Sammanställning av ÅR-enkäten 2009 Enkäten för 2009 omfattar 9 skolor: Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE) Skolan för bioteknologi (BIO) Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC) Skolan för elektro- och systemteknik (EES) Skolan för industriell teknik och management (ITM) Skolan för informations- och kommunikationsteknik (ICT) Skolan för kemivetenskap (CHE) Skolan för teknik och hälsa (STH) Skolan för teknikvetenskap (SCI) Totalt har 9 av 9 skolor besvarat den webbaserade enkäten. Siffror inom parentes är uppgifter för 2008 om inte annat anges.
1. Skolchefernas samlade kommentarer 1.1 Skolchefernas övergripande kommentarer till frågor och svar i denna enkät. Kommentarer har kommit från 7 av 9 skolor. Fyra av skolorna efterlyser ett administrativt stödsystem, gärna webbaserat, för att löpande kunna registrera uppgifter som ska användas i AR-enkäten. ABE: Under året har arbetet fokuserats på den nya utvecklingsplanen och att skapa plattformar för samarbete mellan skolans sju institutioner. Under året har också ett mera medvetet arbete lagts på att skapa en arbetsplats med mångfald som också på alla nivåer är jämställd. CSC: Skolan har ökat sin handledarkompetens högst väsentligt genom att anställa tre lektorer varav en kvinna, en biträdande lektor, två gästprofessorer, en gästlektor samt antagit två oavlönade docenter varav en kvinna. Den höga akademiska kompetensen visar sig i stor efterfrågan som opponenter, betygsnämnder och den höga vetenskapliga produktionen samt uppdrag att ordna internationella konferenser. EES: Verksamheten har under 2009 präglats av ett ökande antal forskare/lärare och doktorander. Skolans externa intäkter ökar stadigt. Framgångar i flera stora ansökningar under 2009 t ex de strategiska satsningarna och EIT kommer att innebära fortsatt kraftig expansion. Delar av skolan har stor brist på lämpliga kontor och sammanträdesutrymmen. ITM: Dessa frågor borde kontinuerligt kunna tas in under året för att underlaget skall bli mer tillförlitligt. ICT: Skolan har väsentligt förbättrat sina prestationer under detta år. Enkäten innehåller viktig styrinformation för skolan som borde kunna hanteras av ett ändamålsenligt stödsystem med funktioner för ex vis löpande rapportering mm. STH: Kontinuerliga uppföljningar i det centrala systemet löpande under året, skulle underlätta uppföljningarna för alla. Återkoppling på citeringar, då det vid RAE utvärderingen var stor diskrepans mellan faktiska data och KTH:s rapport. SCI: Svarsfrekvensen varierar något mellan skolans olika delar. Om enkäten i sin helhet gjordes webbaserad skulle tillförlitligheten i svaren och svarsfrekvensen öka.
2. Forskarutbildning 2.1 Skolchefens kommentarer till avsnitt 2 Forskarutbildning. Fem skolchefer har kommenterat forskarutbildningen. ABE: Skolan har under året deltagit i arbetet att precisera forskarutbildningsämnen och kvalitetssäkra doktorandprocessen. BIO: En väsentlig ökning sannolikt beroende på en kombination av två faktorer, finansiella situationen i världen och en medial exponering av "life science"-forskningens värde för samhällsutvecklingen. EES: Utveckling av ett skolgemensamt doktorsprogram pågår. Antagningen kommer i större utsträckning att ske på skolnivån. ITM: Svårt att hitta långsiktigt finansiering. Dock verkar det som KTH:s allmänna maskulina profil medför att kvinnor inte i tillräcklig grad söker sig till forskarstudier. Ser fram mot Tenure track spåret och SRA spåret. SCI: Antalet sökanden till forskarutbildningen verkar ha ökat jämfört med förra året. I första hand beror det antagligen på att vi har haft fler sökande per tjänst. 2.2 Har intresset för forskarutbildning vid skolan ökat eller minskat detta år i förhållande till de tre föregående åren? 2 skolchefer (22%) anger att intresset är oförändrat och 7 (78%) att intresset har ökat vilket procentuellt innebär att intresset ökat jämfört med 2008 då värdena var 44 % resp. 56%. Intresset ligger nu enligt skolcheferna på högsta nivån sedan frågan började ställas med nuvarande formulering. Hur anmäls intresset: Ansökan till utlysta tjänster, via E-post, personlig kontakt, vid utlysning av excellenstjänster, via nationella och internationella utbildningsprogram, förfrågan från yrkesverksamma att bli industridoktorand. E-mail, dörrknackning, svarar på utlysningar Many solicitations from local and international students to take up research programmes from our Division that they find extremely attractive Efter föregående års kraftiga antagning av nya doktorander har antalet utlysta doktorandanställningar återgått till ett normalt antal. Intresset för utlysta anställningar är fortfarande stort med i genomsnitt 40 sökande per utlyst anställning varav c a 25 % är kvinnor vilket gäller båda sökande och antagna. Det är en oväntat hög procent andel kvinnor i beaktande av det låga antalet kvinnliga studenter på grundläggande nivå. - Många förfrågningar via e-post - Den stora ökningen är e-post ansökningar, vid hade cirka 75 ansökningar per tjänst mot tidigare cirka 50. - Även via annonsering samt personliga kontakter genom kurser och besök. - Många sökanden till doktorandtjänster framförallt från utlandet. - Kontakter via telefon, allmänna förfrågningar.
E-brev, ansökningar på annonser, brev till och direktkontakt med professorer. Med avseeende på marknadssituationen har intresset ökat för forskarstudier. Spontan ansökningar via email. Direkt kontakt med studenter. Personliga möten från Masters programkurser. De intresserade anmäler sig främst via mail. Enskilda såväl som via externa intressenter. Tyska Industriförsäkringen (BG Wohlfartspflege) Haninge kommun. Direkta förfrågningar via telefon eller mail, och några fall via direkta personliga möten. Ett flertal, framförallt utländska studenter har frågat efter doktorand eller postdoc tjänster under föregående år. Kontakter efter ex-jobb. Annonsering Antalet sökanden till forskarutbildningen verkar ha ökat jämfört med förra året. I första hand beror det antagligen på att vi har haft fler sökande per tjänst. 2.3 Finns det behov av fler forskarutbildade inom skolans forskningsområden än vad skolan har möjlighet att ta emot? 8 skolor anger att behovet är större och alla anger brist på finansiering som huvudorsak till att fler inte kan antas till forskarstudier. Ett par skolor anger också brist på handledare medan andra skolor inte har någon brist på handledare. Vilka är skälen till att fler sökande inte kunnat antas? Brist på ekonomiska medel och handledarkapacitet. Svårigheter att få forskningsmedel från råden till grundvetenskaplig forskning, eftersom deras resurser i första hand går till tillämpad forskning. Svårigheter att utnyttja kompetenta forskarstuderande som inte behärskar svenska språket. Brist på medel Inom vissa av Skolans forskningsområden har de industriella avnämarna signalerat en oro eller att vi själva insett att vi kan stå inför en framtida kompetensbrist. Detta rör främst bioprocessvetenskap såsom utveckling av storskaliga bioprocesser, odling av mammalieceller etc. Även inom miljö- bioenergi-området skulle fler doktorer behöva utbildas,... rekrytering av kompetent ämnesansvarig den begränsande faktorn. - Medelbrist - Vi håller på att öka antalet forskarstuderande. Flaskhalsen är just nu handledare (håller på att bli bättre) och på ett års sikt lokaler. - Ej behöriga att antas. - Brist på resurser. - Kvalifikationerna är ej tillräckliga. Finansiering I huvudsak pga brist på finansiering. Handledare samt stöttning från industrin finns. Resursbrist. Brist på långsiktig finansiering. Skolan har ett begränsat antal forskarutbildningsplatser och kan med anledning av brist på medel ej anta fler. Antagning förutsätter att finansiering finns, och brist på finansiering är den stora flaskhalsen. Det finns många goda projektidéer, det finns bra infrastruktur och det finns handledarkapacitet. Brist på doktorandfinansiering har varit en begränsad faktor. Ekonomiska begränsningar. Brist på medel för finansiering. Brist på forskarutbildningsplatser. Alla har inte varit behöriga att antas.
Kommentarer: Det är bekymmersamt att forskningsråden i allmänhet ej ger anslag som räcker mer än tre år, en doktorsexamen tar fyra år på heltid. Vi behöver ta in minst lika många nya doktorander som vi utexaminerar under året. 2.4 Ange antal doktorandanställningar som utannonserats externt under året samt antal sökande till dessa. Totalt har 92 (128) doktorandtjänster fördelat på 9 skolor utannonserats. 2651 (1668) personer har sökt dessa 92 tjänster varav 2165 (1507) var män och 486 (161), eller 18% (10%), var kvinnor. Söktrycket varierar mellan 7 sökande per tjänst vid STH till 47 sökande per tjänst vid SCI. Det är betydligt fler sökande på varje tjänst än under 2008. Genomsnittet är 29 sökande per tjänst 2009 mot 13 sökande per tjänst 2008. 2.5 Ange antal utbildningsbidrag som utannonserats externt under året samt antal sökande till dessa. Totalt har 14 (11) utbildningsbidrag fördelat på 3 skolor (CHE, ICT, SCI) utannonserats. 87 (21) personer har sökt dessa 14 bidrag varav 74 (14) var män och 13 (7), eller 15% (33%), var kvinnor. Söktrycket varierar mellan 3 sökande per bidrag för ICT och upp till 14 för SCI. 2.6 Ange bakgrund för de som antagits till forskarutbildningen under året. Män Kvinnor 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 Examinerad från KTH 96 48 144 108 125 130 115 155 155 114 108 Examinerad från övriga högskolor i Sverige 46 16 62 64 36 40 44 73 97 79 92 Studerande med examen från utlandet 110 41 151 110 110 59 54 89 52 78 107 Öv rigt 2 1 3 7 0 0 0 0 1 2 1 Totalt 254 106 360 289 271 229 213 317 303 273 308
2.7 - KTH strävar efter en jämn könsfördelning bland forskarstuderande. Under 2008 var andelen kvinnor bland forskarstuderande 28 procent. Vad har skolan gjort för att få en jämn könsfördelning bland de forskarstuderande, särskilt inom områden där könsfördelningen är ojämn? Kvinnliga disputerade forskare uppmuntrar kvinnliga studenter att påbörja forskarutbildning. Vanligtvis jämn fördelning, någon övervikt mot kvinnliga forskarstuderanden. Quality of application has always been a top priority before gender to promote excellence within our university. En kontinuerlig strävan att motverka könsmässig snedfördelning inom forskargruppen pågår. - Rymd och plasmafysik: har i dagsläget 44% kvinnliga forskarstuderande. - Elektriska energisystem: har i öppen konkurrens antagit de två bästa vilket var en kvinna och en man. - Ind. info och styrsystem: informationsmöte och träffar med kvinnliga teknologer som eventuellt skulle kunna vara intresserade. Kontakter via våra kvinnliga doktorander. Kontakter via våra kurser. Vi har antagit två stycken kvinnliga doktorander i år mot en stycken manlig. Signalbehandling: Se vår utvecklings och jämställdhetsplan. Kommunikationsteori: Vi har anställt en kvinnlig doktorand Antagning är mycket beroende av söktrycket på olika ämnesområden. Störst andel kvinnor bland utexaminerade och forskarstuderande finns inom Datorsystem för konstruktion och tillverkning där institutionen har satsat på att anställa kvinnor med potential som doktorander. Information i grundutbildningen, försök att rekrytera kvinnliga teknologer till högre kurser. I annonser anges att kvinnor eftersökes. ICT skolan behandlar alla sökande lika och anställer enbart på meriter Könsfördelningen är relativt jämn bland de forskarstuderande på CHE-skolan. 2009 var 42 % av de forskarstuderande kvinnor. Skolan jobbar kontinuerligt med jämställdhets- och mångfaldsfrågor. Det är också viktigt att visa upp kvinnliga doktorander som förebilder. Vid CHE önskar vi få en jämnare könsfördelning genom att öka andelen män i forskarutbildningen. Anställd kvinnliga forskarstuderande samt exjobbare. Tjejträffar inom utbildningsprogrammen. Utbildningskansliet samt några institutioner har ordnat tjejmiddagar. Uppsökande verksamhet bland exjobbarna. Skolans JML-kommitté har en kvinnlig studeranderepresentant.
3. Forskarskolor (sammanhållna kursprogram) 3.1 Skolchefens kommentarer till avsnitt 3 Forskarskolor. Kommentarer har kommit från fyra av skolcheferna. ABE: Skolan verkar för att skapa mer sammanhållna doktorsprogram och strukturera processen fram till examen. EES: Forskarskolan i Telekommunikationsteknik avslutas 2009 och överförs successivt till ett skolgemensamt doktorsprogram. ITM: Forskarskolor genererar en basplattform för doktoranderna avseende grundläggande kurser i forskarutbildningen. ICT: Skolan är inte värd för någon forskarskola. 3.2 Är skolan värd för någon/några forskarskolor? KTH är värd för 10 (10) forskarskolor fördelade på 6 skolor. Forskarskolorna har sammantaget givit 29 (27) kurser under år 2009 med totalt 319 (293) deltagare varav 99 (66) var kvinnor. Antal deltagare från KTH var 169 (107) varav 26 (16) var kvinnor. Forskarskolor som angivits Nationella forskarskolan i Intelligenta transportsystem (ITS) Sveriges bygguniversitet, forskarskola i konstruktionsteknik Biomime Graduate School for Research in Fibre Engineering Forskarskola i vetenskapliga beräkningar GST Graduate school in Telecommunication. Access forskarskola. PIEp Designforskarskolan Brinellcentret Innovationsdriven forskarutbildning Flow Forest Product Industry Research College I samarbete med Blekinge, Chalmers, Linköping LTH, CTH, LTU Formas, Biomime Centre (funded by SSF) NADA, Materialvetenskap, Mekanik, Teoretisk fysik BTH, HiG, MH, DSV + avdelningar och skolor på KTH Chalmers, Umeå Univ, Linköpings Högskola Luleå, Luleå tekniska univ internationella, Handelshögskolan Jönköping, Umeå Sapa, Sandvik, Outokumpu, Scania, SSAB, Högskolan Borlänge NUS samt HvH KCSE MiUn, Chalmers, KaU, Skogsindustriernas forskningsstiftelse, Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, LTH
4. Konferensbidrag 4.1 Skolchefens kommentarer till avsnitt 4 Konferensbidrag. Kommentarer har kommit från fem av skolcheferna. ABE: Antalet konferensbidrag är på en hög nivå och särskilt doktoranderna ska uppmuntras att delta i nationella och internationella konferenser. BIO: Skolan upplever ett ökat intresse på internationell nivå för den forskning som bedrivs vilket avspeglas i en väsentligt ökad grad av inbjudningar. CSC: Glädjande nog har antalet bidrag till internationella konferenser ökat med c a 40% från en tidigare hög nivå. ITM: Skolan har varit aktiva avseende att ordna konferenser och att skicka in konferensbidrag. ICT: Antalet bidrag till internationella konferenser som accepterats, 285 st håller en genomgående hög kvalitet internationellt. Det kan man bl a se på ökningen av antalet internationella uppdrag som skolan fått under året. 4.2, 4.3 Hur många konferensbidrag (uppsatser, artiklar, föredrag etc) till konferenser inom/utom landet har accepterats? 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 Nationella 518 531 436 435 479 476 312 358 325 458 367 384 Internationella 1859 1900 1786 1746 1802 1778 1351 1292 1348 1746 1305 1338 Totalt 2377 2431 2222 2181 2281 2254 1663 1650 1673 2204 1672 1722
4.4 KTH har som mål att alla examinerade forskarstuderande under sin forskarutbildning skall ha deltagit i och redovisat egna forskningsrön vid internationella konferenser. Hur många av de under året examinerade forskarstuderande har under sin totala studietid deltagit i och redovisat egna forskningsrön vid internationella konferenser? Av de examinerade licentiaterna har 96 (103) presenterat resultat i internationella sammanhang och för examinerade doktorer gäller att 187 (183) har presenterat resultat i internationella sammanhang. Detta motsvarar 75% (94%) av licentiaterna och 80% (78%) av doktorerna.
5. Konferenser, workshops 5.1 Skolchefens kommentarer till avsnitt 5 Konferenser, workshops. Två skolchefer har kommenterat avsnittet. ITM: Konferenser är viktigt för forskare och doktorander avseende att pröva sina forskningsresultat offentligt innan de publiceras. Workshops utgör en grundläggande träning för både studerande och lärare. ICT: Ökningen av antalet konferenser/workshop ligger helt i linje med skolans internationella nätverksbyggande att sprida information om vår forskning samt attrahera samarbetspartners, företag och finansiärer. 5.2 Har skolan under året anordnat någon nationell eller internationell konferens/workshop med externa deltagare? Totalt har 87 (110) konferenser eller workshops arrangerats av samtliga 9 skolor. 5.3 Ange titeln på konferensen/workshopen. Antal deltagare på dom 87 arrangemangen var 6407 (7703) varav 2871, 45% (45%), var utländska gäster. Titel på konferens/workshop Antalet konferensbidrag är på en hög nivå och särskilt doktoranderna ska uppmuntras att delta i nationella och internationella konferenser. Workshop inom ramen för EU-projektet ENSLIC International Conference on Green Urbanism in Albano, Workshop Environmentally Friendly Buildings Workshop Digital närservice, utbildning och kultur i glesbygd, (medarrangör) Workshop Kulturarvets roll i samhällets förändringsprocesser (NORDMAK) ERES Conference TEMPUS-projekt, Workshop TEMPUS-projekt, Workshop 7th International Symposium Research and Application of New Technologies in Wastewater Treatment in Ukraine, Sweden and Poland 2009 GSA, Annual Meeting
4th European Conference on Wood Modification Effektiva lågtemperatursystem i byggnader Arkitekturakademin.se Solidity - Transparency 7th International Space Syntax Symposium Performative Design Vigs Ängar-dagen Green Urbanism Research by Education Res Publica i Stockholm ESIS/CSTP joint Workshop on Innovation, Policy and Growth Adaptive Control for Urban Transport Systems (Seminar) BRT for Sweden (workshops) Advances in Algorithms for Static and Dynamic Assignment Problems and Applications (Seminar) BRT:New Concepts and Technologies Sequence capture technologies Belach workshop on Bioprocess Technology Minisymposium on Biocatalysis on the occasion of Kalle Hult's 65th birthday Frontiers in Nanobiotechnology: from engineering to applications for cells e.g. Swedish/Japanese Symposium in cell wall biology - Bioinspired forum, etc Bioinspired Forum Multiscale Modelling and Simulation in Science KCSE årsmöte PDC sommarskola Stream Computing Workshop "Breathing and support" Centrum för Opera och teknik KTH-CSC DiaHolmia 2009 TMH/Tal Clarin TMH/TAL Statistical Mechanics of Game Theory CogX Spring School March 2009 IPELS Interrelationships between Plasma Experiments in Laboratory and Space Enterprise Architecture TEAR: trends in EA Research
Workshop KTH - TKK ICES, Vinnova Seminar Titel: ICES, Vinnova Seminar EUMINAfab-workshop Teknikrättsliga lunch seminarier 2009-10-27 SPS 09 Nordiskt nätverksträff teknikstött lärande (LEAF) First International Workshop on Value Modeling and Business Ontologies, VMBO Working conference 2nd IFIP WG 8.1 inow Mango Workshop OpEx Workshop Proj Workshop The 16th Iee International Conference on Electronics,Circuits and Systems,ICECS 2009,Hammamet, Tunisia RaMSiS 5th Summer School announcement :"Chip Sets for SDR Technology,Implementation and Applications 2nd International Symposium on Terahertz Technology between Japan and Sweden Novel semiconductors-theory,synthesis and spectroscopy,university of Iceland,Reykjavik,Island 23rd Nordic Semiconductor Meeting NSM23,University of Reykjavik,Island Wireless Foresigth Workshop Myfab User meeting International Dendrimer Symposium 6 Simulation of a Lunar Habitat Kongnitiva köket, tillsammans med KI och HI Forskarroller i interaktivt utvecklinsarbete ECO kurs IUTAM Symposium Svenska mekanikdagar 2009 Topcal Meeting on Lasers EU- STELE Works EU SCOPE Works USWnet Matgen NCES2009 Astroparticle Physics
Dynamical trends in Analysis Workshop in potential analysis 3rd Nordic Optimization Syposium Perfect codes and related topics A celebration of systems and control Analysis probability and geometry Multiscale Modeling and Simulation IAVSD'09 GAST SGC
6. Uppdrag 6.1 Skolchefens kommentarer till avsnitt 6 Uppdrag. Fem skolchefer har kommenterat avsnittet. ABE: Inom ABE-skolan kan man se uppdrag som sakkunnig som ett sätt att sprida och "kommersialisera" forskning. Det handlar då i stor utsträckning om utveckling av tjänster som inte är möjliga att patentera. BIO: Antalet efterfrågade uppdrag i formen av referee-uppdrag är mycket högt, men man kan bara ta sig an ett fåtal. CSC: Skolans fakultet har högst påtagligt ökat sin aktivitet avseende uppdrag som referee både nationellt och internationellt. ITM: Med hänsyn till antalet seniora forskare vid ITM kan antalet uppdrag ses som relativt moderat. ICT: Antalet uppdrag har jämfört med 2008 ökat med: 35% - sakkunnig för tillsättande av tjänst, nationellt) 35% - sakkunnig för tillsättande av tjänst, internationellt), 15% - uppdrag som opponent internationellt 30% - uppdrag son referee nationellt 49% - uppdrag som referee internationellt Antalet uppdrag som referee har i förhållande till 2007 ökat med 12%. 6.2 Ange antalet erhållna uppdrag för skolan under året. 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 Sakkunnig 428 Nationellt 167 152 396 402 320 308 330 229 242 319 Internationellt 139 241 275 231 267 224 213 177 202 201 Opponent 121 Nationellt 84 126 82 78 88 92 65 69 72 61 Internationellt 88 116 90 81 104 67 68 67 53 83 Referee 1504 Nationellt 262 226 153 139 144 102 151 227 118 137 Internationellt 3344 3074 2767 2857 2306 1966 2044 1853 1650 1588
7. Patent 7.1 Skolchefens kommentarer till avsnitt 7 Patent. Tre av skolcheferna har kommenterat avsnittet. ABE: Se kommentarer under föregående avsnitt. ITM: Tyvärr är antalet patent för få, vilket visar att den entreprenöriella nivån på KTH är låg. ICT: Antalet patentansökningar har ökat i år jämfört med såväl 2007 som 2008. Ökning av antalet patent visar att vi genom vår forskning åstadkommer resultat som så småningom kan kommersialiseras dvs helt i linje med våra ambitioner och mål. 7.2 Ange antalet sökta och beviljade patent för skolan under året. 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 Sökta 57 49 33 35 43 21 23 34 42 57 32 Beviljade 30 20 13 23 12 10 10 15 19 15 15
8. Internationellt utbyte 8.1 Skolchefens kommentarer till avsnitt 8 Internationellt utbyte. Två skolchefer har kommenterat avsnittet. BIO: Flertalet av skolans avdelningar bedriver forskning i internationella samarbeten som skulle kunna utnyttjas i syfte att främja KTH:s internationaliseringsarbete. ITM: Antalet utresande studenter och forskarstuderande är för lågt. Det är en viktigt komponent i utbildningen då vi lever i en internationell miljö. 8.2 Hur många av de under året examinerade licentiaterna och doktorerna har tillbringat minst tre månader av sin totala studietid utomlands? 2009 % 2008 % 2007 % 2006 % 2005 % 2004 % 2003 % 2002 % Lic 11 9 40 37 20 13 9 5 22 13 25 13 10 13 20 13 Dr 36 16 62 26 29 14 49 23 40 18 43 19 68 30 39 23
8.3 8.11 Antal utresande som studerat/forskat/undervisat utomlands under en sammanhängande period. Fo-stud Professorer Lektorer Adjunkter Fo-assar Övriga <1 >=1 <1 >=1 <1 >=1 <1 >=1 <1 >=1 <1 >=1 mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån EU 155 17 128 9 21 3 0 2 17 5 13 4 Övr Europa 6 2 25 2 7 1 0 1 4 3 0 1 USA 40 13 46 10 11 5 0 1 5 1 1 2 Övr OECD 0 2 3 0 1 1 0 0 0 0 1 0 Övr världen 15 11 52 3 10 6 0 4 3 0 4 4 Totalt 216 45 (19) 254 24 (2) 50 16 (3) 8(2) 29 9(4) 19 11 (1) 113 (31) Inom parentes anges antal kvinnor. 8.12 Har något av utbytena för utresande skett inom ramen för något utbytesprogram? Föreläsare från Porto via Erasmus sep 2009. MIT utbytesprogram för doktorander. COST, MINET ACCESS mobilitetsprogram. Via CSC - 1 postdoc, 1 PhD. Kanada Uzbekistan Nya Zeeland ArtistDesign NoE Erasmus Mundus Erasmus EMDC Linné-centret Wennergren
8.13 Finns inom skolan forskargrupper eller personer som har välutvecklade internationella samarbeten som kan vara till nytta i KTH:s internationaliseringsarbete? ABE: Arne Kaijser, TU Eindhoven, MIT. Thomas Kaiserfeld, TU Darmstadt. Brita Lundström Copenhagen Business School. Staffan Hintze, UDES Tanzania. Håkan Stille, NTNU Norge. Hans Lind, George Mason University Washington, Tekniska högskolan i helsingfors. Magnus Rönn, University of Frebourg, Ecole Polytechbique Federale, Universitat Girona, Universitat de polytecnica de Catalunya, University of Liverpool,T.E.I of Athens, Copenhagen Business School, Arkitektur och designhögskolan Norge, Arkitekturskolan Trondheim. Hans Mattsson, TEMPUS forna sovjet samt Balkan och östra Afrika. Jan-Erik gustafsson, University of Ghana, University of Newcastle, Bitzeit University. Nandita Singh,National Law School of India University Bargalone, A.S College Patricia. BIO: Vincent Bulone - University of British Columbia, Canada CSC: University of York, U.K., Universite Pierre et Marie Curie (Paris VI), Satnford University, Univ of New South Wales, Australia, NTNU Trondheim, TKK Helsingfors, kontakt Professor Sten Ternström, Björn Granström och Rolf Carlson. Aalto-universitet, Finland, Erik Aurell Jeanette Hellgren, ll Sc Bangalore, Indien. Danica Kragic har samarbete med University of Karlsruhe, University of Southern Denmark, Aalborg University, TU Munich, Lappenranta University of Technology, University of Technology, University of Zagreb, Vienna Technical University. EES: Lars Blomberg - University of Texas at Dallas, University of KwaZulu-Natal, Technische Universität Braunscheig. Nils Brenning - West Virginia University. Nikolay Ivchenko - Southampton University G.Andersson - ETH. TUB, Tekniska Högskolan i Munchen Robert Winter, University St Gallan David Zhen - Univeristy Bordeaux Access: Inom alla våra forskningsprojekt har vi internationella samarbeten. ITM: Ja ICT: Johnny Öberg (10 års erfa från Tallinn Technical University,Estland) Axel Jantsch (många års erfa från TTU, Estland, ETH Schweiz, TU Wien Österrike, Fudan Kina, NUDT Kina, U Turku Finland, U Cantabria Spanien, U Lancaster UK, U York UK. CHE: 1) ENSCP i Paris Pr. Michel Cassir Fax. 33-1-44276750 New e-mail : michel-cassir@enscp.fr 2) ENEA, statligt energiforskningsistitut i Italien Ing. Angelo Moreno e-mail : moreno@casaccia.enea.it 3) NTNU Trondheim Prof. Geir Martin Haarberg 4) TKK Helsingfors Kyösti Kontturi http://www.hut.fi/~kontturi/ 5) Simon Fraser University, Vancouver, Kanada Steven Holdcroft, Professor E-mail: holdcrof@sfu.ca 6) Universités Grenoble INP Yann Bultel - Professeur des Universités Grenoble INP Responsable Equipe GP2E - Laboratoire LEPMI Responsable 2A Filiere SEM - ENSE3 Responsable de la spécialite de Thèse MEP Tél: 04 76 82 65 80 / 06 83 86 00 15 7) Jinuye Yan (gästprofessor) samarbeten med ett antal universitet i Kina. jinyue@kth.se 8)Århus Universitet (SAXS). Prof. Jan Skov Pedersen (Per Claesson, Magnus Bergström) 9)Odense Universitet (Lipids). Prof. Beate Kloesgen (Per Claesson) 10)Oslo University (Polymer properties), Prof. Bo Nyström (Per Claesson) 11) Politecnico di Milano (Atmospheric corrosion), Dr. Sara Goidanich (Inger Odnevall Wallinder) 12) University of Cambridge (Corrosion), Prof. T. Burstein, (Gunilla Herting, Inger Odnevall Wallinder) 13)Departamento de Corrosión y Protección - Centro Nacional de Investigaciones Metalúrgicas, CENIM/CSIC, Madrid (atmospheric corrosion), Dr. M.A. Arenas (I. Odnevall Wallinder) 14) Ingeniería Metalúrgica y Química Inorgánica (atmospheric corrosion), CASEM,
Cadiz. J.M Sanchez Amaya (I. Odnevall Wallinder) 15) Kina, nanjing Forest University, South China University of Technology kontaktperson Docent Jiebing, Li jbing@pmt.kth.se STH: Ola Eiken - Institute Josef Stefan, Ljubijana Slovenien.Mikael Gennser - NTNU Trondheim, Norge samt Qinteiq. U.K. Lars-Åke Brodin och Matilda Larsson doktorand STH. Sammarbetar med Katholieke Universitet i Leuven. CSI: ETH, Schweiz Padova University, Italien UCLA, USA Yale, USA Danmarks Tekniska Högskola, Danmark Johns Hopkins, USA Stanford University, USA IMPA, Rio, Brasilien University of Malaga, Spain UCM Madrid, Spain ENS Paris, France University of Debrecen, Ungern MPI Göttingen och Dysseldorf, Tyskland EPFL, Schweiz Hokkaido University, Japan J Fourien University, Grenoble, France Edingburg University, England Munster University, Tyskland University of Chicago, USA GSI, Tyskland GANIL, Frankrike Uiversity of Jyväskyla, Finland University of Liverpool, England Peking University, Kina KU Leuven, Belgien University of Surrey, England University of Bucarest,Rumänien University of Buenos Aires, Argentina Iniversity of York, England CERN, Schweiz DESY, TysklandIHEP, Kina INFN, Italien MPIK, Heidelberg, Tyskland MPIP, Mynchen, Tyskland University of Aarhus, Danmark University of Barcelona, Spain University of Romalli, Italien University of Southampton, England University of Utah, USA University of Wyrtzburg, Tyskland Australian Nat. University, Australien University of Adelaide, Australien University of Blaise Pascal, Frankrike Helsinki University, Finland Niels Bohr Institute, Köpenhamn, Danmark Heidelberg University, Tyskland
8.14 Har skolan någon/några lärare som är gästprofessor vid något annat universitet? Namn Bhattacharya, Prosun Renman, Gunno Savolainen, Peter Aurell Erik Bo Wahlberg Peter Händel Lars Rasmussen Lars Mattsson Ronald Wennersten Torsten Fransson Hannu Tenhunen Ari T. Friberg Shili Zhang Muhammed Ismail Rasmuson Åke Albertsson, Ann-Christine Albertsson, Ann-Christine Henrik Alfredsson Brismar Hjalmar Widengren Jerker Haviland David Johnson Arne Universitet Dhaka, Bangladesh SGGW, Warzaw University of Life Sciences Bethany College, Lindsborg KS, USA Finlands Akademi Aalto-universitetet, Helsingfors, Finland Standford University Högskolan i Gävle University of South Australia Changchun Kina Kina University of Turku TKK Finland Fudan university Shanghai, Kina Ohio State University, USA University of Limerick The Changchun Institute of Applied Chemistry Beying University of Chemical Technology Università di Bologna KI University of Grenoble Amhurst College Peking University
8.15 8.20 Antal inresande som studerat/forskat/undervisat vid KTH under en sammanhängande period. Fo-stud Professorer Postdoc Övriga lärare Övriga <1 mån >=1 mån <1 mån >=1 mån <1 mån >=1 mån <1 mån >=1 mån <1 mån >=1 mån EU 13 28 118 15 4 19 3 1 12 6 Övr Europa 1 5 4 2 1 3 0 0 3 0 USA 1 1 38 4 0 3 0 0 5 0 Övr OECD 1 0 1 2 1 0 0 0 0 1 Övr världen 4 11 16 5 1 5 0 2 1 5 Totalt 20 45(9) 177 28(2) 7 30(12) 3 3(0) 21 12(0) 118 (33) Inom parentes anges antal kvinnor. 8.21 Har något av utbytena för inresande skett inom ramen för något utbytesprogram? Linnaeus-Palme/Ghana. ERASMUS, SIDA. Eurocores-programmet Boreas, European Science Foundation. ERASMUS/EU Mobilitet Life Long Learning. Linnaeus-Palme Erasmus LL Double degree DAADEU-COST Marie Curie Research Training Network. MFS: Minor Field Studies, Examensarbete i Bolivia. CSC: 1 st postdoc. Erasmus Mundus