Bygg demokrati mitt i KONFLIKTEN

Bygg demokrati mitt i KONFLIKTEN

Bygg demokrati mitt i KONFLIKTEN

Bygg demokrati mitt i KONFLIKTEN Forum Syd 2007 Författare: Tina Lundh Skriftansvarig: Anna Lindqvist Forum Syd och författaren Utgiven av Forum Syd förlag Box 15407, 104 65 Stockholm Tel: 08-506 370 00 Fax: 08-506 370 99 e-post: forum.syd@forumsyd.org Redaktörer: Anna Lindqvist och Lina Jakobsson Formgivning och omslag: Martin Johansson Tryck: NRS Tryckeri, Huskvarna, 2007 ISSN 1653-2449 ISBN 978-91-89542-35-8 Denna skrift har publicerats med ekonomiskt stöd från Sida. Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs.

Metoder för förändring Forum Syd är en samverkansorganisation för svenska organisationer som arbetar med utvecklingssamarbete och opinionsbildning. Vi vill bidra till att stärka och utveckla svenska organisationers utvecklingssamarbete. Målet är att de projekt och program som organisationer bedriver, tillsammans med partners i syd och öst, verkligen ska bidra till att minska fattigdomen och till att uppnå hållbar utveckling. Att förändra de strukturer som orsakar fattigdom är en stor uppgift oavsett om vi arbetar lokalt eller globalt. Det kräver att vi sätter in våra projekt eller program i ett större sammanhang för att se hur de påverkar aspekter som till exempel jämställdhet, miljö, hiv, demokrati och konflikter. Därför utvecklar Forum Syd metoder och förhållningssätt inom dessa områden till stöd för, och ibland i samarbete med, andra svenska organisationer. Forum Syd erbjuder skrifter, kurser och rådgivning inom flera områden. Denna skrift om fredsbyggande och hur man kan arbeta för att hantera konflikter är den fjärde i skriftserien Metoder för förändring. De tre första skrifterna i serien är Gör kön till en fråga om makt, Gör hiv till en rättighetsfråga och Gör miljön till en mänsklig rättighet. Du kan beställa skrifterna på www.forumsyd.org. Forum Syd arbetar också med stöd till svenska organisationers opinions- och informationsarbete i Sverige. Här erbjuder vi bland annat kompetensutveckling i kommunikation, pedagogik och ungas delaktighet.

INNEHÅLL 07 Förord 08 Det stora fredsbygget Metodskriftens kapitel och avsnitt 09 12 Krig och fred och allt däremellan Konflikt 12 Rättvis fred och fredsbyggande 13 Det går att påverka händelseförloppet 13 Krig och våld 14 Mänsklig säkerhet 15 Våld mot barn 16 Våldsförebyggande kampanjer 17 Sexuella övergrepp som krigföring 18 Det civila samhället i krisområden 18 Organiserat fredsarbete 20 Sanning och försoning 21 Det goda och det onda 22 24 Orsaker, drivkrafter och påverkan Vems bild av verkligheten? 24 Konfliktanalys 26... Orsaker 27... Tidiga varningssignaler 27... Drivkrafter för fortsatt krigande 28... Fredskrafter 29... Fredsbyggande aktiviteter 30 Riskanalys 31 Konfliktkonsekvensbedömning 32... Det egna förhållandet till tvistefrågan och parterna 33... Synliggör både negativa och positiva konsekvenser 34 35 Frigörelse från fattigdom Fattigdom och mänskliga rättigheter 35 Samband mellan fattigdom och krig 36... Flyktingar 36... Förlorade försörjningsmöjligheter 37 Säkerhet ett begrepp i förändring 37 Demokrati, rättigheter och väpnade konflikter 39

42 Fler utgångspunkter för fredsarbetet Demokrati - principer och system 42... Den aktiva medborgaren och civilt samhälle 42... Allmänna och fria val i osäkra och våldsamma samhällen 43... Rollfördelning 44... Fredlig konflikthantering 44 Jämställdhet 44 Ekologisk hållbar utveckling 47 Hiv 48 49 Strategiskt samarbete Mål för det fredsbyggande arbetet 49 Förutsättningar för ett konfliktmedvetet utvecklingssamarbete 51... En konfliktmedveten organisation 51... Ökad kapacitet för att bedöma projektets konfliktpåverkan 52... Ökad kapacitet för gemensamt strategiskt arbete 53 Omvärldsanalys 54 Val av partner och utveckling av organisationer 55 Projektets utformning och genomförande 56 58 Praktiska hjälpmedel Konfliktmedvetenhet makt, attityder och beteende 59... Vad är en konflikt? 61... Maktutövning i vardagen 63... Värderingar 66... Våld, hot om våld och rädsla 67... Sexuellt våld 68... Skydd för personal, medlemmar och deltagare 69... Uppföranderegler den viktiga diskussionen 70... Hur skydda sig mot krigsspråk och fiendebilder? 72... Skrattet 73... Offer och aktörer 73... Öppenhet undanhållande av information 74... Trovärdigheten och den svenska vapenexporten 75 Kunskap och analys 77... Hur analyserna hänger ihop 77... Bäst före-datum 78... Vad handlar den våldsamma konflikten om? 78... Skruven 82... Fler analysmetoder 84... Andras konfliktanalyser 84... Motstå propaganda 87 Planering, genomförande och uppföljning 88... Konfliktkonsekvensbedömning 94... Konfliktomvandling och fredsbyggande 97... Riskanalys 103... Genomförande och uppföljning 105 110 Ordlista 112 Källor

Förord ArbETE För FrEd och försoning är centralt för att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Både under och efter väpnade konflikter kränks människors rättigheter på ett brutalt sätt. Demokratiska institutioner och processer försvagas eller upphör helt och utrymmet för det civila samhället minskar kraftigt. Samtidigt har det civila samhället en unik möjlighet att vara en kraft för fred genom att ihärdigt arbeta för och med demokratiska principer, mänskliga rättigheter och konflikthantering utan våld. Det räcker inte med överenskommelser mellan stridande parter utan det krävs att det civila samhället deltar för att kunna hantera grundläggande orsaker till konflikter. I kris- och krigsområden blir demokratiskt arbete ofta motarbetat och lyssnande och respekt för olikheter sätts på undantag. Trots det och just därför måste organisationers gemensamma arbete försvaras på medvetet våldsförebyggande sätt. Dessutom behöver det civila samhällets fredsarbete vara samordnat i betydligt större utsträckning än vad som sker i dag. Ingen kan ensam bekämpa krig och våldsamma konflikter, men alla kan ta ett gemensamt ansvar och stödja de människor som vill bygga rättvisa och fred. 7 I metodskriften Bygg demokrati mitt i konflikten presenterar vi metoder och verktyg som vi hoppas kan utveckla och förbättra svenska organisationers konfliktmedvetenhet. Skriften speglar Forum Syds syn på konflikter och arbete i krigsområden och visar på folkrörelsernas betydelse för en fredlig utveckling. Den tar i första hand sin utgångspunkt i samarbetet mellan organisationer i syd, öst och nord och deras programverksamhet och projekt. När nöden är som störst prövas vi människor. Då måste vi stå upp för vårt demokratiska sätt att hävda rättvis fred. Joe Frans, Ordförande Inger Björk, Generalsekreterare

Det stora fredsbygget ALLT bra utvecklingssamarbete handlar om att bygga en rättvisare och fredligare värld. Grunden för det arbetet är de mänskliga rättigheterna. Krig och våld är de mest extrema formerna för att beröva människor deras rättigheter. Därför är freds- och försoningsarbete centralt i kampen för mänskliga rättigheter och i allt framgångsrikt utvecklingssamarbete. Avgörande för utvecklingssamarbete i fredstid är att människor med upplevt utanförskap och utsatthet organiserar sig för att försvara sina rättigheter och uppnå reellt inflytande. Denna organisering är lika avgörande för arbetet i tider av krig eller kris. 8 Grunden för folkrörelsebiståndet är mötet och samtalet mellan systerorganisationer. Forum Syd vill understryka att allt utvecklingssamarbete börjar med att lyssna på vad systerorganisationerna menar kan göras och hur det bör göras. Den här skriften är riktad till organisationer som arbetar med utvecklingssamarbete i områden där det pågår krig, där krig riskerar att bryta ut eller där krig just har härjat. Den är skriven på svenska och riktar sig till den svenska samarbetsorganisationen för att underlätta mötet, lyssnandet och samtalet med systerorganisationer i syd eller öst. I dag verkar svenska enskilda organisationer i många länder där krig just har härjat eller där krig pågår. Alla samarbeten och alla projekt ska vara utformade så att de inte förvärrar krissituationen eller riskerar att öka våldet. Dessutom ska utvecklingssamarbetet vara en del i kampen för att bygga rättvis fred, stoppa våldet och hantera konflikterna med fredliga medel. Konflikter uppkommer i förändringsarbete, därför ska inte konflikter förebyggas. Konflikter ska hanteras. De ska hanteras politiskt om det handlar om makt över resurser och rättsligt om det handlar om brott. Att bygga fred är mycket mer än att hantera konflikter utan våld. Det krävs ett arbete för rättvis maktdelning och resursfördelning, ett skydd för mänskliga rättigheter och ett försoningsarbete för att nå en rättvis fred. Arbetet med att undanröja de bakomliggande orsakerna till våldsamma konflikter sammanfaller ofta med det rättighetsbaserade utvecklingssamarbetet.

Forum Syd gav för sex år sedan ut boken Att omvandla konflikter och bygga fred skriven av Anna Åkerlund. Boken bygger på Folkrörelseutredningen om att hantera konflikter, förebygga våld och bygga fred. I utredningen framkom att svenska enskilda organisationer arbetade mer våldsförebyggande och mer fredsbyggande än vad de själva och andra trott. Det finns starka samband mellan arbete för fred och arbete för mänskliga rättigheter. Därför finns det möjligheter att bidra till fred i många projekt i det nuvarande utvecklingssamarbetet. Genom att ändra projekten lite grann och tydliggöra fredsbyggande delar, kan folkrörelsebiståndet bidra med värdefulla insatser för fred. I Folkrörelseutredningen föreslogs att svenska organisationer borde utveckla hur de kan jobba med konfliktomvandling och fredsbyggande. Det förslaget är en viktig anledning för tillkomsten av den här metodskriften. METOdsKrIFTENs KApITEL OcH AvsNITT Den här skriften vänder sig i första hand till organisationer som vill arbeta för att förbättra sin medvetenhet om sambanden mellan våldsamma konflikter och utvecklingsbistånd. Skriften och de övningar som presenteras i Praktiska hjälpmedel är utformade för svenska organisationer som har samarbetsorganisationer i syd och öst. För arbete med konfliktmedvetenhet i samarbetslandet är det viktigt att börja med att söka material där och att ta hjälp av lokala organisationer med erfarenheter och kompetens i konflikthantering. 9 I första kapitlet om allt mellan krig och fred beskrivs de begrepp som är vanliga i samtal, diskussioner och debatter om utvecklingssamarbete i krigs- och krisområden. I ordlistan längst bak finns både korta beskrivningar av begrepp som används i skriften och beskrivningar av begrepp som är vanliga i andra skrifter. Andra kapitlet handlar om förarbetet för konfliktmedvetenhet, det vill säga om att förstå den väpnade konflikten eller krissituationen och att förstå hur utvecklingssamarbetet och den väpnade konflikten kan påverka varandra. Här ges motiveringar till de viktiga analyserna och bedömningarna samt råd om avvägningar.

I tredje och fjärde kapitlet beskrivs hur krig och våld påverkar människors möjlighet att frigöra sig från fattigdom, liksom hur krig och våld påverkar de centrala utvecklingsfrågorna jämställdhet, demokrati, ekologisk hållbar utveckling och hejdandet av hivspridningen. Och tvärtom, alltså hur stöd till människors frigörelse från fattigdom kan vara ett medvetet våldsförebyggande arbete och hur arbete för jämställdhet och hejdandet av hiv kan vara avsiktligt fredsbyggande. I femte kapitlet fördjupas vad som är viktigt att tänka på i samarbetet. Ett fungerande samarbete bygger ju på att de samarbetande organisationerna har jobbat med attityder, beteende och förhållningssätt både internt, inom den egna organisationen och med varandra. I Praktiska Hjälpmedel ges förslag på metoder för ökad medvetenhet i den egna organisationen. Här förklaras steg för steg hur en analys kan gå till. Exempel från andra blandas med checklistor som förhoppningsvis kan underlätta arbetet för att göra de förändringar som krävs för att folkrörelsebiståndet ska bli mer fredsbyggande. Forum Syd vill med den här skriften främja ett gemensamt, strategiskt arbete för fred, säkerhet och demokrati. Trots krig, förödelse och personliga förluster hoppas och arbetar människorna i våra samarbetsorganisationer för en bättre värld. Det är viktigt att lyssna på deras berättelse om vad som kan göras och hur det bör göras. Genom att förstå varandra bättre blir vårt samarbete bättre! 10

Vad är ett fredsbygge? Tre nyckelord i den här metodskriften är konfliktomvandling, fredsbyggande och våldsförebyggande. Likheterna mellan de tre nyckelbegreppen är större än olikheterna. Ett fjärde begrepp är att hantera konflikter utan våld. Det här är den avsiktliga betydelsen av orden i denna skrift: Konfliktomvandling Att arbeta med konfliktomvandling handlar om att försöka påverka attityder, beteenden eller tvistefrågan så att konflikten hanteras konstruktivt, det vill säga utan våld, hot eller förtryck. Konstruktiva sätt att hantera konflikten är att söka göra något åt orsakerna till konflikten och att finna en långsiktig hållbar lösning som alla kan enas om. Målet är konfliktlösning eller konflikthantering utan våld. I en väpnad konflikt innebär konfliktomvandling ofta att man arbetar direkt med de väpnade aktörerna och deras relation till varandra. Fredsbyggande Utöver direkta ingripanden i hur konflikten hanteras behövs insatser som stöttar och fördjupar freden. Dessa brukar kallas fredsbyggande. Fredsbyggande innebär att flytta fokus från de krigförande parterna, deras beteende, attityder och tvistefrågan som skiljer dem åt, till det omgivande samhället. Våldsförebyggande Att arbeta våldsförebyggande är att arbeta mot våld, hot och förtryck. Det är att verka för demokratiska värderingar och förhållningssätt. Det är att arbeta mot fiendeskapande och propaganda. Att använda begreppet våldsförebyggande blir ett sätt att påminna om att det är våldet som är problemet, inte konflikten i sig. 11 Hantera konflikter utan våld Själva ordet konflikthantering säger inget om ifall våld eller hot används för att avbryta eller dämpa konflikten. I storpolitiskt och diplomatiskt språkbruk används ofta konflikthantering, Conflict Management, och då innefattas diplomatiska samtal, medling, biståndslöften och militära medel. I den här skriften används därför ofta orden konfliktomvandlande och konflikthantering utan våld.

Krig och fred och allt däremellan Fred är ett samhälle där alla har lika rättigheter och ett drägligt liv, där vi får utrymme att drömma och utvecklas på våra egna villkor. Wangari Maathai 1 KrIg OcH FrEd och allt däremellan. Inom området fred och konflikt vimlar det av begrepp och specialtermer. Ofta använder vi samma ord men menar olika saker. I det här kapitlet beskrivs de begrepp som används i denna skrift. Dessutom återges något av forskningen kring utvecklingssamarbete, civila samhället och krig. KONFLIKT Utvecklingssamarbete är ett förändringsarbete och innehåller alltid konflikter. Några söker förändring för att förbättra sina livsvillkor. Andra gör motstånd mot dessa förändringar. 12 Utvecklingssamarbete förstärker i många fall konflikter genom att synliggöra orättvisor. Då människor som förtryckts går samman och med styrkan i sin organisering kräver sina rättigheter uppstår en konflikt. Konflikter är nödvändiga för utveckling. I mötet mellan olika intressen kan nya lösningar växa fram. När till exempel statens pengar ska fördelas mellan militärutgifter och kostnader för skola och hälsa uppstår intressekonflikter. När ledningen och personalen inom organisationen ska dela arbetstiden mellan olika uppgifter hörs olika åsikter och det blir meningsutbyten utifrån olika prioriteringar. Vem som ska representera organisationen kan också skapa konflikt. I samhällen och grupper utvecklas strukturer, sedvänjor och regler för att hantera konflikter. Demokrati är ett system för att hantera intressekonflikter i samhället. Likaså är ett fungerande rättsväsende, en rättsstat, avgörande för att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt. 1 Wangari Maathai grundade Green Belts Movement i Kenya. Hon fick Nobels fredspris år 2004.

En del konflikter kan lösas eller är nödvändiga att lösa. Andra konflikter kan hanteras. Det är oacceptabelt att ursprungsbefolkningar eller andra marginaliserade grupper som lever i ett förtryckande system ska lära sig att leva med konflikten, orättvisorna och förtrycket. I stället måste inriktningen vara att lösa konflikterna genom ett arbete baserat på respekt för mänskliga rättigheter. Fördelning av makt och olika gruppers intresse att regera är en annan typ av konflikt som inte bör lösas permanent, utan hanteras till exempel genom fria och rättvisa val. Forum Syds ställningstagande är att konflikter ska lösas eller hanteras konstruktivt, utan våld. Men konflikter i sig ska inte förebyggas. Det är det destruktiva våldsamma sättet att hantera konflikter som ska förebyggas. Konflikt är ingen motsats till fred. rättvis FrEd OcH FrEdsbyggANdE I det allmänna språkbruket används ordet fred ofta tillsammans med ordet krig och de förstås vanligen som varandras motsatser. Krig definieras utifrån förekomsten av organiserat våld. Fred blir ibland snävt definierat som frånvaron av krig, som avsaknaden av organiserat våld. Samtidigt är ett fredligt samhälle för många något mycket större: ett rättvist samhälle med full respekt för mänskliga rättigheter. Forum Syd väljer att prata om rättvis fred och menar därmed ett tillstånd som karaktäriseras av demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och frånvaron av våld som konflikthanteringsmetod. Fredsbyggande börjar redan i krigssituationer. Fredsbyggande innebär att verka för respekt, lyssnande, ickediskriminering, deltagande och ickevåld. Fredsbyggande är i mångt och mycket synonymt med att skapa och värna demokratisk kultur. Att stoppa det organiserade våldet blir en av de viktigaste delarna i fredsbyggandet. Men från eldupphör och fredsavtal är det långt till ett samhälle där nya konflikter kan hanteras fredligt och där respekten för mänskliga rättigheter värnas. För att förverkliga drömmar och skapa ett strategiskt arbete behövs samtalen om vad var och en menar med fred, liksom om hur detta ska uppnås. 13 det går ATT påverka HäNdELsEFörLOppET Det finns inga naturlagar i krig eller konflikt. Hemska övergrepp och tragedier som leder till krig i ett land, kan i ett annat land avledas och i stället övergå i en konstruktiv hantering av konflikten. Några förutbestämda händelseförlopp finns inte. Det betyder å ena sidan att konflikter är svåra att förutspå och å andra sidan att inget är ödesbestämt. Det finns alltid möjligheter att påverka händelser och skeenden, att stoppa våldet eller att hindra att våld bryter ut.

En vanlig missuppfattning om krig är att det finns tre separata faser; upptrappning, väpnad konflikt och post-konflikt, som följer på varandra i en viss ordning. Så är det inte, tvärtom är de första åren efter en fredsöverenskommelse oerhört kritiska och risken är stor för att våldet bryter ut igen. Detta betyder att arbetet för att förebygga våld och för att omvandla konfliktbeteenden och attityder behöver fortsätta lång tid efter att det storskaliga våldet upphört. Hur fredsavtal är utformade, vilka som varit med och formulerat problemen och möjliga lösningar, samt hur väl fredsavtalet genomförs, är alla faktorer som kan ha en positiv inverkan för den demokratiska och fredliga utvecklingen. Utöver att få ett slut på våldet krävs också ett faktiskt arbete för att undanröja de bakomliggande orsakerna till konflikten, annars blir konfliktsituationen bara tillfälligt dämpad och då är det en tidsfråga innan nya våldsamheter riskerar att bryta ut. 2 De lokala och regionala skillnaderna i ett krigs- eller krisområde kan vara enorma. I ett land i inbördeskrig, till exempel Colombia eller Somalia, kan vissa landsdelar befinna sig i en upptrappning mot krig, medan kriget brutit ut på andra håll och där kvinnor och män i ytterligare andra landsdelar lyckats stävja våldet. Samtidigt påverkar krig människor och samhället även bortom stridsplatsen. Flyktingar flyr till lugnare områden och påverkar lokalsamhället där. En stat i väpnad konflikt omfördelar resurser och inskränker ofta friheter även bortom de områden där strider pågår. I den här skriften används begreppet kris- och krigsområde. Kris för situationer där risken för krig är överhängande, liksom för område med avtal om eldupphör eller nyligen tecknat fredsavtal. 14 KrIg OcH våld Att definiera ett tillstånd som krig är ett ställningstagande. Liksom det är ett ställningstagande att definiera övergrepp på människor som folkmord. Världens stater har genom medlemskap i FN förbundit sig att undvika krig, att agera tillsammans för att stoppa krig och folkmord. Därför blir ställningstagandet ett krav på handling. I en krigssituation gäller också den internationella humanitära rätten så som den definieras främst genom Genèvekonventionerna. Humanitär rätt styr en viss del av skyddet för mänskliga rättigheter i en krigssituation och behandlar bland annat skyldigheten för dem som krigar att skilja mellan stridande och civila samt förbudet mot vissa typer av vapen. Skyddet för barn har senare bekräftats av alla världens stater i antagandet av Barnkonventionen. 3 2 Forskning om perioden efter fredsavtal visar att risken för att kriget bryter ut på nytt är så hög som 44 procent de första fem åren, Collier m fl 2003. 3 Mer om konventionen om barnets rättigheter på Rädda Barnens hemsida www.rb.se.

Det som skiljer humanitär rätt från konventionen om de mänskliga rättigheterna är att den fastslår skyldigheter inte bara för stater utan för alla stridande parter. Särskilt det omfattande rättsliga skyddet för civila att inte utsättas för krigshandlingar gör att krigförande stater försöker undvika att få en intern konflikt klassad som krig eller väpnad konflikt. Räknas striderna som krig eller väpnad konflikt måste staten följa humanitär rätt när de bekämpar milis och gerillagrupper. En vanligt förekommande definition på vad som utgör ett krig respektive en väpnad konflikt är en meningsskiljaktighet mellan minst två parter som hanteras med våldsamma medel. En väpnad konflikt har mer än 25 stridsrelaterade döda per år medan definitionen krig omfattar mer än 1000 stridsrelaterade döda per år. 4 De här kategorierna, baserade på antal döda, fyller en analytisk funktion för den som vill särskilja våldsamma konflikter efter omfattning. I det praktiska arbetet är definitionen inte meningsfull eftersom kategorierna inte säger något om våldets intensitet i ett lokalt område. Kategorierna ger inte heller någon bild av hur våldet och lidandet ser ut bortom de väpnade aktörerna. Forum Syd väljer att i den här skriften tala om krig, väpnade och våldsamma konflikter. Begreppen får vara utbytbara och svarar mot grunddefinitionen; en meningsskiljaktighet, minst två parter och våld som konflikthanteringsmetod. Ensidigt våld omfattas inte av definitionen ovan men är högst relevant om man vill titta på hur våld påverkar utvecklingsinsatser och tvärtom. Ensidigt våld finns till exempel i starkt repressiva diktaturer eller i ockuperade områden. Ensidigt våld finns till exempel i starkt repressiva diktaturer eller i ockuperade områden. En av de allra största konflikterna i världen är mäns våld mot kvinnor. 5 15 MäNsKLIg säkerhet Mänsklig säkerhet handlar om både frihet från våld och frihet från rädsla för våld. Liksom mänskliga rättigheter utgår från individer så utgår också mänsklig säkerhet från den enskilda flickan, pojken, kvinnan och mannen. Tidigare säkerhetsbegrepp har utgått från nationen. Att skydda medborgarna från främmande hot är en stats skyldighet. Men det är inte tillräckligt. De senaste hundra åren har fler människor dödats av sina egna regeringar än av främmande arméer. 4 www.pcr.uu.se Databasen för väpnade konflikter hos Uppsala Universitets institution för freds- och konfliktforskning. 5 Mer information om mäns våld mot kvinnor i rapporten Women in an Insecure World - Violence Against Women, http://www.dcaf.ch/women/pb_women_ex_sum.pdf.

Mänsklig säkerhet handlar om upplevelse så väl som verklighet. Upplevda hot kan utlösa krig, väpnad konflikt, politiskt förtryck och folkmord. Makthavare utnyttjar många gånger medborgarnas rädsla och överdriver hoten för att rättfärdiga krig eller förtryck. Massmedia har ett stort inflytande på människors upplevelse av hot och därmed deras rädsla. Det gäller särskilt massmedias fokusering på krig, terrorism och kriminellt våld. 6 Trovärdiga och ansvarsfyllda demokratier tar människors bristande trygghet och rädsla på allvar. Medborgarna har rätt att delta i beslut om deras säkerhet och trygghet. Hushållningen av landets resurser handlar om ifall skatterna ska stärka militären, bekämpa terroristhot, samla in lätta vapen eller utbilda lokal polis, eller något annat. I de undersökningar som nyligen gjorts om människors känsla av otrygghet framkommer att fattiga människor är mer utsatta för våld och hot än andra grupper i samhället. Fattiga fruktar polisen mer än de litar på den. Kvinnor upplever hot såväl utanför hemmet som i hemmet. 7 Genomgående visar undersökningarna att människors fruktan för kriminellt våld, såsom misshandel och rån, är större än deras fruktan för krig eller terrorism. Samtidigt som fruktan för kriminellt våld ökar minskar medborgarnas tillit till statens förmåga att skydda dem. Att skydda sina medborgare är statens mest fundamentala skyldighet. Den bristande tilliten drabbar även tron på demokratin, liksom medborgarnas beteende i samhället. Det civiliserade uppförandet minskar när människor börjar se sina grannar som hot mot deras egen säkerhet, i stället för som del av deras gemenskap. 16 våld MOT barn Barn drabbas av våld på olika sätt i krigs- och krisområden. En del barn blir vittnen till våld. De ser vuxna skjutas eller utsättas för tortyr. De ser mamman eller grannflickan våldtas. Andra barn blir själva offer för våld. En del tvingas in i väpnade grupper. Andra drabbas av beskjutning eller minor och bomber. Att bli vittne till hur vuxna inte klarar att bemästra sina mest primitiva impulser utan förfaller till besinningslöst och brutalt våld gör barn osäkra, rädda och förvirrade. I stället för att lämna den barnsliga tron på våldets möjligheter blir dessa barn kvar på den primitiva nivå där de ser dödandet som en accepterad del av livet. 8 6 Mer om rädsla och hot i skrifter från Krisberedskapsmyndigheten, Styrelsen för psykologiskt försvar, respektive i Human Security Report 2005. 7 Världsbankens undersökning De fattigas röst (svensk sammanfattning 2003), Human Security Report 2005, FNs specialrapportör om våld mot kvinnor. 8 Gustafsson, Lindkvist, Böhm (1987). Rädda Barnen har ett omfattande arbete om barn i krig och mycket material återfinns på deras hemsida.

Barn som växer upp under krigsförhållanden drabbas av oräkneliga förluster. De konkreta förlusterna som att mista föräldrar, syskon, ägodelar, hem, hemland eller sin hälsa, sitt utseende eller sina kroppsdelar, är fattbara förluster och barnet har i bästa fall tillåtelse att sörja. Andra förluster är mer abstrakta, vilket gör dem svårare för barn att förstå och svårare att sätta ord på. Det gör också sorgearbetet tyngre och mer komplicerat. Många barn förlorar tidigt sin tro på föräldrarnas förmåga att skydda dem mot det onda. Denna förlust urholkar också barns tilltro till vuxna människor över huvud taget. En misstro som många sedan bär med sig resten av livet. 9 Andra allvarliga förluster för barn som växer upp under krigsförhållanden är förlusten av att godheten finns och ska segra till slut, liksom förlusten av tron på framtiden. Genom dessa förluster, de konkreta såväl som de mer abstrakta, förlorar också barnet sin rätt att vara barn med begränsat ansvar, skyddat av vuxna. våldsförebyggande KAMpANjEr Kampanjer mot rekrytering av barnsoldater, mot minor, mot lätta vapen med mera, är delar av enskilda organisationers omfattande arbete för barns rättigheter och för fred. 10 En stor anledning till rekrytering av barn är att det anses lättare att styra och manipulera barn än vuxna. Den ökade mängden lätta vapen anses vara sammankopplad med rekryteringen av barnsoldater. FNs generalsekreterare tog i sitt tal på Millenietoppmötet upp rätten till frihet från fruktan. I samband med detta menade han att den omfattande användningen av lätta vapen gör att de bör räknas som massförstörelsevapen. 11 Rädda Barnen driver rätten till utbildning som ett viktigt förebyggande arbete för barn i krigs- och krisområden. Det finns samband mellan rekrytering av barnsoldater och brist på skolundervisning. 12 17 9 Gustafsson, Lindkvist, Böhm (1987) citerar studier av barnpsykolog Raija-Leena Punamäki. 10 Internationellt samarbete mot landminor www.icbl.org. Samarbetet mot rekrytering av barnsoldater www. child-soldiers.org. Svenska nätverket om lätta vapen www.sansa.org. 11 Annan (2000). 12 Last in Line, Last in School (2007).

sexuella övergrepp som KrIgFörINg Attacker mot kvinnor är en krigsstrategi som uppmärksammas allt mer av media och det internationella samfundet. Att våldta kvinnor inför deras barn, män och grannar är en krigsstrategi med syfte att generera terror hos befolkningen. Genom att begå helt ofattbara brott som går emot alla mänskliga värden lämnas den överlevande befolkningen viss om att soldaterna är kapabla till vad som helst. När kvinnorna våldtas offentligt avses också att skrämma kvinnor från alla former av organisering. 13 Ett annat syfte med att våldta kvinnor är och har varit att förnedra de våldtagna kvinnornas män, ni har misslyckats med att skydda era kvinnor, ni är inga riktiga män. I krig blir gränserna mellan könsrollerna knivskarpa. Kvinnor reduceras, mer än i vanliga fall, till mäns ägodelar. Män reduceras till försvararen, som kan hånas och skändas när han inte förmår skydda sin kvinna, sin grupp, sitt land. I linje med dessa förhärskande könsroller bryter krigsvåldtäkterna ofta sönder familjen då mannen straffar den våldtagna kvinnan med förakt och fördrivning eftersom hon påminner honom om hans misslyckande. Fördrivningen innebär att kvinnan får svårt att skaffa skydd och mat för sig själv och sina barn. 14 I den guatemalanska statens folkmordspolitik under 1980-talet våldtogs i synnerhet gravida kvinnor. Soldaterna hade tränats i att se dessa kvinnor som bärare av fröet till framtidens gerillasoldater. Trots den senaste tidens uppmärksammande av sexuellt våld i krig är det fortfarande ett av världens mest undanskymda brott, både i omhändertagandet av flyktingar och överlevande, liksom i freds- och rättsprocesser. 15 18 det civila samhället I KrIsOMrÅdEN Vilka är förutsättningarna för folkrörelser och organisationer att verka i områden med en väpnad konflikt? Vad händer med det civila samhället under krig? Samhället militariseras och utrymmet för det civila samarbete, överenskommelser, lag och ordning krymper. Samtidigt kämpar också kvinnor och män för att behålla fredade zoner, civilt och civiliserat beteende. Först den stora mörka sidan av vad som händer: Utrymmet för organisering för medborgerliga och politiska frågor minskar. Förutsättningarna för utveckling och arbete för 13 Guatemala nunca más (1998). 14 Rehn och Johnson Sirleaf (2002), El Jack (2003). 15 Internationella brottmålsdomstolen i Haag uppgav i maj 2007 till nyhetsbyrån AFP angående krigsförbrytelserna i Centralafrikanska republiken att det var första gången domstolen utredde krigsbrott där antalet misstänkta sexualbrott är betydligt fler än andra våldshandlingar.

mänskliga rättigheter minskar. De usla förutsättningar som råder i krig är: Osäkerhet och laglöshet; övergrepp på mänskliga rättigheter, däribland stopp för möten, hot mot den som yttrar sig, våld mot frivillig organisering; förstörda vägar, broar och telefonnät vilket begränsar kommunikation och utbyte; den statliga förvaltningen faller samman och organiserade medborgare har därmed ingen mottagare för sitt förändringsarbete; otrygghet och rädsla frodas vilket gör att många bara litar på sin familj, klan eller etniska grupp. Dessutom blir massmedia en del av krigföringen, smittad av propaganda, vilket försvårar för människor att inhämta opartisk information respektive att få reda på sanningen. 16 Grupper som marginaliseras i fredstid får ofta ännu svårare att hävda sina rättigheter i en väpnad konflikt. Organisering längs andra linjer än de som sammanfaller med konfliktens skiljelinjer kan uppfattas som hotande. Att peka på förtryckande strukturer inom den egna gruppen, när den befinner sig under press, betraktas sällan med blida ögon. Detta drabbar bland annat kvinnoorganisationer, homo-, bisexuella och transpersoner, liksom etniska och religiösa minoriteter. Odemokratiska krafter stärks under upptrappningen mot väpnad konflikt. I ett samhälle som militariserats frodas organisering längs konfliktens skiljelinjer och hatpropaganda och splittring får större utrymme. De väpnade konflikterna fortsätter att döda människor långt efter eldupphör. Det är bland annat krigsrelaterade sjukdomar, minor och försämrade levnadsvillkor som dödar och handikappar långt fler människor än bomber och kulor. I en studie av nio krig i Afrika över dödade i strid respektive sammanlagt antal dödade på grund av krigen framkommer att 90 procent av de dödade inte dog i strid. 17 Rädslan, otryggheten och förstörda sociala nätverk finns kvar när fredsavtalet har undertecknats. De som arbetat för fred och de många tysta människorna som varit offer, bara överlevare eller medlöpare, förväntas leva sida vid sida med dem som förespråkat och utövat våld. 19 Under kriget och i tiden som följer efter fredsavtalet har många organisationer starka band med, eller är del av en stridande part, även om de framställer sig som civila organisationer. När organisationer i det civila samhället får del av biståndsresurser etablerar också de väpnade aktörerna sina egna civila organisationer för att få en del av kakan. De pengar och möjligheter som biståndet innebär riskerar därför att hålla kvar människor i sin grupp eller att rekrytera nya till fortsatt fiendeskapande. 16 Om propaganda Mral (2005). Forskning om civila samhället under krig sammanställd i Paffenholz och Spurk (2006). 17 Lacina, Gleditsch, Russett (2006).