Kursinformation med litteraturförteckning Runologi I 7,5 högskolepoäng Höstterminen 2011
Välkommen till Runologi I, 7,5 högskolepoäng I detta häfte får du information om kursens innehåll och uppläggning, samt en litteraturlista. Informationen finns även på vår webbplats <www.nordiska.su.se> där du också hittar aktuellt schema för kursen. På sista sidan i kurshäftet finns också ett utdrag ur högskolelagen där du kan läsa om de mål som gäller för all högskoleutbildning. Kursens innehåll och uppläggning Kursen omfattar studier av runorna som skrift (bl.a. förhållandet mellan skrift och ljud, dvs. ortografi och fonologi) och av företrädesvis nordiska runinskrifter. Inom kursen betonas inskrifternas egenskaper som texter och som källor för språkhistorien. Kursen orienterar även om runinskrifterna som källor för konstvetenskap, arkeologi och olika historiska discipliner. Kursen regleras av en kursplan Kursens mål och innehåll samt kurslitteratur regleras av en kursplan som fastställts av styrelsen för Institutionen för nordiska språk. Aktuell kursplan hittar du på vår webbplats. Även examinationsformer och närvarokrav beslutas av institutionsstyrelsen. Dessa kan inte ändras under pågående termin. Efter varje termin gör vi en översyn av kursen, och tar del av dina synpunkter på innehåll och uppläggning. Du kan meddela oss under kursens gång eller vid den särskilda utvärdering som vi ber våra studenter göra i slutet av kursen. Det här behöver du kunna För att du ska klara studierna krävs att du kan skriva texter som har tillräckligt god struktur för att vara lättbegripliga för läsaren. Du måste också ha en grundläggande behärskning av svenska på olika nivåer: stavning, böjning, ords och konstruktioners stilvärde, skiljetecken och meningsbyggnad. Du måste alltså redan från början ha relativt god förmåga att skriva den typ av svenska som man möter i texter i samhället, dvs. av annat slag än skönlitteratur. Observera att godkänt gymnasiebetyg i svenska eller svenska som andraspråk inte är någon garanti för att man uppfyller dessa krav. Om du känner dig osäker bör du kontakta studievägledaren. För att klara av kursen krävs att du har tillgång till en dator och har grundläggande kunskaper i ordbehandling och Internetanvändning. Du måste också ha möjligheter att göra utskrifter. Studenter har viss tillgång till datorer vid Studentcentrum (A-huset, plan 2) och biblioteket. Vi förutsätter att du skaffar ett kostnadsfritt universitetskonto. Plagiat och otillåtet samarbete vid examination Vid skriftliga uppgifter, inklusive tentamina, ska du följa instruktioner för textens utformning och för hur källor ska användas. Skriftliga uppgifter ska vara självständigt formulerade. Du får inte använda formuleringar och tankegångar från någon annan utan att ange källan. Detta är plagiat och betraktas som fusk. Direkta citat ur källor ska markeras. Källhänvisningar, inklusive sidhänvisning, ska göras vid citat och referat och när du anför specifika uppgifter ur en källa, t.ex. (Hellberg 2004:220). Att skriftliga uppgifter ska vara självständigt formulerade innebär också att du inte får låta någon annan formulera uppgifter åt dig eller skriva uppgifter i samarbete med någon annan, annat än när instruktionerna uttryckligen anger att det rör sig om en gruppuppgift eller att samarbete är tillåtet. Om plagiat eller otillåtet samarbete upptäcks blir din uppgift underkänd och du kan bli avstängd under viss tid från studier vid Stockholms universitet. Se vidare regler och föreskrifter för examination vid Stockholms universitet http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=970
Arbetsformer Undervisningen består av seminarier som huvudsakligen ägnas åt analyser och diskussioner av olika uppgifter. Närvaro Närvaron är inte obligatorisk, men rekommenderas. Examination Examination sker genom inlämningsuppgifter och hemtentamen. Lärandemål Vid kursens slut ska du kunna 1) läsa och tolka runinskrifter från olika perioder 2) redogöra för runskriftens utveckling från äldsta tid till den nya tiden 3) diskutera runinskrifternas värde som källor för språkutveckling och samhälleliga fenomen Betygskriterier För godkänt betyg på delkursen krävs att samtliga lärandemål är uppfyllda (minst E). Vid betygssättningen läggs största vikten på de två första lärandemålen (40% vardera) och minst på det tredje (20%). A: Studenten läser och tolkar runinskrifter med mycket stor säkerhet samt redogör uttömmande för runskriftens utveckling. Studenten diskuterar inskrifternas värde som källor med en självständig och genomtänkt hållning till olika uppfattningar inom relevant litteratur. B: Studenten läser och tolkar runinskrifter med stor säkerhet samt redogör närmast uttömmande för runskriftens utveckling. Studenten diskuterar inskrifternas värde som källor med en genomtänkt hållning till relevant litteratur. C: Studenten läser och tolkar runinskrifter med säkerhet samt redogör tämligen uttömmande för runskriftens utveckling. Studenten diskuterar inskrifternas värde som källor med hänvisning till relevant litteratur. D: Studenten läser och tolkar runinskrifter med säkerhet Redogörelsen av runskriftens utveckling är i stort sett relevant, men innehåller smärre felaktigheter. Studenten diskuterar inskrifternas värde som källor med hänvisning till relevant litteratur. E: Studenten läser och tolkar runinskrifter med enstaka fel. Redogörelsen av runskriftens utveckling innehåller ett antal felaktigheter eller är ofullständig. Studenten diskuterar inskrifternas värde som källor med vissa hänvisningar till relevant litteratur, men innehåller svagheter. Fx: Studenten har givit en ofullständig läsning med flera fel och tolkningen av runinskrifterna är missvisande. Redogörelsen av runskriftens utveckling innehåller ett stort antal felaktigheter och ett antal luckor. Diskussionen om inskrifternas värde som källor och om runskriftens utveckling är sporadisk eller innehåller irrelevant information. F: Studenten har inte fullgjort uppgifterna och därmed inte lämnat underlag för bedömning eller löst uppgifterna på ett felaktigt sätt.
Kurslitteratur Fastställd av institutionsstyrelsen 2007-06-13. Andersson, Thorsten. 1971. Högbystenens runinskrift. I: Festskrift till professor Olav Ahlbäck. Studier i nordisk filologi 58. Helsingfors. S. 17-48. (Stencil, säljs på institutionen) Barnes, Michael P. 1994. On types of argumentation in runic studies. I: James E. Knirk (ed.) Proceedings of the Third International Symposium on Runes and Runic Inscriptions. Grindaheim, Norway, 8 12 August 1990. (Runrön 9.) Uppsala. S. 11 29. (Stencil, säljs på institutionen) Brink, Stefan. 1996. Forsaringen Nordens äldsta lagbud. I: Beretning fra femtende tværfaglige vikingesymposium. Højbjerg. S. 27 55. (Stencil, säljs på institutionen) Düwel, Klaus. 2001. Runenkunde. Dritte Auflage. Sammlung Metzler, Band 72. Stuttgart. (Ny upplaga) Gräslund, Anne-Sofie. 1998. Ornamentiken som dateringsgrund för Upplands runstenar. I: Audun Dybdahl & Jan Ragnar Hagland (red). Innskrifter og datering / Dating Inscriptions. (Senter for middelalderstudier, Skrifter 8.) Trondheim: Tapir. S. 73 91. (Stencil, säljs på institutionen.) eller [i 2002 Runstensstudier. Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala] Jansson, Sven B.F. 1987. Runes in Sweden. Stockholm: Gidlunds. Lagman, Svante. 1989. Till försvar för runristarnas ortografi. I: Projektet De vikingatida runinskrifternas kronologi. En presentation och några forskningsresultat. (Runrön 1.) Uppsala. S. 27 37. (Stencil, säljs på institutionen) Liestøl, Aslak. 1963. Runer frå Bryggen. Særtrykk av Viking Bergen. Nielsen, Michael Lerche. 1997. Omkring Harby-stenens personnavne, tolkning og datering. I: Blandade runstudier 2. (Runrön 11). Uppsala. S. 59 82. (Stencil, säljs på institutionen) Palm, Rune. 1992. Runor och regionalitet. (Runrön 7). S. 15 41. (Stencil, säljs på institutionen) Peterson, Lena, 1991:»Gera bro fyrir sial». En semantisk studie över en runstensfras. I: Heidersskrift til Nils Hallan på 65-årsdagen. 13 desember 1991. Oslo.S. 341 351. (Stencil, säljs på institutionen) Santesson, Lillemor. 1989. En blekingsk blotinskrift. I: Fornvännen. S. 221-229. (Stencil, säljs på institutionen) Stoklund, Marie. 1985. De nye runefynd fra Illerup ådal og en nyfundet runeindskrift fra Vimose. I: Danske Studier. S. 5-24. (Stencil, säljs på institutionen) Svärdström, Elisabeth. 1972. Svensk medeltidsrunologi. I: Rig. S. 77-97. (Stencil, säljs på institutionen) Wessén, Elias. 1957. Om vikingatidens runor. Filologiskt arkiv 6, KVHAA, Stockholm. (Stencil, säljs på institutionen) Wessén, Elias. 1969. Från Rök till Forsa. Om runornas historia under vikingatiden. Filologiskt arkiv 14, KVHAA, Stockholm. (Stencil, säljs på institutionen) Ett 30-tal runinskrifter från urnordisk tid och vikingatid, valda i samråd med exami nator och studerande, i de olika urkundspublikationerna.
Högskolelagen Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.