Lokalt åtgärdsprogram Östra Gotlands åtgärdsområde. Arbetsmaterial 2011-07-05

Lokalt åtgärdsprogram Östra Gotlands åtgärdsområde Arbetsmaterial 2011-07-05

Inledning Sedan 2007 har vattenråden, LRF, Region Gotland (tidigare Gotlands kommun) och Länsstyrelsen arbetat med att införliva EU:s ramdirektiv för vatten i det regionala vattenvårdsarbetet. Gotland har idag sju vattenråd samt ytterligare ett som förmodligen kommer att bildas under hösten, södra Gotlands vattenråd. Den 15 december 2009 beslutade Vattenmyndigheten i Södra Östersjön om ett åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen, vilket inkluderade Gotlands län. Detta åtgärdsprogram var generellt hållet och svårt att ta till sig som lokal aktör. Länsstyrelsen på Gotland har därför efter samråd med övriga aktörer bestämt sig för att ta fram lokala åtgärdsprogram som utgår från vattenrådens geografiska områden. Åtgärdsprogrammen är även mer lokalt anpassade och fokuserar på varje enskilt åtgärdsområde. Det är viktigt att påpeka att dessa lokala åtgärdsprogram inte har någon juridisk status i sig men de är tänkta att fungera som diskussionsunderlag för prioritering av åtgärder och är levande dokument eftersom de kan ändras när nya uppgifter tillkommer. Länsstyrelsens tanke med de lokala åtgärdsprogrammen är också att de ska vara på en mer gripbar skalnivå som gör det lättare att diskutera framtida åtgärder inom respektive åtgärdsområde. Åtgärderna som föreslås ska kunna finansieras med de finansieringsvägar som idag är tillgängliga, vilket gör att listan med förslag inte på något sätt är fullständig. Observera också att många siffror i underlagen är preliminära eller saknas och där behöver informationen kompletteras, detta gäller exempelvis statistik över enskilda avlopp. De lokala åtgärdsprogrammen skickas ut till vattenråden, LRF samt Region Gotland under juli 2011 och Länsstyrelsen önskar få in synpunkter via e-post senast den 20 september, gärna innan. Vattenråden har för avsikt att bjuda in till ett gemensamt möte under september 2011 där förslagen ska diskuteras vidare. I den fortsatta arbetsprocessen är det tänkt att aktörerna ska kunna enas kring en gemensam bild av vad som bör prioriteras i åtgärdsarbetet under den första förvaltningscykeln inom vattenförvaltningen som sträcker sig fram till 2015. För en mer detaljerad beskrivning av vattenförvaltningens uppbyggnad se bilaga 2. Vattenförvaltning och miljömål År 2000 antogs EU:s ramdirektiv för vatten. Vattendirektivet gäller för allt vatten; sjöar och vattendrag, grundvatten och för kustvatten. Målet med vattendirektivet är att nå en god vattenkvalitet till år 2015. Vatten som riskerar att inte klara kraven ska åtgärdas. Arbetet med direktivet löper på i 6-årscykler; tillståndsbeskrivning, åtgärder, uppföljning och rapportering. Med hjälp av vattendirektivets systematiska angreppssätt och med siktet inställt på tillräckligt lång tid, kommer vi att uppnå god vattenkvalitet i alla våra vatten. Hand i hand med vattenförvaltningsarbetet går det svenska miljömålsarbetet. Riksdagen beslutade 1999 om en samlad miljöpolitik för ett hållbart Sverige, och det övergripande målet är att nästa generation ska få ta över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. 2004 beslutades gotländska regionala delmål av Länsstyrelsen. Många av delmålen med målår 2010 har nu gått ut, och kommer framöver att ersättas med preciseringar eftersom många ej är uppnådda. Förslag till nya nationella preciseringar finns framtagna, är nu ute på remiss, och kommer att beslutas av regeringen i mars 2012. Miljömål med direkt inriktning mot vatten är Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans, Grundvatten av god kvalitet, Ingen övergödning, Myllrande våtmarker och Giftfri miljö.

Innehållsförteckning 1. Allmän beskrivning av åtgärdsområdet 3 2. Områdesbeskrivning och statusklassning för yt- och grundvatten 4 2.1 Kemisk status generellt för åtgärdsområdet 4 2.2 Djupå 4 2.3 Skarnviksån/Nygårdsån/Löså 5 2.4 Övriga vattendrag i området 5 2.5 Kustvattenförekomster 6 2.6 Grundvattenförekomster 6 2.7 Grundvattenstatus 8 2.8 Åtgärdsområdet 8 2.8.1 Maranvändning 8 2.8.2 Värden i åtgärdsområdet 8 2.8.3 Skyddade områden 9 3. Påverkansanalys för åtgärdsområdet 9 3.1 Källfördelning Djupå 9 3.2 Källfördelning Skarnviksån 10 3.3 Påverkan på kustvattenförekomster 11 3.4 Påverkansanalys fysiska förändringar 11 3.5 Påverkansanalys miljögifter 11 3.6 Påverkansanalys grundvatten 11 4. Åtgärder 12 4.1 Pågående och planerade åtgärder nationellt 12 4.2 Pågående och planerade åtgärder regionalt 12 4.3 Förslag på åtgärder övergödning 12 4.3.1 Åtgärder inom jordbruket 12 4.3.2 Skyddszoner 13 4.3.3 Våtmarker 13 4.3.4 Kombinationsdammar 13 4.3.5 Fosfordammar 13 4.3.6 Reningsverk 14 4.3.7 Enskilda avlopp 14 4.3.8 Släketäkt 14 4.4 Förslag på åtgärder grundvatten 14 4.5 Förslag på åtgärder fysiska förändringar 15 4.6 Förslag på åtgärder miljögifter 15 5. Prioritering av åtgärder inom åtgärdsområdet 16 Bilaga 1. Vattenförvaltningens klassificeringssystem 17 Bilaga 2. Vattenförvaltningens arbetssätt och tidplan 19 Bild framsidan: Grogarnsberget och Östersjön. Foto: Annika Broms 2

Figur 1. Östra Gotlands åtgärdsområde 1. Allmän beskrivning Åtgärdsområdet består av flera mindre avrinningsområden på Gotlands östra sida. Området gränsar i norr till Gothemåns avrinningsområde och i söder till Närkåns avrinningsområde. De större avrinningsområden som ingår är Djupå och Skarnvik/Nygård plus ett antal medelstora områden som exempelvis Gartarve, Halsegarda, Lavas och Visne/Svajde. Totalt omfattar området 500 km² vilket är drygt 15 % av Gotlands yta. Markanvändningen i området domineras av skog följt av åker. Inom kustområdet bor cirka 6 000 personer med Ljugarn som centralort med ca 300 invånare. Inga större sjöar finns inom åtgärdsområdet, vilket innebär att vattendragen har stora vattenståndsvariationer över året. Åarna kännetecknas av relativt höga flöden under senhöst fram till tidig vår och låga nivåer från tidig sommar och fram till hösten. Till skillnad från många områden på Gotland så rinner många av vattendragen genom skogsmark. 3

Inom Östra Gotlands åtgärdsområde finns kommunala dricksvattentäkter i Ljugarn och två stycken mindre vattentäkter i Östergarn Prästgårdskällan och Gutenvikskällan. Många fastigheter på landsbygden saknar möjligheten att ansluta sig till kommunalt vatten, och där består dricksvattenförsörjningen av vatten från enskilda brunnar. För grundvatten finns problem framförallt inom kustområdena med dålig tillgång på vatten sommartid. Även kvalitetsproblem för grundvattnet med förhöjda halter av klorid finns på flera ställen. 2. Områdesbeskrivning och ekologisk status ytvatten Eftersom området innefattar en rad åtgärdsområden med små vattendrag så behandlas här de två största mer utförligt. Inga sjöar av betydelse finns inom området. Figur 2. Större vattenförekomster i åtgärdsområdet 2.1 Kemisk status - generellt för området För den kemiska statusen är det framförallt kvicksilver och kvicksilverföreningar där halterna inte bör öka eftersom Sverige som helhet inte uppnår gränsvärdena för kvicksilver. De höga halterna av kvicksilver kommer framförallt via internationellt atmosfäriskt nedfall vilket innebär att åtgärder inom Sveriges gränser inte kan få effekt fullt ut. Om man bortser från kvicksilver så uppnås god kemisk status i dagsläget för övriga ämnen. 2.2 Djupå En stor del av området bedöms ligga i riskzonen att inte uppnå god kemisk och ekologisk status för ytvattenförekomster till år 2015 enligt statusklassningen inom vattenförvaltningen. 4

Ekologisk status Kemisk status Miljökvalitetsnorm Miljöproblem -Vattenbrist Måttlig God (kvicksilver undantaget) God Ekologisk status 2015 God kemisk status 2015 Tabell 1. Ekologisk och kemisk status samt miljöproblem för Djupå Bedömning: Att den ekologiska statusen inte uppnår god orsakas framförallt av att ån torkar ut sommartid och att fiskbestånden är svaga. Bedömningen av ekologisk status visar dock att det inte finns några stora miljöproblem i området, t.ex., ligger totalfosforhalterna relativt lågt liksom totalkvävehalterna. Den årliga transporten av fosfor uppgår till 220 kg (2007-2009 samt 18 000 kg kväve under samma tidsperiod. Vattenföringen är beräknad till cirka 0,36 m3/s som årsmedelvärde (modellerade värden Vattenwebben, SMHI). 2.3 Skarnviksån/Nygårdsån/Löså En stor del av området bedöms ligga i riskzonen att inte uppnå god kemisk och ekologisk status för ytvattenförekomster till år 2015 enligt statusklassningen inom vattenförvaltningen. Ekologisk status Kemisk status Miljökvalitetsnorm Miljöproblem -Vattenbrist Måttlig God (kvicksilver undantaget) God Ekologisk status 2015 God kemisk status 2015 Tabell 2. Ekologisk och kemisk status samt miljöproblem för Skarnviksån Bedömning: Bottenfauna och kiselalger indikerar god status men fisk måttlig. Enligt principen sämst styr blir bedömningen Måttlig. Biotopen som provfiskats är inte optimal. Fisksamhällen drabbas hårdare av uttorkning pga. av dess längre tid till återkolonisation. Det största problemet i vattendraget är just återkommande uttorkning. Att den ekologiska statusen inte uppnår god orsakas framförallt av att ån torkar ut sommartid och att fiskbestånden är svaga. Bedömningen av ekologisk status visar dock att det inte finns några stora miljöproblem i området, t.ex., ligger totalfosforhalterna relativt lågt liksom totalkvävehalterna. Den årliga transporten av fosfor uppgår till 280 kg (2007-2009 samt 28 000 kg kväve under samma tidsperiod. Vattenföringen är beräknad till cirka 0,65 m3/s som årsmedelvärde (modellerade värden Vattenwebben, SMHI). 2.4 Övriga vattendrag i området Vattendrag Ekologisk status Miljöproblem Kommentar Storsundsån God Uttorkning Igenväxning av Storsund Histillesån? Uttorkning Låga vattennivåer sommartid Gartarveån God Låga vattennivåer Låga vattennivåer 5

sommartid Hugreifsån Hög Referensvattendrag Halsegårdaån God Låga vattennivåer Lavasån? Uttorkning Visneån? Låga vattennivåer Tutenån? Uttorkning Tabell 3. Ekologisk och kemisk status samt miljöproblem för övriga vattendrag inom åtgärdsområdet 2.5 Kustvattenförekomster Östra Gotlands åtgärdsområde gränsar till kustvattenförekomsterna Östra Gotlands mellersta, Östra Gotlands södra och Lausviken med en sammanlagd area på 584 km 2. Kustvattenförekomsterna ligger i riskzonen för att inte uppnå god ekologisk status till år 2015 enligt statusklassningen inom vattenförvaltningen. Den expertbedömning som har gjorts för hela Gotlands kustvatten har inneburit att den ekologiska statusen är klassad till måttlig status, vilket till stor del beror på de relativt höga halterna av fosfor och kväve. Kustvattenförekomsterna har därför tidsfrist till 2021 för att uppnå god ekologisk status. För den kemiska statusen är det framförallt kvicksilver och kvicksilverföreningar som halterna inte bör öka eftersom Sverige som helhet inte uppnår gränsvärdena för kvicksilver. Om man bortser från kvicksilver så uppnås god kemisk status för övriga ämnen. Figur 3. Kustvattenförekomsten som gränsar till Östra Gotlands åtgärdsområde. 2.6 Grundvattenförekomster Östra Gotlands avrinningsområde delas i två olika grundvattenförekomster. Det är dels Mellersta Gotland Roma och dels Sydöstra Gotland Ljugarn. Båda dessa utgörs av sedimentär berggrund. Förekomsterna i sedimentär berggrund är areellt stora och grundvattnets egenskaper kan därför variera inom en förekomst, och eftersom de gränsar direkt till varandra bör de inte heller ses som isolerade grundvattenmagasin. En eventuell 6

påverkan inom en förekomst kan beröra större eller mindre delar av denna men kan också få effekter i angränsande förekomster. De avgränsningar av grundvattenförekomster som idag finns för Gotland finns upplevs av de flesta som inte riktigt relevanta och behöver diskuteras vidare. Det är idag svårt att genomföra relevanta statusklassningar och även att kunna genomföra mer riktade åtgärder inom framförallt de områden som idag har problem. Indelning av grundvattenförekomster genomförs i första hand av SGU. Figur 4. Grundvattenförekomstindelning 7

2.7 Grundvattenstatus Grundvattenförekomst Kemisk status Kvantitativ status Mellersta Gotland Risk att förekomsten inte Otillfredsställande Roma uppnår god status 2015 Sydöstra Gotland - Otillfredsställande God Ljugarn Tabell 4. Kemisk- och kvantitativ status för grundvattenförekomster Grundvattenförekomsten Mellersta Gotland Roma bedöms ha god kemisk status. Statusklassningen för hela grundvattenförekomsten baseras på provtagning mellan åren 2000-2007 i sex allmänna vattentäkter. Vid ett flertal tillfällen har kloridhalter över 50 mg Cl/l uppmätts. Inga värden överstiger dock gränsvärdet på 100 mg Cl/l. I en vattentäkt har förhöjda halter av BAM detekterats. Inga värden överstiger dock gränsvärdet på 0,1 ug/l. Sammantaget görs bedömningen att det finns risk att grundvattenförekomsten inte uppnår god kemisk status till 2015. Den kvantitativa statusen har genom expertbedömning bedömts vara otillfredsställande, främst på grund av bristande vattentillgång sommartid i de östra delarna av grundvattenförekomsten. Grundvattenförekomsten Sydöstra Gotland Ljugarn bedöms ha otillfredsställande kemisk status. Bedömningen baseras på kemimätningar från sex vattentäkter i området. Vid provtagning har man i två vattentäkter hittat kloridhalter över gränsvärdet 100 mg/l. I en vattentäkt har också ett flertal bekämpningsmedel detekterats, men inga analyser överstiger gränsvärdet 0,1 ug/l. 2.8 Åtgärdsområdetsområdet 2.8.1 Markanvändning De två största avrinningsområdena, Skarnviksån och Djupå, har mestadels skogsmark med ca 70 % och en mindre andel åkermark, ca 10 %. Tyvärr saknas statistik över jordbruksmarkens grödofördelning i området. 2.8.2 Värden i åtgärdsområde Östra Gotlands åtgärdsområde består av en mängd olika avrinningsområden och har en mängd skogsvattendrag som bitvis är relativt opåverkade. Många av vattendragen som Gartarveån, Halsegårdaån, Hugreifsån, Lavasån, Visneån/Svajdeån samt Tutenån har höga värden i form av havsöring och i vissa åar även flodnejonöga. Hugreifsån, som mynnar norr om Ljugarn, tillhör ett av de minst påverkade vattendragen inom länet med mycket höga bevarandevärden. Ån har hög ekologisk status m.a.p. bottenfauna och fisk. En stor del av områdets vattendrag är upptagna som regionalt särskilt värdefulla (se figur 5). 8

Figur 5. Värdefulla vattendrag inom Östra Gotlands åtgärdsområde 2.8.3 Skyddade områden Inom avrinningsområdet finns ett antal Natura 2000-områden exempelvis Nygårdsmyr, Lindhammarsmyr och Russvätar samt naturreservat som Ollajvs i närheten av Ljugarn. I Ljugarn samt för Gutenvikskällan i Östergarn finns det vattenskyddsområden kopplade till de allmänna vattentäkterna. Inom området finns också vattenskyddsområde för Garda-Alskog, där den allmänna vattentäkten inte längre används, medan Prästgårdskällan Östergarn helt saknar vattenskyddsområde. 3. Påverkansanalys för åtgärdsområdet Inom åtgärdsområdet finns idag inga större problem med övergödning i vattendragen. Många vattendrag har låga halter av fosfor (15-20 ug/l) och för Gotland måttliga kvävehalter (800-1500 ug/l). Vid den modellering som görs via PLC5 (Pollution Load Compilation) vid rapportering till HELCOM redovisas fördelningen av källor av fosfor och kväve. Belastningen på ett område beräknas som summan av alla diffusa markläckage, där dessa beräknas som avrinning * markareal * typhalt/läckagekoefficient för resp. markanvändning Utsläpp från olika punktkällor baseras på mätningar och schabloner som tagits fram nationellt. Viss osäkerhet råder kring siffrorna som redovisas via PLC5. Bland annat spelar vattenföringen en avgörande roll för hur den totala belastningen redovisas. Vattenföringen för vattendragen är beräknad via SMHI via en modell som är kalibrerad från data från de vattenföringsstationer som finns på Gotland (Gothemån och Idån). 3.1 Källfördelning Djupå När det gäller fosfor så härleds ca 34 % från skogsmark, 18 % från enskilda avlopp, 29 % från jordbruksmark ( 7 % antropogent/mänskligt påverkad och 22 % bakgrundsbelastning) och 19 9

% från öppen mark dvs vall m.m. För kväve härleds 73 % till jordbruksmark varav 44 % är antropogent medan övrig del är bakgrundsbelastning. Andelen från skogsmark är beräknad till 24 % (PLC5, 2006). Trenden är att fosfor minskar medan kväve är oförändrat över tid. (Länsstyrelsen, Rapporter om natur- och miljö 2010:16). 1% 22% 18% 29% 24% Reningsverk Dagvatten Enskilda avlopp 7% 2% Skog Öppenmark Antr jordbruk 34% Bakgr jordbruk 19% 44% Figur 5. Källfördelning av fosfor (till vänster) och kväve (till höger) för Djupåns avrinningsområde 3.2 Källfördelning Skarnviksån När det gäller fosfor så härleds ca 26 % från skogsmark 24 % från enskilda avlopp, 27 % från jordbruksmark ( 7 % mänskligt påverkad och 20 % bakgrundsbelastning) och 22 % från öppen mark dvs vall m.m. För kväve härleds 73 % till jordbruksmark varav 44 % är antropogent medan övrig del är bakgrundsbelastning. Andelen från skogsmark är beräknad till 19 % (PLC5, 2006). Trenden är att fosfor minskar medan kväve är oförändrat över tid. 2% 1% 20% 24% 26% 19% Enskilda avlopp Myrmark 7% 1% Skogsmark Öppen mark 3% Antropogen jordbruk Bakgrund jordbruk 22% 26% 49% Figur 6. Källfördelning av fosfor(till vänster) och kväve (till höger) för Skarnvikåns avrinningsområde 10

Det atmosfäriska nedfallet över avrinningsområdet är beräknat till ca 8-10kg kväve/ha. Punktkällorna står för ca 20 % av det totala fosforläckaget och ca 2 % av det totala kväveläckaget. 3.3 Påverkan på kustvattenförekomster Inom åtgärdsområdet finns det två avloppsreningsverk, Katthammarsvik och Ljugarn. Dessa har utsläpp av behandlat avloppsvatten till kustvattnet med totalt 116 kg totalfosfor och drygt 6000 kg totalkväve. Till detta tillkommer utsläpp i form bräddningar som i volym uppgick till drygt 25000 m3 under år 2010. Kommunala Utsläpp Utsläpp Bräddningar Bräddningar Reningsverk 2010 2010 2010 ledningsnätet Tot- Tot- reningsverk Kväve Fosfor volym (m3) volym (m3) (kg) (kg) Katthammarsvik 1 913 33 15 123 912 Ljugarn 4 203 83 0 9 063 Tabell 5. Påverkan på kustvattenförekomster från avloppsreningsverk Kommentar 3.4 Påverkansanalys fysiska förändringar De flesta av vattendragen har i de nedre delarna ett relativt opåverkat lopp. Av de två större vattendragen så är ca 15 % av Skarnviksån förändrad fysiskt i form av rätning och kanalisering medan motsvarande siffra för Djupå är knappa 6 %. Inom området har ett fåtal vandringshinder hittats i vattendraget Visneån/Svajdeån. De utgör dock inga definitiva vandringshinder för fisk men däremot för andra vattenorganismer. 3.5 Påverkansanalys miljögifter Enligt den påverkansanalys som gjorts för området finns en låg risk för att ytvattnet ska vara påverkat av miljögifter. Analysen grundar sig på kända verksamheter i avrinningsområdet. Området, liksom hela Sverige, uppnår ej god kemisk ytvattenstatus med avseende på kvicksilver och kvicksilverföreningar. Huvudorsaken till de förhöjda halterna är luftnedfall och alltså inget som kan påverkas via lokala åtgärder. 3.6 Påverkansanalys grundvatten Påverkansanalys finns även gjord för grundvatten. Metoden är nationellt framtagen för sandoch grusavlagringar, dvs åsar, och kan inte direkt användas på Gotlands sedimentära grundvattenförekomster. Resultaten är därför osäkra, men översiktligt visar de att grundvattnet på Gotland till stor del påverkas av enskilda avlopp, jordbruk och skogsbruk. 11

4. Åtgärder 4.1 Pågående och planerade åtgärder nationellt Den 1 juli 2009 infördes förbud mot försäljning av fosfathaltiga tvättmedel och fr.o.m. 1 juli 2011 innefattar förbudet även fosfathaltiga diskmedel. 4.2 Pågående och planerade åtgärder Länsstyrelsen ska göra en översyn av befintliga tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter och vattenverksamheter som kan ha en inverkan på vattenmiljön och vid behov verka för att dessa omprövas (åtgärdspunkt 28 i vattenmyndighetens åtgärdsprogram som beskriver vad länsstyrelserna ska åtgärda innan 2015). Länsstyrelsen ska även se till att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll som möjliggör en bedömning av verksamhetens inverkan på vattenmiljön (åtgärdspunkt 29 i vattenmyndighetens åtgärdsprogram). I Region Gotlands plan för utbyggnad/förbättring av avloppsrening 2010-2016 ingår att uppgradera reningsverket i Ljugarn under 2013-2014 samt för Katthammarsvik under 2016. Få enskilda avlopp har gjorts om fram 2009. Gotlands kommun startade projektet Klart vatten under 2009 där man initierat en satsning på att förbättra och öka andelen godkända enskilda avlopp. Under 2011 planerar man att inventera enskilda avlopp inom delar av området. Preliminära siffror för avrinningsområdet anger att cirka xx % har godkända avlopp medan det finns det frågetecken kring ca xxx st (Projekt Klart vatten kan komplettera siffrorna). Anslutningen till miljöersättningar för fånggröda och vårbearbetning är relativt låg jämfört med övriga områden i länet. Miljöstöd för insådd av fånggröda utgjorde år 2010 ca 3 % av åkerarealen. Inga anlagda skyddszoner med miljöstöd fanns registrerade år 2010. Det är viktigt att vattenförsörjningsfrågorna har en central roll i samhällsplaneringen. Sedan 2008 arbetar därför Region Gotland efter dokumentet "Riktlinjer för hantering av enskild vattenförsörjning vid nyetablering", där det nu finns tydliga redovisningskrav för dricksvatten vid bygglov och detaljplaner. Det finns specifika krav på vattenutredningar och provpumpningar, där mängder och kvalitet skall redovisas innan nybyggnation godkänns. Östra Gotlands Fiskevård, Vilt och Fritid har i sin fiskevårdsplan en rad våtmarker som är planerade. I dagsläget ca 10 ha. 4.3 Förslag på åtgärder övergödning Eftersom området inte har några större problem med övergödning (kustvattenförekomsterna undantagna) är de nedan föreslagna åtgärderna att se som en åtgärdskatalog. Nedan listas tänkbara åtgärder inom olika sektorer: 4.3.1 Åtgärder inom jordbruket Området består endast till ca 10 % av åkermark. Läckaget av kväve är relativt begränsat och härrör ffa., från åkermarken, både som bakgrundsläckage och mänskligt orsakat. Åtgärder som eftersträvas för att minska kväveläckaget och som i viss mån är beroende av miljöstöden är t.ex. insådd av fånggröda, skyddszoner, öka andelen vårspridning av gödsel och att senarelägga jordbearbetningen. 12

Åtgärder för fosfor kan vara anpassad fosforgödsling och regelbunden markkartering för att kunna anpassa grödans fosforbehov med fosforinnehållet i marken. Risken för ytavrinning kan även begränsas genom att snabbt bruka ner gödseln efter spridning. 4.3.2 Skyddszoner För att minska näringsläckaget kan man anlägga skyddszoner längs vattendrag och sjöar. Skyddszoner har även positiva effekter via minskad erosion och sedimenttransport, minskade flödestoppar, en ökad uppehållstid för vattnet och en ökad biologisk mångfald. För att få EU-stöd måste en skyddszon vara minst 6 meter bred och den får inte innehålla buskar eller träd. I flacka landskap med liten lutning kan bredare skyddszoner där man skapar strandzoner ha positiv effekt. Dessa är uppbyggda med en strandzon som översvämmas vid höga flöden och fungerar som en högbelastad våtmark. Bra skyddszoner minskar erosionen och sedimenttransporten vilket har betydelse för transporten av ffa. fosfor men minskar även behovet av dikesrensning. 4.3.3 Våtmarker Antalet anlagda våtmarker inom avrinningsområdet är lågt. Sedan år 2000 har 6,5 ha anlagts med miljöstöd. En anledning till detta är att de bästa lägena för våtmarker ofta sammanfaller med bra åkermark och intresset från markägare att ta sådan mark ur produktion är av uppenbara skäl lågt. Ytterligare ett problem är det flacka landskapet som ofta kräver mer omfattande schaktarbeten för att återskapa våtmarker. Eftersom övergödning är ett mindre problem i området så är anläggandet av våtmarker ffa., för att öka mängden vatten i landskapet för den biologiska mångfalden. Ambitionen, för att nå uppsatta mål inom vattenförvaltningen, är att inom åtgärdsområdet anlägga 20 hektar våtmarker till år 2015. Möjligheten att uppfylla målet är helt beroende av att finna mark som är av mindre betydelse för jordbruksnäringen och där markägarna ser någon egennytta med att avsätta mark för ändamålet. Effekten av dessa våtmarker beräknas till 160 kg fosfor och 6000 kg kväve. Räknat på att varje hektar våtmark kan reducera 8 kg fosfor och 300 kg kväve/år. (Endast riktvärden som är högst osäkra eftersom de till stor del är beroende av faktorer som vattnets innehåll av näringsämnen samt uppehållstid i våtmarken). 4.3.4 Kombinationsdammar Ett alternativ till våtmarker är sk. kombinationsdammar som utformas med en djupare del och flacka grundare partier. Dessa kan nyttjas till bevattning och via utformningen med flackare och grundare partier får de en större kapacitet till kvävereduktion och biologisk mångfald. Eftersom området har en liten andel åkermark och dessa anläggningar ofta knyts till områden med bevattningsbehov så är det förmodligen en åtgärd som inte är aktuell i området. Länsstyrelsen har tagit fram riktlinjer för de stöd som kan vara aktuella för denna typ av anläggningar via landsbygdsprogrammet. 4.3.5 Fosfordammar Fosfordammar avser små dammar i mindre diken högt upp i avrinningsområdena. Placeringen innebär att mindre flöden men med hög fosforkoncentration leds in i dammen eftersom de ska anläggas i de områden där marken läcker mycket fosfor. Storleken kan variera men bör vara minst 0,1 0,5 % av tillrinningsområdets yta. Åtgärden är ny och använd mestadels i Norge där man konstaterat att resultaten skiljer sig mycket åt när det gäller retentionen av fosfor. Effekten varierar mellan 20-40 % med den högsta effekten i områden med erosionskänsliga jordar och stora fosforförluster. 13

Ett alternativ till placeringen i diken genom åkermark skulle eventuellt kunna vara i direkt anslutning till större djurgårdar där man skulle kunna avleda vattnet till fosfordammar. Dessa skulle även kunna ha en funktion som branddamm. Ett realistiskt mål för hela åtgärdsområdet är 1 hektar. 4.3.6 Reningsverk Under 2011 ska Region Gotland göra en översyn av de utsläpp av bla. bakterier som konstaterats utanför verken i Katthammarsvik och Ljugarn. 4.2.7 Enskilda avlopp Inom åtgärdsområdet finns xx fastigheter som inte är anslutna till det kommunala avloppsnätet och som belastar kustområdena med ca 110 kg fosfor och ca 740 kg kväve per år. Som nämnts tidigare har Region Gotland intensifierat inventeringen att bristfälliga avlopp för att höja reningsgraden till normal eller hög skyddsnivå (avser kraven på reningen på enskilda avlopp beroende på lokalisering). 4.2.8 Släketäkt Att skörda alger i form att sk. släketäkt är en åtgärd som kan bli aktuell på Gotland. Algskörd har gjorts i Histillesviken under 2010 med gott resultat. Innehållet av närsalter i algerna har visat sig vara hög varför en betydande mängd av fosfor och kväve skulle kunna bortföras från Östersjön. Frågan kvarstår hur denna resurs bäst kan nyttjas när den väl är ilandförd. Frågetecken finns bl.a. kring innehållet av kadmium i släken. 4.3 Förslag på åtgärder Grundvatten För samtliga kommunala vattentäkter skall det senast år 2015 finnas relevanta vattenskyddsområden med aktuella föreskrifter enligt vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Detta betyder att Region Gotlands arbete med vattenskyddsområden på Gotland framöver måste intensifieras. I Garda-Alskog finns ett vattenskyddsområde men grundvattentäkten där används inte som allmän vattentäkt idag. Även de större enskilda vattentäkterna, det vill säga samfällda vattentäkter som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m3/dag skall framöver ha ett formellt långsiktigt skydd. Till att börja med måste de större enskilda vattentäkterna inventeras och kartläggas av Region Gotland. Ytterligare kemidata kommer att behöva samlas in. Detta utförs relativt brett, och exempelvis kommer befintliga analysdata från andra verksamheter (exempelvis från vattenverksamheters och miljöfarliga verksamheters kontrollprogram) att behöva sammanställas samtidigt som nya provtagningar måste genomföras. Länsstyrelsen kommer också framöver att upprätta ett nytt kemiövervakningsprogram för grundvatten, där fokus kommer att ligga på större grundvattenuttag utom kommunala dricksvattentäkter. Framöver planerar Länsstyrelsen Gotland också uppstart av nivåövervakning, vilket förhoppningsvis kan vara till hjälp för bedömningar av den kvantitativa grundvattenstatusen. Nationellt finns nu riktlinjer framtagna för hur nivåövervakning kan genomföras, vilket troligen kommer att vara till hjälp i uppstartsfasen. 14

Framöver kommer också större grundvattenuttag att behöva kommer att behöva genomföras. Detta för att översiktligt kunna göra vattenbalanser, dvs bedömningar av den kvantitativa statusen. Informationsinsatser kring Gotlands känsliga grundvatten bör genomföras. Det kan vara råd och information till allmänhet och turister hur vi sparar på vattnet, hur vårat vattensystem fungerar och att vatten är en begränsad resurs här på ön. Det behövs också information kring skötsel och hur du underhåller din enskilda brunn på bästa sätt. 4.4 Förslag på åtgärder fysiska förändringar Det finns en del mindre vandringshinder i åtgärdsområdet varav en del kan bestå av felplacerade vägtrummor eller liknande. Om det rör sig om vägtrummor tillhörande allmän väg har Trafikverket ansvar för att dessa åtgärdas. Vattenråden på Gotland har föreslagit att en del av vattenförekomsterna inom avrinningsområdet bör klassas som kraftigt modifierade vilket i sig kan anses vara en åtgärd eftersom det innebär ett annat synsätt på vilka åtgärder som kan och bör sättas in. Att klassa ett vatten som kraftigt modifierat innebär att man bedömer att det är så långt från sitt ursprungliga utseende att en återställning till ett naturligt stadium skulle innebära att pågående verksamheter fick inskränkas kraftigt och till stora kostnader. Denna fråga måste utredas vidare under 2011-2012. 4.5 Förslag på åtgärder miljögifter I det nationella arbetet för att minska riskerna med farliga kemikalier i vår vardag har Kemikalieinspektionen tagit fram en handlingsplan. Det man framförallt kommer att arbeta för nationellt är att EU:s lagstiftning skärps (läkemedel och kadmium är utpekade). Nationellt och även regionalt kommer arbetet att handla om ökad tillsyn av farliga ämnen i varor och i dialog med näringslivet minska riskerna med kemikalier i varor. I arbetet ska fokus ligga på barn och ungdomar, eftersom de är mer sårbara än vuxna för påverkan från kemikalier. Det sätt på vilket barn och ungdomar idag utsätts för kemikalier är ett annat än för 50 år sedan. Idag har vi en stor omsättning av leksaker, kläder, kemikalier, kosmetika och elektronik. Även om läckaget av ett farligt ämne från varje enskild vara kan förefalla så litet att det kan verka vara försumbart, så innebär de stora volymerna av varor att det totala läckaget kan vara betydande. Vi behöver därför arbeta med frågor kring livsstil. Samtidigt finns gamla miljöproblem kvar. Stora fiskbestånd har höga halter av PCB, dioxiner och kvicksilver (kvicksilver framförallt på fastlandet). Bekämpningsmedel är idag inte samma stora problem som tidigare men det finns platser där grundvattnet är förorenat och där det tar tid innan föroreningarna försvinner. Länsstyrelsen ansvarar för behörighetskurser och för fortsatt utbildning och återkoppling av de analyser av bekämpningsmedel i ytvatten som görs på Gotland. Exempelvis har användningen av glyfosat på höstarna ökat. Arbetet med skyddszoner minskar också risken för läckage av bekämpningsmedel. Länsstyrelsen på Gotland och Region Gotland arbetar också på olika sätt för att sanera gamla synder där marken är förorenad. De utgör risk för både grundvatten och ytvatten och även kustvattnet. Några saneringar är på gång under året, dock inget inom Östra Gotlands åtgärdsområde. 15

Information till konsumenter, företag och handel är ett viktigt medel för att minska riskerna med miljögifter. På Gotland finns t ex behov av mer information om hur vi hanterar överblivna och/eller förbrukade läkemedel. Fortfarande slängs förbrukade hormonplåster i toaletterna trots att de innehåller mycket höga halter av hormon som kan påverka fisk och andra vattenlevande organismer. Ett annat viktigt område att arbeta med för att minska kemikaliebelastningen är den offentliga upphandlingen. Det saknas kunskap bland både myndigheter och företag, om hur upphandling kan användas som styrmedel. Därför utnyttjas inte den vägen idag. 5. Prioriteringar av åtgärder Enligt de nya riktlinjer som tagits fram av vattenmyndigheterna och som är en skärpning av kraven via miljöbalksutredningen, kommer framtida åtgärdsprogram innehålla siffror på vilken minskning som krävs för olika källor samt hur dessa åtgärder ska finansieras. De åtgärder som föreslås i listan ska kunna finansieras via befintliga finansieringskällor. Nedan finns en tabell med de åtgärder som anses genomförbara fram till år 2015 och där finansiering är möjlig i dagsläget. Effekt Åtgärd Antal fosfor (kg) Effekt kväve (kg) Finansiering Ansvarig Region Enskilda avlopp? 50 100 Fastighetsägare Gotland Skyddszoner 10 ha 5? Landbygdsprogrammet Länsstyrelsen Våtmarker 20 ha 40-200 6 000 Landbygdsprogrammet Länsstyrelsen Kombinationsdammar? Landbygdsprogrammet Länsstyrelsen Fosfordammar 1 ha 2-20? Landsbygdsprogrammet Länsstyrelsen Släketäkt?? LOVA S:a 100-275 7 100 LOVA-projekt??? Modernisering reningsverk Ljugarn & Katthammarsvik?? Region Gotland Vattenskyddsområde Prästgårdskällan Vattenskyddsområden större enskilda vattentäkter Region Gotland Region Gotland Region Gotland 16

Bilaga 1. Vattenförvaltningens klassificeringssysten av ekologisk, kemisk och kvantitativ status. För ekologisk status ytvatten (vattendrag & sjöar) ska en mängd olika parametrar bedömas men biologin väger tyngst i bedömningen. Biologiska parametrar är fisk, bottenfauna, kiselalger (vattendrag), växtplankton, vattenvegatation m.m. (sjöar). Som stöd till dessa parametrar mäts även näringsämnen, särskilt förorenande ämnen men man bedömer även hur förändrat ett vatten är i form av dammar, dämning, uträtning m.m. Till denna bedömning tillkommer även klassning av vatten efter dess innehåll av s.k. prioriterade ämnen, exempelvis kvicksilver. Kustvatten klassificeras på liknande sätt men parametrarna för biologin skiljer sig åt från ytvatten. De parametrar som ska bedömas är växtplankton, bottenfauna och vattenvegetation. 17

Bedömning av kemisk och kvantitativ status för grundvatten 18

Bilaga 2. EU:s Ramdirektiv för vatten - vattenförvaltning Alla vatten ska ha en god vattenkvalitet år 2015. Det är målsättningen med den vattenförvaltning som växer fram i Sverige. Den 22 december 2000 trädde EG:s Ramdirektiv för vatten i kraft. Detta får räknas som starten för ett nytt sätt att angripa de vattenproblem som finns inom unionen. Med hjälp av Vattendirektivet ska en helhetssyn för Europas och de enskilda ländernas vattenresurser skapas. Vattendirektivets grundtanke är att få en sammanhållen och övergripande lagstiftning som ser till helheten. Tillsammans med nya arbetssätt och en organisation som utgår från vattnets egna gränser, avrinningsområdet, ska resurserna samordnas bättre både inom och mellan länderna för att komma till rätta med rådande brister i vattenmiljön. Vattendirektivets övergripande mål är: att skapa god ekologisk och kemisk status i våra sjöar, vattendrag, kustvatten samt grundvatten av god kvalitet och kvantitet. Detta mål bör vara uppnått 2015 att uppnå detta mål genom en process som ska genomsyras av deltagande, lokalt engagemang och samarbete från medborgare och organisationer att främja en mer effektiv nationell och lokal vattenanvändning genom att utforma och genomföra ett system för prissättning på vattnet att lindra effekter av översvämning och torka Distriktsmyndigheter Sverige är indelat i fem olika vattendistrikt med fem olika vattenmyndigheter. Gotlands län tillhör vattendistriktet för södra Östersjön där vattenmyndigheten har sitt säte i Kalmar. För varje vattenmyndighet finns det en särskild vattendelegation med uppgift att fatta beslut inom vattenmyndighetens ansvarsområde. Beredningssekretariat De olika länsstyrelserna har blivit tilldelade arbetsuppgifter och medel för att biträda vattenmyndigheten i arbetet att uppnå god ekologisk status i våra vatten. Vattendelegationen får överlåta ansvar till länsstyrelsen för att utarbeta förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram, förvaltningsplaner och miljöövervakningsprogram. Denna överlåtelse gäller också för genomförande av åtgärdsprogram och miljöövervakning samt att ansvara för samordningen inom respektive delområde och fatta beslut i frågor som rör förvaltningen av kvaliteten på vatten. Beredningssekretariatet på Länsstyrelsen Gotlands län ansvarar för samordningen inom länet och är länken till vattenmyndigheten i Kalmar. Länsstyrelsen ansvarar för att genomföra de arbetsuppgifter som åläggs länet via vattenmyndigheten och tillhandahåller information om vattendirektivet och dess genomförande inom länet. 19

Tidplan för genomförandet av Vattendirektivet 2004-2006 - Arbetet startar Under 2004 och 2005 undersökte och beskrev Naturvårdsverket Sveriges yt- och grundvatten. För att kunna göra jämförelser om hur vill att det ska se ut i framtiden tittade man på referensförhållanden, det vill säga förväntat tillstånd utan mänsklig påverkan uppskattades. Förorenings- eller andra störningskällor i avrinningsområdena kartlades. Man genomförde också en ekonomisk analys för att visa vad olika vattenanvändningar var värda. Under 2006 arbetade länsstyrelserna med att se över sina olika miljöövervakningprogram för att anpassa dem till de krav som finns i vattendirektivet. Man delar in övervakningen i 3 olika typer: Kontrollerande övervakning ger en generell beskrivning av miljötillståndet i våra vatten. Operativ övervakning genomförs i de vatten som inte uppnår god vattenstatus samt i de vatten som riskerar att inte uppnå god vattenstatus. Undersökande övervakning genomförs i undantagsfall, till exempel vid olyckor, eller i vatten där god vattenstatus inte uppnås och där orsaken till det är okänd. 2007-2009 - Fördjupad karakterisering och samverkan Länsstyrelserna skall, i nära samarbete med lokala aktörer, göra en fördjupad beskrivning av länets olika avrinningsområden. Detta innebär en sammanställning av befintlig miljöövervakningsdata, en påverkansanalys, en ekonomisk analys av vattenanvändningen samt en bedömning av vattnets kvalitet. 2009 - Förvaltningsplan och åtgärdsprogram Ett program ska finnas för varje vattendistrikt men även för mindre avrinningsområden där det behövs. Programmen fastställer vilka åtgärder som måste genomföras för att vattendirektivets miljömål ska nås. De tas fram i samråd och med aktiv medverkan från berörda aktörer. En förvaltningsplan, eller en verksamhetsplan, upprättas för vattendistriktet. 2010 - Finansiering av arbetet Ett förslag på vattenavgifter tas fram. Det är idag oklart hur systemet ska utformas, men grundprincipen är att de som förorenar våra vatten ska betala för restaurering och vård av vattnen. 2012 - Genomföra eller påbörja åtgärder Nu ska åtgärderna som anges i åtgärdsprogrammen påbörjas. Naturligtvis får de gärna påbörjas långt innan dess. Redan idag utförs många åtgärder för att förbättra våra vattenmiljöer. 2015 - Uppfylla miljömålet "Levande vatten" Nu ska alla yt- och grundvatten ha en god vattenkvalitet. I vissa vatten som har mycket speciella förutsättningar går det att förlänga tidsfristen till år 2027 eller få mindre stränga krav. Det är vattenmyndigheten som avgör varje fall och sedan bedömer om vattnet når miljömålet. En viktig princip är att inget vatten får försämras. 20