Planförslag Planförslaget bygger på områdets potential, kommunens behov och platsens förutsättningar. Avvägningar mellan intressen presenteras också. Unik småstadsmiljö Västra Stationsområdet blir en ny stadsdel i Höör. bör utformningen ta utgångspunkt i småstadens människovänliga skala och Höörs naturnära kvaliteter. Servicefunktioner som underlättar för pendlare nära stationen kan göra Höör till en än mer attraktiv boendekommun, samtidigt som det ger liv åt stadsdelen. Omsorgsfullt anlagda gator och torg ger förutsättningar att dra nytta av bytespunktens potential som mötesplats. Grönskan blir en del av platsens karaktär. Magasinet och Silon är unika byggnader som kan ban bidra till en unik miljö. Huvudstruktur människor rör sig, nämligen i anslutning till gångoch cykeltunneln vid stationen. Marken allra närmast tunneln har störst potential att fungera som mötesplats för människor och magnet för verk- bygga en blandad småstadsmiljö med lokaler och service-funktioner i bottenvåningen och bostäder centrumstråket som i dag sträcker sig fram till stationens östra sida får då sin startpunkt i den nya Hjärtat är också den naturliga platsen för ett mindre torg som välkomnar besökaren och blir en används av tusentals pendlare varje dag. Den Figur 22. Huvudstruktur hjärtat, torget, mötesplatsen huvudstråk gång och cykel sekundära stråk gång och cykel blandstad, tätast närmast hjärtat ning bör integreras i torget vilket förutsätter åtgärder för att minska Bangårdsgatans barriärverkan. genom tunneln och dels längs Bangårdsgatan. Bebyggelse och offentliga miljöer längs dessa stråk bör utformas med särskild omsorg så att de får en tydlig identitet och inbjuder till möten. Målpunkter och funktioner för andra än de som bor i kvarteret är extra viktiga längs dessa stråk. Kvarteren närmast stationen och hjärtat bör utnyttjas effektivt med en tät och stadsmässig bebyggelse. Bostäder i olika storlekar och upplåtelseformer bör integreras med lokaler som erbjuder målpunkter för andra än de boende. Då skapas ett område blir mer attraktivt och tryggt för alla som rör sig i området och för dem som bor och verkar där. Närlivs, café, gym, kulturverksamhet, samlingslokaler och vårdcentral är exempel på funktioner som är lämpliga att integrera med bostäder och som ligger bra i anslutning till stationen. Den nya bebyggelsen bör i första hand koncentreras till kvarteren närmast stationen. Övriga delar av planområdet bör bebyggas om det bidrar till att nå målen för Västra Stationsområdet.
Potential och mål Västra Stationsområdet ska: erbjuda en levande småstadsmiljö! fungera som mötesplats för människor! fungera som magnet för företag! lyfta fram det unika! förenkla vardagen för pendlare! välkomna besökaren till Höör! innehålla både bostäder och service bidra till långsiktigt hållbara stadsmiljöer! minimera behovet av personbilstransporter! Behov Ett torg vid stationen som välkomnar besökare och blir en naturlig mötesplats. Trygga, säkra och gena stråk för cyklister. Attraktiva stråk som länkar till centrum Gröna och blå kvaliteter i parker och naturområden, på gator, torg och kvartersmark service som riktar sig till resenärer (minilivs, centrum-miljö blandade storlekar och upplåtelseformer ningar Möjlig lokal för kulturverksamhet gen Lämplig plats för P-hus Förutsättningar Historia Gällande detaljplaner Markanvändning och bebyggelse Magasinet och silon Infrastruktur och pendling Service Störningar och risker Natur och rekreation Marktekniska förhållanden Avvägningar och ställningstaganden Planförslag med markanvändningskarta Figur 23. Planförslaget som resultat av analys av potential och behov samt avvägningar mellan intressen
Magasinet och Silon De antikvariska och kulturhistoriska värdena i Magasinet och Silon är väl dokumenterade och utgör i sig goda skäl att bevara byggnaderna, men det beslut om byggnadernas framtid. Ett viktigt argument för att bevara byggnaderna möjlighet att skapa en stadsmiljö som är unik intressant och spännande helhet när området utvecklas med modern bebyggelse. Intressanta livsmiljöer och orter som kompletterar varandra är nya invånare till regionen. Byggnaderna kan förmedla en berättelse som blir en värdefull del i arbetet med att sätta Höör på kartan och att göra Placeringen i hjärtat av området gör att Magasinets fasad kan bli en naturlig del av den nya spännande lokal som är lämplig för någon form av utåtriktad verksamhet. Café, saluhall och kulturverksamhet är exempel på möjliga verksamheter. Under historien har Magasinet nyttjats för vitt och mångsidiga form. En praktisk aspekt är att byggnadernas placering i området ligger bra i förhållande till en tänkt etappindelning av kvarteren Räven och Bävern. Byggnaderna kan utgöra en naturlig avgränsning av de tidigaste etapperna och bidra till att området blir en attraktiv närmiljö för boende och verksamma i de första etapperna trots att senare etapper väntar på genomförande eller utgör byggarbetsplatser. Argumenten för att i stället riva byggnaderna och bygga nytt på platsen är främst ekonomiska. Det 30 Figur 24. Magasinet med publika funktioner och som en naturlig del av torgmiljön (White) är troligt att kostnaden för att renovera byggnaderna och inreda dem för nya verksamheter blir större än att bygga nytt för motsvarande verksamhet. Nybyggnad ger också andra möjligheter att optimera byggytan. Just nu pågår därför en översiktlig utredning av de byggnadsekonomiska förutsättningarna samtidigt som kommunen genomför aktiviteter för att hitta intressenter för byggnaderna. Sammantaget bedömer kommunen att byggnaderna kan ge så stora mervärden till en attraktiv stadsmiljö att de bör bevaras. Kommunen arbetar därför aktivt för att det ska vara möjligt. Resultatet av detta samråd kommer att utgöra ett viktigt underlag för kommunens slutgiltiga beslut i frågan. Andra underlag för beslutet kommer att vara den byggnadsekonomiska utredningen, den kulturhistoriska utredningen och resultatet av diskussionerna med möjliga intressenter. Centrum, service, kultur och bostäder Centrumverksamhet, handel, service och kulturverksamhet är utåtriktade funktioner som bör koncentreras i områdets hjärta närmast torget och många människor rör sig, samtidigt som de bidrar till att skapa ytterligare mötesplatser i området.
stationen så att så många som möjligt får del av det stationsnära centrumläget. Läget invid Höörs station ger goda möjligheter att skapa attraktiva bostadsmiljöer, men närheten till järnvägen innebär samtidigt att bebyggelsen måste utformas med särskild hänsyn till akustiska förhållanden. Den bullerutsatta gatusidan måste kompenseras med en ljuddämpad gårdsmiljö som erbjuder lugn och möjlighet till återhämtning. Med kvarter som är slutna mot Bangårdsgatan skapar husen en skyddande skärm mot gårdssidan. Planlösningar och uteplatser måste studeras så att alla boende får tillgång till den tysta sidan, och kontakt med områden för närrekreation. nya lägenheter utöver lokaler för centrumverksamheter. Idéer kring bebyggelsen i dessa kvarter utvecklas närmare i kapitlet Program för del av kv Räven och Bävern. Lämplig plats för förskola En förskola kan byggas helt fristående eller integrerat med annan bebyggelse, till exempel i bot- - för att kunna erbjuda en bra utemiljö, och behovet av friyta för lek blir därför mer begränsande vid val tillgång till grönområden och parker i närheten bör minst 30 kvm per barn avsättas för förskolegård, en förskola för 120 barn. Två alternativa lokaliseringar för ny förskola i Västra Stationsområdet har undersökts översiktligt i anslutning till pendlarparkeringen vid Tjurasjö der och annan service närmast stationen (kvarte- kv Tigern kv Räven Figur 25. Alternativ för placering av förskola med ca 6 avdelningar. spännande närmiljö med Ravinen, Tjurasjö och En förskola i kv Räven/ Bävern skulle innebära kortast möjliga avstånd mellan stationen och förskolan, och därmed en unik möjlighet att erbjuda en attraktiv vardag för tågpendlande föräldrar. Förskolan skulle kunna inrymmas i bottenvåningen av kvarteret och bidra till en blandad och levande stadsmiljö. Det är möjligt att åstadkomma tillräckligt stor friyta på den ljuddämpade gårdssidan av kvarteren om gården kan samutnyttjas mellan boende och förskoleverksamhet. kv Bävern lor dela gård med boende. Förskolan och barnen får inte samma möjlighet att påverka utformning och löpande förbättring av gården när den delas med boende. Barnen får mer förhållningsregler vilket verkar hämmande på deras lek. utformning är styrd av förskoleverksamhetens behov. Förskolans verksamhet kan också medföra lernivåerna på gatusidan är det särskilt viktigt att de boende får en ljuddämpad innergård och då kan även måttliga ljudnivåer från barnlek uppfattas störande. 31
traditionell förskola på en fristående förskoletomt. Avståndet till stationen blir större, men förskolan kommer ändå tillräckligt nära stationen för att det ska vara enkelt för föräldrar att lämna barnen på förskolan och resa vidare med tåget. Nackdelen med detta alternativ är att värdefulla naturområden skulle behöva tas i anspråk, och att förskolan skulle kunna upplevas som en barriär mellan en överenskommelse om markköp. Sammantaget bedöms kv Tigern vara den bästa lokaliseringen för förskolan, eftersom denna lokalisering inte förutsätter kompromisser mellan förskolans och de boendes behov. Inför detaljplanering är det viktigt att studera noga hur förskola och pendlarparkering kan utformas så att de negativa effekterna på natur och friluftsliv minimeras. Lämplig plats för P-hus Vad som är lämplig placering och utformning av ett P-hus beror på vilken målgrupp som är i fokus. Ett P-hus som ska samutnyttjas mellan boende och pendlare ger andra förutsättningar än om allt fokus är på pendlare. Fördelen med ett P-hus för både pendlare och boende är att det ger förutsättningar för en mer jämn och därmed en mindre ödslig miljö. Boendeparkering behöver dock ligga i direkt anslutning till bostäderna medan pendlarparkering bör ligga så nära perrongerna och GC-tunneln som möjligt. 32 Kv Bävern kan rymma både P-hus och bostadskvarter, i ett läge som fungerar för både boende och pendlare. En placering i tät stadsmiljö medför dock höga krav på en omsorgsfull och stadsmässig utformning. En sådan placering upptar också värdefull mark som skulle kunna utnyttjas för sta- En annan möjlighet är att bygga ytterligare ett mellan Bangårdsgatan och Järnvägen. Det ger ett optimalt läge för pendlare. Marken närmast järnvägen kan dock komma att behövas för utbyggna- ningen bör därför få en enkel konstruktion som kan demonteras. Sidorna mot gatan och järnvägen bör dock utformas omsorgsfullt för att bidra till en attraktiv gatumiljö, och en representativ bild av Höör för tågresenärer. Spaljerade växter kan vara ett inslag. Läget är tillräckligt nära kommande bostäder i kv Bävern för att fungera som boendeparkering, men det är mindre lämpligt att anordna boendeparkering i ett läge som kanske inte är långsiktigt tillgängligt. Vilket alternativ som är mest lämpligt beror bland annat på hur stort behovet av pendlar-parkering blir, och på utbyggnadstakten för bostäder. Båda möjligheterna hålls därför öppna, även om alternativet mellan Bangårdsgatan och Järnvägen bedöms vara bäst med hänsyn till effektivt markutnyttjande och stadsutveckling i stationsnära läge. Gröna och blå kvaliteter Ravinen bör utvecklas som naturmark för närre- mer betydelsen av denna vilda lunga att öka. Tjurasjö och parkstråken längs sjön är en pärla som bidrar till den nya stadsdelens attraktivitet. vidare i grönstråken längs Höörsån. Gröna och blå kvaliteter får en naturlig plats även på gator, torg och på kvartersmark. Detta utvecklas närmare i kapitelet Program för del av kv Figur 26. Alternativa lägen för P-hus Räven och Bävern. Gator Strukturen av huvudgator förändras inte. Den Bangårdsgatan, men även från Tvärgatan. Inom kvarteren anläggs lokalgator och/eller anslutningar på kvartersmark. De utformas för att möjliggöra passage genom området för i första hand gång- nagatan med Bangårdsgatan men utformas inte Markanvändningskarta Kommunens samlade bild av hur Västra Stationsområdet bör utvecklas framgår av markanvänd- föreslås bli kommunens ställningstaganden.
Kvarteret Tigern Nytt Förskola samt pendlarparkering. hagmark upprätthålls visuell kontakt och möjlighet promenera. Närmare studier behövs för att se hur området bäst disponeras. Organiska jordar och hög grundvattennivå innebär att särskilda åtgärder måste vidtas vid grundläggning - utskiftning av torv eller att byggnaderna pålas. Ravinen e ntligt Bevaras och utvecklas till naturmark för närrekreation. Används redan så, men ingår i industrifastighet och sköts därför inte för rekreation. Behöver planläggas som natur. Kvarteret Bävern Nytt Torg vid hjärtat. Magasinet och Silon bevaras, om möjligt. Utåtriktad verksamhet i anslutning till torget, oberoende av framtiden för Magasinet och Silon. Blandad centrumbebyggelse plats för större kontorsbebyggelse P-hus som tillgodoser behoven för både boende och pendlare. Ravinens förlängning genom kvarteret utnyttjas för gångstråk. Torg Kvarteret Hälsan e ntligt Park i norra delen. Småindustri och handel med skrymmande varor i södra delen, enligt gällande detaljplan. Omvandling till bostäder eller liknande har studerats och kan bli aktuellt på längre sikt, men bedöms inte behövas under planperioden. Väg 13 är entré till Höör, men medför också buller och risker. Kvarteret Mossen e ntligt Park i norra delen. Småindustri och handel med skrymmande varor i södra delen, enligt gällande detaljplan. Delar av fastigheten är anlagd för pendlarparkering. Mellan Bangårdsgatan och järnvägen Nytt och e ntligt Pendlarparkering, vändplats, busshållplatser och andra anläggningar som är kopplade till stationen. Reservat för ytterligare spår längs järnvägen, bedöms dock inte genomföras under planperioden. Lämplig plats för enklare parkeringshus som kan demonteras vid behov, möjligt att pröva enligt gällande detaljplan. Tjurasjö e ntligt Anlagd park av stort värde för hela tätorten, och som bidrar till en attraktiv närmiljö för den nya stadsdelen. Figur 27. Markanvändningskarta Kvarteret Räven Nytt Blandad centrumbebyggelse med lokaler i bottenvåningar och bostäder ovanpå. Hörnet mot torget och Bangårdsgatan är särskilt viktigt att fylla med utåtriktad verksamhet. Bostäder med utsikt över Tjurasjö och kontakt med ravinen. Tidiga etapper. Torg Bostäder Verksamheter Centrum & bostäder Trafik/parkering Natur/park Förskola 33
Konsekvenser Översiktsplanen ska utformas så att innebörden och konsekvenserna av den tydligt framgår. Det innebär ett ansvar att beskriva olika typer av konsekvenser som kan uppstå när planen genomförs. Översiktsplanen ska också miljöbedömas enligt miljöbalken, vilket medför särskilda regler om att redovisa miljökonsekvenser. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen eller programmet så att en hållbar utveckling främjas. Inom ramen för miljöbedömningen ska kommunen upprätta en miljökonsekvensbeskrivning där den betydande miljöpåverkan som planens genomförande kan antas medföra iden- jämföras med rimliga alternativ. Miljöbedömning är en integrerad del av planarbetet och ingår i varje led av processen där behov analyseras, alternativ jämförs och lösningar föreslås. Det gäller även bedömningen av andra konsekvenser. Konsekvensbeskrivningen är därför inte utformad som ett särskilt dokument, utan är integrerad i planen på så vis att merparten av konsekvenserna har framgått av andra delar av dokumentet. Detta kapitel innehåller en samlad redovisning av vilken betydande påverkan på miljö och samhälle som kan uppstå när planen genomförs och en jämförelse med alternativ till planförslaget. Utvecklingsplanen kommer att utgöra en del av en ny kommunomfattande översiktsplan, och likaså blir konsekvensbedömningen en del av en större konsekvensbedömning i översiktsplanen. Redovisningen avgränsas därför i detta skede till de ringsförutsättningarna i Västra Stationsområdet. Natur och rekreation Närmiljö för boende Betydande påverkan Planförslaget innebär att Höör växer med en ny stadsdel i ett centralt och stationsnära läge. Det får stora konsekvenser för stadskaraktären/landskapet eftersom det påverkar centrum där många människor bor, verkar och rör sig. Ur perspektivet hållbara transporter är det positivt att bygga tätt och stationsnära eftersom det minimerar behovet av personbilstransporter och ger långsiktigt hållbara stadsmiljöer. Planförslaget Kulturarv Hållbara transporter Figur 28. Konsekvenser av planförslaget, utom stadskaraktär/landskap som rör hela centrum. har därför betydande positiv påverkan avseende transporter. Magasinet och Silon är rester av Höörs industrihistoria och påminner om stationssamhällets framväxt. De har därför ett stort kulturhistoriskt värde och hur de hanteras i det fortsatta arbetet får betydande påverkan avseende kulturarv. Naturområden som är värdefulla för friluftsliv och gelsen riskerar bli en barriär mellan Tjurasjö och
cnhuvehujv HNKDJPDUNHU *HQRPI UDQGHW DY planen riskerar därför att få betydande negativ påverkan avseende natur och rekreation. Närmiljön för boende och verksamma i anslutning till ny bebyggelse kommer att påverkas genom NDQGH WUD N RFK VNXJJQLQJ 8QJHIlUOLJ DYJUlQVQLQJ DY NRQVHNYHQVHUQD lu UHGRYLVDGH L JXU Alternativ till planförslaget Alternativ gällande planer innebär att outnyttjade byggrätter i gällande detaljplaner genomförs. Det innebär att kvarteren Räven och Bävern utnyttjas I U LQGXVWULlQGDPnO cnhuvehujv PDUN L.YDUWHret Tigern är planlagt för allmänt ändamål enligt äldre planläggningspraxis. Normalt behövs en ny detaljplan med mer preciserad markanvändning för att ge bygglov, men enligt nya bestämmelser i PBL får bygglov meddelas på planer för allmänt ändamål under vissa förhållanden. En mindre del av gällande plan är avsedd för bebyggelse, medan den största delen av området inte får bebyggas. Alternativ maximal utbyggnad bygger på Kanozis förslag från idéuppdraget och innebär mer omfattande ny bebyggelse. I stort sett hela planområdet I UHVOnV I U WlW EHE\JJHOVH L YnQLQJDU RFK HWW SXQNWKXV I UHVOnV EOL YnQLQJ JXU stiftsgård industri Figur 29. Nollalternativ Figur 30. Alternativ gällande planer småhus pendlarparkering i nytt p-hus nytt kontorshus B småhus förskola 4 avd. pendlarparkering Åkersbergsgatan Nollalternativet LQQHElU DWW EH QWOLJ PDUNDQYlQGning fortsätter och ingen ny bebyggelse uppförs. Grusytorna i kvarteren Räven och Bävern fortsätter att utnyttjas för pendlarparkering, och för tillfälliga evenemang som cirkus. Plåtladan rivs, och möjliggör utökad pendlar-parkering. Magasinet och Silon rivs eftersom det inte går att försvara ett underhåll av byggnader som inte nyttjas. PendlarSDUNHULQJ RFK HNKDJPDUN YLG cnhuvehuj QQV kvar. Ravinen är fortsatt tillgänglig, men riskerar att skräpas ner eftersom den är granne med en VWRU GH JUXV\WD JXU nya Stiftsgården det gröna stråket / gångfartsgata A Magasinstorget Ravinhusen Eken B gc-tunnel en ge g äg evä äte glasät ag ag Ma M ny paviljongbyggnad bullerskydd / gabionvägg tan ga ds år ng Ba Punkthuset busshållplats Lösning utan bevarande av magasinsbyggnad och silos. brygga Tågstationen pendlarparkering A Figur 31. Alternativ maximal utbyggnad (Kanozi, Ramböll och CEC).
Stadskaraktär/landskap Allt eftersom orten växer förändras dess karaktär. vid kommunreformen. Utvecklingen under de senaste decennierna har inneburit en ökad arbetspendling framförallt söderut mot Lund och Malmö. ändras när orten växer. Västra Stationsområdet blir en helt ny stadsdel som med sitt centrala och kommunikationsintensiva läge får stor betydelse för Höörs karaktär och samhällets funktioner. Planeringen för Västra Stationsområdet kommer att påverka vilken riktning Höör tar in i framtiden. Fram till för några år sedan utgjordes kv Räven och Bävern av ett inhägnat verksamhetsområde barriär i orten och var helt avskilt från intilliggande områden. Idag utgörs samma område av pendlarparkeringar och grusytor som står oanvända och väntar på nästa kapitel i historien. Läget vid stationen ger Västra Stationsområdet potential att utvecklas till en integrerad del i den stadsväv som skapas med utgångspunkt i järn- den potentialen ska kunna utnyttjas krävs dock en aktiv planering för en stadsmiljö som lockar folk att röra sig genom området. Utan ett sådant fokus är det mer troligt att området kommer att bli en centralt placerad förortsmiljö. Planförslaget innebär en blandad småstadsmiljö med lokaler och service-funktioner i bottenvå- centrum-miljön. Byggnadernas höjd föreslås bli i skala att anknyta till de tätaste och mest urbana utformningen av kvarteren och bebyggelsen kommer att vara avgörande för om den nya stadsdelen blir en naturlig och integrerad del av tätorten. Dessa frågor analyseras vidare i Programkapitlet, tillsammans med en närmare beskrivning av Höörs stadskaraktär idag. Kunskapsunderlag i av denna planhandling. Hållbara transporter En bebyggelseutveckling som utgår från stationslägen är effektivt ur tranportsynpunkt eftersom det förenklar resande utan bil. Det ger långsiktigt hållbara stadsstrukturer. Att lokalisera bebyggelsen kring stationen så att förutsättningarna att åka tåg blir de bästa möjliga kallas stationsnärhetsprincipen. Service, såväl kommersiell som offentlig förstärker bytespunktens roll och gör också att man kan utnyttja denna service på väg till och från stationen. Bebyggelsen ska vara tätast närmst stationen. Den nya bebyggelsen i kv Räven och Bävern samma bebyggelse i stället planerades i tätortens kan antalet bilresor till och från området förvän- Höör i stationsnära läge får alltså stora positiva CO2-utsläpp och klimatförändringar till buller och När utbyggnad av bostäder och verksamheter området erbjuder mycket goda möjligheter att skapa långsiktigt hållbara stadsmiljöer som minimerar behovet av personbilstransporter. Kulturarv Kulturmiljön utgör en grundsten i ett hållbart samhällsbygge. Vi är alla beroende av och delaktiga i skapandet av den miljö vi lever i. Mångfalden av kulturmiljöer speglar samhällets och den historiska utvecklingens komplexitet. Kulturmiljön kan öka människors livskvalitet och gör det möjligt att förstå sammanhang och relatera den egna existensen till tid och rum. En förutsättning för detta är att kulturmiljön bevaras, används och utvecklas på ett sätt som är långsiktigt hållbart och som svarar Magasinet och Silon är är rester av Höörs tidiga industriella historia och är idag den enda kvarvarande industribebyggelsen som påminner om tätortens stora uppsving i samband med att Höör ortens idag äldsta bevarade industribyggnad. Om byggnaderna rivs försvinner en viktig fysisk länk till ortens historia. Byggnaderna och möjligheten att integrera dem i en ny stadsdel har beskrivit i andra delar av plan- En länk till Höörs industriella kulturarv - Kulturhistorisk utredning av fastigheterna Räven 1 och Bävern 10, Höörs kommun, Skåne Län. Natur och rekreation Grönområden i tätorter är resurser att hushålla med. Dessa områden ska så långt det är möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada na- har en roll i arbetet med att nå en god bebyggd miljö, ett rikt växt- och djurliv och i arbetet med en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Västra Stationsområdet och de närmaste om- Höör Väster är ett viktigt stråk både ur socialt och ekologiskt perspektiv enligt grönstrukturprogrammet. Tjurasjö har naturvärdesklass 1 och övriga delar har klass 2 på en fyragradig skala där 1 avser de högsta värdena. är ursprungligen hagmark och innehåller värdefulla träd, med relativt grov ek och visst inslag al och gran. Ravinen är en liten grön kil av skogsmark. Stigarna genom området vittnar om att området lockar till promenader, trots att det är ovårdat och lite skräpigt. Området innehåller mycket död ved. Förslaget innebär att Ravinen säkerställs som naturområde för närrekreation, medan delar av ny förskola. Det innebär en förlust av värdefulla naturområden, och en risk att förskolan upplevs ekhagmarker. Närmare resonemang bakom föreslagen lokalisering av förskola och alternativa lokaliseringar Lämplig plats för förskola. Slutsatsen är att det tionsområdet och att föreslagen lokalisering är den mest lämpliga. Inför detaljplanering är det viktigt att studera noga hur förskolan kan utformas för att minimera negativa effekter på natur och friluftsliv. Den nya stadsdelen får konsekvenser för grannarna, både positiva och negativa. Den positiva effekten är att området snyggas till och att problem som hänger ihop med att området står oanvänt Responsen på utställningen av idéuppdraget visar att många av de närboende välkomnar att områ- ning och insyn om de nya husen kommer för nära och/eller blir för höga. Kanozis förslag innehåller mer att skuggas vintertid. Nu aktuellt planförslag bostäder och risken för skuggning och insyn är därför begränsad. - ringsprojekt i Höör blir bedömningarna osäkra. En pekar på att kv Räven och Bävern fullt utbyggda kommer främst att påverka huvudgatorna, det vill säga Bangårdsgatan, Maglasätevägen/Mejeriga- in mot centrum eller söderut mot väg 23 och påverkar då Maglasätevägen/Mejerigatan/Storgatan. - ning på Bangårdsgatan. Eftersom denna gata har boende direkt intill gatan bedöms denna ökning oproblematisk. För att den nya stadsdelen ska integreras med omgivande stadsmiljö och locka till liv och rörelse kommer nya GC-stråk, kvartersgator och lokalga- - Boende i kv Uttern kommer alltså att utsättas för erna förväntas sammanlagt vara fortsatt låga. för Lantmannagatan/Bredgatan som enligt planför- niskovänlig gatustruktur skapas samtidigt som ytkrävande och fula vändslingor undviks. Gatumiljön kommer att utformas så att den blir attraktiv för - olägenheterna för de boende längs berördagator. dygn på Maglasätevägen. Ökningen kommer att märkas främst under rusningstimmarna då många lämnar och hämtar sina barn, och bedöms inte markant försämra miljön för närboende. Alternativ maximal utbyggnad kan förväntas alstra ungefär dubbelt så stor som i planförslaget beror på att antalet bilresor är direkt relaterat till hur många bostäder, kontor etc förslaget innehåller. Ökningarna kommer dock att fördela sig annorlunda i vägnätet, eftersom Kanozis förslag bygger på en annan gatustruktur än planförslaget. Kanozis ning på Lantmannavägen, eftersom den förlängs 37
konsekvens av förskolans placering. Jämförelse mellan alternativen I tabellen på nästa uppslag redovisas konsekvenserna av planförslaget och alternativen översiktligt. Sammanfattningsvis bedöms planförslagets konsekvenser vara rimliga i förhållande till vad som uppnås. Den största negativa konsekvensen Andra viktiga miljöaspekter Ovan redovisad betydande påverkan avser konsekvenser för den be ntliga miljön när planen som rör miljön i den nya stadsdelen. Buller och risker från järnvägen påverkar möjligheten att bygga nya bostäder i området och är centrala miljöaspekter att ta hänsyn till i fortsatt planering. Frågorna har berörts översiktligt i kapitlet Förutsättningar och analyseras närmare i Program-kapitlet där principiella förslag till lösningar presenteras. Fortsatta utredningar kommer att ske i båda dessa frågor. De åtgärder som genomförs med stöd i dessa utredningar kommer att ha som huvudsyfte att skapa en god mljö i den nya stadsdelen, men åtgärderna kommer sannolikt att förbättra miljön Eftersom dessa miljöaspekter inte i första hand avser påverkan på omgivningen ingår de inte i konsekvensbeskrivningens jämförelse mellan olika alternativ.
Alternativet möjliggör: Planförslaget Nollalternativet Alternativ gällande planer Alternativ maximal utbyggnad Bostadsförsörjning inga bostäder inga bostäder Förskola och lokaler för verksamheter för utåtriktade verksamheter i bottenvåningar och i Möllan. nej Industriverksamhet i kvarteren Räven och Bävern närmast stationen. Utbyggnad av stiftsgårdens verksamhet i Insprängda lokaler, 1 kon- ningar i kv Bävern Pendlarparkering nytt parkerings-däck ring 300 platser som markparkering keringsgarage Konsekvenser: Stadskaraktär/landskap Närmast stationen uppförs en blandad bebyggelse som anknyter i skala och innehåll till de tätaste och mest centrum. Bebyggelse i övriga delar av planområdet håller en lägre och glesare struktur. Västra Stationsområdet blir en integrerade del av det - + + + överge Höörs småstadskaraktär. Det ger förutsättningar att öka ortens attraktivitet för både boende och företagande. Grusytorna skapar en ödslig och otrygg miljö som inte tillför stadsmiljön något. Nya industrier -medför att området utnyttjas och till viss del befolkas. Området fortsätter som är dåligt integrerad med intill-liggande områden. Tät och hög bebyggelse uppförs i hela planområdet. Små kvarter ger liv åt Bangårdsgatan, men skalan är tydligt mer stadsmässig än bebyggelsen avviker från Höörs karaktär. - Den mycket omfattande nya bebyggelsen riskerar att stället för att komplettera det.
Konsekvenser: Hållbara transporter Kulturarv Natur och rekreation Närmiljö för boende Planförslaget Effektivt utnyttjande av det stationsnära läget minimerar behovet av personbilstransporter och ger långsiktigt hållbara stadsmiljöer. Förslaget ger goda möjligheter att klara vardagen utan bil både för dem som ska bo i området och för pendlare som utnyttjar stationsnära service i form av livs och förskola. + + - - +? Möllan och Silon bevaras om det är möjligt och får ny användning Extremt effektivt utnyttjande av stationsnära läge minimerar behovet + av personbilstransporter och ger långsiktigt hållbara stadsmiljöer. Goda möjligheter att klara vardagen utan bil både för dem som ska bo i området och för pendlare som utnyttjar stationsnära service i form av livs och förskola. + - - - - + + Ravinen bibehålls och anpassas med små medel för att fungera som naturmark för närrekreation. Naturmark vid Åkersberg ianspråktas för anläggande av förskola. - - - - Trafiken ökar på huvudgator + och lokalgator. Risken för skuggning och insyn är liten eftersom ny bebyggelse håller respektavstånd till befintliga bostäder. Bullerskyddsåtgärder för att möjliggöra nya bostäder kommer att gynna även befintliga bostäder. Nollalternativet Området erbjuder gott om parkeringsplatser för pendlare och bidrar därför till att göra tåget attraktivt. Det uppmuntrar dock inte till att ställa bilen hemma och cykla till stationen. Det kommer också att upplevas otryggt och ogästvänligt under de mörka delarna av året. Möllan och Silon rivs Befintliga områden för natur och rekreation kommer att finnas kvar och fortsätta fungera som idag. Området upplevs ibland som ett tillhåll med störande ljud kvällstid och nedskräpning. Så länge området är öde och använt stora delar av dygnet är det svårt att stävja ett sådant beteende. Alternativ gällande planer Industri-verksamheter har generellt få anställda per ytenhet och innebär därför ett ineffektivt utnyttjande av det stationsnära läget. Möllan kan bli kvar och utnyttjas som lager eller liknande, men får troligen inte ett underhåll som är anpassat efter dess kulturmiljövärden. +? Silon är mer svåranvänd och kommer sannolikt att rivas så att marken kan utnyttjas. Delar av Ravinen kan ianspråktas som industrimark. Delar av kv Tigern vid Åkersberg kan bebyggas för utveckling av stiftsgården. Även om ingen störande industri kommer att tillåtas kommer vissa former av störningar att kunna förekomma. Andelen tung trafi k på huvudgatorna kan också komma att öka. Alternativ maximal utbyggnad Möllan bevaras och får ny användning. Silon rivs, men delar av tornen bevaras som inslag i torgmiljö. Ravinen ianspråktas som kvartersmark för bostäder. Naturmark vid Åkersberg bebyggs med bostäder och skärmar av ekhagmarken från Tjurasjö Trafiken ökar markant på både huvudgator och lokalgator. Boende i angränsande kvarter kan komma att uppleva skuggning och insyn. Bullerskyddsåtgärder för att möjliggöra nya bostäder kommer att gynna även befintliga bostäder. 41