Välkommen att delta i LOVA-ansökan!

Välkommen att delta i LOVA-ansökan! Eskilstuna kommun har drivit ett projekt för förbättrad vattenkvalitet i Tandlaåns avrinningsområde, i samverkan med lokala lantbrukare. Resultatet blev att kommunen samordnar ansökan om LOVA-bidrag under 2010 för de lantbrukare i området som är intresserade. Du som lantbrukare slipper därigenom mycket förarbete och administration kring ansökan och kring åtgärder. LOVA betyder lokala vattenvårdsåtgärder. Syftet med stödet är att minska läckaget av kväve och fosfor till Östersjön. Stöd ges med upp till 50 % av anläggningskostnaden. Det innebär att du finansierar resten, till exempel med olika miljöstöd. Egen arbetstid (upp till 200 kr/tim) och maskinkostnad är stödberättigat. LOVA kan ges till åtgärder som o Är kostnadseffektiva o Inte följer av lagkrav o Inte är påbörjade innan länsstyrelsen fattar beslut om bidrag Du kan välja att delta i följande åtgärder, som prioriterades vid studiecirklarna inom projektet: Markkartering Markkartering används för att kartlägga det specifika behovet av gödsling och kalkning på olika delar av en åker. Då kan gödslingen optimeras, vilket ger minskat läckage av näring och bättre hushållning med gödningsmedlen. Behovsanpassad kalkning leder till bättre utnyttjande av näringsämnen vilket gör att gödslingen kan minskas. Strukturkalkning Strukturkalkning innebär att bruka ned bränd och släckt kalk i jorden. Kalken förbättrar strukturen på lerjordar, vilket ökar infiltrationen och minskar risken för läckage av fosfor till vattendragen. Förbättrad markstruktur och gynnsammare ph-värde ökar också grödans upptag av växtnäringsämnen, vilket ger ökad effektivitet av insatta gödselmedel och förutsättning för högre skörd. Täckdikning Effektiv täckdikning innebär att vattnet infiltrerar genom marken. Därigenom minskar risken för ytavrinning och fosforförlust. Flera fördelar är ökad bärighet och ökade skördar. Fosforfällor En fosforfälla är en mindre damm som samlar upp fosfor från åkern. Partikelbunden fosfor sedimenterar i dammen och sedimentet kan återföras till åkern. Utökad kapacitet för lagring av stallgödsel Utökad kapacitet för lagring av stallgödsel ger möjlighet att sprida en större andel av stallgödseln på våren. Då minskar näringsförlusterna under vintern och gödseln används effektivare. Åtgärden riktar sig till dig med gris och nöt. Läs mer om de olika åtgärderna i bilagan på efterföljande sidor och ange vilka åtgärder du vill vara med och genomföra! 1

Ta chansen och utnyttja LOVA-bidraget för att minska miljöpåverkan från din gård och samtidigt öka markens bördighet. Var med i LOVA! Har du frågor kring ansökan eller om en specifik åtgärd? Kontakta David van Alphen de Veer på Hushållningssällskapet: Telefon: 0152-235 35 E-post: david.alphen@hush.se För att delta, skicka in dina uppgifter till oss senast 8 november! Miljöavdelningen Miljö- och räddningstjänstförvaltningen Eskilstuna kommun 631 86 Eskilstuna Kommunens roll i LOVA Ansökan ska vara inne 30 november. Kommunen samordnar ansökan, fördelar bidraget och ansvarar för uppföljning. Kommunen gör årsrapporter och slutrapporter om genomförandet till länsstyrelsen. Dessa ligger till grund för utbetalningar av bidraget och sker enligt förordningen (2009: 381) om LOVA. Kommunen utvärderar projekten och sprider resultaten till andra intressenter. Rapportering, utvärdering och spridning av resultaten sker i samarbete mellan kommunen och dig. Din kontaktperson på kommunen är Anna Lindén, projektledare för Tandlaåprojektet. Telefon: 016-710 11 17 E-post: anna.linden@eskilstuna.se Läs mer om Tandlaåprojektet på eskilstuna.se > miljö och hälsa 2

Bilaga: ansökningshandlingar och mer om åtgärderna Behovsanpassad fosforgödsling med hjälp av markkarta Markkartering är en förutsättning för att kunna gödsla fosfor behovsanpassat. Nedan följer en beräkning av hur mycket fosfor som kan sparas vid gödsling i fält genom att behovsanpassa gödslingen efter markkartan jämfört med en jämn spridning av gödselgivan. På platser där behovet är större än tidigare gödselgiva, antas därför att man lägger en högre fosforgiva, vilket på dessa områden kommer att resultera i en högre skörd och bättre utnyttjande av tillfört kväve. I beräkningen antas fosforvärdena vara normalfördelade mellan P-AL 0-20 vilket innebär klasserna I-V. Normal provtäthet är 1 prov per ha, enligt god markkarteringssed. Provernas position fastställs med en satellitmottagare (GPS). Därmed är det möjligt att följa upp markkarteringen med prover från samma position vid ett senare tillfälle. Markkarteringen presenteras på kartor. Finns ett växtodlingsprogram med kartfunktion på gården så levereras även en fil som går att importera i programmet. Samtliga värden kan även överföras till styrfiler vid användning av redskap som kan styras via styrfiler, såsom kalk- eller gödselspridare. Markkarteringen ska förutom att användas för att behovsanpassa fosforgivan även användas till att anpassa givor av kalk, kalium och stallgödsel. En markkartering innehållande ph, P- AL, K-AL och kalkbehov inklusive kartor och styrfiler för precisionsodling kostar 245 kr per ha, samt en grundavgift på 1 500 kr per brukare. För beräkning av kalkbehov bestäms mulloch lerhalt med NIR i denna analys. Mängden fosfor som sparas genom att gödsla behovsanpassat är i medeltal 3 kg per ha och år. Tabell 1. Beräkning av reduktion av N- och P-behov och kostnad för markkartering Åtgärd Kostnad markkartering Beräknad livslängd Reduktion av gödslingsbehov (kg/ha) Ex: 100ha Kväve Fosfor Totalt Per år % Totalt Per år % markkartering 260 kr/ha 10 år 15 1,5 30 3 10 3

LOVA-ansökan markkartering Jag är intresserad av att markkartera ha Jag bedömer att markkarteringen kommer att kosta: (se ungefärlig kostnad i texten ovan) kr totalt Jag bifogar en karta där de tänkta platserna för markkartering är inritade. Jag planerar att genomföra åtgärden Start år och mån Slut år och månad Ange hur du tänker genomföra åtgärden. Förslag: Markkartering ska utföras med någon av de entreprenörer inom markkartering som finns tillgängliga i området och i enlighet med god markkarteringssed enligt markkarteringsrådet i Sverige. Provens position ska positionsbestämmas med GPS (Skriv ok om du är nöjd med förslaget). Dina kontaktuppgifter och kontonummer dit bidraget ska betalas ut. (om du söker flera åtgärder räcker det att du skriver dina kontaktuppgifter på en sida och enbart namn på de övriga). Namn Adress Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Kontonummer 4

Strukturkalkning Att kalka lerjord är ett sätt att förbättra markens struktur. Det leder i sin tur till bättre genomsläpplighet för vatten och minskar därigenom risken för ytavrinning med erosion och fosforförluster som följd. Bland annat har rutförsöken vid Bornsjön utanför Stockholm visat minskat fosforläckage från åkermark efter strukturkalkning. Där har man använt 5 ton CaO per ha som giva. Det är viktigt med snabb och ordentlig inblandning i jorden efter spridning. Från försöket rapporteras att plöjningen gick lättare i kalkade rutor, vilket betyder lägre dieselåtgång. Dessutom ökade skörden i jämförelsen med andra försöksbehandlingar. I långliggande kalkningsförsök i Västergötland visar kalkade led årligen 10-20% högre avkastning än okalkade. Kalken påverkar lerans struktur, på rena mulljordar har kalken ingen struktureffekt. På marker med en lerhalt över 25 % är strukturkalkning intressant. Räkneexempel Ett exempel på strukturkalk är Nordkalks (Aktiv Struktur, från Köping). Det är bränd kalk som fuktas och då blir en blandning mellan bränd och släkt kalk. Minst 18 % släckt kalk ingår. I exemplet nedan har vi lagt en giva på 2 ton (aktivt) CaO per ha vilket motsvarar en kalkgiva på 6 ton per ha. Strukturkalken är ett mjöl som sprids med kalkspridare. Ca-priser: Kalkprodukt Spridning Frakt från Köping Per ton 6 ton/ha ger Per ha 300 kr/ton 80 kr/ton 75 kr/ton 455 kr/ton ca 2700 kr/ha Tabell 2. Beräkning av reduktion av N- och P-utlakning och kostnad för strukturkalkning Åtgärd AnläggningsBeräknad Reduktion av utlakning kostnad livslängd1 (kg/ha) (kr ha-1) Kväve Fosfor Totalt Per år % Totalt Per år % Strukturkalkning 50 2 700 10 år 20 2 10 8 0,4 1: Vi förutsätter en likvärdig effekt över anläggningens livslängd. Strukturkalkning visar goda resultat i försöken vid Bornsjön. Här gör rådgivare studiebesök på en fosforkurs i Greppa Näringen. Foto: Monica Kling 5

LOVA-ansökan strukturkalkning Jag är intresserad av att strukturkalka ha Jag bifogar en karta där skiftena är utritade med röd tusch. (obs mulljordar är ej lämpliga att strukturkalka) Jag planerar att genomföra åtgärden Start år och mån Slut år och månad Dina kontaktuppgifter och kontonummer dit bidraget ska betalas ut. (Om du söker flera åtgärder räcker det att du skriver dina kontaktuppgifter på en sida och enbart namn på de övriga). Namn Adress Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Kontonummer 6

Fosforfälla eller damm som samlar fosfor Inom landsbygdsprogrammet finns investeringsstöd för att anlägga fosforfällor. Eftersom dammarna är relativt dyra att anlägga finns här möjlighet att först söka pengar genom LOVA och därefter söka pengar via Länsstyrelsens stöd Utvald miljö- miljöinvesteringar, enligt faktiska kostnader. På det sättet kan kostnaden för anläggaren hållas nere. Fosforfällor är dammar om samlar fosfor från åkermark. Dammar är små ca 0,1-0,35 ha och kan anläggas i befintliga diken. Avrinningsområdena till dessa dammar kan variera mellan 25-300 ha beroende på markförhållanden. Dammen består av en sedimentationsdel och ett vegetationsfilter. Dimensionerna på dammarna kan variera, men 70 x 15 meter är lämpligt för en damm på 0,1 ha. Praktiskt ska man inte göra dammarna för breda, då de kräver underhåll i form av rensning. Hur ofta rensningen måste utföras under mellansvenska förhållanden är ännu oklart, men norska försök visar på runt sju år mellan rensningarna i sedimentationsdelen och 22 år i vegetationsdelen. Ersättningen för att anlägga en fosfordamm är 300 000 kr/ha. Inom LOVA-stödet ges ingen ersättning för underhåll av dammarna. Generellt gäller att om fosfordammen ska grävas utan att dämmas, blir kostnaden hög vid grävning i sin helhet. Med bortforsling av jord mm. hamnar man på ca 360 000 kr för en våtmark som är 0,3 ha. Söker du LOVA-bidrag kan kostnaden minskas med hälften dvs. till 150 000 kr som du sedan kan söka investeringsstöd för i Utvald miljö. Maxbeloppet för stödet är 300 000 kr/ha, vilket medför 90 000 kr. Alltså får anläggaren betala 60 000 kr i egenfinansiering. Om det går att dämma sig till en fosforfälla minskar kostnaden drastiskt och då räcker i princip pengarna från länsstyrelsens projektstöd. Enligt stödet Utvald miljö för dammar som samlar fosfor, måste alla kostnader kunna verifieras med kvitton. Därför är det inte möjligt att göra dammen själv om du vill söka investeringsstöd i detta stöd. Figur 3. Principskiss för fosfordamm. Tabell 3. Beräkning av reduktion av N- och P-utlakning och kostnad för fosforfälla. Åtgärd Anläggningskostnad Beräknad livslängd Reduktion av utlakning Fosforfälla 0,3 % av avrinningsområdets yta, exemplet avser 100 ha. (kg/fosforfälla, avvattnar 100ha) Kväve Fosfor Totalt Per år Totalt Per Fosforfälla 100 000-360 000 20 år 1760 88 130 6,5 Kväve: Beräkningen är baserad på att utlakning från åkermark i medeltal i Sverige är 22 kg N/ha och år. En liten våtmark/fosforfälla förväntas rena ca 4 % av tillfört kväve. Fosfor: Reduktionen av fosfor är i medeltal 0,065 kg P/ha avrinningsyta. LOVA kan finansiera halva anläggningskostnaden och resterande del går att söka som anläggningsstöd i Utvald Miljö via länsstyrelsen. Utvald miljö betalar upp 90 % av anläggningskostnaden upp till 300 000 kr/ha. år 7

LOVA-ansökan fosforfälla Jag är intresserad av att anlägga st fosforfällor Jag bedömer att storleken på fällorna är: Fälla1 ha och ha för fälla nr 2 Forsforfällornas ungefärliga avvattningsområde Fälla 1: ha åker ha skog övrig mark Fälla 2: ha åker ha skog övrig mark Jag bedömer att anläggningen kommer att kosta: (se ungefärlig kostnad i texten ovan) Fälla 1: kr exklusive projektstöd Fälla 2: kr exklusive projektstöd Jag bifogar en karta där de tänkta platserna för fosforfällan är angivna. Jag planerar att genomföra åtgärden Start år och mån Slut år och månad Jag kommer att ansöka om projektstöd via länsstyrelsen. JA, summa: kr NEJ Ange hur du tänker genomföra åtgärden. Forsforfällan ska anläggas enligt jordbruksverkets riktlinjer för damm som samlar fosfor det som kan vara bra att ange här är hur dammen ska utformas Det kan exempelvis vara om dammen ska grävas eller dämmas. Var massorna ska läggas mm. Dina kontaktuppgifter och kontonummer dit bidraget ska betalas ut (om du söker flera åtgärder räcker det att du skriver dina kontaktuppgifter på en sida och enbart namn på de övriga). Namn Adress Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Kontonummer 8

Täckdikning För att få så bra utnyttjande av växtnäring och andra insatsmedel som möjligt är det viktigt att växterna får optimala tillväxtbetingelser. Det innebär att marken bör innehålla ca 10 % luftfyllda porer. Växten får då lätt att penetrera jorden med sina rötter och tillgodogöra sig den växtnäring som finns tillgänglig. En förutsättning för att uppnå detta är en effektiv markavvattning. Några fördelar som uppnås med en väldikad åker: Ökad skörd och därmed bättre växtnäringsutnyttjande Mindre markpackning vilket medför minskad ytavrinning vilket innebär minskat fosforläckage Mer lättbrukad jord medför färre antal överfarter med jordbearbetningsredskap och ett minskat dragkraftsbehov och därmed minskad energiförbrukning vid jordbearbetning Ökad konkurrensförmåga för grödan medför mindre behov av ogräsmedel Tidigare sådd och därmed tidigare skörd medför minskat behov av torkning av skörden Ökad bärighet medför till exempel att förutsättningarna för att få in grödan med bibehållen kvalitet ökar även år då skördeperioden är regnig Minskad denitrifikation och avgång av växthusgaser Kostnaden för täckdikning varierar mellan olika jordarter och framförallt efter hur stenbunden marken är. En kostnad mellan 16 000-25 000 kr/ha får man räkna med för en färdig dikningsanläggning. Grävfri teknik med dikesplog är normalt något billigare än om till exempel en kedjegrävare används. Tabell 4. Beräkning av reduktion av fosforutlakning genom minskad ytavrinning och kostnad för täckdikning Åtgärd Anläggningskostnad Beräknad livslängd Reduktion av utlakning (kg/ha) Kväve Fosfor Totalt Per år Totalt Per år Täckdikning 20 000 30 år - - 17,4 0,58 Den stora vinsten med täckdikning är framförallt att mängden partikulär fosfor minskar kraftigt genom att vattnet infiltrerar genom marken i stället för att rinna ytligt över jorden. 9

LOVA-ansökan täckdikning Jag är intresserad av att täckdika ha Jag bedömer att anläggningen kommer att kosta: (se ungefärlig kostnad i texten ovan) kr totalt Jag bifogar en karta där de tänkta platserna för täckdikning är inritade. Jag planerar att genomföra åtgärden Start år och mån Slut år och månad Ange hur du tänker genomföra åtgärden. Förslag: Dikningen utförs med någon av de entreprenörer som finns tillgängliga i området och med ett dikesavstånd som är lämpligt för jordarten och markens struktur på platsen. Dikningens genomförande ska följa riktlinjerna jordbruksverkets läggningsanvisningar för jordbruks- och vägdränering utgiven 1996-04-15 (Skriv ok om du är nöjd med förslaget). Dina kontaktuppgifter och kontonummer dit bidraget ska betalas ut. (om du söker flera åtgärder räcker det att du skriver dina kontaktuppgifter på en sida och enbart namn på de övriga). Namn Adress Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Kontonummer 10

Utökad lagring av stallgödsel Då förutsättningarna är mycket olika för olika gårdar, ges här ett exempel på hur man kan räkna på utökad lagring. Är du intresserad av att söka bidrag för utökad lagring men mallen inte stämmer överrens med din verklighet, kontakta då David van Alphen de Veer på telefon 0152-23535 eller mobil 070-6408575 för individuell beräkning. Beräkningen grundar sig på att utöka lagringskapaciteten för stallgödsel från 8 månader som är lagkravet, till 12 månaders lagring. Detta ger en möjlighet att endast sprida stallgödseln i växande gröda eller före/i vårbruket, när risken för utlakning av växtnäring är minst. Vinsten är att inte tvingas sprida tidigt på vårvintern eller på hösten när det är stor risk för utlakning från vattenmättad jord. Kostnaden är ungefärlig och avser en gödsellagring för 1000 m 3. Mindre anläggningar kan bli dyrare. Tabell 5. Beräkning av reduktion av N- och P-utlakning och kostnad för utbyggnad av lagring av nötgödsel. Åtgärd Kostnad utbyggnad/ko Beräknad livslängd Reduktion utlakning (kg/ko) 8 till 12 mån Kväve Fosfor lagring Totalt Per år Totalt Per år Flytgödselbassäng 1275 10 år 30 3,0 17,5 1,75 Flytgödselbrunn 3600 20 år 60 3,0 35 1,75 Fastgödselplatta 2400 30 år 24 0,8 52,5 1,75 Kostnad för utbyggnad av lagring för gödsel Några exempel på kostnader för utbyggnad av gödsellagring med 1000 m 3 : (om ni har egna priser för gödselvårdsanläggningar kan dessa med fördel användas) Bassäng med gummiduk Kostnad ca 150 kr/m 3 Beräknad livslängd 10 år Flytgödselbrunn betong Kostnad ca 421 kr/m 3 Beräknad livslängd 20 år Fastgödsel platta Kostnad ca 600 kr/m 3 Beräknad livslängd 30 år För flytgödsel ökar lagringsbehovet med ca 8,5 m 3 /ko vid lagring i 12 mån i stället för 8mån. För fastgödsel ökar lagringsbehovet med ca 4 m 3 /ko. 11

LOVA-ansökan utökad lagring Jag är intresserad av att utöka min gödsellagring med m 3 Jag har idag st kor + st rekrytering. Jag bedömer att anläggningen kommer att kosta: (se ungefärlig kostnad i texten ovan) kr totalt Jag kommer att söka andra bidrag t.ex. investeringsbidrag, ange vilket bidrag och summa. kr Jag bifogar en karta där de tänkta platserna för gödsellagringen är inritade. Jag planerar att genomföra åtgärden Start år och mån Slut år och månad Ange hur du tänker genomföra åtgärden. (ange val av gödselanläggning, material, storlek mm). Dina kontaktuppgifter och kontonummer dit bidraget ska betalas ut. (om du söker flera åtgärder räcker det att du skriver dina kontaktuppgifter på en sida och enbart namn på de övriga). Namn Adress Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Kontonummer 12