VERKSAMHETSPLAN 2002

VERKSAMHETSPLAN 2002

Innehåll VERKSAMHETSPLAN 2002...3 UPPGIFTER...3 ÖVERGRIPANDE MÅL...3 STYRDOKUMENT...3 BESLUTANDE OCH BEREDANDE ORGAN...4 STYRELSENS PRIORITERADE INSATSER...4 STATSBIDRAGSFÖRDELNING...4 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING...5 BUDGETUNDERLAG OCH RESULTATREDOVISNING...5 FOLKBILDNINGSPOLITISK BEVAKNING...6 INFORMATION...6 IT-VERKSAMHET...7 FOLKHÖGSKOLORNAS INFORMATIONSTJÄNST - FIN...8 KANSLI...9 FINANSIERING...9 BILAGA: UTVÄRDERINGSPLAN FÖR ÅREN 2002-2004...10 A Utvärderingar som belyser hur syftet med statsbidragen uppfyllts...10 B. Utvärdering utifrån särskilda uppdrag...11 C. Övriga av Folkbildningsrådet initierade utvärderingsprojekt...11 FOLKBILDNINGSRÅDET December 2001 Box 730, 101 34 Stockholm Tel 08-412 48 00 fax 08-21 88 26 e-post fbr@folkbildning.se hemsida www.folkbildning.se 2

VERKSAMHETSPLAN 2002 Verksamhetsplanen, som fastställts av styrelsen den 11 december 2001, avser kalenderåret/budgetåret 2002 och ger riktlinjer för styrelsens och kansliets arbete med att fullgöra de uppgifter som åvilar Folkbildningsrådet. UPPGIFTER De övergripande målen för Folkbildningsrådets verksamhet har angetts av rådets medlemmar - Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) och Landstingsförbundet - samt av riksdagen och regeringen. Folkbildningsrådet har av staten anförtrotts uppgifter beträffande studieförbunden och folkhögskolorna att fördela allmänna och särskilda statsbidrag till verksamheten, att följa upp och utvärdera studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet, att lämna budgetunderlag och årliga resultatredovisningar. Utifrån dessa uppdrag svarar också rådet för samordningen av vissa strategiska frågor när det gäller folkbildningspolitisk bevakning i ett svenskt, nordiskt och internationellt perspektiv samt vissa utvecklingsinsatser inom IT-området främst via Folkbildningsnätet. På uppdrag av medlemsorganisationerna svarar Folkbildningsrådet för central drift och utveckling av Folkbildningsnätet. Vidare svarar rådet för uppgifter vad gäller intern och extern kommunikation och publicering av för folkbildningen gemensamma informationsmaterial samt är företrädare för folkbildningen i vissa nordiska och internationella organ. Från RIO och Landstingsförbundet har Folkbildningsrådet fått ett särskilt uppdrag att svara för centrala informationsinsatser om folkhögskolornas kursutbud via Folkhögskolornas informationstjänst. ÖVERGRIPANDE MÅL Folkbildningsrådet ska vid sin fördelning av statsbidragen samt uppföljning och utvärdering sträva efter att uppfylla statens syften med statsbidrag till folkbildningen, nämligen att 1. främja en verksamhet som gör det möjligt för kvinnor och män att påverka sin livssituation och som skapar engagemang för att delta i samhällsutvecklingen, 2. stärka och utveckla demokratin samt 3. bredda kulturintressena i samhället, öka delaktigheten i kulturlivet samt främja kulturupplevelser och eget skapande. Verksamheter som syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället ska prioriteras liksom verksamhet som riktar sig till utbildningsmässigt, socialt och kulturellt missgynnade personer. Personer med utländsk bakgrund, deltagare med funktionshinder och arbetslösa utgör särskilt viktiga målgrupper. Folkbildningsrådet ska genom att samordna de för folkbildningens del strategiska bevakningsområdena samt de interna och externa kommunikationsinsatserna medverka till att goda förutsättningar skapas för studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet samt främja samverkan dem emellan. STYRDOKUMENT Som grund för den verksamhet som bedrivs inom Folkbildningsrådet gäller: Folkbildningsrådets stadgar. 1999 års representantskapsmötesbeslut om organisation, arbetsformer och medlemsuppdrag. Förordningen om statsbidrag till folkbildningen 1991:977 med ändring 1998:973 och 2000:1451. Förordningen om statsbidrag för en särskild utbildningsinsats inom folkhögskolan (SFS 1996:1397). Förordningen om myndigheters årsredovisning (SFS 2000:605). Regleringsbrevet för budgetåret 2002. Regeringens riktlinjer år 2002 för Folkbildningsrådet avseende användningen av anslaget 25:1. Bidrag till folkbildningen. Därutöver kan regeringen och riksdagen via propositioner och riksdagsbeslut ge rådet vissa andra uppdrag. 3

BESLUTANDE OCH BEREDANDE ORGAN Folkbildningsrådets beslutande och beredande organ utgörs av: Representantskapet Representantskapet sammanträder två gånger årligen för att fastställa styrelsens och revisorernas berättelser, ta ställning till frågan om ansvarsfrihet för styrelsen och fastställa ekonomisk ram för rådets egen budget, välja styrelse och revisorer samt utse en valberedning. Styrelsen Styrelsen leder verksamheten och fattar beslut i alla principiella frågor. Styrelsen ska tillse att de uppgifter som anförtrotts Folkbildningsrådet fullföljs samt att rådets verksamhet genomförs inom den av medlemmarna beslutade ekonomiska ramen. Styrelsen kan delegera till ordföranden eller kansliet att, utifrån av styrelsen fastställda riktlinjer, fatta beslut. Styr- och beredningsgrupper Styrelsen utser, när behov därav uppstår, särskilda styr- och beredningsgrupper. Styrelsen fastställer uppgifter och tidsplan och kanslichefen svarar för att grupperna tillförs sekreterarstöd och andra kansliresurser. Referensgrupper Referensgrupper kan inrättas för att tillföra sakkunskap kring främst kansliets arbete med medlemsuppdragen. Grupperna utses, efter förslag från medlemmarna, på delegation av kanslichefen som också fastställer uppgifter och tidsplan. Samråd med medlemsorganisationerna Samspelet med rådets medlemmar sker i form av adjungering av ledamöter till styrelsen samt representation i berednings- och referensgrupper. Vidare ska, enligt rådets stadgar, särskilda samråd genomföras kring frågor som är av mer övergripande och principiell karaktär. Till denna typ av frågor hänförs främst verksamhetsplan och ekonomisk budgetram för Folkbildningsrådet samt förslag om budgetunderlag till regeringen. STYRELSENS PRIORITERADE INSATSER De av styrelsen prioriterade insatserna utgår från den omvärldsanalys som redovisades i Folkbildningsrådets budgetunderlag för år 2002, tidigare genomförda uppföljningar och utvärderingar, den utveckling av det offentliga stödet till folkbildningen som redovisats till regeringen samt de beslut som tagits om nya statsbidragskriterier och en förstärkt uppföljning av studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet. Mot denna bakgrund skall Folkbildningsrådet analysera den fortsatta utvecklingen av statens, landstingens och kommunernas stöd till studieförbunden och folkhögskolorna analysera hur statsbidragen använts samt hur verksamheten utvecklats i studieförbunden och folkhögskolorna i relation till statens syften med stödet till folkbildningen med särskilt fokus på de prioriterade grupperna samt rådets nya statsbidragskriterier analysera resultaten av Folkbildningsrådets egna utvärderingsprojekt och särskilt uppmärksamma det fortsatta utvecklingsarbetet inom ramen för demokratiprojektet samt följa och komplettera den statliga utvärderingen av folkbildningen med egna analyser tydliggöra folkbildningsprofilen i det samhällsstödda ITstrategiska arbetet och skapa funktionella lösningar för folkbildningsgemensamma IT-frågor bl a vad gäller systemet för individuella kompetenskonton (IKS). STATSBIDRAGSFÖRDELNING Folkbildningsrådet ska fördela statsbidraget till studieförbund och folkhögskolor på sådant sätt att statens syften med stödet till folkbildningen uppnås. Folkbildningsrådet ska därvid särskilt beakta behovet av stöd till verksamheter som riktar sig till personer med utländsk bakgrund, deltagare med funktionshinder och arbetslösa. Folkbildningsrådet ska även redovisa hur medlen till studerandeorganisationer har fördelats. Redovisning av hur bidragsfördelningen successivt anpassas till den utveckling som sker inom folkbildningen och i samhället. Översyn av villkor, prioriteringar och handläggning i samband med ansökningar om att starta ny folkhögskola och om att överta statsbidrag för befintlig folkhögskola. Beredning av ansökningar om att få starta nya folkhögskolor och studieförbund. 4

UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Uppföljning Folkbildningsrådet ska följa upp verksamheten i förhållande till statens syften med stödet till folkbildningen och de villkor som rådet föreskrivits för att statsbidrag ska utgå till studieförbund och folkhögskolor. Överläggningar skall genomföras med företrädare för folkhögskolorna och deras organisationer kring etik och gränsdragningsfrågor. Vid behov därav anordnas även möten med studieförbunden kring rapporterings-, redovisnings- och uppföljningsfrågor. En redovisning skall göras av hur studieförbund och folkhögskolor breddat verksamheten i riktning mot hållbar utveckling. Förstärkt uppföljning Som ett led i den uppföljande verksamheten analyseras måldokument och verksamhetsberättelser från folkhögskolor och studieförbund. Representanter för Folkbildningsrådet deltar i studieförbundens årsstämmor samt besöker studieförbundens förbundsledningar, ett antal folkhögskolor samt några studieförbunds lokalavdelningar. Vidare genomförs ett årligt möte med studieförbundens ordföranden och rektorer. Verksamheten genomförs enligt den treåriga plan med start år 2001 som gäller för den förstärkta uppföljningen. Insatserna kan delas in i tre moment; inventering, dokumentation och analys (år 1), uppföljning utifrån genomförd analys (år 2) samt effekter av vidtagna åtgärder (år 3). Under år 2002 sker en allmän uppföljning av under föregående år genomförda analyser av studieförbundens interna kontrollarbete. Vid ett möte med studieförbunden sker en återkoppling av gemensamma aktuella frågor. För folkhögskolorna sker motsvarande analys genom dokumentstudier samt genom ett begränsat antal intervjuer och besök. Här koncentreras arbetet till en tredjedel av skolorna under respektive år. Utvärdering Folkhögskolornas och studieförbundens verksamhet ska utvärderas i enlighet med den av styrelsen fastställda långsiktiga utvärderingsplanen. Utvärderingen sker med utgångspunkt från statens motiv för bidrag till folkbildningen i relation till verksamhetens karaktär och effekter. Som ett led i utvärderingsarbetet genomförs seminarier om rådets FoU-verksamhet och folkbildningsforskning. I arbetet ska också ingår en kontinuerlig översyn av utvärderingsplanen samt uppföljning av andra genomförda utvärderingar av intresse för folkbildningen. Folkbildningsrådet skall redovisa vilka utvärderingar rådet avser att ta initiativ till. Det fyraåriga projektet Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna kommer att slutföras under året och ligga till grund för styrelsens bedömning av hur folkbildningen verkar i relation till sitt demokratiska uppdrag. Andra projekt som slutförs under 2002 är; säkring av kvalitet i folkbildningens målgruppsarbete, effekter av samhällsstödets utveckling och förändrade fördelningsmodeller. Folkbildningsrådet fortsätter att utveckla kontakter och samverkan med universitet och högskolor. Rådet för folkbildningsforskning, MIMER, är en samverkanspart i detta arbete. En kartläggning ska genomföras av folkhögskolornas huvudmannaskap vad avser organisation, juridisk form etc.! Produktioner Rapport om analys av måldokument, verksamhetsberättelser samt genomförda folkhögskole- och studieförbundsbesök BUDGETUNDERLAG OCH RESULTAT- REDOVISNING Folkbildningsrådet ska lämna budgetunderlag till regeringen med bedömningar och förslag inför regeringens proposition till riksdagen. Rådet ska vidare löpande tillgodose statens behov av analyserad kunskap om studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet samt öka uppföljningsresultatens relevans över tid. I årsredovisningen samt i särskilda rapporter redovisas studieförbundens och folkhögskolornas verksamhetsresultat samt fördelningen av folkhögskolans extra platser inom Kunskapslyftet. I samarbete med SCB ska rådet fullfölja projektet att tillgängligöra den officiella statistiken i databasform.! Produktioner Studieförbundens resultatredovisning via avtal med Sema Group Folkhögskolornas resultatredovisning via avtal med SCB Rapport beträffande de särskilda medlen till studieförbund och folkhögskolor för utvecklings- och försöksverksamhet Delrapport och slutrapport beträffande folkhögskolans särskilda utbildningsinsats 5

FOLKBILDNINGSPOLITISK BEVAKNING Svenskt perspektiv Folkbildningsrådet ska tillsammans med medlemsorganisationerna följa och söka påverka riksdags-, regerings- och myndighetsbesluten inom främst utbildnings- och kulturområdena. I samband med detta ska underlag tas fram som på kort och lång sikt ger stöd för rådets, medlemmarnas, folkhögskolornas och studieförbundens agerande. Dessutom ska kontakter upprätthållas med andra samhällssektorer av betydelse för folkbildningen. Folkbildningsrådet ska uppmärksamma EU-frågor och beslut som berör studieförbundens och folkhögskolornas möjligheter att bedriva verksamhet. Genom kontakter med universitet, högskolor, myndigheter och organisationer ska rådet verka för att folkbildningsforskningen får större utrymme och uppmärksamhet. Folkbildningsrådet ska fortsatt bevaka utvecklingen av de offentliga bidragen till studieförbunden och folkhögskolorna. Folkbildningsrådet ska särskilt följa regeringsförslagen och riksdagsbesluten om individuellt kompetenssparande (IKS), regionalpolitiken samt väglednings- och valideringsfrågorna. Inom övervakningskommittén för nya Mål 3 ska rådet bevaka den sociala ekonomins och särskilt folkbildningsområdets behov av kompetensutveckling i arbetet. Internationellt perspektiv Folkbildningsrådet ska utveckla policyn för rådets internationella bevakning. Folkbildningsrådet ska inom det internationella området medverka till att öka kunskapen om folkbildning som metod i bistånd och som genomförare av utvecklingsprojekt. Rådet ska också delta i internationella möten/konferenser, som behandlar folkbildningsfrågor. Rådet ska därutöver företräda sina medlemsorganisationer i European Association for Education of Adults (EAEA), International Council for Adults Education (ICAE) och Nordiska Folkhögskolerådet (NFR). INFORMATION Folkbildningsrådet ska löpande informera om sin verksamhet och styrelsens beslut samt om de utredningsförslag, politiska beslut och myndighetsbeslut som är av särskild vikt för studieförbunden och folkhögskolorna. Därutöver ska Folkbildningsrådet svara för information om specifika folkhögskole- och studieförbundsfrågor. Vidare ingår att upprätthålla kontinuerliga kontakter med organisationer och myndigheter vars verksamhet berör folkhögskolorna och studieförbunden. Rådet ska informera om sin FoU-verksamhet och resultat från rådets forskningsprojekt samt sprida erfarenheter mellan folkbildningsorganisationerna om resultaten från utvecklings- och försöksverksamheten med nya verksamhetsformer inom studieförbund och folkhögskolor. Representanter för Folkbildningsrådet ska också medverka vid och genomföra konferenser och utbildningsaktiviteter inom folkhögskole- och studieförbundsområdet. Information om folkbildningen ska översättas till andra språk samt distribueras via rådets hemsida. Vidare ska rådet ta emot studiebesök och medverka till att studieförbund och folkhögskolor får kontakter i andra länder. Folkbildningsrådet ska arrangera två regionala folkhögskolekonferenser och en central studieförbundskonferens hösten 2002.! Produktioner FBR informerar Folkbildning i fickformat 2002 Budgetunderlag 2003 2005 Verksamhetsplan 2002 Årsredovisning 2001 Rapporter utvärderingsprojekt OH-mtrl om folkbildning på svenska och engelska (ev även på hemsida) Folkbildningsrådets hemsida Rådet ska utvärdera värdet av medlemskapet i NFR, EAEA och ICAE. Rådet ska samtidigt se över möjligheterna att stärka det nordiska samarbetet. Rådet ska arrangera en konferens för studieförbund och folkhögskolor för erfarenhetsutbyten och utveckling inom det internationella området samt planera för en nationell folkbildningskonferens år 2003. 6

IT-VERKSAMHET Folkbildningsrådet arbetar huvudsakligen inom tre områden: IT-strategiska frågor IT-projektverksamhet Folkbildningsnätet Verksamheten syftar främst till att öka förutsättningarna för folkhögskolor och studieförbund att nyttja IT som ett pedagogiskt redskap i folkbildningsarbetet. För att det flexibla lärandet ska kunna breddas krävs att människor får ökad tillgång till informationstekniken samt ökad förmåga att använda den. Den digitala klyftan hotar att dela upp samhället. Därför är IT-frågorna i ett folkbildningsperspektiv direkt knutna till frågan om utvecklingen av demokratin. IT-strategiska frågor Folkbildningsrådets nationella IT-strategiska prioriteringar utgör utgångspunkt för rådets arbete: demokrati, vuxnas lärande, tillgång till ny teknik, tillgänglighet. Styrelsen har tillsatt en särskild beredningsgrupp för IT-strategiska frågor. De IT-strategiska frågor, som aktualiserats bland annat i projektverksamheten, ska ytterligare belysas och konkretiseras, varvid särskild vikt läggs vid frågor kring sambandet mellan demokrati och IT. Förutsättningarna för nya pedagogiska och organisatoriska modeller, som gemensamma distansnätverk och olika former av lärcentra, ska analyseras på basis av utvärderingsresultat. Frågan om folkbildningens tillgång till Internet med god kapacitet och på rimliga villkor ska bevakas. En särskild satsning på erfarenhetsutbyten och kompetensutveckling kring IT, lärande och demokrati ska genomföras och kompletteras med olika regionala aktiviteter. Folkbildningsrådet ska medverka i arbetet med den statliga ITiSsatsningen i folkhögskolan. Folkbildningsrådet ska delta i internationella IT-nätverk på nordisk och EU-basis. Samverkan sker i olika frågor med myndigheter och organisationer som Nationellt centrum för flexibelt lärande, KK-stiftelsen och IT-kommissionen. Rådet leder och samordnar projekten Nätbildarna (Folkbildningsnätverk på distans) samt Regionala resurspersoner. Genom regionala seminarier och fortbildningsinsatser ska resurspersoner stödja spridningen av erfarenheter från tidigare projekt. Vidare ska rådet i samverkan med KK-stiftelsen (LearnIT) och Nationellt centrum för flexibelt lärande (NCFL) följa upp och informera om pågående folkbildningsforskning inom området. Folkbildningsrådet koordinerar EU-projektet Adult Study Net (Grundtvig 4).! Produktion: Projektrapportering och utvärderingsresultat i Folkbildningsnätets resursdatabas Utvärderingsrapport från IT-projekten Magasin om IT, lärande och demokrati i samband med seminariesatsning Folkbildningsnätet Folkbildningsrådet ansvarar på medlemmarnas uppdrag för den centrala driften och utvecklingen av Folkbildningsnätet. Nätet är ett gemensamt nät öppet för alla folkbildningsorganisationer och för alla verksamma inom folkbildningen. Till stöd för arbetet finns en särskild styrgrupp med företrädare för medlemsorganisationerna. Utvecklingsinsatser kopplade till Folkbildningsnätet och dess pedagogiska resursdatabas ska genomföras, vilka delvis är finansierade genom externa projektmedel. Uppgifter om samtliga IT-projekt och utvärderingsresultat ska tillgängliggöras via Folkbildningsnätets databas. Via utbildning av främst lokaladministratörer ska studieförbund och folkhögskolor ges möjligheter till egen hantering av nätet utifrån organisationernas behov. IT-projekt Folkbildningsrådet har samordningsansvar för IT-projekt i samverkan med bl a KK-stiftelsen. 7

FOLKHÖGSKOLORNAS INFORMATIONSTJÄNST - FIN FIN ska, genom att svara för olika produktions-, marknadsförings- och studievägledningsinsatser, öka kunskapen i samhället om folkhögskolan som studieform. Presumtiva kursdeltagare samt studie- och yrkesvägledare, arbetsvägledare m fl ska få en översiktlig och objektivt utformad information om folkhögskolorna och deras olika kursutbud samt om tillämpliga behörighets- och antagningsregler. Produktion och distribution ska genomföras av kurskataloger och övrigt informationsmaterial i tryckt och elektronisk form. Dessutom ska en utveckling och fortlöpande uppdatering ske av FIN:s hemsida. Folkhögskolans idé och verksamhet ska göras känd genom regelbunden annonsering i olika media och medverkan vid större utbildningsmässor. FIN ska stimulera folkhögskolorna till lokal och regional samverkan i sin marknadsföring och andra gemensamma projekt samt ge stöd till folkhögskolorna i frågor som rör vägledning, behörighet, studieekonomi och rekrytering. En årlig informationskonferens ska arrangeras för folkhögskolornas informationsansvariga. Slutligen ska FIN utveckla kontakter med andra utbildningsanordnare och ansvariga myndigheter för att skapa förutsättningar för en utökad samverkan, såväl nationellt som regionalt. Vidareutveckla FIN:s hemsida (steg 2) vad gäller sökfunktion och teknik samt anpassa sidan så att den blir tillgänglig för sökning av andra portaler. Vidareutveckla nyhetssidan med riktad information till olika kategorier av vägledare inom skola och arbetsmarknadsverk. FIN ska i sitt arbete särskilt beakta vad som följer av propositionerna om vägledning och validering, individuellt kompetenssparande (IKS) respektive tillträde till högskolan. Bevaka och analysera informations- och kommunikationsteknikens utveckling i relation till FIN:s verksamhet. Genomföra med konsultstöd en förstudie och behovsanalys för att ta fram inriktningen för hur FIN:s hemsida ska utvecklas i nästa fas (steg 3). Som komplement till FIN:s övriga annonseringsinsatser genomföra en marknadsföringskampanj som vänder sig till ungdomar mellan 18 och 25 år.! Produktion Trycksaker: Folkhögskolekatalog (100.000 ex). Kurskatalog över folkhögskolornas långa kurser (även på kassett för synskadade). Sommarkurskatalog (25.000 ex). Kurskatalog över folkhögskolornas korta kurser maj - augusti. Studieekonomi. En folder om olika former av studiestöd för folkhögskolestuderande. Affisch (8.000 ex). Vykort (30.000 ex). Hemsida (www.folkhogskola.nu): Innehåller folkhögskolornas långa kurser, kortkurser och sommarkurser. Dessutom Nyhetssida, Frågor & Svar-sida, information om studiestöd, lediga platser, beställningsblankett samt basinformation i lättläst form och på engelska. 8

KANSLI Kansliets arbetsuppgifter ska genomförs i enlighet med de uppdrag som Folkbildningsrådet tilldelats av medlemmarna och av staten. Dessa har huvudsakligen tidigare redovisats inom respektive område i verksamhetsplanen. Därutöver tillkommer vissa kansligemensamma uppgifter. Kansliets samlade kompetens och organisation ska kontinuerligt utvecklas för att motsvara interna och externa behov. En kompetensutvecklingsplan ska genomföras med stöd av EU/Mål 3- medel och särskilt avsatta medel (2001). Personalen ska ges möjlighet till individuell och kollektiv kompetensutveckling i enlighet med individuellt upprättade utvecklingsplaner. Kompetensutvecklingen kommer bl a inriktas på områdena folkbildningspolitiska frågor, språk, internationella kontakter och IT. Kansliets jämställdhetsplan och miljöplanen för hållbar utveckling ska årligen följas upp och utvärderas. Uppföljning av kollektiv kompetensutvecklingsplan samt fortsatt kompetensutveckling med stöd av de extra resurser som avsattes under föregående år. Arbetsfördelning m m Kansliet har tio anställda medarbetare, varav två arbetar delvis med service till hela Folkbildningshuset (reception, växel, kontorsservice). Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) har fyra anställda medarbetare (finansieras via folkhögskolornas statsbidrag). IT-verksamheten i form av IT-strategiska frågor, Folkbildningsnätet och IT-projekt omfattar en projektledare och en administratör tillika webb-master/informatör för Folkbildningsnätet. För hanteringen av det särskilda anslaget till utvecklingsoch försöksverksamhet, utvärdering och informationsspridning köps externa tjänster. Kansliets förstärkta insatser för uppföljning och utvärdering av folkbildningsverksamheten genomförs med externt stöd till dokumentation och utvärdering. Teknikstöd till både Folkbildningsnätet och kansliets lokala nätverk köps externt. Kansliet förstärks periodvis med extrapersonal, främst för hantering av projektansökningar samt för distribution av folkhögskolekataloger. Personal kansliet Kanslichef Handläggare av folkbildningspolitiska frågor Handläggare av statistik och verksamhetsuppföljning Handläggare av ekonomiska frågor Personal- och ekonomiadministratör Handläggare av folkhögskolefrågor Handläggare av studieförbundsfrågor Handläggare av FoU frågor Sekreterare/receptionist Vaktmästare/kontorsassistent Personal Folkhögskolornas Informationstjänst Handläggare av informationsfrågor Informatör/studievägledare Informationsassistent Kontorist Personal IT frågor Handläggare av IT frågor Nätadministratör/webb-master/informatör FINANSIERING Folkbildningsrådets verksamhet finansieras i första hand via de medel som representantskapet årligen avsätter. Den verksamhet som bedrivs via Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) finansieras via medel som avsätts från folkhögskolornas statsbidragsandel. Administrationen samt utvärderingen och erfarenhetsspridningen för Utvecklings- och försöksverksamheten med nya verksamhetsformer inom studieförbund och folkhögskolor finansieras via avsättning av medel inom anslagsposten 3. Tjänster knutna till driften av Folkbildningsnätet (administratör och redaktörer) finansieras inom Folkbildningsrådets budgetram. Övriga tjänster och projektanställningar för de IT-strategiska frågorna och för IT-projekten finansieras genom externa projektmedel. 9

BILAGA: Utvärderingsplan för åren 2002-2004 Bakgrund Folkbildningsrådets allmänna utvärderingsuppdrag finns bl a beskrivet i folkbildningspropositionens avsnitt 6.4 där det sägs att Folkbildningsrådet ska främst följa upp och utvärdera effekterna av rådets statsbidragsgivning för att klarlägga hur statens syften med statsbidrag uppfylls. I statsbidragsförordningens 3 anges att Rådet ska kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten i relation till de syften som anges i 2 och de villkor som föreskrivs för att statsbidrag ska utgå. I förordningen om den särskilda utbildningsinsatsen inom folkhögskolan 10 anges vidare att Folkbildningsrådet ska kontinuerligt följa upp och utvärdera den utbildningsverksamhet som bedrivs med stöd av statsbidraget enligt denna förordning. Rådet ska därvid samverka med Kunskapslyftskommittén. Folkbildningen och demokratiutveckling Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna Demokratins förändrade uttryckssätt och villkor såsom de speglas i folkbildningen. Utvärderingen avser: att inventera tidigare och pågående forsknings och utvecklingsarbete inom folkbildningen, att belysa hur folkbildningen verkar i relation till sitt demokratiska uppdrag samt på vilka arenor och i vilka former som människor idag verkar som medborgare, att manifestera folkbildningens roll och vilja att anta de demokratiska utmaningarna samt att gagna folkbildningen genom att samordna och därmed förstärka effekterna från enskilda projekt och utvecklingsarbeten. A Utvärderingar som belyser hur syftet med statsbidragen uppfyllts Folkbildningens målgrupper Säkring av kvalitet i folkbildningens målgruppsarbete Ett av folkbildningens viktigaste uppdrag är verka gentemot målgrupperna funktionshindrade och människor med invandrarbakgrund. De utvärderingar som genomförts på dessa områden pekar på brister och tillkortakommanden såväl som en god vilja att möta dessa grupper på deras villkor. Det arbete som nu planeras avser att ta tillvara de kunskaper som kommit fram i forskningen samt att samla de erfarenheter som finns inom folkbildningen för att ytterligare förbättra kvaliteten. Ännu en utgångspunkt för projektet ligger i det krav på kontroll av egenkontrollen som uttryckts av RRV och som Folkbildningsrådet kommer att arbeta för. Projektet är i första hand inriktat på studieförbunden med syfte: att skapa förutsättningar att förbättra kvalitet och kvantitet i arbetet med de prioriterade målgrupperna genom att använda forskningsresultat och samlade erfarenheter för att nå kompetenshöjning samt att utveckla verktyg och arbetsformer för säkring av kvalitet i verksamheten med målgrupperna och att denna ambition finns på alla nivåer i organisationerna. Metoder: Utbildning på högskolenivå för ansvariga för målgrupperna inom studieförbunden. Inventering av lokal projektverksamhet och samverkan mellan dessa. Eventuella kompletterande forskningsinsatser. Samverkan sker med SISUS, Integrationsverket, Linköpings Universitet, Vuxenutbildarcentrum m fl. Tidsplan: Åren 2000-2002. 10 Projektet består av fyra delar. 1. Fallstudie 2. Inventering 3. Samordning med pågående utvecklingsprojekt 4. Samverkan med andra utredare Forskningshandledare för fallstudien är professor Gunnar Sundgren. Institution: Mälardalens högskola, Pedagogiska institutionen. Tidsplan: Åren 1999-2002. Effekter av samhällsstödets utveckling och ändrade fördelningsmodeller Huvudprojekt Under senare år har folkbildningen fått minskade/förändrade bidragsströmmar. Kommunala bidrag och landstingsbidrag till folkbildningen är olika beskaffade och storleken skiftar beroende var någonstans verksamheten bedrivs. Viktiga frågeställningar är: - Hur påverkas folkbildningsverksamhetens innehåll och kvalitet av det minskade/förändrade samhällsstödet? - Hur påverkas verksamheten av de ändringar av fördelningsmodeller som folkbildningen själv vidtagit under senare tid? - Vilka andra medel än stödet från stat och kommun finns? Hur används dessa? Metoder: Kvalitativa metoder för att identifiera lokala effekter kompletterat med kvantitativa metoder ev i samarbete med SCB - för att kartlägga övergripande effekter av förändringarna. Tidsplan: Åren 2001-2002/2003 (reviderad). Effekter för folkhögskolan Delprojekt B Viktig frågeställning: - Hur har utvecklingen varit för de nya folkhögskolor som startat under 1990-talet? Tidsplan: Avslutas under mars 2002.

B. Utvärdering utifrån särskilda uppdrag Projekten via särskilda medel för utvecklings- och försöksverksamhet inom studieförbund och folkhögskolor I regleringsbrevet för de särskilda medlen påpekas särskilt de uppdrag som Folkbildningsrådet har att samla och sprida erfarenheter, samt att utvärdera projekten och projektverksamheten. Metoder: Konferenser på folkbildningsnätet, projektledarutbildningar, seminarier, dokumentation bl a på Folkbildningsrådets hemsida m m. Tidsplan: Pågår så länge de särskilda medlen fördelas via Folkbildningsrådet. Folkbildning med IT-stöd Forsknings- och utvärderingsprojekt om folkbildning, lärande och informationsteknik För närvarande pågår ett 100-tal utvecklingsprojekt med ITanknytning i folkbildningsvärlden. Detta ger en stor möjlighet att belysa några för folkbildningen viktiga hypoteser/frågeställningar som berör området. Två områden har prioriterats och kommer under de kommande 3-4 åren att utvärderas genom forskningsinsatser: 1. Hur gestaltas folkbildningen i virtuella rum? Kunskapsideal och folkbildningens arbetsformer. 2. Utvecklingsarbete och organisatoriskt lärande inom folkbildningen. Forskningsprojekten genomförs och finansieras inom KKstiftelsens forskningsprogram LearnIT. Forskningsprojekten ska bedrivas i samarbete med folkbildningens praktiker och IT-projekten kommer att utgöra en empirisk bas. Tidsplan: Åren 2001-2003/2004 Utvärdering av IT-projekt som finansieras av medel från KK-stiftelsen I denna pågående utvärdering ingår bland annat folkbildningsnätet och alla lokala projekt. Tidsplan: Åren 2001-2003 (reviderad). C. Övriga av Folkbildningsrådet initierade utvärderingsprojekt Pedagogik i folkbildning mångfald och variation Det finns ett behov att beskriva vad som kan utmärka folkbildningens pedagogiska processer. Behovet har en bakgrund i betydelsen av att synliggöra folkbildning som idé i en tid när kunskapsfrågor i allt högre grad diskuteras i ekonomiska termer eller i form av formell kompetens. Den övergripande avsikten är inte bara att synliggöra folkbildningens pedagogik och dess pedagogiska ledarskap, utan även utveckla den praktik, som demonstrerar vad folkbildningen står för. Projektet innehåller därför flera olika komponenter. I ett första steg studeras hur idéer om folkbildning omsätts i konkreta pedagogiska designer. Avsikten är att analysera och beskriva olika varianter av kopplingen mellan idéinnehåll och principiell utformning. I nästa steg tar man utgångspunkt i dessa analyser i en inbjudan till folkbildningens praktiker att bedriva utvecklingsarbete genom att vidareutveckla olika varianter på ett systematiskt sätt. På så sätt kan verkan av projektet länkas till de resurser, som finns för utvecklingsarbete. En led i detta är att bygga upp mötesplatser mellan praktiker som är intresserade av utveckling och forskare i kreativa möten där en produktiv dialog ska resultera i nya utformningar av folkbildningstraditionen. Prövandet av nya pedagogiska designer ska studeras av forskare med sikte på analys och redovisning för en bred publik. Tidsplan: Åren 2001-2005 (reviderad, planeringsarbetet startar hösten 2001). 11