Lokala miljömål 2014. Antagna av Kommunfullmäktige den 29 januari 2014. Vellinge.se

Relevanta dokument
MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Sveriges miljömål.

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Sveriges miljömål.

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Miljöchecklista - Undersökning om upphävande av del av detaljplan antas medföra betydande miljöpåverkan

Miljömålen i Västerbottens län

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

Lokala miljömål 2014 Åtgärdsprogram

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Behovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun


Temagruppernas ansvarsområde

Folkhälsoplan BRÅ- och Folkhälsorådet

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Miljömålsprogram Bjuvs kommun

Granskningshandling Dnr: 2016:313. Behovsbedömning

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing

Bilaga 5 Miljöbedömning

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra


Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Vad betyder hållbar utveckling?

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lilla guiden till Systematiskt arbete med miljörisker

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

Ji Stockholms läns landsting

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus

Underlag inför mål och budget för. Miljönämnden

Lagstiftning, mål och åtgärdsprogram

Myllrande våtmarker och torvbruket

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

God bebyggd miljö - miljömål.se

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Förslag till nya etappmål

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

Miljöstrategi för Arvika kommun

VA-plan. Åtgärdsplan Utbyggnadsplan Karlshamns kommun

Samhällsbyggnadsförvaltningen

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version

Vattenfall Eldistribution AB

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI

ÖVERSIKTSPLANENS HUVUDDRAG

Grundläggande Miljökunskap

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål

Behovsbedömning. Detaljplan för verksamhet på kvarteret Jönköpings Tändsticksfabrik 1. m.fl. Område Väster, Jönköpings kommun

miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Workshop kulturstrategi för Nacka

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Dagvattenprogram, -Vad innebär det?

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Bilaga 4a - Prioriteringsmatris - metodexempel

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Energiomställning utifrån klimathotet

Samråd om översynen av EU:s handikappstrategi

Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Christer Johansson, Umeå kommun (adminstration) Angéla Ekman-Nätt(koordination)

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Ekologisk nisch Begränsande faktorer ExkrEmEnthögar från sandmask

Program för Ekologisk hållbarhet

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009

för dig, dina grannar och Gotlands framtid.

REV Informerar Riksförbundet Enskilda Vägar. Dagvatten

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ )

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.

Livslångt lärande Kompetensutveckling i arbetslivet. Författare: Olle Ahlberg

Transkript:

Lkala miljömål 2014 Antagna av Kmmunfullmäktige den 29 januari 2014 Vellinge.se

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 1. Begränsad klimatpåverkan... 6 2. Frisk luft... 8 3. Bara naturlig försurning... 9 4. Giftfri miljö... 10 5. Skyddande znskikt... 12 6. Säker strålmiljö... 13 7. Ingen övergödning... 14 8. Levande sjöar ch vattendrag... 16 9. Grundvatten av gd kvalitet... 17 10. Hav i balans samt levande kust... 18 11. Myllrande våtmarker... 19 12. Levande skgar... 20 13. Ett rikt dlingslandskap... 21 14. Strslagen fjällmiljö... 22 15. Gd bebyggd miljö... 23 16. Ett rikt växt- ch djurliv... 26 Sammanställt av Annelie Perssn, miljöenheten, för Miljö- ch byggnadsnämnden Illustratiner: Tbias Flygar Lkala miljömål 2014 2

Inledning "Det övergripande målet för miljöplitiken är att till nästa generatin lämna över ett samhälle där de stra miljöprblemen är lösta, utan att rsaka ökade miljöch hälsprblem utanför Sveriges gränser." Så lyder Generatinsmålet ett löfte till framtida generatiner m frisk luft, hälssamma livsmiljöer ch rika naturupplevelser. Regering ch riksdag har i bred enighet lagt fast grunderna för det framtida svenska arbetet för en gd miljö. Målet innebär att förutsättningarna för att lösa miljöprblemen ska nås inm en generatin. Miljöplitiken ska fkusera på att: Eksystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, ch deras förmåga att långsiktigt generera eksystemtjänster är säkrad. Den bilgiska mångfalden ch natur- ch kulturmiljön bevaras, främjas ch nyttjas hållbart. Människrs hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt sm miljöns psitiva inverkan på människrs hälsa främjas. Kretslppen är resurseffektiva ch så långt sm möjligt fria från farliga ämnen. En gd hushållning sker med naturresurserna. Andelen förnybar energi ökar ch att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön. Knsumtinsmönstren av varr ch tjänster rsakar så små miljö- ch hälsprblem sm möjligt. För arbetet har en tydlig natinell målstruktur fastställts. I denna ingår 16 miljökvalitetsmål, sm är de övergripande målen ch sm anger den kvalitet sm ska uppnås. I begreppet hållbar utveckling ingår tre dimensiner: en eklgisk, en eknmisk ch en scial. Miljökvalitetsmålen tydliggör den eklgiska dimensinen. Därutöver finns etappmål sm anger steg på vägen till miljökvalitetsmålen ch generatinsmålet. Etappmålen ska underlätta möjligheterna att nå generatinsmålet ch miljökvalitetsmålen. Fjrtn etappmål har antagits inm fem mråden - begränsad klimatpåverkan, avfall, bilgisk mångfald, farliga ämnen ch luftförreningar. Etappmålen anger inte önskade tillstånd för miljön, eftersm de läggs fast i miljökvalitetsmålen. Lkala miljömål 2014 3

16 miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande znskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar ch vattendrag Grundvatten av gd kvalitet Hav i balans samt levande kust ch skärgård Myllrande våtmarker Levande skgar Ett rikt dlingslandskap Strslagen fjällmiljö Gd bebyggd miljö Ett rikt växt- ch djurliv Reginalt miljömålsarbete Länsstyrelsen har det övergripande ansvaret för reginala anpassningar av de natinella miljömålen ch har anpassat de natinella delmålen till skånska förhållanden. Skånes miljömål ch åtgärder visar hur Skåne kan bidra till att nå de natinella miljökvalitetsmålen. Prcessen med att ta fram nya skånska miljömål inleddes under 2013. En ambitin med det reginala miljömålsarbetet är att det ska bli mer åtgärdsinriktat. Länsstyrelsen har därför tagit fram ett nytt åtgärdsprgram, Skånska åtgärder för miljömålen, 2012-2016. Detta anger de viktigaste åtgärderna sm behöver vidtas för att de skånska miljömålen ska uppnås ch för en hållbar utveckling i länet. Det är fördelat på fem utmaningar sm i sin tur innehåller 76 åtgärder, varav 15 åtgärder pekas ut sm strategiskt viktiga för miljöarbetet i Skåne. Prgrammet har år 2020 sm långsiktigt målår, men fkuserar på pririterade åtgärder sm kan genmföras fram till ch med 2016. Vellinges miljömålsarbete Kmmunfullmäktige antg 2008 Lkala miljömål för Vellinge kmmun. Dessa utgick från de reginala delmålen ch mfattade 14 miljökvalitetsmål. Till dessa antgs ett åtgärdsprgram 2009. De flesta lkala miljömålen hade målår 2010 ch åtgärderna skulle i de flesta fall vara utförda senast 2009. Lkala miljömål 2014 4

Vellinges Lkala miljömål 2014 är en revidering av de tidigare antagna målen. De utgår från de 16 natinella miljökvalitetsmålen, men kncentreras till de mål sm Vellinge i nuläget fkuserar på. Många av miljökvalitetsmålen berör varandra på lika sätt varför även de övriga målen påverkas psitivt även m fkus inte ligger på dem. Fem miljökvalitetsmål har valts ut: Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Ingen övergödning Gd bebyggd miljö Ett rikt växt- ch djurliv Inm dessa fem miljökvalitetsmål har övergripande mål tagits fram ch under dessa ett antal delmål. Målen är av övergripande karaktär för de mråden sm i nuläget ska pririteras i miljömålsarbetet. Utifrån dessa mål kmmer ett åtgärdsprgram att tas fram med de åtgärder sm krävs för att målen ska uppnås. De nya skånska åtgärderna sm ska anpassas till lkala förutsättningar kmmer ckså att ingå i prgrammet. Parallellt med de lkala miljömålen håller ett Energi- ch klimatprgram ch ett Naturvårdsprgram på att tas fram. Mål för Begränsad klimatpåverkan respektive Ett rikt djur- ch växtliv kmmer ckså att tas upp i dessa prgram. Även delar av Gd bebyggd miljö kmmer att behandlas i de båda prgrammen. Prgrammen kmmer färdigställas för antagande under 2014 respektive 2015. Vellinge kmmun kmmer ckså att särskilt fkusera på vatten framöver. I det kmmande Vattenprgrammet sm ska tas fram under 2014 kmmer förutm Ingen övergödning även miljökvalitetsmålen Levande sjöar ch vattendrag, Grundvatten av gd kvalitet, Hav i balans samt levande kust ch skärgård samt Myllrande våtmarker att behandlas. En uppföljning av de lkala miljömålen ska göras under varje mandatperid, medan åtgärdsprgrammet ska följas upp vartannat år. Lkala miljömål 2014 5

1. Begränsad klimatpåverkan "Halten av växthusgaser i atmsfären ska i enlighet med FN:s ramknventin för klimatförändringar stabiliseras på en nivå sm innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt ch i en sådan takt att den bilgiska mångfalden bevaras, livsmedelsprduktinen säkerställs ch andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det glbala målet kan uppnås." Kldixid ch andra så kallade växthusgaser från lika mänskliga verksamheter sm släpps ut i atmsfären gör att det glbala klimatet blir varmare. Förbränning av fssila bränslen sm exempelvis lja, kl ch naturgas för el- ch värmeprduktin samt för transprter svarar för det största bidraget till klimatförändringen både i Sverige ch i övriga världen. Följderna av dessa utsläpp kan bli ändrat klimat, ändrade förutsättningar för jrd- ch skgsbruk, höjning av havsytan ch fler översvämningar. Förändringarna riskerar att bli större vid våra nrdliga breddgrader än i världen i genmsnitt. De glbala utsläppen av växthusgaser ökar ch halten i atmsfären frtsätter att stiga i snabb takt. Även m utsläppen drastiskt reduceras kmmer halten i atmsfären att frtsätta öka under lång tid berende på systemets tröghet. Kldixid är den viktigaste av de växthusgaser sm kmmer från mänskliga aktiviteter. I Skåne görs många insatser för energieffektiviseringar ch för ersättning av fssila bränslen med förnybara. Skånska utsläpp av växthusgaser har minskat trts viss ökning från transprter, men ligger per persn långt över vad sm är långsiktigt hållbart glbalt. Situatinen i Vellinge De glbala klimatförändringarna med förhöjda temperaturer leder till prblem med stigande havsnivåer utmed kusterna runt m i världen, vilket ckså kmmer drabba de låglänta stränderna ch strandängarna inm Vellinge kmmun. Eftersm marken ligger lågt i förhållande till den nuvarande befintliga havsnivån är en av kmmunens största framtida utmaningar att hantera vattenfrågrna ch de kmmande klimatförändringarna med ett varmare klimat ch mer nederbörd. Detta kan även medföra ökande prblem med mer dagvatten ch förhöjt grundvatten. I kmmunen utgör trafiken den enskilt största utsläppskällan av såväl växthusgaser sm andra förreningar. År 2010 std transprter för 55 prcent av utsläppen. Andra betydande utsläppskällr är energiförsörjning, jrdbruk ch arbetsmaskiner. De ttala utsläppen av växthusgaser i kmmunen har minskat med 40 prcent år 2010 jämfört med år 1990. Minskningen berr huvudsakligen på att användningen av eldningslja för uppvärmning har minskat kraftigt. Per invånare har utsläppen i minskat med nästan 50 prcent under samma perid. Vid jämförelse har kmmunen låga utsläpp per invånare, vilket förklaras av den låga andelen industrier i kmmunen. Tidigare uppsatta lkala delmål går inte att följa upp då beräkningssätten ändrats 2010. Lkala miljömål 2014 6

Övergripande mål i Vellinge Utsläppen av växthusgaser i Vellinge kmmun ska år 2020 ha minskat med 20 prcent (jämfört med år 2010). delmål 1 Energianvändningen i Vellinge kmmun ska år 2020 ha minskat med 20 prcent (jämfört med år 2010). delmål 2 Andelen förnybar energi ska år 2020 mtsvara 50 prcent av all energianvändning i Vellinge kmmun. delmål 3 Förnybara drivmedel ska år 2020 utgöra minst 20 prcent av den ttala användningen av drivmedel inm transprtsektrn i Vellinge kmmun. Miljömålet kmmer huvudsakligen att behandlas i Energi- ch klimatprgrammet. Lkala miljömål 2014 7

2. Frisk luft "Luften ska vara så ren att människrs hälsa samt djur, växter ch kulturvärden inte skadas." Luftförreningar påverkar människrs hälsa på många sätt ch medför i medeltal flera månaders förkrtad livslängd. De skadar ckså djur, växter ch förstör många kulturbjekt, dessutm skadas skgens träd ch jrdbrukets grödr av marknära zn. De luftförreningar sm är skadligast är inandningsbara partiklar, zn ch vissa rganiska klväten. I hela Skåne är det prblem med höga halter av marknära zn, såväl i tätrter sm på landsbygden. De lkala utsläppen kmmer framför allt från industrianläggningar, vägtrafik ch från enskild uppvärmning med ved. Arbetsmaskiner sm gräsklippare, mtrsågar ch grävmaskiner bidrar ckså med stra mängder. Vissa luftförreningar, sm svaveldixid ch marknära zn, kan dck transprteras långa avstånd ch över natinsgränser. En str källa till luftförreningar är vägtrafiken. Bilavgaser innehåller partiklar, kvävedixid ch rganiska ämnen, ch avgaserna bidrar till att marknära zn bildas. Psitivt är att mtrer blir allt effektivare, ch att nya mindre miljöskadliga bränslen utvecklas. Samtidigt ökar trafikmängden, vilket mtverkar en del av den psitiva utvecklingen. Situatinen i Vellinge I Vellinge kmmun saknas industriella verksamheter sm rsakar betydande luftförreningar. Förutm påverkan av förreningar från Malmö ch Köpenhamn är trafiken den största källan till luftförreningar. Framför allt är det de starkt trafikerade vägarna E6 ch 100, sm rsakar att miljökvalitetsnrmer för luft riskerar att överskridas. Vid E6:ans nrra infart till Vellinge har relativt höga halter av kvävedixid mdellerats ch även väg 100 är ett riskmråde. Halten av svaveldixid har däremt minskat kraftigt de senaste decennierna ch har sedan 1987 sjunkit med ungefär 90 prcent. Under 2012 har marknära zn mätts strax nrr m infarten till Vellinge. Den genmsnittliga kncentratinen av zn i Malmö med mnejd var 68 µg/m 3 (riktvärdet är 120 µg/m 3 ). Resultatet visade någt högre halter av zn utanför staden. Medelvärdet för mätpunkten i Vellinge var 83,1 µg/m 3, vilket var det högsta medelvärdet av 41 mätstatiner. I dagsläget överskrids inte några gällande miljökvalitetsnrmer för utmhusluft i Vellinge kmmun ch tidigare uppsatta delmål har uppnåtts. Lkala miljömål 2014 8

3. Bara naturlig försurning "De försurande effekterna av nedfall ch markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark ch vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka krrsinshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkelgiska föremål ch hällristningar." Den försurning sm i ett långt tidsperspektiv är en naturlig prcess har påskyndats av människans lika verksamheter. Det sm förrsakar försurningen är utsläpp från transprter, energianläggningar, industri ch jrdbruk. Svaveldixid, kvävexider ch ammniak är de ämnen sm har störst betydelse för försurningen. Den största delen av de försurande ämnen sm faller ner över Sverige har förts hit med vindarna från andra länder ch från internatinell sjöfart. Försurningen påverkar växter ch djur, men bidrar ckså till ökad krrsin av till exempel frnlämningar, nedgrävda rörledningar ch byggnader. Även människans hälsa kan påverkas negativt av exempelvis dricksvatten från försurade brunnar. Situatinen i Vellinge Försurning innebär att ph-värdet sjunker i mark ch vatten. De miljöer sm är mest påverkade av försurningen är barrskgsmark, sjöar ch vattendrag. I Vellinge kmmun är det främst försurningen av vattendrag, sm kan vara relevant, eftersm större skgsmråden saknas. I Vellinge kmmun ligger ph-värdet i samtliga kntrllerade vattendrag över neutralvärdet 7 ch deras buffrande förmåga, det vill säga mtståndskraft mt försurning, är mycket gd. I Skåne har de försurande utsläppen av svaveldixid minskat med tre fjärdedelar sedan 1990 ch utsläppen av kvävexider har nästan halverats under samma perid. Tidigare uppsatta delmål gällande kvävedixid ch svaveldixid har uppnåtts. Lkala miljömål 2014 9

4. Giftfri miljö "Förekmsten av ämnen i miljön sm har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hta människrs hälsa eller den bilgiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära nll ch deras påverkan på människrs hälsa ch eksystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekmmande ämnen är nära bakgrundsnivåerna." Farliga kemiska ämnen i prdukter, varr ch byggnader riskerar att hamna i miljön, ch kan där tas upp av växter, djur ch människr. För många ämnen är halterna höga ch rsakar prblem för människr ch miljö. Till exempel har några prcent av beflkningen höga halter av kadmium i njurarna, PCB ch brmerade flamskyddsmedel förekmmer i bröstmjölk ch en miljn svenskar har besvär sm hänger samman med kemiska ämnen i inmhusmiljön. På vissa platser, till exempel där industrier ch bensinstatiner har legat, finns stra mängder förreningar i marken. Långlivade ämnen sm är spridda i miljön eller finns lagrade i varr ch byggnader kan påverka människr ch miljö under väldigt lång tid. Stigande knsumtin leder till ökad kemikalie- ch varuprduktin, ch därmed ökad spridning av farliga ämnen. För många kemikalier saknas frtfarande kunskap m hur de påverkar människrs hälsa ch miljön. Kemiska risker behöver förebyggas genm ökad kunskap m ämnens farliga egenskaper, infrmatin m användningen ch regler m att begränsa användningen av vissa ämnen. Halterna i miljön har minskat för många välkända miljögifter, sm DDT, PCB ch vissa brmerade flamskyddsmedel. För metallerna bly, kadmium ch kvicksilver har nedfallet från luften minskat. Bekämpningsmedel hittas regelbundet i grund- ch ytvatten i Skåne. I ett längre perspektiv krävs genmgripande förändringar för att kmma brt från det kemikalieberende sm livsmedelsprduktinen nu vilar på, vilket förutsätter insatser för att utveckla ch införa alternativ till kemisk bekämpning. I Skåne var den eklgiskt dlade marken knappt 5 % år 2010, vilket är den lägsta andelen i landet. Kraftfulla insatser krävs för att nå förutsättningarna för en giftfri miljö, bland annat rena ch resurseffektiva kretslpp, miljövänliga knsumtinsmönster, minskade utsläpp till vatten ch luft, sanering av förrenade mråden, minskad spridning av bekämpningsmedel ch utfasning farliga ämnen. Situatinen i Vellinge I Skåne är det generellt långt kvar till en giftfri miljö. I Vellinge kmmun är situatinen sannlikt någt bättre än genmsnittet i länet, eftersm relativt få markförreningskällr funnits. Ti mråden har av Länsstyrelsen bedömts sm ptentiellt förrenade mråden, varav några har sanerats. Områdena har MIFO-klassats. Ett mråde bedöms utgöra en str risk, medan övriga utgör en måttlig eller liten risk. I kmmunen finns även 25 Lkala miljömål 2014 10

nedlagda depnier, sm ckså MIFO-klassats. En depni bedöms utgöra en mycket str risk, tre depnier en str risk ch övriga måttlig eller liten risk. Riskklassningarna måste verifieras med prvtagningar innan en kmplett riskbedömning kan anses genmförd. Rester av bekämpningsmedel har påträffats i yt- ch grundvattnet i kmmunen. Sedan 2006 tas inte kmmunens dricksvatten ur grundvattnet, men detta har str betydelse för reservvattentäkterna ch för enskilda vattentäkter. Det kan antas att förhållandevis stra mängder bekämpningsmedel även används på privata fastigheter. Den eklgiska andelen dlad mark är betydligt mindre i Vellinge kmmun än i Skåne. Övergripande mål i Vellinge Senast år 2025 ska förekmsten av skadliga förreningar ch deras nedbrytningsprdukter vara nära nll i Vellinges vattenförekmster ch vara så låga att människr, växter ch djur inte skadas. delmål 1 Kunskapen m särskilt farliga ämnen i Vellinges miljö ch deras negativa effekter på eksystem eller arter ska ha ökat bland samtliga medarbetare i Vellinge kmmun senast 2015. delmål 2 År 2020 ska det utöver tillförsel via luften inte ske någn netttillförsel av kadmium till jrdbruksmarken i Vellinge. delmål 3 Kemiska bekämpningsmedel eller deras nedbrytningsprdukter sm används från år 2003 ch framåt ska inte kunna påvisas i grundvatten i Vellinge. Med kemiska bekämpningsmedel menas att de inte ska finnas med på SIN-listan. delmål 4 Genm ett nära samarbete med Länsstyrelsen säkerställs att ptentiellt förrenade mråden inventeras ch där det är nödvändigt saneras. Sanering ch efterbehandling av dessa mråden ska ha påbörjats senast under 2020. delmål 5 Inventering ch handlingsplan för depnierna ska vara klara 2014. Lkala miljömål 2014 11

5. Skyddande znskikt "Oznskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mt skadlig UV-strålning." Oznskiktet skyddar livet på jrden genm att filtrera brt en del av den skadliga UV-strålningen från slen. När det skyddande znskiktet tunnas ut, ökar UV-strålningen vid jrdytan. Strålningen leder till skadr på människr, djur ch växter. Hs människr ökar risken för till exempel hudcancer, nedsatt immunförsvar ch starr. I miljön kan eksystem på land ch i vatten skadas, liksm jrdbruksgrödr ch skg. Också lika material kan ta skada av för mycket UV-strålning. Orsaken till uttunningen är att vissa kemiska ämnen exempelvis klrflurkarbner (CFC) ch klrflurklväten (HCFC) sm bryter ned zn har släppts ut i atmsfären. Där finns de fta kvar länge, vilket betyder att znskiktet påverkas av utsläppen under flera decennier. Dessa znnedbrytande ämnen finns till exempel i kylar ch frysar samt i kyl-, värme-, ch klimatanläggningar. Även m användningen upphör kmmer gamla varr att frtsätta att läcka ut znnedbrytande ämnen. Därför är det viktigt att uttjänta kylskåp ch liknande samlas in ch tas m hand på lämpligt sätt. Oznskiktets tjcklek påverkas även av faktrer sm klimatet ch halten av vissa växthusgaser i atmsfären. När znnedbrytande kemikalier prduceras ch används så har det negativa effekter på miljön glbalt, därför är det internatinella arbetet med att eliminera dessa ämnen en abslut förutsättning för att nå miljökvalitetsmålet. Situatinen i Vellinge Avvecklingen av znnedbrytande ämnen pågår enligt den natinella planen. Sedan år 2000 har inga anmälningspliktiga anläggningar med CFC registrerats. Ersättning har skett med det icke-znnedbrytande ämnet HFC, sm dck bidrar till växthuseffekten ch därför inte är någn slutgiltig lösning. Det tidigare uppsatta delmålet har uppnåtts. Lkala miljömål 2014 12

6. Säker strålmiljö "Människrs hälsa ch den bilgiska mångfalden ska skyddas mt skadliga effekter av strålning." I människans miljö har det alltid funnits strålning. Strålningen kmmer från rymden, slen ch från radiaktiva ämnen i marken ch vår egen krpp. Metder har utvecklats för att skapa ch dra nytta av strålning, till exempel genm röntgenteknik. Strålningen kan vara till nytta, men kan ckså vara skadlig. De allvarligaste hten mt människrs hälsa på grund av expnering för jniserande strålning är cancer ch genetiska skadr. Slexpnering ch UV-strålning har en str betydelse för malignt melanm ch annan hudcancer. Ändrade slvanr ch ökad slexpnering för UV-strålning från slen ch slarier bedöms rsaka flertalet fall av hudcancer. Att under lång tid vistas i ett hus med förhöjda radnhalter i inmhusluften ökar risken att drabbas av lungcancer. Radn förekmmer naturligt i mark, luft ch i vatten, men avges även från byggnadsmaterial, främst så kallad blåbetng. Även elektrmagnetiska fält avger strålning, exempelvis genm radivågr från mbiltelefner ch magnetfält från kraftledningar ch lika apparater. Utifrån den kunskap sm finns idag kan man inte avgöra vilka egenskaper hs de elektrmagnetiska fälten sm skulle kunna medföra hälsrisker. Situatinen i Vellinge Från slen sker en naturlig bestrålning med UV-ljus. Vellinges stränder inbjuder till sl ch bad, ch genm att sla med måtta minskar man risken för skadr av UV-strålningen. Jniserande strålning förekmmer i kmmunen framför allt i frm av radn i inmhusluft, men är ftast begränsat till fastigheter byggda i blåbetng. Markradn förekmmer ch har uppmätts inm vissa mråden i kmmunen. Undersökningar görs i samband med detaljplaner. Radnmätningar har genmförts i kmmunens försklr, sklr ch msrgsbenden. Endast ett mätställe överskred riktvärdet. Luftburna högspänningsledningar ch transfrmatrstatiner ger upphv till elektrmagnetiska fält. Kmmunen strävar efter att ledningar ska vara nedgrävda ch att bstäder, försklr ch sklr inte lkaliseras nära kraftledningar ch andra elanläggningar sm kan ge förhöjda magnetfält. De tidigare uppsatta delmålen har i princip uppnåtts. Lkala miljömål 2014 13

7. Ingen övergödning "Halterna av gödande ämnen i mark ch vatten ska inte ha någn negativ inverkan på människrs hälsa, förutsättningar för bilgisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark ch vatten." Algblmningar, bttendöd, igenväxning av sjöar, växtarter sm försvinner på ängar ch i skgar samt hälsskadliga halter av nitrat i grundvattnet. Allt detta är negativa effekter av övergödningen, sm framför allt är ett strt prblem i södra Sverige. I havsmiljön, främst i Östersjön, är övergödning ett av de allvarligaste hten genm igenväxning ch algblmning. I värsta fall uppstår syrebrist på bttnarna, där växter ch djur dör. Om det är giftbildande alger sm rsakar blmningen kan hälsan hs både människr ch djur htas. Även många sjöar ch vattendrag är kraftigt övergödda, ch effekterna är i strt sett samma sm i havet. Övergödning rsakas av för höga halter av kväve ch fsfr i marken eller vattnet. Dessa näringsämnen sprids lkalt från utsläpp från till exempel industri, lantbruk ch enskilda avlpp, men kan ckså tillföras genm nedfall från luften av kvävexider ch ammniak bland annat från trafik ch lantbruk. Ämnena förs i sin tur med vattendragen till sjöar ch hav. Övergödningen är ckså starkt sammankpplad med den fysiska påverkan på våra vatten, t ex. utdikning, uträtning ch rensning. Detta har medfört en kraftig negativ påverkan på den självrenande förmågan ch på den bilgiska mångfalden genm att vattenlevande djurs ch växters livsmiljö förstörs. Återmeandring av vattendrag ch anläggande av våtmarker är ett viktigt åtgärdsarbete. Vattensystemen reagerar långsamt ch trts minskat näringsläckage från marken tar det lång tid innan man ser effekterna i vattnet ch någn tydlig förbättring av miljötillståndet syns idag inte. Inm den nya vattenförvaltningen har alla sjöar, vattendrag, kust- ch grundvatten, sm räknas sm vattenförekmster, statusklassats eklgiskt ch kemiskt, ch fått fastställda miljökvalitetsnrmer. Utgångspunkten är att gd status ska uppnås år 2015. Situatinen i Vellinge Av Vellinges vattendrag är det endast Gessiebäcken sm statusklassats ch fått beslutade miljökvalitetsnrmer. Den har klassats till måttlig eklgisk status, men näringsstatusen är dålig. Den ska uppnå gd status senast år 2027. De tre kustvattenförekmsterna har klassats till måttlig eklgisk status ch ska uppnå gd status 2021. Bäckarna övervakas genm regelbunden prvtagning. Samtliga bäckar är kraftigt övergödda ch de transprterar stra mängder fsfr ch kväve ut till havet. Övergödning är Lkala miljömål 2014 14

det stra prblemet i kmmunens ytvatten, vilket dessutm förstärks av de fysiska förändringarna i bäckarna. Efter avlppsinventeringen fanns det cirka 550 fastigheter med enskilt avlpp i kmmunen. Drygt hälften har åtgärdats till att uppfylla miljöbalkens krav ch cirka en fjärdedel har kpplats till det kmmunala avlppsledningsnätet. Arbetet med att byta ut gamla anläggningar för att minimera utsläppen av fsfr ch kväve pågår, samtidigt kmmer ytterligare ett antal att kunna kpplas till det kmmunala ledningsnätet. I kmmunen är andelen jrdbruksmark ca 65 % ch det finns drygt 60 lantbruksföretag. Jrdbruksverksamheten bidrar bland annat till näringsläckage i frm av kväve- ch fsfrföreningar från gödselmedel. Inm jrdbruket ch inm lantbrukstillsynen pågår mycket arbete för att minska läckaget, exempelvis genm Greppa näringen ch tillsyn av gödselhanteringen, men ytterligare insatser kmmer att bli nödvändiga för att miljökvalitetsmålet ska uppnås. De tidigare uppsatta delmålen för utsläpp av ammniak ch kvävexider har uppnåtts. Övergripande mål i Vellinge Utsläppen av näringsämnen till vattendragen ska minska ch senast år 2020 ska gd eklgisk status ha uppnåtts i kmmunens ytvatten. delmål 1 Från ch med 2014 ska åtgärder vidtas för att förhindra övergödning av kmmunens bäckar, vattendrag ch mgivande hav. Kväve- ch fsfrfällrna ska öka genm anläggande av våtmarker, fördröjningsdammar ch infiltratinsytr. delmål 2 År 2015 ska inga direktutsläpp från enskilda avlpp till ytvatten förekmma i kmmunen. delmål 3 Åtgärdsplaner för samtliga bäckar i kmmunen ska upprättas senast 2016. Lkala miljömål 2014 15

8. Levande sjöar ch vattendrag "Sjöar ch vattendrag ska vara eklgiskt hållbara ch deras variatinsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig prduktinsförmåga, bilgisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets eklgiska ch vattenhushållande funktin ska bevaras, samtidigt sm förutsättningar för friluftsliv värnas." Sjöar ch vattendrag utsätts för påverkan från många håll, till exempel från skgsbruk, jrdbruk, industrier ch vattenkraftverk. Många växt- ch djurarter är berende av att vattendrag får flöda fritt, ch att vattenståndet kan variera naturligt. Detta kan kmma i knflikt med önskan m att bygga hus nära stranden eller behvet av att reglera vattenflödet för att prducera el från vattenkraft. Det är viktigt att behålla vattenmiljöernas naturliga prduktinsförmåga. Vattendragen används exempelvis för fiske ch ger dricksvatten. Sjöar ch vattendrag är ckså viktiga för rekreatin, sm bad ch båtturer. I närheten av vattenmiljöer finns dessutm värdefulla kulturminnen sm måste bevaras ch förvaltas så att de kan upplevas av framtida generatiner. Skåne har få sjöar ch de flesta är ganska små. Däremt finns det många dammar ch många små vattendrag. Det intensiva jrdbruket i länet har genm tiderna påverkat vattenmiljöerna. Sjöar har sänkts ch åar har rätats ut. Vattendragen är mycket hårt påverkade av pågående markanvändning till exempel rensning, dikning, bevattningsuttag ch brist på funktinella skyddszner. Även explatering ch en ökande andel hårdgjrda ytr påverkar vattendragen ch bidrar till att målet är svårt att nå. Viktiga åtgärder är därför att återställa skadade vattendrag ch att minska skadr från bevattning. Situatinen i Vellinge I Vellinge kmmun finns främst fem mindre vattendrag: Gessiebäcken, Vellingebäcken, Bernstrpsbäcken, Hammarbäcken samt Bredvägsbäcken. Vattenföringen i dessa är liten trts en ttal tillrinningsarea på 9 200 hektar, vilket representerar 64 % av kmmunens landyta. En liten del av kmmunens nrdöstra del avrinner till Sege å ch en liten del av kmmunens sydöstra del avrinner till Albäcksån. Fysiska förändringar i bäckarna, exempelvis utdikning, uträtning ch rensning, har medfört en kraftig negativ påverkan på deras självrenande förmåga ch på den bilgiska mångfalden genm att vattenlevande djurs ch växters livsmiljö förstörs. Miljömålet kmmer att behandlas i det kmmande Vattenprgrammet. Lkala miljömål 2014 16

9. Grundvatten av gd kvalitet "Grundvattnet ska ge en säker ch hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en gd livsmiljö för växter ch djur i sjöar ch vattendrag." Grundvattnet är en värdefull resurs sm är viktig sm dricksvatten, men det påverkar ckså miljön för växter ch djur i ytvattnet. Genm lika mänskliga ingrepp, till exempel vattenuttag, kan grundvattnet påverkas negativt. Utsläpp av miljöfarliga ämnen kan förrena grundvattnet. Särskilt i jrdbruksmråden i södra Sverige förekmmer bekämpningsmedel ch nitrat i grundvattnet. Ämnena har läckt ut från jrdbruksmark, men bekämpningsmedel kmmer även från gräsbekämpning på annan mark. Även vägsalt har kmmit ut i grundvattnet. Förutm att vattenkvaliteten påverkas fräter saltet ckså sönder vattenledningar. I Skåne skiljer sig de gelgiska förhållandena från övriga landet. Det gör att även m tillgången till grundvatten är gd, så är sårbarheten hög på många platser. Risk finns att förreningar tränger ned i grundvattnet så att det inte kan användas sm dricksvatten. Vattendirektivet mfattar även grundvattnet. Vattenmyndigheten har statusklassat grundvattenförekmsterna utifrån kvantitativ ch kemisk status ch beslutat m miljökvalitetsnrmer för dem. Situatinen i Vellinge Kmmunens dricksvatten levereras sedan år 2006 från Sydvatten ch inte från egna vattentäkter. Dck finns frtfarande reservvattentäkter, sm kan tas i bruk m så behövs. Dessa är skyddade av vattenskyddsmråde. Många fastigheter på landsbygden tar vatten ur egna brunnar sm ftast är djupbrrade, men även grävda brunnar förekmmer. Dessa är i högre grad än de brrade utsatta för risk för förrening. Det finns uppskattningsvis cirka 400 fastigheter i kmmunen sm försörjs av enskilda brunnar. Rester av bekämpningsmedel har påträffats i kmmunens grundvattenreserver, dessutm kan smittämnen ch läkemedelsrester från avlppsvatten nå ch förrena grundvattnet. Grundvattenförekmsterna i kmmunen har klassats till gd kvantitativ ch gd kemisk status. Det finns dck risk för att grundvattnet försämras till följd av högre klridhalter ch ökad förekmst av bekämpningsmedel. Miljömålet kmmer att behandlas i det kmmande Vattenprgrammet. Lkala miljömål 2014 17

10. Hav i balans samt levande kust "Västerhavet ch Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar prduktinsförmåga ch den bilgiska mångfalden ska bevaras. Kust ch skärgård ska ha en hög grad av bilgisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- ch kulturvärden. Näringar, rekreatin ch annat nyttjande av hav, kust ch skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla mråden ska skyddas mt ingrepp ch andra störningar." Hav, kust ch skärgård erbjuder en str mängd möjligheter till rekreatin ch här finns ett rikt kulturarv. Dessa värden påverkas negativt av lika mänskliga aktiviteter. Skärgård ch kustnära miljöer påverkas till exempel av hård explatering, bebyggelse samt fartygsch småbåtstrafik. Havsmiljön påverkas av ett alltför intensivt fiske, spridning av miljögifter ch utsläpp av näringsämnen sm hamnar i haven ch leder till övergödning. Främmande arter från bland annat fartygs barlastvatten eller fiskdlingar kan ckså etablera sig i haven. Allt detta stör den bilgiska mångfalden ch viktiga livsmiljöer, vilket påverkar havens prduktin av livsmedel ch andra viktiga resurser. Skåne har en lång kust med unika kultur- ch naturvärden. Genm lika störningar sm till exempel lämplig bebyggelse av lika slag htas dessa värden. Havsmiljöns växt- ch djurarter är fta tillbakaträngda av ett alltför intensivt fiske, miljögifter ch förstörda livsmiljöer. Övergödningen är ett av de största prblemen i kustvattenmiljön då näringsämnestillförseln inte har minskat tillräckligt. Situatinen i Vellinge Vellinge kmmun är mgivet av hav ch har en cirka 75 km lång ch skyddsvärd kust. Havsvattenytan i kmmunen, 560 km 2, är ckså betydligt större än landytan sm är 143 km 2. Havet ch de vita sandstränderna utmed kmmunens långa kuststräcka utgör en livsmiljö för bland annat grå- ch knubbsäl samt inbjuder till bad ch andra rekreatinsmöjligheter. Hela kustremsan inklusive alla stränder inm Vellinge kmmun skyddas genm Natura 2000, naturreservat ch riksintressen. Det innebär att de marina mrådena har gda förutsättningar för att bevaras ch utveckla de bilgiska värdena, att kusten skyddas mt önskad explatering ch strandersin, att åtgärder genmförs för att förhindra önskade effekter av en höjd havsnivå samt att ett långsiktigt hållbart nyttjande av hav ch kust kan åstadkmmas. Vattenkvaliteten i Öresund berr dels på kvaliteten på Östersjövattnet ch Kattegattvattnet, dels på påverkan av förreningar, sm tillförs genm vattendragen i Skåne ch på Själland. Miljömålet kmmer att behandlas i det kmmande Vattenprgrammet. Lkala miljömål 2014 18

11. Myllrande våtmarker "Våtmarkernas eklgiska ch vattenhushållande funktin i landskapet ska bibehållas ch värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." Ett strt antal växter ch djur är berende av lika våtmarker. Många htade eller missgynnade arter är kpplade till dessa naturmiljöer. En rsak är att våtmarker har trrlagts sedan början av 1800-talet. Andra våtmarker är påverkade av markavvattning ch växer igen. Olika arter får ckså sämre livsvillkr när naturmiljöer de är berende av förändras genm kvävenedfall, att främmande arter etablerar sig i våtmarkerna ch att de inte längre hävdas med slåtter eller bete. Många våtmarkstyper kmmer ckså att påverkas negativt av klimatförändringar. Våtmarker är viktiga för samhället. De bevarar bilgisk mångfald ch fungerar sm fälla för kväve ch fsfr, vilket minskar övergödningen av vattendrag, sjöar ch hav, samt gör att landskapet bättre klarar av trka ch översvämningar. Att skydda våtmarksmiljöer är viktigt, men många våtmarker saknar långsiktigt skydd. Utöver att stppa nya skadr behöver många lika typer av våtmarker återställas ch skötas för att deras värden ska bevaras ch att de ska kunna erbjuda värdefulla eksystemtjänster. Det är ckså avgörande att alla sm nyttjar mark ch vatten gör det på ett hållbart sätt. Situatinen i Vellinge Skåne är ett av de län sm har förlrat mest våtmarker till följd av dikning ch explatering. I slättbygden finns det endast kvar mkring 10 prcent av den ursprungliga våtmarksarealen. Vellinge kmmun är starkt utdikat, med många raka bäckar, trrlagda mråden sv. Vellinge är dessutm en av de kmmuner i Skåne där det har anlagts minst andel våtmarker i förhållande till andelen åkermark. Det finns således ett strt behv av att återskapa våtmarker här. I kmmunen finns våtmarksmråden framför allt på strandängarna längs Öresundskusten. Dessa är i de flesta fall skyddade på flera nivåer i frm av naturreservat, Natura 2000-mråden, Ramsar samt är utpekade sm riksintressen. Ett strt antal fågelarter är berende av att ängarna finns kvar sm rast- ch häckningslkaler. Ängarna betas smmartid. Miljömålet kmmer att behandlas i det kmmande Vattenprgrammet. Lkala miljömål 2014 19

12. Levande skgar "Skgens ch skgsmarkens värde för bilgisk prduktin ska skyddas samtidigt sm den bilgiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden ch sciala värden värnas." Över hälften av Sveriges yta är täckt av skg. Den största delen består av barrskg, men i söder breder lummig lövskg ut sig. Skgens utseende ch vilka träd sm dminerar påverkas av vårt klimat ch vår histria. Skgen erbjuder unika livsmiljöer för lika djur- ch växtarter. Den är ckså en viktig källa till förnybara råvarr ch är värdefull för friluftsliv ch rekreatin. Utvecklingen har gjrt att vissa skgstyper med unika livsmiljöer minskar. Det finns dessutm negativa effekter av den pågående klimatförändringen ch nedfall från luftförreningar. För att bevara viktiga skgsmiljöer behövs naturreservat ch andra frmer av skydd. Skgsmiljöer kan ckså behöva restaureras eller skötas på ett sätt sm utvecklar deras värden. Tätrtsnära skgar eller andra skgar där många människr vistas kan behöva skötas med anpassade metder för att bli mer attraktiva ch tillgängliga. Situatinen i Vellinge Vellinge är en skgsfattig kmmun. Endast en mindre del av kmmunens yta utgörs av skg ch inga stra sammanhängande skgsytr förekmmer. De största sammanhängande skgsmrådena återfinns i Höllviken ch Ljunghusen. Under åren 1870-1910 planterades stra delar av detta mråde med tall för att hindra sandflykt. I de östra kmmundelarna finns ett par mindre mråden med sammanhängande trädvegetatin vid Arriesjön ch kring Månstrp-Annelund. Skanörs ljung var för 2 000 år sedan täckt av ekskg. Efter hand sm beflkningen ökade växte behvet av ved ch virke, ch under den senare medeltiden försvann de sista resterna av lövskgen. Sedan några år tillbaka pågår återplantering av ek, för att den åter igen ska få breda ut sig över delar av Näset. I Skanör ch Falsterb finns två skgslika parker med vild prägel. Falsterb stadspark anlades på 1840-talet sm en naturplantering för att hindra sandflykt ch hyser en mängd lika träd- ch buskarter. Skanörs stadspark planterades senare, ungefär år 1900. Den innehåller färre trädarter ch är delad av Nyvångsvägen. Lkala miljömål 2014 20

13. Ett rikt dlingslandskap "Odlingslandskapets ch jrdbruksmarkens värde för bilgisk prduktin ch livsmedelsprduktin ska skyddas samtidigt sm den bilgiska mångfalden ch kulturmiljövärdena bevaras ch stärks." Natur- ch kulturvärdena i dagens dlingslandskap är resultatet av att människan har brukat jrden under flera tusen år. I dag htas de av den ökade specialiseringen ch nedläggningen av jrdbruk. Därför behöver dlingslandskapet värnas. Den bilgiska mångfalden ch kulturmiljövärdena är berende av att jrdbruk frtsätter att bedrivas, men ckså av vilka metder sm används i jrdbruket. Bland annat är betande djur en förutsättning för att bevara våra betesmarker. Samtidigt måste jrdbruk bedrivas på ett ratinellt ch knkurrenskraftigt sätt. Odlingslandskapet innehåller en str del av vår flra ch fauna. Främst finns arterna i slåtter- ch betesmarker, men även i åker- ch vägrenar, åkerhlmar, våtmarker ch andra småbitper. Många av dessa livsmiljöer har ckså ett kulturhistriskt värde sm hjälper ss att återskapa bilden av våra förfäders brukningsmetder i dlingslandskapet. Även äldre byggnader visar på hur jrdbruksdriften förändrats under tidernas lpp. Den dlade mångfalden ch utfrmningen av trädgårdar ch parker är ckså en del av helheten i en kulturmiljö. Det är ckså viktigt att bevara svenska kulturväxter ch husdjursraser med unika egenskaper, eftersm de är en del av vårt kulturarv ch de kan vara betydelsefulla för framtida livsmedelsförsörjning. Genm att öka förutsättningarna för ett miljöanpassat lantbruk kmmer möjligheterna att behålla landsbygdens natur- ch kulturvärden att förbättras. Situatinen i Vellinge Andelen dlingsmark i kmmunen är ca 65 %. Närheten till kusten ger utmärkta förutsättningar för ett gtt jrdbruk ch här finns några av Sveriges bästa jrdbruksmarker. Marken har dlats kntinuerligt ch är rik på frnlämningar. Utbyggnaden av nya bstadsmråden kan i vissa fall rsaka knflikter med önskemålet att behålla jrdbruksmark. Marken är i sig en naturresurs sm måste bevaras, samtidigt sm jrdbruksverksamheten bidrar till utsläpp av miljöstörande ämnen. I detta högprduktiva jrdbruksmråde behöver naturen återskapas, för att öka den bilgiska mångfalden ch för att minska användningen av gifter ch gödningsmedel. Lkala miljömål 2014 21

14. Strslagen fjällmiljö "Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller bilgisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- ch kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden ch så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla mråden ska skyddas mt ingrepp ch andra störningar." Målet är inte relevant för Vellinge kmmun. Lkala miljömål 2014 22

15. Gd bebyggd miljö "Städer, tätrter ch annan bebyggd miljö ska utgöra en gd ch hälssam livsmiljö samt medverka till en gd reginal ch glbal miljö. Natur- ch kulturvärden ska tas till vara ch utvecklas. Byggnader ch anläggningar ska lkaliseras ch utfrmas på ett miljöanpassat sätt ch så att en långsiktigt gd hushållning med mark, vatten ch andra resurser främjas." Vår bebyggda miljö ska fylla människrs ch samhällets behv, erbjuda bra livsmiljöer ch bidra till en hållbar utveckling. Hur vi br ch lever påverkar miljön på många sätt, exempelvis när vi värmer våra bstäder, reser till arbete ch fritidsaktiviteter eller srterar vårt avfall. Olika bebyggelsemiljöer har ckså stra kulturvärden. Under de senaste 40 åren har tätrternas beflkning ch yta ökat kraftigt. Tätrterna har expanderat ch därmed har avstånden ch behvet av transprter ökat. Den ökande trafiken är det största miljöprblemet. För att mildra de negativa följderna krävs satsningar på miljövänliga, säkra, bekväma ch tidseffektiva transprtmedel. De gröna mrådena i den bebyggda miljön har de senaste åren minskat kraftigt ch splittrats upp. Bebyggelse i centrala delar förtätas ch grönmråden bebyggs. På så sätt har möjligheterna till rekreatin utmhus nära bstaden minskat. Naturmråden är viktiga för människrs hälsa ch för bilgisk mångfald. En nggrann planering behövs för att höja kvaliteten för naturmråden i ch nära tätrter. Bebyggelsen står bland annat för nära 40 prcent av den ttala energianvändningen i Sverige. Den har en betydande negativ miljöpåverkan ch den att frtsätter öka. Ptentialen är str för effektiviseringar. Avfallet vi lämnar efter ss behöver minska ch användas mer sm resurs. Ett strt antal människr utsätts för buller över riktvärdena både utmhus vid sin bstad ch inmhus. Bullret påverkar människrs sömn, upplevelser ch välbefinnande ch kan bidra till bldtryckssjukdmar. Trafikbuller upplevs fta sm det största prblemet i tätrter. Andra bullerkällr är till exempel flygtrafik, industrier ch fläktar. Inmhusmiljön påverkas dels av hur byggnaden är utfrmad, av installatiner ch av material, dels av hur den används, underhålls ch sköts. Bristande ventilatin, fukt- ch mögelprblem är betingelser sm fta förekmmer då människr rapprterar besvär ch symtm sm de relaterar till inmhusmiljön. Stra delar av det byggda kulturarvet förstörs successivt genm rivning eller känsliga mbyggnader. Strukturmvandlingar inm bland annat jrdbruk, föreningsliv ch näringsliv är en utmaning för bevarandet ch utvecklingen av skånska kulturmiljöer. Att bevara bebyggelsens kulturvärden, minska påverkan från trafikbuller ch dålig inmhusmiljö samt minimera det farliga avfallet är viktiga utmaningar. Vi behöver även ställa m till att använda förnybara energikällr ch hållbara transprtmedel. Lkala miljömål 2014 23

Situatinen i Vellinge Invånarantalet i kmmunen har sedan 1960 vuxit från ca 8 100 till dagens ca 33 500. I kmmunen har många nya bstäder tillkmmit genm utbyggnad av villamråden i anslutning till tätrterna, men till str del ckså genm förtätning ch permanentning av den mfattande fritidshusbebyggelsen på Falsterbnäset. I Vellinge kmmun finns en natur med unika värden. I de västra delarna finns en str variatinsrikedm av lika naturtyper. Här finns ett strt inslag av gröna strukturer, även i tätbebyggelsen. En viss utarmning av grönskan sker genm delvis mfattande stensättning av privata tmter. I de mellersta ch östra delarna dmineras landskapet av åkrar ch öppen mark. Här är tillgängligheten till tätrtsnära natur låg ch behvet av grönstråk för rekreatin högt. Vid jämförelse har Vellinge kmmun en låg energianvändning per invånare. I detta sammanhang gynnas dck Vellinge av den låga andelen industrier. Bebyggelsen står för nästan hälften av den ttala energianvändningen. Eftersm bstadsbeståndet år 2020 kmmer bestå av cirka 85-95 prcent byggnader sm redan är byggda finns det en str energieffektiviseringsptential i det befintliga beståndet. Kncentratinen av hamnverksamhet till Trellebrg gör att antalet lastbilar på väg E6 ökar kntinuerligt. Den ökande trafiken med såväl pendling sm transittrafik utgör en str miljöbelastning framför allt längs vägarna E6 ch 100. Trafikmängderna uppgår vid Vellinge tätrt till cirka 35 000 frdn per dygn, vilket gör att såväl buller sm luftkvalitet utgör stra lkala miljöprblem. Pågatågstrafik är på gång genm de östra kmmundelarna mellan Malmö ch Trellebrg. Detta ger gda pendlingsmöjligheter för byarna Östra Grevie ch Västra Ingelstad med mland. Utredningsarbete pågår m snabb spårväg alternativt pågatåg ner till Näset, vilket redvisas i Vellinges översiktsplan. Avfallshantering innebär fta ett slöseri med resurser. Material ch energi i avfallet måste tas tillvara ch återanvändas, återvinnas, förbrännas, rötas eller kmpsteras, vilket det arbetas mycket med inm SYSAV där Vellinge är en av ägarkmmunerna. Exempelvis pågår insamling av matavfall sedan 2012 ch sedan hösten 2013 har miljöskåp placerats ut i vissa butiker där smått elavfall kan lämnas. Övergripande mål i Vellinge Kmmunen ska främja en gd ch långsiktigt hållbar livsmiljö med gd byggnadskultur ch gd bendemiljö, ett sunt, tillgängligt ch resurssnålt byggande, en långsiktigt gd hushållning med resurser, en lämplig användning ch utveckling av mark ch vatten samt vård ch utveckling av natur- ch kulturmråden. Tätrtsnära natur sm är värdefull för friluftsliv, kulturmiljö ch/eller bilgisk mångfald ska värnas, bevaras ch vid behv nyskapas, samt vara tillgänglig för människr. Fysisk planering ch samhällsbyggande ska grundas på prgram ch strategier för hur energianvändningen ska effektiviseras, hur förnybara energiresurser ska tas till vara ch hur utbyggnad av prduktinsanläggningar för förnyelsebar energi ch fssilfria bränslen ska främjas. Lkala miljömål 2014 24

delmål 1 Det ska finnas en fungerande grön infrastruktur i kmmunen i frm av grönstråk sm binder samman livsmiljöer ch ser till att den bilgiska mångfalden i landskapet bevaras. En grönstrukturplan ska upprättas senast 2015. delmål 2 Senast 2014 ska det utredas hur många hushåll i kmmunen sm befinner sig inm förhöjda bullerzner utmed de större statliga ch kmmunala vägarna så väl sm järnvägen samt vilket behv av bullerdämpande åtgärder sm föreligger inm dessa bullerzner. delmål 3 Senast 2015 ska det utredas ch läggas fast en strategi för framtida hållbart resande i kmmunen sm redvisar vilka alternativ sm finns ch vilka åtgärder sm behöver pririteras ch genmföras för att dämpa bilanvändningen ch öka kllektivresandet. delmål 4 Ett kulturmiljöprgram ska tas fram senast under 2015. Lkala miljömål 2014 25

16. Ett rikt växt- ch djurliv "Den bilgiska mångfalden ska bevaras ch nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande ch framtida generatiner. Arternas livsmiljöer ch eksystemen samt deras funktiner ch prcesser ska värnas. Arter ska kunna frtleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variatin. Människr ska ha tillgång till en gd natur- ch kulturmiljö med rik bilgisk mångfald, sm grund för hälsa, livskvalitet ch välfärd." Sveriges mångfald av växter ch djur lever i en msaik av lika miljöer, från dlad mark, skgar ch fjäll till våtmarker, vattendrag, sjöar ch hav. Många arter ch naturtyper utvecklas negativt ch riskerar att försvinna på sikt. En rsak är att äldre brukningsmetder inm jrd- ch skgsbruk sm gynnade många arter har blivit sällsynta. Str belastning av näringsämnen ch kmmersiellt fiske är negativt för flera marina miljöer. Att lyckas behålla en bilgisk mångfald är avgörande för att eksystem ska fungera ch göra nytta sm att rena vatten ch luft, lagra kl ch pllinera våra grödr. Utan många lika arter med skilda funktiner är risken str att nyttjandet av naturresurser, klimatförändringar ch annan påverkan skadar eksystemens förmåga att leverera dessa tjänster. Bilgisk mångfald främjar även flkhälsan då många natur- ch kulturmiljöer är viktiga mråden för rekreatin ch friluftsliv. Mark ch vatten nyttjas intensivt. Efterfrågan på resurser sm livsmedel, råvarr, energi ch vatten ökar ständigt. Att möta dessa behv utan att överutnyttja lika eksystem ch öka pressen på lika arter är en str utmaning. Landskapet blir dessutm allt mer uppdelat av vägar ch byggnader vilket ckså gör det svårare för djur ch växter att sprida sig, vilket försämrar deras livsvillkr. Att övervaka ch bekämpa främmande arter ch bevara den genetiska variatinen hs växter ch djur är ckså mycket viktigt. Situatinen i Vellinge Vellinge kmmun har en relativt hög mångfald av skyddsvärda naturtyper. Här finns ckså ett flertal htade växt- ch djurarter. Markanvändningen i kmmunen är intensiv. Majriteten av markytan nyttjas för jrdbruk, bstäder ch infrastruktur. Kmmunen har en lång kust, sm delvis består av värdefulla strandängar, ch sm till största delen är skyddade sm naturreservat eller Natura 2000-mråden. Länsstyrelsen ch ideella föreningar bedriver en kntinuerlig övervakning av vissa htade arter ch miljöer. Vid framtida klimatförändringar riskerar många av de htade arterna att dö ut ch de skyddsvärda miljöerna att försvinna. Eftersm de flesta är knutna till låglänta kustmråden kmmer de att påverkas negativt vid en havsnivåhöjning ch på grund av bebyggelsen kmmer de inte heller att kunna breda ut sig upp mt land. Naturens möjlighet att leverera eksystemtjänster, till exempel vattenrening, har försämrats i samband med att vattendragen rätats ut ch våtmarksmråden dränerats. Jrdbruket är mdernt ch bristen på småbitper i landskapet är relativt hög i vissa Lkala miljömål 2014 26

mråden. Frtfarande sköts vissa kulturmiljöer på traditinellt sätt, vilket gynnar den bilgiska mångfalden. Strandängarna, Skanörs ljung ch en del mränkullar betas frtfarande ch har så gjrts i hundratals år. Tillgången till natur ch allemansrättslig mark skiljer sig väldigt i de östra ch de västra kmmundelarna. I de östra kmmundelarna är tillgängligheten till tätrtsnära natur frtfarande för låg. Det finns frtfarande en ganska str fragmentering i landskapet ch behvet av grönstråk för rekreatin ch sm spridningskrridr för lika arter är högt. Övergripande mål i Vellinge Kmmunens mål för naturvård är att främja en hållbar utveckling, en utveckling sm bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde ch att människrs rätt att förändra ch bruka naturen är förenat med ett ansvar att förvalta naturen väl. delmål 1 Kmmunens mark- ch vattenmråden ska nyttjas på ett sådant sätt att deras funktiner ch prcesser upprätthålls ch att den bilgiska mångfalden inte minskar. delmål 2 Bevarandestatusen för htade arter ska förbättras så att andelen htade arter minskar. delmål 3 Naturvårdsprgrammet ska färdigställas under 2015. Miljömålet kmmer huvudsakligen att behandlas i Naturvårdsprgrammet. Lkala miljömål 2014 27