götene kommun Finansiell analys av kommunen... 20 Här görs en fördjupat finansiell analys av kommunens ekonomi med hjälp av RK-modellen Kommunens resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning... 30 Här redovisas kommunens räkenskapsrapporter Noter... 32 Här redovisas noterna till kommunens resultat- räkning, finansieringsanalys och balansräkning Redovisningsprinciper... 38 Här görs en beskrivning av de viktigaste redovisningsprinciperna för kommunen och den sammanställda redovisningen Nämndredovisning... 40 I detta avsnitt görs en beskrivning och analys av den verksamhet som utfördes av Götene kommuns nämnder under 2007 Kommunstyrelsen... 40 Tekniska nämnden...74 Servicenämnden... 82 Block 4 Götene kommun bolag Götene kommuns bolag... 85 Under detta avsnitt redovisas verksamheten och ekonomin i Götene kommuns ägda bolag Block 5 Götene kommun - sammanställd redovisning Sammanställd redovisning... 93 Finansiell analys koncernen... 95 Här återfinns en finansiell analys av koncernen samt finansiella nyckeltal för koncernen och bolagen Resultaträkning, finansieringsanalys, balansräkning och noter... 97 Här redovisas räkenskapsrapporter och noter för den sammanställda redovisningen Övrigt Revisionsberättelse... 101 Revisorernas revisionsberättelse redovisas under detta avsnitt 4

Organisation och övergripande Block 1 Kommun i tillväxt! Under våren 2007 var Götene kommun den snabbast växande kommunen i Västra Götalandsregionen utanför Göteborg, vilket vi kan känna oss stolta över! För Sverige var år 2007 ett år med stark utveckling. Högkonjunktur nådde sin topp i under andra hälften av året. Detta innebar för Götene kommun en stark tillväxt. Som teckan på detta kan nämnas det stora antalet bygglov som beviljades och den stora ökningen av barn i förskolan. Ekonomin sattes under året på stora prov. Att växa tar stora resurser i anspråk genom att behoven av satsningar ökar inom t.ex. skola och barnomsorg. Samtidigt ökar behoven av infrastruktursatsningar i samband med skapandet av nya bostadsområden och områden för handel och industri. Trots större intäktsökningar via skatter och statsbidrag än förväntat försämrades kommunens ekonomi under året. Kostnadsökningarna var under året mycket högre än intäktsökningarna. Enligt våra prognoser riskerar vi en liknande utveckling under kommande år, varför det var viktigt att disponera årets resultat på ett sådant sätt att marginalerna ökar under 2008 och 2009. Resultatet före dessa dispositioner var 15,8 miljoner kronor, vilket måste bedömas som ett bra resultat. Vi har inte tagit nya lån under året förutom lånet som förmedlats till vägverket, men förmådde inte fortsätta avbetalningen av den pensionsskuld som kommunen upparbetat före 1998 detta år. Vi kan konstatera att Götene kommuns ekonomi trots allt är svagare år 2007 än år 2006. Viktiga händelser under året Under 2007 ökade antalet innevånare med 97 personer. Den 31 december bodde 13056 innevånare i Götene kommun. Befolkningsökningen beror främst på ett inflyttnings- och invandringsöverskott, men för första gången på många år uppvisades även ett födelseöverskott. Byggnationen av E20 tog fart och har efter en regning och besvärlig sommar gått enligt plan. Den regniga sommaren betydde vattensjuka markområden och höga vattenstånd i åar och vattendrag. Under våren var det byggstart för Götene äldrecentrum. Detta innebär bla att Helenagårdens äldreboende byggs om och till för 120 miljoner kronor, men även en stor och viktig utveckling av verksamheten i äldreomsorgen Den nya infarten till Källby projekterades klart, men byggstart kunde inte ske pga överklagande av detaljplanen. Ett avtal om finansiering av en ny rondell utefter R44 vid den nya infarten förhandlades fram mellan Vägverket, Västra Götalandsregionen och Götene kommun. Kommunen bidrar med 5 miljoner kronor för att möjliggöra byggnation nu. Byggnationen av villor i kommunen var fortsatt hög. Flest villor byggdes i Nordskogsområdet i Källby och Källstorpsområdet i Götene, men det byggdes även flera fristående vilor i andra delar av kommunen. Kinnekullegården såldes vid årsskiftet 2006-2007. Den nya entreprenören startade verksamheten 1 maj och den bler en omedelbar succé. Svensk Filmindustri genomförde inspelningen av den hittills största filmsatsningen i Sverige. Två filmer om riddaren Arn Magnusson spelades in. Till största delen skedde inspelningarna i Skaraborg. En stor del av inspelningarna skedde i Götene kommun. Genom Arnfilmsprojektet som kommunen varit huvudman för köptes de kulisser som användes vid inspelning av filmerna. Dessa blev grundplåt i den turistsatsning kallad Medeltidens värld som kommunfullmäktige beslutade om under hösten. Denna anläggning kommer att få stor betydelse för turismen i Götene kommun. En stor del av det interna arbetet ägnades åt den nya politisk organisation som kommunfullmäktige beslutat gälla från 1 januari 2007. Införandet krävde mycket stora insatser från både tjänstemän och förtroendevalda. Samarbetet med Skara om en gemensam organisation för teknisk service som startade under hösten 2006, utvidgades med samverkan inom matproduktion och städ. Utmaningar för framtiden Det ekonomiska läget kommande år fortsätter att vara kärvt trots vårt goda utgångsläge. Vi kan dock konstatera att vi har en god konjunktur i Sverige, nu också med ökat antal arbetstillfällen. Den internationella konjunkturen visar dock tecken på försämring. Skatteprognoserna för kommande år talar om ett starkt 2008 men ett svagare 2009. Det faktum att kostnaderna för verksamheten i kommunen ökar mera än vad intäkterna gör är oroande. Detta är en utmaning att ta tag i för oss styrande under de kommande åren. Innevånarantalet ökade under året. Framtida demografiska data talar dock ett entydigt språk om för få yngre i för hållande till ett ökat antal äldre. Det är därför viktigt att vi fortsätter avsätta gemensamma resurser till att utveckla kommunen. Kommunfullmäktige fortsätter att avsätta medel för utveckling av vår attraktiva livsmiljö trots ett försämrat ekonomiskt läge. Detta arbete måste fortsätta även under kommande år. I kommunens investeringsbudget finns stora satsningar för att få till stånd en fortsatt nybyggnation och inflyttning. Den goda service som finns inom kommunen när det gäller skola, barnomsorg, äldre och handikappomsorg och teknisk service måste behållas och utvecklas. Det finns bara två riktningar att gå, framåt eller bakåt. Götene kommun är på väg framåt, låt oss fortsätta med det! Kommunstyrelsens ordförande Bo Bergsten (kd) 5

Block 1 Organisation och övergripande Det händer mycket!! Motorvägsbygget sätter sin prägel på naturen utanför Götene tätort. Attraktiv mark uppstår mellan gamla och nya E20. Det sjuder av aktivitet överhuvudtaget i kommunen. Byggande i Källstorp, Nordskog och även inne i Götene. Positiv befolkningsutveckling även detta år. Vi uppfattas som en kommun där det händer mycket och det i sin tur ger positivitet! Men inget händer om inte någon sätter fart och inget händer om inte någon tar hand om nya och gamla medborgare. Ökad befolkning är ett klart och tydligt bevis för att vi som arbetar i de olika kommunala verksamheterna gör ett bra arbete med att ta hand om våra kommun-medborgare. Ett bra värdskap och personligt bemötande är framgångsfaktorerna. Stort tack till alla kommunanställda. Bra jobbat! Projekt startar och projekt avslutas Början av 2007 präglades av förändringen av den politiska organisationen som i sin tur påverkade tjänstemannarollerna. Det tog ett tag innan vi funnit våra former men i slutet av året så tycker jag att vi började hitta flytet. Samverkan med Skara gick också över i skarpt läge när det gäller fastighet, gata/park, samhällsbetalda resor, kost och städ. Ett hårt arbete har krävts och kommer att krävas för att foga ihop de kulturskillnader som finns mellan de båda kommunerna. Nya Helenagården har börjat växa fram som en första del av kommunens äldresatsning. Även om ombyggande är positivt så måste den personal som är mitt i byggarbetsplatsen vara mycket flexibla och det är mycket tack vare dem som det gått så smärtfritt med omdaningen. av vårt äldreboende. Det stora naturprojektet Life på Kinnekulle har avslutats under året. Om man skärskådar vad som hänt där kan man tydligt se att tillgängligheten av vårt vackra Kinnekulle ökat avsevärt och dessutom finns bättre information om vad som kan beses. Arn the movie 2007 har också varit Arns år. Inspelningen av Sveriges största film har inte gått obemärkt förbi i våra trakter och resultat har varit gott. Många besökare och bra betyg för filmen, fin marknadsföring av Skaraborg samt ett stort antal arbetstillfällen. Inköpandet av husen från filmen som bildar basen i det nystartade helägda kommunala bolaget Medeltidens Värld ska bli spännande att följa. Framtidsfrågor Antalet förskolebarn ökar vilket gör att nya lokaler behövs både i Källby och i Götene tätort. Boendefrågor inom äldre- och handikappomsorg måste också lösas. Våra medborgare tycker att vi har bra kvalitet i våra verksamheter och det visar också de nedslag som externa gör i våra verksamheter. Det vi behöver arbeta vidare med är ett mer strukturerat kvalitetsarbete som fogar ihop planer och GPS-styrkort med enheternas arbete med ständiga förbättringar. Fortsatta satsningar på att få ett ökat befolkningsantal krävs också. Genom kreativitet, tydlighet, öppenhet och uppmuntran samt SAMVERKAN ger vi möjlighet till en fortsatt utveckling av Götene kommun för de vi är till för våra kommunmedborgare. Kommundirektör Rogher Selmosson 6

Kommunens organisation Organisation och övergripande Block 1 Koncernen Götene kommun Organisationsschemat visar de nämnder, bolag, stiftelser samt kommunalförbund som kommunen bedriver verksamhet i. Götene kommun bedriver verksamhet inom många områden och i olika driftsformer. Nedanstående figur sammanfattar det vi kallar Koncernen Götene kommun. Verksamheten leds av kommunfullmäktige, dess verkställande organ kommunstyrelsen, tekniska nämnden, miljö- och bygglovsnämnden, individnämnden samt bolagens styrelser. Miljö- och bygglovsnämnden samt individnämnden är endast myndighetsnämnder utan ekonomiskt ansvar. Det ekonomiska ansvaret för dessa myndighetsnämnder ligger under kommunstyrelsen, och ekonomin redovisas under budgetenheterna i Mark och plan samt Individ och familjeomsorg. Till sin hjälp har kommunfullmäktige fyra beredningar, Ekonomi och personalberedningen, Barn-och ungdomsberedningen, Vuxenberedningen samt Samhällsbyggnadsberedningen. Beredningarnas huvudsakliga arbetsuppgifter är att bereda den långsiktiga planeringen till kommunfullmäktige. Koncernen Götene kommun delas in i verksamhet bedriven i traditionell förvaltning, i aktiebolag och i stiftelser och kommunalförbund. Kommunfullmäktige Ordförande: Susanne Andersson 41 ledamöter kommunala aktiebolagen tillsätter kommunfullmäktige styrelse och respektive styrelse utser verkställande direktör. I de aktiebolag där kommunen inte har ägarmajoritet har kommunen representanter i styrelsen vilka väljs av kommunfullmäktige. I den rörelsedrivande stiftelsen, är kommunen huvudman och kommunfullmäktige utser kommunens representanter i styrelsen och verkställande tjänsteman. GöLiSka IT är ett kommunalförbund med Lidköping, Skara och Götene kommuner. Verksamheten har bedrivits i denna form sedan 1 januari 2005. Två nya bolag har tillkommit under året, Götene industrier AB och Medeltidens Värld AB. Kommunens verksamheter omfattar allt från skola och barnomsorg, äldrevård, biståndsfrågor, skötsel av gator och vägar till främjande av bostadsförsörjning etc. Med de samlade resurser som finns i organisationen och som kommunen förfogat över under året har ambitionen varit att göra Götene kommun till en kommun som ska vara attraktiv att leva och bo i under livets alla skeden Ekonomi och personalberedningen Beredningsledare: Susanne Andersson Barn och ungdomsberedningen Beredningsledare: Susanna Lundgren Vuxen beredningen Beredningsledare: Per Rådmark Revisionen Ordförande: Lars Redman Samhällsbyggnadsberedningen Beredningsledare: Monica Holm Kommunstyrelsen Ordförande: Bo Bergsten Kommundirektör: Rogher Selmosson Tekniska nämnden Ordförande: Owe Rosenberg Individnämnd Ordförande: Grethe Bertilsson Miljö och byggnadslovsnämnd Ordförande: Jan-Olof Karlsson Varje nämnd verkställer kommunfullmäktiges beslut. Inom de nämnder som har ekonomiskt ansvar, dvs kommunstyrelsen och tekniska nämnden, är verksamheten uppdelade i budgetenheter. Sektorschefen utses av kommundirektören och leder arbetet på respektive sektor. En sektor består av budgetenheter. I de helägda AB Götenebostäder Ordförande: Arnold Cedving VD: Roland Lundqvist Götene Vatten och Värme AB Ordförande:Olof Jansson VD: Kjell Segerstig Medeltidens Värld AB Ordförande: Jennie Mörk VD: Gert Rahm Götene Industrier AB Ordförande: Bo Bergsten Stiftelsen Kinnekullegården Ordförande: Lars Widegren Verkst. tjänsteman: Per Santesson Kommunalförbund GöLiSka IT Ordförande: Kjell Hedvall VD: Anders Thörn 7

Block 2 Förvaltningsberättelse Samhällsekonomin och kommunsektorns utveckling Skatteunderlagets utveckling och statens stöd avgör storleken på skatteintäkterna Utvecklingen av skatteunderlaget i riket samt statens stöd till kommunerna är avgörande för hur stora intäkter kommunerna får. Utjämningssystemet utjämnar för skillnader mellan kommunerna när det gäller skatteunderlag och opåverkbara kostnader. Oberoende av struktur och kommuninvånarnas beskattningsbara inkomster ska kommunerna ha samma förutsättningar att ge sina invånare kommunal service. Skatteunderlaget är beroende av hur sysselsättningen i riket kommer att bli. En ökad sysselsättningsgrad med fler arbetade timmar ger kommunerna större möjligheter att möta ökade behov. Regeringen I budgetpropositionen från september 2007 beräknades BNP öka med 3,4 procent 2007 och 3,0 procent 2008. Sysselsättningen fortsätter att stiga 2007 och 2008. Antalet sysselsatta beräknades öka med 2,3 procent 2007 och med 1,2 procent 2008. Löneökningstakten bidrar till att inflationstrycket tilltar. Sveriges kommuner och landsting (SKL) SKL bedömer att den inhemska efterfrågan driver tillväxten och den svenska konjunkturen förstärks under 2007 och 2008. BNP-tillväxten förväntas öka med 3,6 procent 2007 och 3,0 procent 2008. Förbundet tror att sysselsättningen stiger ytterligare 2008, trots det redan mycket goda arbetsmarknadsläget. Med högsta sannolikhet beräknas arbetsmarknadsläget leda till överhettningstendenser som medför högre löneökningar, vilket i sin tur bygger upp ett inflationstryck som hotar Riksbankens inflationsmål. Efter 2008 beräknas BNPtillväxten öka successivt långsammare, i takt med att arbetsmarknadsläget blir mer ansträngt och en stramare penningpolitik. Skatteunderlaget 2007-2008, för kommunerna sammantaget, beräknas ha en gynnsam utveckling. Den höga tillväxten av arbetade timmar medför en real förstärkning av skattebasen. Olika bedömare om skatteunderlagets tillväxt SKL och Regeringen gör en likartad bedömning av skatteunderlagets totala procentuella förändring mellan 2007-2010, ca 23%. Differensen mellan dessa prognoser för 2007 beror bl a på skilda bedömningar av pensionsinkomsternas utveckling. Ekonomistyrningsverkets (ESV) prognos är mer optimistisk. Skillnaden beror i huvudsak på olikheter i bedömningen av lönesummans ökningstakt. Olika skatteunderlagsprognoser SKL, dec. 2007 ESV, dec 2007 Regeringen, sept 2007 2007 2008 2009 2010 2007-2010 5,8 6,2 5,1 4,6 23,5 6,2 6,9 6,3 5,3 27,1 5,5 6,1 5,3 4,5 23,2 Procentuell förändring från föregående år samt total procentuell förändring (SKL=Sveriges Kommuner och Landsting, ESV=Ekonomistyrningsverket) Kommunsektorn på lite längre sikt Enligt SKL 1 kalkyl beräknas antalet arbetade timmar fr o m 2009 till 2011 bli i stort sett oförändrat. Samtidigt avtar timlöneökningarna successivt. Detta medför att skatteunderlagets tillväxt minskar från nästan 6 procent till drygt 4 procent. I o m att det är timlönerna som står för ökningen av skatteunderlagets tillväxt är detta mindre fördelaktigt för kommunernas ekonomi. De generella statsbidragen kommer att urholkas om inte staten räknar upp dessa. Vid en ev uppräkning av statsbidragen och om verksamhetsvolymen inte växer mer än 1 procent, beräknas kommunerna sammantaget klara resultatmålet 2 procent varje år fram till 2011. Resultatet försämras dock allt snabbare de sista åren. Huruvida uppräkning kommer ske är ytterst ovisst. Staten måste göra stabiliseringspolitiska avvägningar vad gäller kommunsektorn och statsbidragen. Ökade statsbidrag kan t ex spä på överhettningen på arbetsmarknaden. Många kommuner står inför krav på rationaliseringar samt omprioriteringar inom och mellan verksamheterna. Kommunala skattebasen kommer inte att räcka till för att finansiera behov som följer av högre krav och standardökningar. 1 Ekonomirapporten. Om kommunernas och landstingens ekonomi november 2007. Utgiven av SKL 8

-10 Födelsenetto -15 5 Födelsenetto Förvaltningsberättelse Block 2-20 -25 0-5 2003 2004 2005 2006 2007-10 Födelsenetto In- och utflyttningsnetto (antal) -15 2003 2004 2005 2006 2007 In- och utflyttningsnetto (ant 15-24 -52 73-20 97 In- och utflyttningsnetto (antal) -25 120 100 In- och utflyttningsnetto (antal) Födelsenetto 2003 2004 2005 2006 2007 80 In- och utflyttningsnetto (ant 15-24 -52 73 97 60 2003 2004 2005 2006 2007 Födelsenetto -6-6 -18-21 2 40 In- och utflyttningsnettoin- och utflyttningsnetto (antal) 20 (antal) 0 Födelsenetto 120 5-20 2003 2004 2005 2006 2007 100-40 Födelsenetto 80 0 2003 2004 2005 2006 2007-60 60 Födelsenetto -6-6 -18-21 2 2003 2004 2005 2006 2007-5 40 In- och utflyttningsnetto Födelsenetto 20 (antal) Positiv -10befolkningsutveckling 2003 2004 2005 2006Födelsenetto 2007 Födelsenetto 0 Götene kommuns Födelsenetto befolkning har ökat -6 även -6under -18 år -21 2-15 -20 2003 2004 2005 2006 2007 2007. Den 31 december år 2007 bodde 13 056 personer 5-40 i Befolkningsutveckling Götene -20 kommun. Under året har befolkningen ökat Födelsenetto med 0-60 97 personer vilket främst 2003 förklaras 2004 med att 2005 kommunen 2006 2007 Befolkningsutveckling -25 (antal 12 992 12 950 12 879 12 959 13 056-5 har ett inflyttnings- 5och invandraröverskott på 91 2003 2004 2005 2006 2007 personer. Kommunen redovisar till skillnad från 2006 Födelsenetto -10 Födelsenetto 0 2003 2004 2005 2006 2007 ett födelseöverskott (2 personer). Totalt Befolkningsutveckling föddes 134 barn (antal) In- och utflyttningsnetto (antal) 2003 2004 2005 Födelsenetto 2006-15 2007-6 -6-18 -21 2 under året. 2003-5 2004 2005 2006 2007 In- och utflyttningsnetto (ant 13 100 15-24 -52 Befolkningsutveckling 73 97-20 13 050-10 2003 2004 Födelsenetto 2005 Födelsenetto 2006 2007 In- och utflyttningsnetto (antal) Befolkningsutveckling (antal -25 12 992 12 950 12 879 12 959 13 056 God ekonomisk 13 hushållning 000-15 Enligt kommunallagen och lagen om kommunal redovisning 5 120 12 950 ska i budgeten anges -20 finansiella mål samt riktlinjer Befolkningsutveckling In- och utflyttningsnetto 0 Befolkningsutveckling (antal) 100 12 900 (antal) (antal) och mål för verksamheten som har betydelse för god 80-25 2003 2003 2004 2005 2005 2006 20062007 2007 ekonomisk hushållning. 12 850 Därtill ska förvaltningsberättelsen In- och utflyttningsnetto 13 100-5 (ant 15-24 -52 73 97 60 i årsredovisningen 40 12 innehålla 800 en utvärdering av om målen 13 050 In- och utflyttningsnetto -10 In- och utflyttningsnetto (antal) Födels för god 20 ekonomisk 12 hushållning 750 har uppnåtts. Det (antal) är varje In- och utflyttningsnetto (antal) 13 000 kommuns -15 0 uppgift att inom 2003 lagens 2004 ramverk 2003 2005 finna formerna 2004 2006 2005 2007 2006 12 120 950 2007 för sin Befolkningsutveckling -20tillämpning. In- 2003 och utflyttningsnetto 2004 2005(ant 2006 152007-24 -52 100 73-20 97 12 900 (antal) Götene -40 kommun har under många år strävat i riktning 80 mot -60 en sund ekonomi och god ekonomisk In- och utflyttningsnetto hushållning. (antal) 12 60 850-25 I praktiken innebär det ett systematiskt arbete med 1240 800 In- och utflyttningsnetto rambudget som fastställts 120 av kommunfullmäktige. 20 (antal) 12 750 Under 2006 infördes 100 en styrmodell med målstyrning som In- och utflyttningsnetto 0 2003(antal) 2004 2005 2006 2007 fastställts av kommunfullmäktige. 80 Styrmodellen kommer -20 2003 2004 2003 2005 2004 2006 2007 2005 2006 2007 In- och utflyttningsnetto -40 (ant 15-24 -52 73 97 Befolkningsutveckling från och med bokslut 60 2007 att kontinuerligt utvärderas och anpassas efter förändrade 2003 40 förutsättningar. 2004 2005 2006 2007-60In- och utflyttningsnetto Befolkningsutveckling (antal 12 992 12 950 12 879 12 959 13 056 In- och utflyttningsnetto (antal) 20 (antal) Måluppfyllelse 2007 Nämndernas måluppfyllelse 2007 redovisas under respektive nämnd. Övergripande finansiella mål följs upp i den finansiella analysen. 0 120-20 2003 Befolkningsutveckling 2004 2005 (antal) 2006 2007 100-40 13 100 80-60 Befolkningsutveckling 13 050 60 2003 2004 2005 2006 2007 13 000 Befolkningsutveckling 40 (antal 12 992 12 950 12 879 12 959 13 In- 056 och utflyttningsnetto 20 (antal) 12 950 Befolkningsutveckling 0 Befolkningsutveckling (antal) 12 900 (antal) -20 2003 2004 2005 2006 2007 12 850 Befolkningsutveckling -40 13 100 12 800 2003 2004 2005 2006-60 132007 050 Befolkningsutveckling 12 750 (antal 12 992 12 950 12 879 12 959 13 056 13 000 2003 2004 2005 2006 2007 12 950 Befolkningsutveckling Befolkningsutveckling (antal) 12 900 (antal) 13 100 9 12 850

Block 2 Förvaltningsberättelse Sammanfattande finansiell analys Den sammanfattande finansiella analysen är ett sammandrag av kommunens och koncernens finansiella ställning och utveckling Götene kommun Kommunens ekonomiska resultat för år 2007 är 3,0 mkr och uppfyller balanskravresultatet. Skulder och fordringar har ökat i samma takt, vilket är viktigt i vårt förhållande till omvärlden, banker, företag osv. Oroande är att ansvarsförbindelsen (pensioner intjänade före 1998) har ökat med ca 50 mkr jämfört med 2006 och uppgår till 259 mkr, vilket är mer än Götene kommuns egna kapital (209 mkr). Främsta orsaken till ökningen är att antaganden om livslängd och diskonteringsränta har ändrats. Samtidigt kan vi konstatera att kostnadsutvecklingen och ökad investeringsvolym kommer att försämra kommunens ekonomi framöver om inte resultaten de närmaste åren uppgår till mellan 5-15 mkr. Skulle den utvecklingen fortsätta kommer det att leda till att vi förbrukar mer än vi egentligen har utrymme för. Resultat och kapacitet Under 2007 tog kommunens löpande driftverksamhet inklusive avskrivningar och finansnetto i anspråk 99,4 % av skatteintäkter och statsbidrag. Det innebär att kommunen hade 0,6 procentenheter högre intäkter än kostnader och att ett positivt resultat på 3,0 mkr redovisas. Resultat exklusive jämförelsestörande poster är 15,8 mkr, vilket är 3 procent i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag. Därmed uppfyller kommunen resultatmålet. Nettoinvesteringarna uppgick under 2007 till 24,5 mkr. Investeringsnivån medför att nettoinvesteringarna uppgår till 104,2 % av avskrivningarna, vilket är 71,9 procentenheter lägre än 2006. Soliditeten inkl samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt uppgår till 1,4 %, vilket är en kraftig försämring från föregående år med 9,2 procentenheter. Främsta orsaken till försämringen är att ansvarsförbindelsen (pensioner intjänade före 1998) har ökat med ca 50 mkr jämfört med 2006. De långfristiga skulderna ökade med 108,4 mkr. Våra överskott kommer främst från ökade skatteintäkter inkl generella statsbidrag, realisationsvinster samt lägre pensionskostnader. 10

Förvaltningsberättelse Block 2 Risk och kontroll Kommunens likviditet i form av kassalikviditet ökade under året från 44 procent till 58 procent. De likvida medlen minskade med 16 mkr, från 21,6 mkr till 5,6 mkr. Sammanfattningsvis bedöms den finansiella beredskapen på kort sikt vara tillfredsställande. Borgensåtagandena är omfattande och uppgår till totalt 217,7 mkr, varav 88,9 mkr avser kommunens egna bolag och 110,9 mkr avser ett borgensåtagande för Riksbyggens Kooperativa Hyresrättsförening Götene Äldrehem. Prognossäkerheten har det senaste året utvecklats positivt. Kommunstyrelsen har fastställt handlingsplan för intern kontroll. Utifrån denna plan har en internkontrollplan framtagits och resultatet kommer att redovisas i början av 2008. Balanskrav Balanskravet (mkr) Enligt KRL 4:4 Årets resultat enligt resultaträkningen +3,0 Avgår : samtliga realisationsvinster -1,6 Resultat enligt balanskravet 1,4 Det positiva balanskravsresultatet på 1,4 mkr innebär att det lagstadgade balanskravet klaras genom att de tre tidigare åren även uppfyllt balanskravet. För 2006 var resultatet enligt balanskravet +10,7 mkr, för 2005 +9,0 mkr samt för 2004 +15,5 mkr. Från årets resultat enligt balansräkningen har samtliga realisationsvinster eliminerats för att få fram resultat enligt balanskravet. Med realisationsvinster om 1,6 mkr avses 1,5 mkr för exploateringsmark och 0,1 mkr för bostadsrätt. Det är emellertid viktigt att vara medveten om vilka faktorer som bidragit till det positiva resultatet för 2007. Finansieringen visar ett överskott jämfört med budget medan verksamheterna visar ett budgetunderskott. Det positiva resultatet har således inte skapats av att verksamhetens kostnader permanent anpassats till en intäktsnivå som medför att kommunen kan få svårt att klara av balanskrav och god ekonomisk hushållning i en vikande konjunktur. Hur gick det uppfylldes kommunens mål för verksamheten 2007? En viktig del i beskrivningen av hur kommunens verksamhet utvecklats under året, är hur långt kommunen nått vad gäller att uppfylla de mål som finns för verksamheten. En redovisning av måluppfyllelsen av mål (GPS) finns i respektive nämnds verksamhetsberättelse längre fram i årsredovisningen. Sammanställd redovisning koncernen Koncernen Götene kommun redovisar i bokslutet ett positivt resultat på 5,4 mkr. Jämfört med 2006 är det en försämring med 4,9 mkr. Av resultatet är 3,0 mkr hänförligt till kommunen och 2,4 mkr till bolagen, varav Götene Vatten och Värme AB uppvisar ett positivt resultat på 2,1 mkr, AB Götene Bostäder ett positivt resultat på 0,6 mkr samt Stiftelsen Kinnekullegården och Götene Industrier AB ett sammanlagt underskott på 0,3 mkr. Koncernen investerade under året netto 46,2 mkr. 11

Block 2 Förvaltningsberättelse Drift- och investeringsredovisning Drift 2007 Mkr Nämnd/Styrelse Budget Redovisning Budget Netto Netto Avvikelse Kommunstyrelsen -499,2-501,9-2,7 Tekniska nämnden -18,1-20,5-2,4 Summa -517,3-522,4-5,1 Skatter, statsbidrag och finansnetto 522,5 525,4 2,9 Resultat 5,2 3,0-2,2 Verksamhetens budgetavvikelse uppgår till -5,1 mkr, se respektive nämnd. Finansiering, dvs skatter, statsbidrag och finansnetto visar ett överskott jämfört med budget på 2,9 mkr. Överskottet jämfört med budget hänförs främst till lägre pensionskostnader på knappt 3 mkr, högre skatteintäkter inklusive statsbidrag ca 6 mkr, nedskrivning Helenagården drygt -7 mkr. Totalt visar kommunen underskott jämfört med budget på -2,2 mkr. Investeringar 2007 Mkr Nämnd/Styrelse Budget Redovisning Budget Netto Netto Avvikelse Kommunstyrelsen 51,6 7,9 43,7 Tekniska nämnden 27,2 16,6 10,6 Summa 78,8 24,5 54,3 De största investeringarna Mkr Kommunstyrelsen Exploateringsmark o markförvärv 2,3 VA Hällekis camping 2,8 Tekniska nämnden Bostadsområde Nordskog 1,9 Bro och väg Nordskog 2,7 Gator, vägar och parker 3,6 P-platser Centrum 3,2 Ombyggnad kök Källby Gård 3,0 Fastighetsenheten 0,7 12

Förvaltningsberättelse Block 2 Personalekonomisk redovisning Sammanfattning I en så personal- och kompetensintensiv verksamhet som en kommun, är devisen Vår viktigaste resurs är vår personal inte någon floskel utan en korrekt beskrivning av förutsättningen för vårt arbete. Genom en bra personal- och lönepolitik vill kommunen stimulera såväl verksamhetsutveckling som personlig utveckling och skapa förutsättningar för en god personalförsörjning. Det statistiska materialet påverkas av de organisatoriska förändringar som kommunen genomfört. Inför 2007 förändrades de politiska nämnderna, numera återfinns endast verksamhet under Kommunstyrelsen och den gemensamma Tekniska nämnden med Skara kommun. Inom den tekniska verksamheten har kost- och städpersonalen övergått till Skara kommun och de anställda inom gata-park och fastighet inom Skara och Götene anställts i Götene. Detta har påverkat t.ex. andelen män i Götene kommun, som i sin tur kan påverka sjukfrånvaron m.m. Vår personal Ca 40 procent av de anställda arbetar inom pedagogiskt verksamhet, lika stor andel arbetar inom vård och omsorg. Andelen visstidsanställda, (visstidsanställd innebär alla tidsbegränsat anställda) är ca 12 procent. Tabell: Antalet anställda per budgetenhet Tillsvidare Visstids anställda Totalt Andel procent Grundskola 203 24 227 20,7 Gymnasieskola 4 1 5 0,5 Förskola 138 11 149 13,6 Skolbarnomsorg 37 3 40 3,6 Kulturskola 6 6 0,5 Vuxenutbildning 11 2 13 1,2 Arbetsmarknadsenhet 6 30 36 3,3 Personal ekonomi 16 4 20 1,8 Verksamhetsövergripande 7 7 0,6 Mark o Plan 7 2 9 0,8 Kultur 8 1 9 0,8 Individ- o 18 4 22 1,6 familjeomsorg Rådgivningscentrum 6 6 0,5 Fritid 5 3 8 0,7 Administrativ 13 13 1,2 service Äldreomsorg 264 21 285 26,0 Handikapp-omsorg 138 18 156 14,2 Teknisk service 81 6 87 7,9 Totalt 968 130 1 098 100 Personalkostnad 2007 2006 2005 2004 Personalkostnad (Mkr) 388,2 373,3 357,1 338,6 Förändring 4,0 % 6,1 % 5,5 % -0,1 % Personalkostnad inklusive sociala avgifter och personalsociala kostnader, som exempelvis utbildning och företagshälsovård, har ökat sedan föregående år med 4,0 %. Semesterlöneskuld 2007 2006 2005 2004 Semesterlöneskuld (Mkr) 23,4 23,9 22,5 23,6 Förändring -1,2 % 5,3 % -4,8 % -1,3 % Semesterlöneskulden består av sparade semesterdagar och ännu ej utbetald övertid. Antalet sparade semesterdagar har minskat med 1 034 dagar (till 18 185). Vid oförändrat antal dagar ökar skulden i proportion till utfallet av den årliga löneöversynen. Personalstatistik Månadsavlönad personal 2007 2006 2005 2004 Medelålder 47,1 46,8 46,4 45,9 Genomsnittlig tjänstgöringsgrad 89,1 89,8 89,5 % 90,2 % Medellön totalt 21 186 20 689 20 106 19 722 - kvinnor 20 762 20 224 19 692 19 269 - män 22 971 23 348 22 522 22 306 Personalomsättning tillsvidare - därav pension / sjukersättning 7,0 % 4,3% 3,7 % 6,6 % 2,4 % 1,5% 2,2 % 2,1 % Personalomsättningen motsvarar det antal tillsvidare anställda i kommunen som har slutat i förhållande till totala antalet tillsvidareanställda. Omsättningen har ökat det sista året vilket till stor del beror på den ökade rörligheten på arbetsmarknaden som helhet, ökningen är på intet sätt alarmerande. 2004 var personalrörligheten i princip lika stor. 13

Block 2 Förvaltningsberättelse nd 2007 all o >60 år Diagram 1 50-59 år 40-49 år 30-39 år <29 år Medelåldern för de anställda i kommunen är 47,1 år, och man kan notera att 46 % av de anställda är över 50 år. Medelåldern har ökat, detta beror på ett flertal samverkande mekanismer varav en är den höjda pensionsåldern, 67 år. Inom den Tekniska förvaltningen kan noteras att andelen anställda över 60 år är 34 %, detta innebär att inom den närmaste sjuårsperioden ska en stor del av de anställa gå i pension med efterföljande rekrytering. Inom Kommunstyrelsen är motsvarande siffra 15 %. Se diagram: Åldersfördelning månadsavlönad personal per nämnd 2007 Åldersfördelning månadsavlönad Åldersfördelning månadsavlönad personal per nämnd 2007 personal per nämnd 2007 100% 80% 60% 40% 20% 0% Diagram: 2 2007 2006 2005 2004 Antal årsarbetare 31 dec tillsvidareanställda 866 874 870 845 Antal personer 31 dec varav: - tillsvidareanställda 968 986 982 956 - vikarier med månadslön 129 184 123 112 - heltid 64% 60% 60 % 61 % - deltid 36% 40 % 40 % 39 % - kvinnor 80% 84 % 83 % 83 % - män 20% 16 % 17 % 17 % Antalet anställda har minskat sedan föregående år, detta gäller såväl tillsvidareanställda som visstidsanställda. Jämförelsen med föregående år påverkas naturligtvis av organisationsförändringen inom tekniska verksamheterna, tydligast syns detta på att andelen män i kommunen ökat med 4 procentenheter till 20 procent, samt att andelen deltidsanställda minskat med fyra procentenheter till 36 procent. KS TK Kommunen Sjukfrånvaro 2007- jämförelse i åldersintervall o kön >60 år 50-59 år 40-49 år 30-39 år <29 år Pensioner Diagram 1 Diagram 1 2007 är Åldersfördelning siffran 6,3 %, månadsavlönad 2006 var siffran personal 6,8 per %, nämnd 2005 2007 7,7 % 80% 100% 60% 80% 40% 60% 20% 40% 0% 20% KS TK Kommunen anställda 0% till friskvårdsaktiviteter. KS TK Kommunen Diagram: 2 Se diagram: Sjukfrånvaro 2007 jämförelse i åldersintervall och kön Sjukfrånvaro 2007- jämförelse i åldersintervall o Diagram: 2 kön Sjukfrånvaro 2007- jämförelse i åldersintervall o Sjukfrånvaro 2007 jämförelse 9 kön i åldersintervall och kön 8 9 7 8 6 7 5 6 4 3 2 1 0 Procent Procent 5 4 3 2 1 0 <=29 30-49 >=50 Totalt Diagram: 3 Diagram: 3 14 2007 2006 2005 2004 Kostnad (Mkr) 19,9 25,8 22,4 14,7 Skuld (Mkr) 277,8 227,5 223,5 225,0 Pensionskostnaderna inkluderar följande poster: - Pensionsutbetalningar enligt avtal tidigare än 1998. - Individuell del enligt avtal från och med 1998. - Garantipension/särskild ålderspension med mera. - Försäkringsavgifter. - Förvaltningsavgifter. - Skuldförändringar. - Särskild löneskatt på pensioner. Pensionsskulden består av: - Ansvarsförbindelse (258,8 mkr) - Individuell del inklusive löneskatt (14,2) mkr) - Pensionsavsättning (4,8 mkr) Sjukfrånvaro Den sammantagna sjukfrånvaron fortsätter att minska, för och 2004 8,2 %. Sjukfrånvaron har inte varit alarmerande 100% Åldersfördelning månadsavlönad personal per nämnd 2007 hög sett i ett kommunalt perspektiv, Götene kommun har ju sedan tidigare gjort ordentliga satsningar för att påverka sjukfrånvaron. Anställningen av en rehabcoach samt projekten Lust o Hälsa 1 och 2 har gjort att siffrorna går ner. Resultatet av rehabcoachens arbete kan ses i att antalet långtidssjuka minskar. Lust & Hälsa projektet har en mer <29 år långsiktig påverkan, i detta uppmuntrar kommunen sina <=29 30-49 >=50 Totalt >60 40-49 år år 50-59 30-39 år år 40-49 <29 år år 30-39 år Kvinnor Totalt Män Kvinnor Män >60 år 50-59 år Totalt

Förvaltningsberättelse Block 2 Se diagram: Sjukfrånvaro jämförelse i åldersintervall 2007 Sjukfrånvaro 2006 (%) Totalt Kvinnor Män <=29 år 4,1 4,2 3,4 30-49 år 6,6 7,3 2,6 >=50 år 7,5 8,4 3,8 Totalt 6,8 7,5 3,3 Sjukfrånvaro 2007 (%) Totalt Kvinnor Män <=29 år 3,9 4,5 1,3 30-49 år 5,7 6,3 3,1 >=50 år 7,2 8,1 4,6 Totalt 6,3 6,9 3,8 Sjukfrånvaron minskar i samtliga åldersgrupper utom i gruppen män äldre än 50 år, i denna grupp har sjukfrånvaron ökat med 0,8 procentenheter till 4,6 %. Sjukfrånvaro överstigande 59 dagar Sjukskrivna Diagram: Sjukfrånvaro jämförelse i åldersintervall Sjukfrånvaro-jämförelse 2007 i åldersintervall 2007 Procent Antal personer med hel eller partiell frånvaro >60 dagar, 31 december resp. år Helt sjukskrivna inkl rehabersättning 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2007 2006 2005 2004 13 17 21 32 Partiellt sjukskrivna 13 20 21 37 Hel tidsbegränsad sjukersättning Partiell tidsbegränsad sjukersättning Partiell sjukfrånvaro samt part sjukers 12 11 13 14 16 19 18 10 Summa 55 68 73 93 2003 2004 2005 2006 2007 1 <=29 30-49 >=50 Totalt Den positiva trenden när det gäller långtidssjukskrivna fortsätter, 2007 var siffran 55 personer, detta är en minskning med 13 personer från föregående år. Från 2004 har den procentuella minskningen varit 41 %. Personer som under året haft sjukfrånvaro minst 60 dagar och var åter helt i arbete vid årsskiftet 2007 2006 2005 2004 Antal personer 27 17 28 17 Av ovanstående tabell framgår att antalet personer som haft lång sjukfrånvaro under året men som efter rehabilitering kunnat återgå i arbete är 27 personer. Vi hoppas att med en aktiv rehabiliteringsprocess kunna öka möjligheten att återkomma i arbete efter längre sjukdom, i detta arbete är rehabcoachen tongivande. Projekt Lust & Hälsa 2 Projektet Lust & Hälsa har avslutats och efterföljts av projektet Lust & Hälsa 2. Vi tror att som arbetsgivare ska vi arbeta långsiktigt med hälsofrågor för vår personal. Vi vill uppmuntra till en aktiv fritid, vid årsskiftet hade 207 anställda tecknat sig för träningskort på LifeClub, vi hoppas att siffran ska öka. I Lust & Hälsa 1 såg vi att man kan påverka livsstilen om det sker på den anställdes villkor, vi flyttade 93 personer från sk riskgrupp till friskgrupp, detta kommer på sikt att påverka vår sjukfrånvaro positivt. Framtiden Vi står som kommunal arbetsgivare framför ett antal utmaningar i framtiden, vår kanske största utmaning är personalförsörjningen. I detta ligger inte bara att kunna attrahera rätt personal till att söka arbeta hos oss, utan även att behålla de som redan rekryterats. I detta ligger t.ex. att vår lönenivå måste vara bra, vi måste arbeta med kompetensutveckling av vår sedan tidigare anställda personal, pga att omvärldens krav på vår kompetens ökar konstant. Vi måste även se till att den personal vi har anställt har möjlighet att arbeta fram till sin pensionering, detta bl.a. genom att arbeta aktivt med arbetsmiljöfrågor och friskvård. Vi ska inte heller tveka att undersöka samarbetsmöjligheterna med andra arbetsgivare, om detta på något vis gagnar våra verksamheter. 15

Block 2 Förvaltningsberättelse Miljöredovisning 2007 Sammanfattning Genomförandet av Götene kommuns lokala miljömål är nu inne på sitt första år. Sektorer och enheter skall nu börja arbeta in målen i sin egen verksamhet. Många tunga åtgärder är fortfarande i utrednings och planeringsfasen. Arbetet med att konkretisera, förankra och finansiera åtgärderna har inte satt igång på allvar. Miljöarbete är en ständigt pågående process. Vid vissa åtgärder syns resultat direkt, men för de flesta tar det många år. För miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap ses en positiv trend, på väg mot uppställda mål. Tack vare bidrag från staten har vissa miljömål kunnat förverkligas (se nedan) Det interna miljöarbetet att införa miljöledningssystem har inte fungerat under senare år. Tidsbristen och resursfrågan ses som påtagliga hinder för att nå alla mål. Året som gått Nedan följer en kort redogörelse över de natur och miljöprojekt som kommunen arbetar med för närvarande och som har avslutats. Platåberget Kinnekulle restaurering och bevarande (Life projektet) Projektet avslutades 1 oktober år 2007. Det övergripande syftet har varit att tillsammans med markägare, boende och andra intresserade på Kinnekulle, restaurera och skapa förutsättningar för att långsiktigt kunna sköta och bevara de naturtyper och arter i EU:s direktiv som förekommer på Kinnekulle. Länsstyrelsen i Västra Götaland har varit projektledare och Götene kommun har varit en partner i projektet, som har pågått från 2002 till år 2007. Inom projektet har 18 nya naturreservat avsatts, ett omfattande informationsmaterial har tagit fram med en natur- och kulturskrift med karta, en gratisbroschyr med karta, informationsskyltar till samtliga naturreservat, en utomhusutställning med allmän information om Kinnekulle, allt material är översatt till engelska och tyska. Ett antal parkeringsplatser har anlagts, leder har märkts ut och bord med bänkar har utplacerats på flera ställen. Informationsmaterialet har distribuerats till kommunens turistaktörer. 16

Förvaltningsberättelse Block 2 Den 19 juni 2006 erkände Svenska MABkommitteén Vänerskärgården med Kinnekulle som ett biosfärkandidatområde (MAB=Man and the biosphere). Detta var startskottet på en treårig satsning som innebär att få området godkänt som ett internationellt klassat biosfärområde. Ett biosfärområde ökar områdets attraktionskraft då det innebär ett internationellt erkännande av FN:s organ för utbildning, vetenskap och kultur UNESCO. Detta globala nätverk, som omfattar 507 biosfärområden år 2007 utgör en otrolig kontaktyta och kan innebära många positiva samarbeten framöver. Vänerskärgården med Kinnekulle siktar på att nomineras till UNESCO av den svenska regeringen i mars år 2009. Under det första året som biosfärkandidatområde har fokus varit dels på att utveckla en smidig organisation, och dels att inleda arbetet med ansökan till UNESCO: Därutöver har det satsats resurser på att stimulera utveckling i bygden, bl.a genom att verka som en neutral arena som möjliggör möten mellan lokala aktörer i syfte att främja lokal hållbar utveckling. Samverkan kring hållbar utveckling med lokal delaktighet är ett av huvudsyftena med ett biosfärområde. Förstudie om biogas I april 2007 tog kommunfullmäktige ett beslut om Förnyelsebar energi. Kommunfullmäktige beslutade att uppdra åt kommunstyrelsen att i projektform göra förstudie angående uppgraderingsanläggning för biogas i kommunen. Samhällsbyggnadsberedningen och Götene Vatten och Värme AB skall involveras i projektarbetet. I december 2007 presenterades del 1 i förstudien om biogas. I denna förstudie konstateras bl.a att det finns goda möjligheter i Götene att bygga upp en näring kring biogas. Fyra nyckelfrågor har identifierats, marknad, försörjningstrygghet, organisation och huvudmannaskap samt logistik. Del 2 av förstudien pågår under 2008 och beräknas redovisas 31 maj 2008. Energistrategier Kommunen deltar i projektet Framtagning av energistrategier för Götene kommun i som drivs av AgroVäst och Energigården. Projektet startade under november 2007 och tre arbetsgrupper är tillsatta med delaktighet i hela kedjan från producent till slutkonsument av energi Arbetet skall leda fram till ett antal strategier för hur de fossila bränslena skall kunna ersättas. Man kan även se över elanvändningen i kommunen och ta fram strategier för hur det nuvarande inköpsbehovet av el till kommunen kan minskas genom energieffektivisering och ökad elproduktion i kommunen (Vindkraft, småskalig vattenkraft, kraftvärme m.m.). 17

Block 2 Förvaltningsberättelse Hur skall kommunen gå vidare? Vilka problemställningar behöver lösas? Förslag till eventuella utvecklingsprojekt i kommunen? Behov av samverkan med andra kommuner eller andra aktörer? Detta är frågeställningar som behandlas i arbetsgrupperna och som redovisas under april 2008. Lokala miljömål Arbetsprocessen med att implementera de lokala miljömålen i verksamheterna har påbörjats. Energirådgivning Under året har ca 150 samtal från allmänheten besvarats om olika energifrågor. I oktober under Bomässan i centrumhuset höll energirådgivaren ett antal föredrag om energieffektivisering m.m. Föredragen var välbesökta. Begränsad klimatpåverkan Energirelaterade mål Se Diagram: Totalenerig Frisk luft Götene kommun är tillsammans med 36 andra kommuner i länet, medlem i föreningen Luft i Väst, där luftkvalitetsmätningar pågår. På det sättet får man Mätningar under 2006 och 2007 har gjorts på partiklar. Inga höga partikelmängder uppmättes. Metodiken behöver förfinas för att se vilka partiklar som är skadliga. Under året anslöts 80 nya hushåll till fjärrvärmenätet. Bara naturlig försurning 1,200 Vänerns ph-värde ligger på mellan 7,2 och 7,4. Även alkaliniteten är hög. De stora tillflödena av lerpartiklar 1,000 ger en hög alkalinitet dvs förmågan att motstå en phsänkning. Diagram: Totalenerig 240 230 220 Totalenergi m³/m² 0,800 0,600 0,400 Kommunens stora åar Sjöråsån och Mariedalsån har normala ph-värden För Sjöråsåns avrinningsområde är värdena höga mellan 7,6 och 8,3 under hela året. Även alkaliniteten har höga värden, vilket visar att förmågan att motstå försurning är stor. Mariedalsån har inte heller några problem med försurning, ph-värdena låg mellan 8,1 och 8,3. Alkaliniteten har höga värden. Varken Sjöråsån eller Mariedalsån är alltså hotade av försurning under överskådlig framtid. Giftfri miljö Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Det har skett en omklassning av rödfyrhögarna, de klassas som högst riskklass 2, och de flesta ligger i riskklass 3 och 4. Rödfyrhögarna skall ligga kvar på plats. Undantag är för vissa uttag med särskilt tillstånd, exempelvis som material för tennisbanor. Sanering av förorenade områden kan bli en viktig fråga för kommunen i de fall föroreningarna ligger på kommunägd mark. Ingen övergödning Göteneån och Sjöråsån i Sjöråsåns avrinningsområde karakteriseras av mycket höga halter av näringsämnena kväve och fosfor., tidvis även mycket höga koncentrationer av syretärande ämnen. Under 2006 var totalfosforhalten och totalkvävehalten större än de senaste åren. 2007 års värden har inte redovisats än. Analysen av bottenfaunans sammansättning som visat tydliga tecken på förbättringar under de senaste åren gav också litet bakslag, men här kan även det kraftiga flödet vid provtagningen ha påverkat i viss mån. Levande sjöar och vattendrag Måluppfyllelsen avgörs till stor del av vilka krav som kommer att Vattenförbrukning ställas klara god vattenstatus enligt EU:s vattendirektiv. Kommunen tillhör Västerhavets vattendistrikt, och där Länsstyrelsen i Västra Götaland är vattenmyndigheten i distriktet. Diagram: Vattenförbrukning 1,200 1,000 Vattenförbrukning Skolor Daghem Servicehus Centrumhus Sjukhem Snittförbrukning kwh/m² 210 200 190 180 170 0,200 0,000 m³/m² 0,800 1997 1998 1999 0,600 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 år 0,400 Skolor Daghem Servicehus Centrumhus Sjukhem Snittförbrukning 160 150 0,200 140 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 år Skolor Daghem Servicehus Centrumhuset Sjukhem Snitt 0,000 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 år 18