Tabell 2. Artikelöversikt Bilaga 1:1

Relevanta dokument
Artikelöversikt Bilaga 1

Individen bakom sjukdomen The individual behind the disease

Bilaga 1. Artikelmatris

Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James. /smash/search.

Patientcentrerad vård är självklart i teorin, men. Åsa Hörnsten Distriktssköterska, Ålidhems vårdcentral Universitetslektor, Umeå Universitet

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

EGENVÅRDSSUPPORT OCH LÄRANDE. Utbildning till personer med typ 2 diabetes

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta

Anhörigas möte med vården: Betydelsefullt bemötande från vårdpersonal

NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

Projektplan. för PNV

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1)

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård

Personcentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Delaktighet under tvångsvård rättslig reglering, klinisk praktik och forskning

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp

partners. Att beskriva makarnas copingstrategier och avgöra vilka av dessa som bäst förutser makarnas depression.

Samtal med den döende människan

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Individens upplevelser av att leva med kronisk sjukdom. The individual experiences of one persons life living with chronic disease.

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson

Att främja hälsa vid psykisk sjukdom

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Personcentrerad vård Mötet mellan två experter!

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Den Prismatiska modellen

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Den Prismatiska modellen

Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård för ungdomar med medfött hjärtfel

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök

Författare Titel Syfte Metod Urval. Publikationsår. kvalitet. Land Databas 2007 Storbrita nnien Cinahl

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad

Studier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård

Bilaga 2.1. Presenteras i sju kategorier: medicin, smärta, välbefinnande, socialt stöd, aktivitet och rölighet, information och arbete.

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010

Palliativ vård 7,0 högskolepoäng Grundnivå Johan Stålvant

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Artikelmatris Bilaga 2

OLIKA STRATEGIER VID VÅRD AV PERSONER MED DEMENS

Kvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna

När mamma eller pappa dör

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare

Vad tycker egentligen användarna om välfärdsteknologi?

Falls and dizziness in frail older people

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos

SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa

Metoder för stöd till barn som anhöriga

Hemoglobinopatier övergångsproblematik barnklinik vuxenklinik

Gott bemötande i svåra situationer. Gill Croona

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Upplevelsen av äldres självbestämmande på särskilda boenden - äldres och vårdpersonals perspektiv

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor

Handledardagar, Gävle maj i Gasklockorna

GPCC CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD

ETIK OCH KONSTEN ATT VARA EN MEDMÄNNISKA

Syfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

INTEGRITET I OMVÅRDNADEN

Transkript:

Tabell 2. Artikelöversikt Bilaga 1:1 Nederländerna Abama, T. A., Two women with Syftet med artikeln var Kvalitativ studie baserad på intervjuer Oeseburg, B., multiple sclerosis att beskriva och att öka med två kvinnor som lever med multipel Widdershoven, G. and their förståelsen för hur det är skleros [MS]. A. M., Goldsteen, caregivers: att leva med en kronisk M., & Verkerk, M. Conflicting sjukdom. A. normative expectations. Resultatet visade att avvikande förväntningar var grundade i en konflikt där identitet, förhållanden och värderingar krockade med den sjukes bild av sig själv. Att klargöra dessa förväntningar var en förutsättning för att skapa en större förståelse för individen är och det krävdes att sjuksköterskan lyssnade på den sjukas berättelse. I 2007 Belgien och Italien Aujoulat, I., Luminet, O., & Deccache, A. The perspective of patients on their experience of powerlessness. Syftet var att förstå vilken betydelse processen av empowerment har för patienten genom att undersöka situationen och känslan av maktlöshet från vilken processen av empowerment utvecklas. Kvalitativ studie baserad på intervjuer med 40 patienter som lever med olika kroniska sjukdomar. Livssituationer och livsvärldar var unika för varje individ. Studien kom fram till två olika huvudkategorier osäkerhet och avbruten identitet, som två faktorer av maktlöshet. Det var en känsla som alla informanter i studien upplevde. Informanterna uttryckte vid olika tillfällen att de kände en stress kring känslan av osäkerhet och hot mot den sociala och personliga identiteten. Danmark Delmar, C., Bøje, T., Dylmer, D., Forup, L., Jakobsen, C., Møller, M., Sønder, H., & Pedersen, B. D. Independence/ dependence - A contradictory relationship? Life with a chronic illness. Syftet var att utreda betydelsen av att leva med en kronisk sjukdom i förhållande till självständighet och att ansvara för sitt eget liv samt självkontroll kombinerat med en situation då ett beroende av andra uppstår. Kvalitativ studie där 18 individer med kronisk sjukdom intervjuades. Självkontroll samt självbestämmande var viktigt i det dagliga livet för den kroniskt sjuka, hur det fungerar att leva självständigt i relation till att vara beroende sin sjukdom kan mynna ut i en konflikt.

Bilaga 1:2 Norge Grytten, N., & Måseide, P. When I am together with them I feel more ill. The stigma of multiple sclerosis experienced in social relationships. Syftet med studien var att utreda hur individer med MS upplever sin sjukdom och omgivningens attityder mot kroniskt sjuka. Kvalitativ studie där 14 informanter intervjuades, åtta var patienter som levde med MS och sex var anhöriga. Individer med MS upplevde att deras kroppsliga yttre blev bedömt i personliga relationer. Att bli ignorerad och en upplevelse av att sjukdom gjorde att omgivningen översympatiserade. De visade på dilemmat att hantera stigma i sociala relationer. I samspel med andra och i sociala relationer upplevde individer med MS en ökad sjukdomskänsla. 2003 Australien Henderson, S. Power imbalance between nurses and patients: A potential inhibitor of partnership in care. Syftet var att visa och beskriva sjuksköterskors och patienters syn på samarbetet mellan dem under sjukhusvistelsen. Kvalitativ studie, där 33 sjuksköterskor och 32 patienter intervjuades. Sjuksköterskans syn på att involvera patienter skedde genom att ge information och att involvera dem i beslutsfattande processer. Studien visade att majoriteten av sjuksköterskorna inte var villiga att involvera patienten i beslutsfattande processer detta skapade en känsla av att förlora makt över patienten. Det här skapade en situation av maktobalans med lite patientinflytande. Hornsten, A., Lundman, B., Kihl Selstam, E., & Sandstrom, H. Patient satisfaction with diabetes care. Syftet var att beskriva hur individer med diabetes upplevde bemötande och respekt från vårdpersonalen. Kvalitativ studie där 44 patienter som lever med diabetes intervjuades. Vården behöver anstränga sig för att bemöta patienter på ett mer respektfullt sätt. Många upplevde att de blev bemötta på ett otillfredsställande sätt vilket kunde hota deras självbild och identitet.

Bilaga 1:3 a USA Jacelon, C. S. Managing personal integrity: The process of hospitalisation for elders. Syftet var att utreda och upptäcka upplevelser och beteende hos hospitaliserade äldre, samt vad det har för betydelse för de äldre. Syftet var även att utveckla en teori som kan förklara den sociala processen som uppstår när äldre blir hospitaliserade. Kvalitativ studie där 25 intervjuer med patienter och sjuksköterskor och 40 patientobservationer, utfördes. Hospitaliserade äldre valde hur de ville interagera med hälso- och sjukvårdspersonalen i syfte hur de kunde bevara sin hälsa, värdighet och autonomi. b USA Jacelon, C. S. Older adults and autonomy in acute care. Syftet var att utveckla en teori som skulle kunna förklara hur hospitalisering påverkar beteende hos äldre patienter. Kvalitativ studie där fem patientobservationer gjordes. 25 intervjuer gjordes med patienter och deras anhöriga samt sjuksköterskor. När en medvetenhet skapas kring autonomi, självständighet och kontroll ger detta vårdpersonal en möjlighet att se patienten på ett annat sätt. Detta för att undvika hospitalisering. I 2003 USA Joffe, S., Manocchia, M., Weeks, J. C., & Cleary, P. D. What do patients value in their hospital care? An empirical perspective on autonomy centred bioethics. betydelsen av involvering i beslutstagande, självförtroende och tillit till vårdpersonal i fråga om hur patienten blir behandlad med respekt och värdighet inom vården. Kvantitativ studie med datainsamling från 51 sjukhus. Delstatsöverskridande undersökning baserad på frågeformulär. Totalt svarade 12 608 patienter. Tillit till sjukvårdspersonalen och att bli behandlad med respekt samt värdighet var mer associerat till patientens övergripande känslor av dennes sjukhusvistelse än deltagande i beslutsfattande processer. I

Bilaga 1:4 Australien Kralik, D., Koch, T., Price, K., & Howard, N. Chronic illness selfmanagement: Taking action to create order. hur individer med en kronisk sjukdom upprätthåller och konstruerar sitt självstyre. Kvalitativ studie där nio individer som levde med artrit blev erbjudna att skriva en självbiografi om deras livs upplevelser kring att leva med en kronisk sjukdom. Sedan gjordes två telefonintervjuer per informant. Efter det träffades forskarna och informanter för ett diskussionsmöte. Informanterna identifierade självstyre som en process att skapa ordning i sitt liv. Självstyre fick fyra nyckelkategorier där klara skiftningar i den egna identiteten fanns med. Informanterna fick omstrukturera sitt liv på grund av sjukdom och återkonstruera sin identitet genom att se sina möjligheter och hinder relaterat till livet med en kronisk sjukdom. 2003 Grekland Lemonidou, C., Merkouris, A., Leino-Kilpi, H., Välimäki, M., Dassen, T., Gasull, M., Scott, P. A., Tafas, C., & Arndt, M. A comparison of surgical patients and nurses perception of patients autonomy, privacy and informed consent in nursing interventions. sjuksköterskors och patienters uppfattning om förverkligandet av autonomi, informerat samtycke och rätt till privatliv och avskildhet i den kirurgiska vården. Kvantitativ studie där två frågeformulär besvarades av 275 kirurgpatienter och 222 sjuksköterskor på sex sjukhus. Sjuksköterskor trodde att informerat samtycke och rätt till privatliv och autonomi hos patienter oftare var uppfyllt än vad de visade sig att patienterna ansåg. Storbritannien Lempp, H., Scott, D., & Kingsley, G. The personal impact of rheumatoid arthritis on patients identity: A qualitative study. Syftet var att få fram en djupare förståelse för hur det är att leva med reumatoid artrit och hur de påverkar livet, för att förbättra förståelsen i klinisk verksamhet. Kvalitativ studie där 26 informanter från två sjukhus intervjuades. Studien visade att när en ung individ levde med reumatoid artrit så fanns det olika sjukdomsupplevelser. Studien visade även att vården inte bara enbart kunde se de fysiska och medicinska svårigheterna utan även måste se de sociala och psykologiska delarna av vården. I

Bilaga 1:5 Storbritannien Matiti, M. R., & Trorey, G. Perceptual adjustment levels patients perceptions of their dignity in the hospital setting. Syftet var att utforska upplevelser av värdighet på sjukhus ur ett patientperspektiv. Kvalitativ studie där 102 patienter blev intervjuade. Värdighet är ett komplext begrepp som kunde bli centralt i situationer där patienter kände sig utsatta. Begreppet värdighet är viktigt och fanns hos alla människor oavsett kultur och speciella behov. Sjukvården måste jobba för att tillgodose värdigheten hos patienten. I 2007 Nederländerna Proot, I. M., Meulen, R. H. J., Abu-Saad, H. H., & Crebolder, H. F. J. M. Supporting stroke patients` autonomy during rehabilitation. individer med stroke och deras upplevelser av hur vårdpersonalen agerade gentemot deras autonomi på lång sikt. Kvalitativ studie där 22 patienter som drabbats av stroke blev intervjuade. Under rehabiliteringen kände patienter att de fick för lite information, detta påverkade deras autonomi negativt. Vårdpersonalen ansåg även att de gav för lite information och att patienter hade väldigt få val i fråga om sin egen rehabilitering. I Randers, I., & Mattiasson, A-C. Autonomy and integrity: Upholding older adult patients` dignity. Syftet var att fördjupa förståelsen för autonomi och integritet i interaktion mellan patienter och sjukvårdspersonal med fokus på individuella möten. Kvalitativ studie med observationer av hälso- och sjukvårdspersonal som genomgått en etisk utbildning. Uppföljning efter sex månader samt efter 12 månader. När patienters autonomi var bibehållen var integriteten skyddad och en konsekvens av detta var att värdighet upprätthölls. I

Bilaga 1:6 Rundqvist, E., & Lindström, U. Å. Empowerment and authorisation who provides and who receives? A qualitative metastudy of empowerment in nursing research: A caring science perspective. olika perspektiv på fenomenet empowerment inom omvårdnad. Vem ger respektive vem mottager empowerment? Hur används empowerment inom omvårdnad? Kvalitativ metaanalys baserad på tidigare resultat i ämnet som leder till en djupare förståelse. I en reaktion mellan patient och sjuksköterska var empowerment att sjusköterskan gav patienten makt och auktoritet att ta eget ansvar för sin hälsa och vård. Sjuksköterskan gav empowerment till patienten i syfte att stödja patientens autonomi och på det sättet framhäva hälsan. I Norge Stabell, A., & Nåden, D. Patients` dignity in a rehabilitation ward: Ethical challenges for nursing staff. Syftet var att ur ett etiskt perspektiv undersöka vilka utmaningar som sjuksköterskan kan möta på en rehabiliteringsavdelning. Samt vilka effekter dessa utmaningar kan ha på patientens känsla av värdighet. Kvalitativ studie där intervjuer med grupper av sjuksköterskor utfördes. Fyra grupper med fem till sex deltagare i varje. Det framkom två olika nivåer av etik. En ekonomisk/administrativ nivå och en nivå av närhet till patienten. Båda delarna har konsekvenser för vårdandet av patienten. Hur sjuksköterskan kan arbeta med etik har att göra med arbetsbördan. I Strandmark, K. M. Ill health is powerlessness: A phenomenologic al study about worthlessness, limitations and suffering. Syftet var att skapa en förståelse för subjektiva upplevelser av sjukdom, baserade på individuella upplevelser. Kvalitativ studie baserad på djupintervjuer med 25 personer. Kärnan av dålig hälsa var maktlöshet, som är skapades av en självbild där individen kände sig värdelös och fångad i sin egen situation, och sitt eget känslomässiga lidande.

Bilaga 1:7 Taiwan Tsay, S-L., & Hung, L-O. Empowerment of patients with end-stage renal disease A randomised controlled trial. effektiviteten av empowerment relaterat till självkänsla och depression hos individer med långt gången njursjukdom. Kvantitativ randomiserad studie. Där 50 patienter deltog, en kontrollgrupp och en experimentgrupp. 25 deltagare i varje grupp. En signifikant skillnad mellan de båda gruppen hittades. Den gruppen som använde sig av empowerment hade lägre nivåer av depression. Individerna i experimentgruppen kunde lättare hantera stress och sjukdom. Nederländerna England Vernooij-Dassen, M. J. F. J., Osse, B. H. P., Schadé, E., & Grol, R. P. T. M. Woogara, J. Patient autonomy problems in palliative care: Systematic development and evaluation of a questionnaire. Patients` rights to privacy and dignity in the NHS [National Health Service]. Syftet med studien var att utveckla ett frågeformulär för att kunna mäta autonomi och problem med autonomin hos patienter i det palliativa stadiet med cancer. Syftet var även att studera frågeformulärets reabilitet och validitet. Syftet var att fastställa patientens rätt till sin egen person och värdighet i det nationella vårdsystemet. En kvalitativ studie i två steg som föranletts av en litteraturöversikt över begreppet autonomi hos individer med kronisk sjukdom. I de första steget skedde djupintervjuer med nio patienter, deras närstående samt vårdpersonal. I det andra steget gjordes intervjuer med 31 patienter efter att den första versionen av det nya frågeformuläret hade prövats. Kvalitativ studie där ostrukturerade samt strukturerade intervjuer och observationer genomfördes. 107 personer medverkade, däribland patienter och vårdpersonal. Patient Autonomy Questionnaire (PAQ) utvecklades för att kunna förbättra patientens situation i fråga om autonomi i palliativ vård. Då en individ hade problem med autonomi hade han/hon också oftast problem med det sociala samspelet. Patientens oförmåga för autonomi utgör ett stort problem och sänker livsen. Vårdpersonalen måste arbeta för att utveckla patientens rätt till värdighet samt avskildhet i det nationella vårdsystemet. I