Lokalt åtgärdsprogram Södra Gotlands åtgärdsområde. Arbetsmaterial version I

Transkript

1 Lokalt åtgärdsprogram Södra Gotlands åtgärdsområde Arbetsmaterial version I

2 Inledning Sedan 2007 har vattenråden, LRF, Region Gotland (tidigare Gotlands kommun) och Länsstyrelsen arbetat med att införliva EU:s ramdirektiv för vatten i det regionala vattenvårdsarbetet. Gotland har idag åtta vattenråd som i princip täcker hela Gotland, Visby undantaget. Den 15 december 2009 beslutade Vattenmyndigheten i Södra Östersjön om ett åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen, vilket inkluderade Gotlands län. Detta åtgärdsprogram var generellt hållet och svårt att ta till sig som lokal aktör. Länsstyrelsen på Gotland har därför efter samråd med övriga aktörer bestämt sig för att ta fram lokala åtgärdsprogram som utgår från vattenrådens geografiska områden. Åtgärdsprogrammen är även mer lokalt anpassade och fokuserar på varje enskilt åtgärdsområde. Det är viktigt att påpeka att dessa lokala åtgärdsprogram inte har någon juridisk status i sig men de är tänkta att fungera som diskussionsunderlag för prioritering av åtgärder och är levande dokument eftersom de kan ändras när nya uppgifter tillkommer. Länsstyrelsens tanke med de lokala åtgärdsprogrammen är också att de ska vara på en mer gripbar skalnivå som gör det lättare att diskutera framtida åtgärder inom respektive åtgärdsområde. Åtgärderna som föreslås ska kunna finansieras med de finansieringsvägar som idag är tillgängliga, vilket gör att listan med förslag inte på något sätt är fullständig. Observera också att många siffror i underlagen är preliminära eller saknas och där behöver informationen kompletteras, detta gäller exempelvis statistik över enskilda avlopp. De transportsiffror som finns med i underlag är också belagda med osäkerhet och ska användas för att hitta områden dit åtgärder bör prioriteras och där de ger bäst effekt. De lokala åtgärdsprogrammen skickades ut till vattenråden, LRF samt Region Gotland under juli 2011 och Länsstyrelsen fick in synpunkter under hösten En del av vattenråden bjöd även in länsstyrelsen för att diskutera åtgärdsprogrammen. I den fortsatta arbetsprocessen är det tänkt att aktörerna ska kunna enas kring en gemensam bild av vad som bör prioriteras i åtgärdsarbetet under den första förvaltningscykeln inom vattenförvaltningen som sträcker sig fram till För en mer detaljerad beskrivning av vattenförvaltningens uppbyggnad se bilaga 2. Vattenförvaltningens organisation Sverige är indelat i fem vattendistrikt från norr till söder. Gotlands län tillhör södra Östersjöns vattendistrikt tillsammans med länen Skåne, Blekinge, Kalmar, Kronoberg, Jönköping och Östergötland. Länsstyrelsen i Kalmar, innefattar vår vattenmyndighet för södra Östersjöns vattendistrikt, som har en övergripande och styrande roll i arbetet inom distriktet. Vid varje länsstyrelse finns ett beredningssekretariat som har till uppgift att driva arbetet inom respektive län. Tidigare hade Naturvårdsverket en samordnande roll för Sverige men idag är det den nya Havs- och vattenmyndigheten som har en sammanhållande roll för åtgärdsarbetet och ansvarar för rapportering till EU. Vattenförvaltning och miljömål År 2000 antogs EU:s ramdirektiv för vatten. Vattendirektivet gäller för allt vatten; sjöar och vattendrag, grundvatten och för kustvatten. Målet med vattendirektivet är att nå en god vattenkvalitet till år Vatten som riskerar att inte klara kraven ska åtgärdas. Arbetet med direktivet löper på i 6-årscykler; tillståndsbeskrivning, åtgärder, uppföljning och rapportering.

3 Med hjälp av vattendirektivets systematiska angreppssätt och med siktet inställt på tillräckligt lång tid, kommer vi att uppnå god vattenkvalitet i alla våra vatten. Hand i hand med vattenförvaltningsarbetet går det svenska miljömålsarbetet. Riksdagen beslutade 1999 om en samlad miljöpolitik för ett hållbart Sverige, och det övergripande målet är att nästa generation ska få ta över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta beslutades gotländska regionala delmål av Länsstyrelsen. Många av delmålen med målår 2010 har nu gått ut, och kommer framöver att ersättas med preciseringar eftersom många inte är uppnådda. Förslag till nya nationella preciseringar finns framtagna, är nu ute på remiss, och kommer att beslutas av regeringen i mars Miljömål med direkt inriktning mot vatten är Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans, Grundvatten av god kvalitet, Ingen övergödning, Myllrande våtmarker och Giftfri miljö. Innehållsförteckning 1. Allmän beskrivning av Södra Gotlands åtgärdsområde 5 2. Områdesbeskrivning, kemisk och ekologisk status ytvatten Kemisk status generellt för åtgärdsområdet Vattendrag ekologisk status Halorån Nisseån Burgsviksån Kvarnneån Sjöar Mjölhatteträsk Inre Stockviken Kustvattenförekomster Grundvattenförekomster Grundvattenstatus Åtgärdsområdet Markanvändning Värden i åtgärdsområdet Skyddade områden Påverkansanalys Övergödning och källfördelning Påverkan på kustvattenförekomster Påverkansanalys fysiska förändringar Påverkansanalys miljögifter och läkemedelsrester Påverkansanalys grundvatten Åtgärder Pågående och planerade åtgärder nationellt Pågående och planerade åtgärder regionalt Förslag på åtgärder övergödning Åtgärder inom jordbruket Skyddszoner Dikningsföretag Våtmarker Kombinationsdammar 18 3

4 4.3.6 Fosfordammar Reningsverk Enskilda avlopp Släktäkt Biogasproduktion Myrar Förslag på åtgärder grundvatten Förslag på åtgärder fysiska förändringar Förslag på åtgärder miljögifter Prioritering av åtgärder inom åtgärdsområdet 22 Bilaga 1. Vattenförvaltningens klassificeringssystem 23 Bilaga 2. Vattenförvaltningens arbetssätt och tidplan 24 Bilaga 3. Enskilda avlopp 27 Bild framsidan: Flygfoto över Grötlingboudd och Gansviken Foto: Gunnar Britse 4

5 Figur 1. Södra Gotlands åtgärdsområde 1. Allmän beskrivning av Södra Gotlands åtgärdsområde Södra Gotlands åtgärdsområde är beläget i Gotlands län och ingår i Region Gotland (tidigare Gotlands kommun). Det består av en mängd mindre avrinningsområden och är till ytan 384 km 2 vilket utgör ca 12 % av Gotlands yta. Markanvändningen utgörs till stora delar av åker (62 %) och skog (32 %). Inom åtgärdsområdet bor idag cirka personer varav de flesta i centralorterna Burgsvik, Havdhem och Ronehamn. Inom åtgärdsområdet finns ca 15 avrinningsområden där de största områdena är Storsudret, område mot Burgsviken samt område mot Gansviken. Inga större vattendrag finns i området men nämnas kan Halorån, Nisseån, Petesån, Kvarneån och Stockvikenån. Området har ett fåtal sjöar, Mjölhatteträsk och Inre Stockviken som är en avsnörd havsvik. Nämnas kan också Muskmyr som är naturreservat och ingår i det s.k. Natura 2000 nätverket. 5

6 Inom området finns kommunala grundvattentäkter i Alva, Nisse och Ronehamn (reserv). Till delar av området förs också dricksvatten via kommunalt ledningsnät. Många fastigheter på landsbygden saknar möjligheten att ansluta sig till kommunalt vatten, och där består dricksvattenförsörjningen av vatten från enskilda brunnar. Region Gotland har avloppsreningsverk eller avloppsdammar i Burgsvik, Hagsarve, Havdhem, Kvarnåkershamn, Nisse och Ronehamn. Dessutom finns 9 stycken mindre gemensamma avloppsanläggningar i området. 2. Områdesbeskrivning, kemisk och ekologisk status ytvatten De flödesvärden som är angivna för olika vattendrag är uppskattningar baserade på modelleringar (vattenwebben, SMHI) så även redovisade transportsiffror för Petesån. Länsstyrelsen mäter vattenkemi i Nisseån sedan 2011 och preliminära siffror på medelhalter tillsammans med beräknad transport redovisas under avsnitt 2.2. Vattenflöden varierar kraftigt över året i vattendragen vilket innebär att de genomsnittliga flödena är osäkra. Förekomsten av kväve och fosfor varierar också betydligt efter årstid med de högsta halterna under senhösten. 2.1 Kemisk status för vattendragen generellt för hela området För den kemiska statusen är det framförallt kvicksilver och kvicksilverföreningar där halterna inte bör öka eftersom Sverige som helhet inte uppnår gränsvärdena för kvicksilver. De höga halterna av kvicksilver kommer framförallt via internationellt atmosfäriskt nedfall vilket innebär att åtgärder inom Sveriges gränser inte kan få effekt fullt ut. Om man bortser från kvicksilver så uppnås god kemisk status i dagsläget för övriga ämnen. 2.2 Vattendrag ekologisk status Figur 2. En del av vattenförekomsterna inom åtgärdsområdet 6

7 Eftersom området innefattar en rad avrinningsområden med små vattendrag så behandlas här ett urval med de vattendrag som anses ha störst betydelse för transporten av kväve och fosfor till Östersjön. Där beräkningar av transporter för fosfor och kväve är redovisade är det utskrivet om data baserar sig på modellerade värden. Om detta inte är angivet så baserar sig data på månatliga uppmätta värden Halorån Halorån rinner ut strax norr om Ronehamn. Ån är kraftigt förändrad i form av utgrävning och kanalisering i samband med utdikningen i området under 1920-talet. Vattenföringen varierar snabbt mellan hög- och lågvattenföring. Ekologisk status Kemisk status Otillfredsställande God (kvicksilver undantaget) Miljöproblem - Höga halter kväve & fosfor - Flödesförändringar Tabell 1. Ekologisk och kemisk status samt miljöproblem för Halorån Bedömning: Höga fosfor- och kvävehalter samt att bottenfaunaundersökningar visar på hög grad av störning i vattensystemet ger klassningen otillfredsställande. Den årliga transporten av fosfor uppgår till cirka 400 kg ( ) samt 36 ton kväve under samma tidsperiod. Vattenföringen är cirka 0,20 m 3 /s som medelvärde (modellerade värden Vattenwebben, SMHI). Variationen är betydande i vattenflödet sett över året från nollflöden till nästan 1 m 3 /s. Medelhalter för totalfosfor är 72 µg/l och för kväve 5,8 mg/l. Halterna av fosfor har gått ner med cirka 20 % sedan mätningarna på 1990-talet. Åtgärder: Greppa Näringen är viktig eftersom markanvändningen inom det 29 km 2 stora området till 80 % består av åkermark. En hel del av de enskilda avloppen är åtgärdade i samband med Haloråprojektet Nisseån Ån mynnar i Nisseviken väster om Havdhem. Markanvändningen inom det ca 40 km 2 stora avrinningsområdet är skogsmark 56 % och åkermark 43 %. Vattenföringen varierar betydande under året. Ekologisk status Dålig Kemisk status God (kvicksilver undantaget) Miljöproblem - Höga halter av fosfor och kväve - Fysiska förändringar Tabell 2. Ekologisk och kemisk status samt miljöproblem för Nisseån Bedömning: Mycket höga fosforhalter och höga kvävehalter ger den preliminära klassningen dålig status. 7

8 Den årliga transporten av fosfor uppgår till cirka 1 ton ( ) samt 48 ton kväve under samma tidsperiod. Vattenföringen är cirka 0,27 m 3 /s som medelvärde (modellerade värden Vattenwebben, SMHI). Variationen är betydande i vattenflödet sett över året från nollflöden till nästan 1 m 3 /s. Medelhalter för totalfosfor är 120 µg/l och för kväve 5,7 mg/l. Åtgärder: Åtgärda enskilda avlopp, avloppsreningsverk, Greppa Näringen, våtmarker och dammar Burgsviksån Ekologisk status Dålig Kemisk status Miljöproblem God (kvicksilver undantaget) -Höga halter av ffa fosfor -Fysiska förändringar - Uttorkning Tabell 3. Ekologisk och kemisk status samt miljöproblem för Burgsviksån Bedömning: Mycket höga fosforhalter och höga kvävehalter ger klassningen dålig status. Den årliga transporten av fosfor uppgår till cirka 540 kg ( ) samt 12 ton kväve under samma tidsperiod (modellerade värden Vattenwebben, SMHI). Vattenföringen är cirka 0,10 m 3 /s som medelvärde (modellerade värden Vattenwebben, SMHI). Medelhalter för totalfosfor är 171 µg/l och för kväve 3,6 mg/l. Åtgärder: Åtgärda enskilda avlopp, Greppa Näringen, våtmarker/dammar Kvarneån Ekologisk status Kemisk status? God (kvicksilver undantaget) Miljöproblem -Uttorkning Tabell 4. Ekologisk och kemisk status samt miljöproblem för Vasteån Bedömning: Den årliga transporten av fosfor uppgår till cirka 4 kg ( ) samt 700 kg kväve under samma tidsperiod (modellerade värden Vattenwebben, SMHI). (Vattenföringen är cirka 0,08 m 3 /s som årsmedelvärde (modellerade värden , Vattenwebben, SMHI). Åtgärder: Återskapa våtmarker för att förbättra den vattenhushållande kapaciteten samt skyddszoner av träd och buskar på ena sidan av vattendraget Valkmyr. 8

9 2.3 Sjöar Mjölhatteträsk Sjön har en öppen vattenyta på cirka 0,7 km 2. Sjön får sitt vatten genom diken från åkermarker i norr. Utloppet utgörs av ett brett, grunt dike beläget i nordväst. Vattennivån i sjön sänktes under 1950-talet. Sjön är mycket grund med ett maxdjup av cirka 1 meter. Ekologisk status Kemisk status Miljöproblem??? God (kvicksilver undantaget) Tabell 5. Ekologisk och kemisk status samt miljöproblem för Mjölhatteträsk Bedömning: Sjön har provfiskats en gång, Då fångades endast abborre. Tidigare uppgifter tyder på att sjön alltid varit extremt artfattig vad gäller fisk. Ett fåtal mätningar har gjorts av kväve och fosfor. Kväve (totalkväve 1,8 mg/l ) ligger på mycket höga halter och totalfosfor (cirka 40 µg/l) är något förhöjda. I dagsläget är det svårt att göra någon bedömning av åtgärdsbehovet utifrån tillgänglig information. Möjligen skulle man kunna undersöka möjligheten att höja vattenytan i sjön Inre Stockviken Mer eller mindre avsnörd havsvik med stora omkringliggande vassbälten. Ekologisk status Kemisk status Miljöproblem??? God (kvicksilver undantaget) - Igenväxning? Tabell 6. Ekologisk och kemisk status samt miljöproblem för Inre Stockviken Bedömning: Till del en avsnörd havsvik. Enlig uppgift går en hel del id in i Inre Stockviken men i övrigt finns inga uppgifter som ger ett underlag för bedömning. Åtgärder: Liksom för Mjölhatteträsk finns det i dagsläget inga konkreta förslag på åtgärder eftersom informationen om miljöstatusen i området är knapphändig. 9

10 2.4 Kustvattenförekomster Figur 3. Södra Gotlands åtgärdsområde med kustvattenförekomster. Södra Gotlands åtgärdsområde innefattar en rad olika kustvattenförekomster med en sammanlagd area på cirka 700 km 2. De kustområden som är mest aktuella är Burgsviken, Slesviken och Gansviken. Kustvattenförekomsterna ligger i riskzonen för att inte uppnå god ekologisk status till år 2015 enligt statusklassningen inom vattenförvaltningen. Den expertbedömning som har gjorts för hela Gotlands kustvatten har inneburit att den ekologiska statusen är klassad till måttlig status. Detta beror till stor del på de relativt höga halterna av fosfor och kväve uppmätta i Östersjön utanför Gotland. Under 2010 och 2011 gjordes mätningar av kväve och fosfor i fem olika kustvattenförekomster för att verifiera expertbedömningen. Närmaste provtagna område är Lausviken där provtagningen av fosfor och kväve visade på otillfredställande status. För Burgsviken och Gansviken har även inventering av vattenvegetation och bottenfauna gjorts vid upprepade tillfällen och resultaten visar i regel på en vattenstatus i vikarnas inre delar som inte uppnår god. Kustvattenförekomsterna har därför tidsfrist till 2021 för att uppnå god ekologisk status. För den kemiska statusen är det framförallt kvicksilver och kvicksilverföreningar som halterna inte bör öka eftersom Sverige som helhet inte uppnår gränsvärdena för kvicksilver. Om man bortser från kvicksilver så uppnås god kemisk status för övriga ämnen. Under de senaste åren har upptagning av släke åter diskuterats, nu som en åtgärd för att minska belastningen av fosfor och kväve på Östersjön. Näringsinnehållet i släke är relativt högt. Gjorda analyser visar på värden på cirka 3,6 kg kväve/ton substrat (torrvikt) och 1,7 kg fosfor. 10

11 Begränsande för denna hantering är innehållet av kadmium. Halterna är så pass höga att givorna begränsas vid användning som biogödsel. Upptagning av släke har förhoppningsvis en stor potential med användning som gödning- och jordförbättringsmedel och för biogasproduktion. För att det sistnämnda ska fungera krävs dock att släken blandas med andra material då den inte lämpar sig för monorötning. En hel del utvecklingsarbete kvarstår för att komma tillrätta med t.ex. transporter, lagring, rening av släken m.m. Slutligen är det dock möjligheten till att det ska vara ekonomiskt genomförbart som är avgörande. Åtgärder: För att förbättra vattenstatusen i kustvikarna krävs det åtgärder i avrinningsområdena. Se under avsnitt Grundvattenförekomster Figur 4. Grundvattenförekomstindelning (svarta linjer) i södra Gotlands åtgärdsområde (röd linje) Åtgärdsområdet berörs av tre grundvattenförekomster. Hela förekomsten Sydöstra Gotland Grötlingbo, en stor del av Sydvästra Gotland Havdhem samtl en mindre del av Sydöstra Gotland Ljugarn ligger inom området. Samtliga förekomster utgörs av sedimentär berggrund och är till ytan stora, och grundvattnets egenskaper inom förekomsten kan därför variera. Eftersom grundvattenförekomsterna på Gotland gränsar direkt till varandra bör de inte heller ses som isolerade grundvattenmagasin. De avgränsningar av grundvattenförekomster som idag finns för Gotland upplevs av många som mindre relevanta och behöver diskuteras vidare. Det är idag svårt att genomföra relevanta statusklassningar och även att kunna genomföra mer riktade åtgärder inom framförallt de 11

12 områden som idag har problem. Indelning av grundvattenförekomster genomförs i första hand av SGU. 2.6 Grundvattenstatus Grundvattenförekomst Kemisk status Kvantitativ status Sydvästra Gotland - Otillfredsställande Otillfredsställande Havdhem Sydöstra Gotland - Risk att förekomsten inte God Grötlingbo uppnår god status 2015 Sydöstra Gotland - Ljugarn Otillfredsställande Otillfredsställande Tabell 7. Kemisk och kvantitativ status för grundvattenförekomster Grundvattenförekomsten Sydvästra Gotland - Havdhem bedöms ha otillfredsställande kemisk status, vilket baseras på provtagning i tre allmänna vattentäkter åren Ett flertal kloridanalyser visar på halter över riktvärdet 100 mg/l för god status. Även bekämpningsmedel och förhöjda halter av sulfat har detekterats, men inte överstigande gällande riktvärden för god status. Inom förekomsten finns också ett förorenat område där arsenik i grundvattnet har dokumenterats. Förekomstens kvantitativa status har genom expertbedömning bedömts vara otillfredsställande på grund av bristande vattentillgång sommartid inom delar av förekomsten. Grundvattenförekomsten Sydöstra Gotland - Grötlingbo bedöms ha god kemisk och kvantitativ status. Inga data från allmänna vattentäkter finns, och enligt nationella riktlinjer skall därför grundvattenförekomsten klassas som god. Genom expertbedömning har dock bedömning gjorts att risk finns att förekomsten inte uppnår god kemisk status till 2015, huvudsakligen på grund av att kloridhalter överstigande 100 mg/l är vanligt förekommande i enskilda brunnar. Grundvattenförekomsten Sydöstra Gotland - Ljugarn bedöms ha otillfredsställande kemisk status, baserat på provtagning i sex allmänna vattentäkter. I två av vattentäkterna överstiger medelvärdena för klorid riktvärdet 100 mg/l. Även bekämpningsmedel och förhöjda halter av sulfat har detekterats i två av täkterna, dock inte överstigande riktvärdena. Också dess kvantitativa status har genom expertbedömning bedömts vara otillfredsställande, främst på grund av bristande vattentillgång sommartid i de östra delarna av förekomsten. Bakterier ingår inte som bedömningsnivå i ramdirektivet för vatten men är kanske den viktigaste parametern för grundvattnet på Gotland. En sammanställning av prover, tagna i brunnar på Gotland mellan , visar att i Havdhem, Vamlingbo och Fide socken förekommer bakterien Escherichia coli i sådana halter att vattnet anges som tjänligt med anmärkning i mellan % av de provtagna brunnarna. I Näs är det i mer än 30 % av de undersökta brunnarna som har anmärkning gällande bakterien Escherichia coli. Fynden av koliforma bakterier är än mer utbredd och hittas i mer än 30 % av de provtagna brunnarna i stora delar av området (bilaga 3). Escherichia coli tyder på förorening från avlopp, gödsel eller andra föroreningskällor med fekalier. Det finns en säsongsmässig variation som visar att halterna av Escherichia coli är som högst under augusti-september. 12

13 2.7 Åtgärdsområdet Markanvändning Den totala markanvändningen inom södra Gotlands åtgärdsområde utgörs av 62 % jordbruksmark, 32 % skogsmark och 6 % övrig mark t.ex. öppen mark, lövskog m.m. Tyvärr saknas statistik över jordbruksmarkens grödofördelning i området Värden i åtgärdsområdet De flesta av Gotlands medelstora och stora vattendrag är påverkade av den omdaning som skedde då man utökade åkerarealen för att föda en växande befolkning under och talet. Detta är även märkbart inom södra Gotlands åtgärdsområde. Det finns relativt många mindre vattendrag och ett fåtal sjöar inom området. Delar av vattendragen liksom Muskmyr har höga naturvärden. Figur 5. Värdefulla vattendrag & sjöar inom södra Gotlands åtgärdsområde. OBS! detta omfattas av det som är inventerat. Det finns med största sannolikhet betydligt fler värdefulla vattenområden Skyddade områden Vattenskyddsområden finns för de allmänna vattentäkterna i Alva och Ronehamn. Nisse saknar vattenskyddsområde. 13

14 3. Påverkansanalys för åtgärdsområdet 3.1 Övergödning och källfördelning Vid den modellering som görs via PLC5 (Pollution Load Compilation) vid rapportering till HELCOM redovisas fördelningen av källor av fosfor och kväve från olika områden ibland annat Sverige. Belastningen på ett område beräknas som summan av alla diffusa markläckage, där dessa beräknas som avrinning * markareal * typhalt/läckagekoefficient för resp. markanvändning Utsläpp från olika punktkällor baseras på mätningar och schabloner som tagits fram nationellt. Viss osäkerhet råder kring siffrorna som redovisas via PLC5. Bland annat spelar vattenföringen en avgörande roll för hur den totala belastningen redovisas. Vattenföringen för vattendragen är beräknad via SMHI via en modell som är kalibrerad från data från de vattenföringsstationer som finns på Gotland (Gothemån, Idån och Bångån). De siffror som redovisas ska därför ses som ett grovt underlag för vidare diskussioner och prioriteringar av åtgärder i olika områden. För södra Gotland finns det idag inget heltäckande underlag som redovisar olika källors bidrag till transporten av kväve och fosfor till Östersjön från olika avrinningsområden. Det som finns att tillgå är endast siffror från punktkällor som avloppsreningsverk och enskilda avlopp. Observera att de redovisade siffrorna är till del byggd på schabloner och uppskattningar och är med för att ge en fingervisning om punktkällornas andel utgör en ansenlig del av den totala belastningen i ett område. Vattendrag Transport till Östersjön kg kväve kg fosfor % från enskilda avlopp kväve fosfor % från avloppsreningsverk kväve fosfor Halorån Nisseån ,5 23 Burgsviksån ?? Tabell 8. Punktkällors andel av totala transporten av kväve och fosfor till Östersjön i olika vattendrag/avrinningsområden (SMHI, Vattenwebben). 14

15 3.2 Påverkan på kustvattenförekomster Inom åtgärdsområdet finns ett antal avloppsreningsverk. Dessa har utsläpp av behandlat avloppsvatten till kustvattnet med totalt ca 350 kg totalfosfor och ca kg totalkväve. Till detta tillkommer utsläpp via bräddningar från avloppsreningsverken samt bräddningar på ledningsnätet som uppskattningsvis uppgick till ca 30 kg totalfosfor och 450 kg totalkväve under år Kommunala Reningsverk (Dimensionering/ genomsnittlig belastning) Burgsviken (1000/1000) Hablingbo/ Hagsarve Utsläpp 2010 Tot- Kväve (kg) Utsläpp 2010 Tot- Fosfor (kg) Bräddningar 2010 reningsverk *behandlat Bräddningar 2010 ledningsnätet **obehandlat Utsläpp till recipient 2010 (m3) behandlat (m3) Tot-N Tot-P (m3) Tot-N Tot-P i.u (110/80) Havdhem (600/400) Kvarnåkers (1000/350) Nisseviken (60/18) Ronehamn (325/250) Tabell 9. Data från områdets reningsverk *räknat på medelhalter fosfor=1,9 mg/l och kväve 33 mg/l i utgående vatten efter försedimentering. **räknat på medelhalter fosfor=1,2 mg/l och kväve 17 mg/l i utgående vatten. 3.3 Påverkansanalys fysiska förändringar Cirka 85 % av vattenförekomsternas (Burgsviksån, Halorån, Nisseån och Stockvikenån) totala längd är förändrade i form av rätning eller liknande. Detta sammanfaller även med längden för dikningsföretagen. Vattendragen Kvarneån och Petesån är även förändrade men inte i lika hög utsträckning. I tabell 10 redovisas kända vandringshinder i olika vattendrag och om det finns åtgärder planerade. 15

16 Vattendrag Naturliga vandringshinder Artificiella vandringshinder Tabell 10. Vandringshinder inom åtgärdsområdet Åtgärd Kommentar Kvarneån 1 Ej planerad Partiellt hinder 3.4 Påverkansanalys miljögifter och läkemedelsrester Enligt den påverkansanalys som gjorts för området finns en låg risk för att ytvattnet ska vara påverkat av miljögifter. Analysen grundar sig på kända verksamheter i åtgärdsområdet. Området, liksom hela Sverige, uppnår ej god kemisk ytvattenstatus med avseende på kvicksilver och kvicksilverföreningar. Huvudorsaken till de förhöjda halterna är luftnedfall och alltså inget som kan påverkas via lokala åtgärder. Inom området fanns ett risklass 1-objekt, Fidesågen. Undersökningar har visat på markföroreningar i form av arsenik och dioxin. Saneringen påbörjas under För läkemedel är det få undersökningar gjorda på Gotland men under 2010 gjordes en screening av 101 olika läkemedelssubstanser vid Visby avloppsreningsverk och i Gothemån. Från Visby reningsverk togs proverna både på utgående vatten och i slam. Bland dem som återfunnits är det substanser som ingår i antiinflammatoriska läkemedel som naproxen, ibuprofen och paracetamol. Det fanns också återfynd av substanser som ingår i läkemedel mot depression, allergi och typ 2-diabetes. 3.5 Påverkansanalys grundvatten Påverkansanalys finns även gjord för grundvatten. Metoden är nationellt framtagen för grundvattenförekomster i sand- och grusavlagringar och kan inte direkt användas på Gotlands sedimentära grundvattenförekomster. Resultaten är därför osäkra, men översiktligt visar de att grundvattnet på Gotland till stor del påverkas av enskilda avlopp, jordbruk och skogsbruk (se bilaga 3). 4. Åtgärder 4.1 Pågående och planerade åtgärder nationellt Den 1 juli 2009 infördes förbud mot försäljning av fosfathaltiga tvättmedel och fr.o.m. 1 juli 2011 innefattar förbudet även fosfathaltiga diskmedel. 4.2 Pågående och planerade åtgärder regionalt Länsstyrelsen ska göra en översyn av befintliga tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter och vattenverksamheter som kan ha en inverkan på vattenmiljön och vid behov verka för att dessa omprövas (åtgärdspunkt 28 i vattenmyndighetens åtgärdsprogram som beskriver vad Länsstyrelserna ska åtgärda innan 2015). Länsstyrelsen ska även se till att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll som möjliggör en bedömning av verksamhetens inverkan på vattenmiljön (åtgärdspunkt 29 i vattenmyndighetens åtgärdsprogram). 16

17 Region Gotland ska modernisera avloppsreningsverket i Klintehamn och i samband med detta planerar man att ta ett antal mindre reningsverk ur drift och istället ansluta abonnenterna till Klintehamn. I förlängningen kommer belastningen därmed att minska från avloppsreningsverk inom området. Få enskilda avlopp har gjorts om sedan Region Gotland startade projektet Klart vatten under 2009 där man initierat en satsning på att förbättra och öka andelen godkända enskilda avlopp. Under 2013 planerar man att inventera enskilda avlopp inom delar av åtgärdsområdet. Preliminära siffror för åtgärdsområdet anger att cirka 20 % har godkända avlopp medan det finns det frågetecken kring ca st. Anslutningen till miljöersättningar för fånggröda och vårbearbetning är relativt låg. Miljöstöd för insådd av fånggröda utgjorde år 2010 ca 2,2 % av åkerarealen. Projektet Rädda Burgsviken ska ta fram en åtgärdsplan för Burgsviken med tillhörande avrinningsområden i syfte att förbättra vattenkvalitén. Projektet har beviljats medel via Leader Gotland. I dag finns ca 9 hektar våtmarksareal beslutad med miljöstöd. Ytterligare 8 hektar är planerade. Vid Fidesågen har konstaterats höga halter av arsenik och dioxin. Det hänger samman med den impregneringsverksamhet som pågick vid sågen från till 1990-talets början. Region Gotland har fått medel för att sanera området under Det är viktigt att vattenförsörjningsfrågorna har en central roll i samhällsplaneringen. Sedan 2008 arbetar därför Region Gotland efter dokumentet "Riktlinjer för hantering av enskild vattenförsörjning vid nyetablering", där det nu finns tydliga redovisningskrav för dricksvatten vid bygglov och detaljplaner. Det finns specifika krav på vattenutredningar och provpumpningar, där mängder och kvalitet skall redovisas innan nybyggnation godkänns. 4.3 Förslag på åtgärder övergödning Gotland ska som helhet minska de landbaserade utsläppen av kväve till Östersjön med 278 ton enligt Baltic Sea Action Plan (BSAP). Om fördelningen av reduktionen delas upp per kvadratkilometer så skulle minskningen för de olika avrinningsområdena variera mellan 4-8 ton. Siffrorna är högst preliminära och tar inte hänsyn till belastningen på olika områden men är med för att visa på åtgärdsbehovet. I slutändan måste ett eventuellt kvävebeting styras av hur mycket som transporteras till Östersjön från respektive område. Nedan listas tänkbara åtgärder inom olika sektorer: Åtgärder inom jordbruket Åtgärdsområdet består till 62 % av åkermark och läckaget av framförallt kväve härrör från åkermarken, både som bakgrundsläckage och mänskligt orsakat. Åtgärder som eftersträvas för att minska kväveläckaget och som i viss mån är beroende av miljöstöden är t.ex. insådd av fånggröda, skyddszoner, öka andelen vårspridning av gödsel och att senarelägga jordbearbetningen. Åtgärder för fosfor kan vara anpassad fosforgödsling och regelbunden markkartering för att kunna anpassa grödans fosforbehov med fosforinnehållet i marken. Risken för ytavrinning kan även begränsas genom att snabbt bruka ner gödseln efter spridning. 17

18 4.3.2 Skyddszoner För att minska näringsläckaget kan man anlägga skyddszoner längs vattendrag och sjöar. Skyddszoner har även positiva effekter via minskad erosion och sedimenttransport, minskade flödestoppar, en ökad uppehållstid för vattnet och en ökad biologisk mångfald. För att få EU-stöd måste en skyddszon vara minst 6 meter bred och den får inte innehålla buskar eller träd. I flacka landskap med liten lutning kan bredare skyddszoner där man skapar strandzoner ha positiv effekt. Dessa är uppbyggda med en strandzon som översvämmas vid höga flöden och fungerar som en högbelastad våtmark. Bra skyddszoner minskar erosionen och sedimenttransporten vilket har betydelse för transporten av framförallt fosfor men minskar även behovet av dikesrensning. Denna åtgärd bör provas och är mest lämpad för mindre diken. Det är inte längre möjligt att söka miljöstöd för anläggande av skyddszoner Underhåll av dikningsföretag Dikningsföretagen underhåller sina olika kanaldelar inom området med jämna mellanrum. De näringsrika sediment som tas upp läggs i regel i nära anslutning av vattnet och mycket av näringen riskerar att återföras till vattnet vid exempelvis häftiga regn. Att försöka återföra sedimenten till åkermark skulle ha flera fördelar. Även en synkroniserat underhåll av de olika dikningsföretagen torde ha fördelar även miljömässigt Våtmarker Intresset för att anlägga våtmarker inom området är lågt. En anledning till detta är att de bästa lägena för våtmarker ofta sammanfaller med bra åkermark och intresset från markägare att ta sådan mark ur produktion är av uppenbara skäl lågt. Ytterligare ett problem är det flacka landskapet som ofta kräver mer omfattande schaktarbeten för att återskapa våtmarker. För att nå uppsatta mål inom vattenförvaltningen är ambitionen att det inom åtgärdsområdet bör anläggas 25 hektar våtmarker till år Möjligheten att uppfylla målet är helt beroende av att finna mark som är av mindre betydelse för jordbruksnäringen och där markägarna ser någon egennytta med att avsätta mark för ändamålet. Effekten av dessa våtmarker beräknas till 200 kg fosfor och kg kväve. Siffrorna är översiktliga och helt beroende på halter på inkommande vatten och uppehållstid i våtmarken. Ovan nämnda siffror baserar sig på att varje hektar våtmark kan reducera 8 kg fosfor och 300 kg kväve/år. I dagsläget (mars 2012) finns planer på cirka 8 hektar våtmark förutom de 9 ha som redan är beslutade med miljöstöd Kombinationsdammar Ett alternativ till våtmarker är sk. kombinationsdammar som utformas med en djupare del och flacka grundare partier. Dessa kan nyttjas till bevattning och via utformningen med flackare och grundare partier får de en större kapacitet till kvävereduktion och biologisk mångfald. Länsstyrelsen har tagit fram riktlinjer för de stöd som kan vara aktuella för denna typ av anläggningar via landsbygdsprogrammet. Ambitionen är att inom åtgärdsområdet anlägga 10 hektar kombinationsdammar till år Om man beräknar den teoretiska mängden av fosfor och kväve som kan bortföras, där varje hektar kombinationsdamm har en volym av m 3 och med beräknade medelvärden (från 18

19 Burgsviksån, Nisseån och Halorån) för fosfor på 120 ug/l och 5,0 mg/l för kväve, så blir siffran för fosfor ca 36 kg och för kväve kg/år Fosfordammar Fosfordammar avser små dammar i mindre diken högt upp i avrinningsområdena. Placeringen innebär att mindre flöden men med hög fosforkoncentration leds in i dammen eftersom de ska anläggas i de områden där marken läcker mycket fosfor. Storleken kan variera men bör vara minst 0,1 0,5 % av tillrinningsområdets yta. Åtgärden är ny och använd mestadels i Norge där man konstaterat att resultaten skiljer sig mycket åt när det gäller retentionen av fosfor. Effekten varierar mellan % med den högsta effekten i områden med erosionskänsliga jordar och stora fosforförluster. Ett alternativ till placeringen i diken genom åkermark skulle eventuellt kunna vara i direkt anslutning till större djurgårdar där man skulle kunna avleda vattnet till fosfordammar. Ett realistiskt mål för hela åtgärdsområdet är 1 hektar vilket förhoppningsvis kan uppnås via rådgivning via Greppa Näringen Reningsverk/avloppsdammar Enligt Region Gotlands plan för avloppsutbyggnad så kommer Klintehamns avloppsreningsverk att moderniseras och byggas ut under Detta kan innebära att flera mindre avloppsreningsverk (Burgsvik, Nisse, Hagsarve och Kvarnåkershamn) läggs ner vilket innebär en minskad belastning inom södra Gotlands åtgärdsområde Enskilda avlopp Inom åtgärdsområdet finns cirka fastigheter som inte är anslutna till det kommunala avloppsnätet. Hur dessa påverkar beror på vilken typ av reningsanläggning som finns och belastning från permanent eller fritidsboende. I vissa områden har man slutna tankar vilket innebär att en del av utsläppet flyttas från ett område till ett annat eftersom det transporteras till ett avloppsreningsverk. Som nämnts tidigare har Region Gotland intensifierat inventeringen att bristfälliga avlopp för att höja reningsgraden till normal eller hög skyddsnivå (avser kraven på reningen på enskilda avlopp beroende på lokalisering) Släktäkt Att skörda alger i form att sk. släketäkt är en åtgärd som kan bli aktuell på Gotland. Algskörd har gjorts i Hideviken under 2010 & 2011 med gott resultat. Innehållet av närsalter i algerna har visat sig vara hög varför en betydande mängd av fosfor och kväve skulle kunna bortföras från Östersjön. Frågan kvarstår hur denna resurs bäst kan nyttjas när den väl är ilandförd. Gjorda analyser i projekt Histillesviken på Gotland visar på värden på cirka 3,6 kg kväve/ton substrat (torrvikt) och 1,7 kg fosfor/ton. Begränsande för denna hantering är innehållet av kadmium. Halterna är så pass höga att givorna begränsas vid användning av biogödseln Biogasproduktion Produktion av biogas innebär inte bara tillgång till förnybar energi. Utsläpp av metan till atmosfären från gödsel och andra organiska restprodukter förhindras och dessutom är rötresterna ett utmärkt näringssubstrat. På Gotland har biogasen utvecklats väl de senaste åren, framför allt vad gäller uppgradering av biogas till fordonsgas och ökningen av antalet fordon som drivs med biogas. En ny rötningsanläggning har uppförts i Bro som, enligt ansökan och tillstånd, beräknas leverera 30 GWh biogas per år. Det pågår även undersökningar kring ytterligare biogasanläggningar. Potentialen på Gotland med avseende på 19

20 substrat från avfall och restprodukter är cirka 200 GWh per år. Därtill kan läggas rötning av energigrödor. I framtiden kan alger vara ett intressant substrat. Många aktörer är intresserade av biogas bl.a. Rederi AB Gotland, som diskuterar möjligheten att driva nästa generations färjor mellan Gotland och fastlandet delvis med biogas. Förutsättningar för en fortsatt utbyggd produktion av biogas är bl.a. beroende av den tekniska utveckling, utveckling av en marknad för avsättning av gasen samt möjlighet till finansiering. Den tekniska utvecklingen kan leda till att småskalig gårdsbaserad biogasproduktion blir möjlig. Förslaget från Energimyndigheten, om ett statligt stöd på 20 öre per producerad kwh biogas från stallgödsel, skulle innebära en betydande stimulans för utvecklingen. Förslaget finns dock inte med i regeringens budgetproposition för En ambitiös målsättning för Gotland är att fram till 2020 nyttja hälften av den potential som finns dvs. en produktion om 100 GWh biogas per år. I samband med de släkprojekt som startats runt om i länet har idéer lagts fram om hur det är möjligt att utvinna biogas ur alger eller andra växtsubstrat. Ett första kunskapsmöte har redan hållits på vattenrådens initiativ och länsstyrelsen avser att anordna ett kunskapsseminarium med föreläsare från fastlandet där ett flertal projekt pågår med syfte att utnyttja olika växtsubstrat för biogasproduktion Myrar Ett område som också har utvecklingspotential och som eventuellt skulle kunna generera biogas är skörd på myrar/våtmarker. Om avsättning av materialet blir möjligt, så är en inventering av områden där skörd kan göras nödvändig för att uppskatta potentialen. Oavsett möjligheter till avsättning för växtmaterialet är det nödvändigt med skötsel av myrar som växer igen alltmer och som i vissa fall kan utgör problem i vattendragen i form av begränsad framkomlighet för exempelvis fisk. 4.4 Förslag på åtgärder grundvatten För samtliga kommunala vattentäkter skall det senast år 2015 finnas relevanta vattenskyddsområden med aktuella föreskrifter enligt vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Detta betyder att Region Gotlands arbete med vattenskyddsområden på Gotland framöver måste intensifieras. Vattentäkten i Nisse saknar vattenskyddsområde, men eventuellt kommer denna täkt att tas ur bruk efter utbyggnad av det kommunala ledningsnätet. Även de större enskilda vattentäkterna, det vill säga samfällda vattentäkter som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m 3 /dygn skall framöver ha ett formellt långsiktigt skydd. Till att börja med måste de större enskilda vattentäkterna inventeras och kartläggas av Region Gotland. Ytterligare grundvattenkvalitetsdata kommer att behöva samlas in. Detta utförs relativt brett, och exempelvis kommer befintliga analysdata från andra verksamheter (exempelvis från vattenverksamheters och miljöfarliga verksamheters kontrollprogram) att behöva sammanställas samtidigt som nya provtagningar måste genomföras. Länsstyrelsen kommer också framöver att upprätta ett nytt kemiövervakningsprogram för grundvatten, där fokus kommer att ligga på större grundvattenuttag utom kommunala dricksvattentäkter. Framöver planerar Länsstyrelsen Gotland också start av övervakning av grundvattennivåer, vilket förhoppningsvis kan vara till hjälp för bedömningar av den kvantitativa grundvattenstatusen. Nationellt finns nu riktlinjer framtagna för hur nivåövervakning kan genomföras, vilket kan vara till hjälp i uppstartsfasen. En inventering av större grundvattenuttag kommer också att behöva genomföras för att kunna göra översiktliga vattenbalanser, d.v.s. bedömningar av den kvantitativa statusen. 20

21 Region Gotlands projekt Klart vatten där bristfälliga enskilda avloppsanläggningar åtgärdas bör fortsätta eftersom det kan förväntas ge en förbättring av grundvattenkvaliteten, särskilt avseende bakterier. Informationsinsatser kring Gotlands känsliga grundvatten bör genomföras. Det kan vara råd och information till allmänhet och turister hur vi sparar på vattnet, hur vårat vattensystem fungerar och att vatten är en begränsad resurs här på ön. Det behövs också information kring hur du sköter och underhåller din enskilda brunn på bästa sätt. 4.5 Förslag på åtgärder fysiska förändringar Inom åtgärdsområdet finns det ett fåtal vandringshinder som behöver åtgärdas. I övrigt finns en del mindre vandringshinder i åtgärdsområdet varav en del kan bestå av felplacerade vägtrummor eller liknande. Om det rör sig om vägtrummor tillhörande allmän väg har Trafikverket ansvar för att dessa åtgärdas. Vattenråden på Gotland har föreslagit att en del av vattenförekomsterna inom åtgärdsområdet bör klassas som kraftigt modifierade vilket i sig kan anses vara en åtgärd eftersom det innebär ett annat synsätt på vilka åtgärder som kan och bör sättas in. Att klassa ett vatten som kraftigt modifierat innebär att man bedömer att det är så långt från sitt ursprungliga utseende att en återställning till ett naturligt stadium skulle innebära att pågående verksamheter fick inskränkas kraftigt och till stora kostnader. Denna fråga måste utredas vidare under Förslag på åtgärder miljögifter I det nationella arbetet för att minska riskerna med farliga kemikalier i vår vardag har Kemikalieinspektionen tagit fram en handlingsplan. Det man framförallt kommer att arbeta för nationellt är att EU:s lagstiftning skärps (läkemedel och kadmium är utpekade). Nationellt och även regionalt kommer arbetet att handla om ökad tillsyn av farliga ämnen i varor och i dialog med näringslivet minska riskerna med kemikalier i varor. I arbetet ska fokus ligga på barn och ungdomar, eftersom de är mer sårbara än vuxna för påverkan från kemikalier. Det sätt på vilket barn och ungdomar idag utsätts för kemikalier är ett annat än för 50 år sedan. Idag har vi en stor omsättning av leksaker, kläder, kemikalier, kosmetika och elektronik. Även om läckaget av ett farligt ämne från varje enskild vara kan förefalla så litet att det kan verka vara försumbart, så innebär de stora volymerna av varor att det totala läckaget kan vara betydande. Vi behöver därför arbeta med frågor kring livsstil. Samtidigt finns gamla miljöproblem kvar. Stora fiskbestånd har höga halter av PCB, dioxiner och kvicksilver (kvicksilver framförallt på fastlandet). Bekämpningsmedel är idag inte samma stora problem som tidigare men det finns platser där grundvattnet är förorenat och där det tar tid innan föroreningarna försvinner. Länsstyrelsen ansvarar för behörighetskurser och för fortsatt utbildning och återkoppling av de analyser av bekämpningsmedel i ytvatten som görs på Gotland. Exempelvis har användningen av glyfosat på höstarna ökat. Arbetet med skyddszoner minskar också risken för läckage av bekämpningsmedel. Länsstyrelsen på Gotland och Region Gotland arbetar också på olika sätt för att sanera gamla synder där marken är förorenad. De utgör risk för både grundvatten och ytvatten och även kustvattnet. Sanering genomförs under året för området vid Fidesågen. 21

22 Information till konsumenter, företag och handel är ett viktigt medel för att minska riskerna med miljögifter. På Gotland finns t ex behov av mer information om hur vi hanterar överblivna och/eller förbrukade läkemedel. Fortfarande slängs förbrukade hormonplåster i toaletterna trots att de innehåller mycket höga halter av hormon som kan påverka fisk och andra vattenlevande organismer. Ett annat viktigt område att arbeta med för att minska kemikaliebelastningen är den offentliga upphandlingen. Det saknas kunskap bland både myndigheter och företag, om hur upphandling kan användas som styrmedel. Därför utnyttjas inte den vägen idag. 5. Prioritering av åtgärder inom åtgärdsområdet Enligt de nya riktlinjer som tagits fram av vattenmyndigheterna och som är en skärpning av kraven via miljöbalksutredningen, kommer framtida åtgärdsprogram innehålla siffror på vilken minskning som krävs för olika källor samt hur dessa åtgärder ska finansieras. De åtgärder som föreslås i listan kan finansieras via befintliga finansieringskällor. Den viktigaste åtgärden inom åtgärdsområdet för vattendrag och kustvatten torde vara att begränsa transporten av fosfor och kväve till Burgsviken (Burgsviksån) samt att minska belastningen från Halorån och Nisseån. Effekt fosfor (kg) Effekt kväve (kg) Finansiering Ansvarig Åtgärd Antal Enskilda avlopp 1000? 250? 300? Fastighetsägare Region Gotland Våtmarker 25 ha Landbygdsprogrammet Länsstyrelsen Kombinationsdammar? ha 36-? ? Länsstyrelsen Fosfordammar 1 ha?? Landsbygdsprogrammet Länsstyrelsen Fånggröda/vårbearbetning? 0,1 kg/ha/år Länsstyrelsen Greppa Näringen Länsstyrelsen Nedläggning av avloppsreninsgverk 4 Ca Region Gotland S:a Övriga åtgärder Ca Ca Vattenskyddsområde Nisse Vattenskyddsområden större enskilda vattentäkter Region Gotland Region Gotland 22

23 Bilaga 1. Vattenförvaltningens klassificeringssysten av ekologisk, kemisk och kvantitativ status. För ekologisk status ytvatten (vattendrag & sjöar) ska en mängd olika parametrar bedömas men biologin väger tyngst i bedömningen. Biologiska parametrar är fisk, bottenfauna, kiselalger (vattendrag), växtplankton, vattenvegatation m.m. (sjöar). Som stöd till dessa parametrar mäts även näringsämnen, särskilt förorenande ämnen men man bedömer även hur förändrat ett vatten är i form av dammar, dämning, uträtning m.m. Till denna bedömning tillkommer även klassning av vatten efter dess innehåll av s.k. prioriterade ämnen, exempelvis kvicksilver. Ekologisk status Kemisk status Kemi Biologi Fysiska förändringar Prioriterade ämnen 33 st idag Kväve, fosfor Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig God Sämre än god status Kustvatten klassificeras på liknande sätt men parametrarna för biologin skiljer sig åt från ytvatten. De parametrar som ska bedömas är växtplankton, bottenfauna och vattenvegetation. Bedömning av kemisk och kvantitativ status för grundvatten

24 Kemisk status Parametrar som har tröskelvärden som ej får överskridas Bekämpningsmedel Klorid, Arsenik, Bly PAH:er Nitrat, Konduktivitet, Sulfat, Ammonium, Kadmium, Kvicksilver, Trikloreten+ Tetrakloreten, Kloroform Bensen, Benso(a)pyrene, God Kvantitativ status En bedömning av vattenmängd God Otillfredsställande Otillfredsställande Bilaga 2. Eu:s Ramdirektiv för vatten - vattenförvaltning Alla vatten ska ha en god vattenkvalitet år Det är målsättningen med den vattenförvaltning som växer fram i Sverige. Den 22 december 2000 trädde EG:s Ramdirektiv för vatten i kraft. Detta får räknas som starten för ett nytt sätt att angripa de vattenproblem som finns inom unionen. Med hjälp av Vattendirektivet ska en helhetssyn för Europas och de enskilda ländernas vattenresurser skapas. Vattendirektivets grundtanke är att få en sammanhållen och övergripande lagstiftning som ser till helheten. Tillsammans med nya arbetssätt och en organisation som utgår från vattnets egna gränser, avrinningsområdet, ska resurserna samordnas bättre både inom och mellan länderna för att komma till rätta med rådande brister i vattenmiljön. Vattendirektivets övergripande mål är: att skapa god ekologisk och kemisk status i våra sjöar, vattendrag, kustvatten samt grundvatten av god kvalitet och kvantitet. Detta mål bör vara uppnått 2015 att uppnå detta mål genom en process som ska genomsyras av deltagande, lokalt engagemang och samarbete från medborgare och organisationer att främja en mer effektiv nationell och lokal vattenanvändning genom att utforma och genomföra ett system för prissättning på vattnet att lindra effekter av översvämning och torka 24

25 Distriktsmyndigheter Sverige är indelat i fem olika vattendistrikt med fem olika vattenmyndigheter. Gotlands län tillhör vattendistriktet för södra Östersjön där vattenmyndigheten har sitt säte i Kalmar. För varje vattenmyndighet finns det en särskild vattendelegation med uppgift att fatta beslut inom vattenmyndighetens ansvarsområde. Beredningssekretariat De olika länsstyrelserna har blivit tilldelade arbetsuppgifter och medel för att biträda vattenmyndigheten i arbetet att uppnå god ekologisk status i våra vatten. Vattendelegationen får överlåta ansvar till länsstyrelsen för att utarbeta förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram, förvaltningsplaner och miljöövervakningsprogram. Denna överlåtelse gäller också för genomförande av åtgärdsprogram och miljöövervakning samt att ansvara för samordningen inom respektive delområde och fatta beslut i frågor som rör förvaltningen av kvaliteten på vatten. Beredningssekretariatet på Länsstyrelsen Gotlands län ansvarar för samordningen inom länet och är länken till vattenmyndigheten i Kalmar. Länsstyrelsen ansvarar för att genomföra de arbetsuppgifter som åläggs länet via vattenmyndigheten och tillhandahåller information om vattendirektivet och dess genomförande inom länet. Tidplan för genomförandet av Vattendirektivet Arbetet startar Under 2004 och 2005 undersökte och beskrev Naturvårdsverket Sveriges yt- och grundvatten. För att kunna göra jämförelser om hur vill att det ska se ut i framtiden tittade man på referensförhållanden, det vill säga förväntat tillstånd utan mänsklig påverkan uppskattades. Förorenings- eller andra störningskällor i avrinningsområdena kartlades. Man genomförde också en ekonomisk analys för att visa vad olika vattenanvändningar var värda. Under 2006 arbetade länsstyrelserna med att se över sina olika miljöövervakningprogram för att anpassa dem till de krav som finns i vattendirektivet. Man delar in övervakningen i 3 olika typer: Kontrollerande övervakning ger en generell beskrivning av miljötillståndet i våra vatten. Operativ övervakning genomförs i de vatten som inte uppnår god vattenstatus samt i de vatten som riskerar att inte uppnå god vattenstatus. Undersökande övervakning genomförs i undantagsfall, till exempel vid olyckor, eller i vatten där god vattenstatus inte uppnås och där orsaken till det är okänd Fördjupad karakterisering och samverkan Länsstyrelserna skall, i nära samarbete med lokala aktörer, göra en fördjupad beskrivning av länets olika avrinningsområden. Detta innebär en sammanställning av befintlig miljöövervakningsdata, en påverkansanalys, en ekonomisk analys av vattenanvändningen samt en bedömning av vattnets kvalitet Förvaltningsplan och åtgärdsprogram Ett program ska finnas för varje vattendistrikt men även för mindre avrinningsområden där det behövs. Programmen fastställer vilka åtgärder som måste genomföras för att vattendirektivets miljömål ska nås. De tas fram i samråd och med aktiv medverkan från berörda aktörer. En förvaltningsplan, eller en verksamhetsplan, upprättas för vattendistriktet. 25

26 Finansiering av arbetet Ett förslag på vattenavgifter tas fram. Det är idag oklart hur systemet ska utformas, men grundprincipen är att de som förorenar våra vatten ska betala för restaurering och vård av vattnen Genomföra eller påbörja åtgärder Nu ska åtgärderna som anges i åtgärdsprogrammen påbörjas. Naturligtvis får de gärna påbörjas långt innan dess. Redan idag utförs många åtgärder för att förbättra våra vattenmiljöer Uppfylla miljömålet "Levande vatten" Nu ska alla yt- och grundvatten ha en god vattenkvalitet. I vissa vatten som har mycket speciella förutsättningar går det att förlänga tidsfristen till år 2027 eller få mindre stränga krav. Det är vattenmyndigheten som avgör varje fall och sedan bedömer om vattnet når miljömålet. En viktig princip är att inget vatten får försämras. 26

27 Bilaga 3.

28